Fröken Annas begäran
Hon knackade på dörren.
- Stig in – sade en låg röst inifrån rummet.
Hon öppnade dörren och gick in. Han satt vid sitt skrivbord och hade redan höjt huvudet då hon kom in i rummet.
- Fröken Anna – sade han – Är det något ni har på hjärtat?
Hon log svagt. Hon stängde långsamt dörren bakom sig.
- Det kan man kanske säga. Jag hoppas att jag inte stör.
Han såg på henne en stund. Lade sedan undan penna och bläck.
- Inte det minsta. Varsågod och sätt er... Nå, är det något särskilt jag kan hjälpa er med?
Man får nog säga att han inte var bland de vackraste män hon sett. Men ändå, nu, i detta ögonblick, då han satt där och riktade uppmärksamheten mot henne, för att lyssna på det hon hade att säga och ta det på allvar – nu tedde han sig för henne som sällsynt attraktiv. Naturligtvis var han inte ful heller, nej, inte med de vaksamma ögonen, markerade ögonbrynen, utskjutande näsan med sina känsliga näsvingar, och den bestämda hakan. Händerna vågade hon inte ens se på.
Hon var rädd att hon dragit ut på tystnaden för länge och sade:
- Ni får verkligen... avhysa mig om ni tycker att min förfrågan är olämplig. Men jag måste få fråga.
Han såg på henne med en mild undran. Då en stund gått sade han:
- Ja?
- Jag skulle vilja be er om en undersökning. En mycket privat sådan.
Hon såg på honom och han mötte stadigt hennes blick.
- Hur menar fröken?
Hon skrattade till. Sade sedan, smått leende:
- Ja ni förstår, jag har ju försökt själv... med en liten spegel, men det är tämligen svårt...
Han såg alldeles uttryckslöst på henne en stund.
- Jag är rädd att jag inte förstår...
- Åh... jag kan nog inte säga det högt.
Det uppstod en stunds tystnad. Så sade han:
- Ni menar... där nere...
- Ja – sade hon tyst och nickade.
- Men... har ni några bekymmer där...?
Hon skakade på huvudet.
- Nej.
- Men ni vill att jag ska undersöka er?
Hon kunde inte undertrycka ett roat, retfullt leende:
- Ja. Bara titta efter.
Nu drog han på munnen och gav till ett lågt skratt. Hon kände det dra ihop sig av välbehag i mellangärdet då hon hörde det. Till slut harklade han sig och sade, fortfarande småleende:
- Kära fröken, ni har nog missuppfattat mitt yrke. Det är inget en läkare gör... med unga kvinnor.
Hon satt tyst och andades en stund. Han såg fortsatt uppmärksamt på henne. Så sade hon:
- Ni kan inte tänka er att göra ett undantag?
Han log fortfarande och tycktes för en stund inte veta vad han skulle svara. Hon kunde känna pulsen tydligt i kroppen nu och såg en lyster även i hans ögon. Det hade onekligen uppstått en mycket varm och behaglig stämning emellan dem.
- Nå? – sade hon, snart otålig.
Han log, skakade lätt på huvudet och slog lätt ut med ena handen. Så såg han på henne.
- Fröken... ni menar största allvar med detta?
- Största allvar!
Han skakade lätt på huvudet igen, som i förundran.
- Kära fröken, ni tycker inte att jag är för gammal för er...? – sade han, som om detta var sista argumentet.
Hon blinkade. Så skakade hon bara på huvudet. Hon svalde för att fukta strupen och hon var säker på att han också hört det. Han reste sig långsamt från skrivbordet. Hon satt mycket stilla i sin stol medan han gick runt bordet och fram till henne. Så sjönk han ner på knä framför hennes kjol.
- Vad ska vi börja med? – frågade han leende, i låg ton.
Hon blev alldeles varm och såg ner på honom. Sträckte sedan fram en fot och drog upp kjolen en smula. Han följde hennes tanke och tog tag om hennes fot och knäppte upp skon för att sedan dra av den. Sedan höll han hennes fot i sin varma hand. Så lät han den andra handen smekande glida uppför ankeln. Hon drog ett djupt andetag och svängde ut med benet i takt med att han förde handen längre upp och in. Han lät handen stanna vid insidan av hennes lår och smekte henne där en stund med en cirklande rörelse. Sedan avlägsnade han andra fotens sko och smekte benet på samma sätt. Hon tog tag om fållen och drog upp kjolarna helt. Han drog av henne strumpbyxorna i långsamma rörelser, och smekte henne över de nu nakna benen. Så böjde han upp och särade dem, och placerade sedan händerna på hennes innerlår och tryckte dem bakåt ytterligare så att hennes kön låg bart framför honom. Om hon tidigare varit lugn och nyfiken, kände hon sig nu tagen i besittning av en allt översvämmande upphetsning. Efter att ha betraktat henne med en behagfull lyster i ögonen böjde han sig fram och lät munnen vandra i njutningsfulla kyssar över hennes innerlår. Hon böjde huvudet bakåt och kände stolens rygg ta i nacken. Då han strök med tummarna upp och ner vid varsin sida av blygdläpparna vred hon sig av vällust och förde låren närmare varandra, men han tryckte dem milt isär igen. Det bultade våldsamt i hela hennes underliv nu. Så placerade han hela handflatan över hennes kön och tryckte till.
Hon ryckte till men höll inne med stönet, istället slog hjärtat bara hårt i bröstet. Han började gnida handflatan mot henne i en långsam masserande rörelse. Hon öppnade munnen och stönade högt. Han såg upp på henne med ett varmt leende i ögonen.
Men precis då det var som skönast tog han plötsligt bort handen. Hon flämtade till, men han särade hennes blygdläppar istället. Hon dröp av fukt. Han förde in ett pekfinger och började massera henne, långsamt och i lugn men bestämd takt. Hon var fortfarande upphetsad och frustrerad över att inte ha fått någon förlösning nyss, men nu i takt med att han arbetade började en djupare upphetsning byggas upp.
Så småningom förde han in ett andra finger, men masserade henne ännu i samma långsamma, tålmodiga takt. Hon andades högt och koncentrerade sig på känslan. Den var som en smidig fisk som man då och då såg blänka till för att sedan försvinna i djupen igen. Hon lutade sig framåt lite och han tog stöd mot hennes innerlår med vänstra handen, för att kunna behålla greppet med det högra. Då han långsamt ökade takten och blev ihärdigare, började hon känna det tydligare. Hon stönade till och sköt fram underlivet.
- Där! Känner ni det? – frågade han lågt.
Hon nickade och andades tungt. Han blev hårdare och mer bestämd i sina rörelser och känslan blev mer akut och hon kved högt. Nu byggdes den upp i takt med hans intensiva massage. Hon började andas högt och snart kände hon den komma, som en våg, men samtidigt kände hon även en kissnödighet och blev alldeles ifrån sig.
- Ånej...! – sade hon gällt.
Han såg upp, snart andfådd av ansträngningen.
- Det är inte vad ni tror, släpp efter bara.
- Men...
- Släpp efter, lilla vän, släpp efter – flämtade han nu då han masserade henne med yttersta kraft.
Hon slappnade av och lät känslan överväldiga henne. Då han tryckte upp handflatan mot klitoris och lät fingertopparna stryka hårt inne i henne skrek hon rakt ut. Hennes kropp skakade i spasmer och en klar vätska sprutade samtidigt fram i en strid ström och fick henne att stöna högt av den djupaste förlösning. Hon sjönk hårt tillbaka mot stolsyggen, fortfarande skakande i kroppen. Med befriade andetag strök han ut vätskan från sin nedvätta hand över hennes kön och lår. Han reste sig upp och kysste henne, och hon föll avslappnat mot honom. Han höll henne hårt mot sig, och kände de små efterchockerna rycka nu mjukare i hennes kropp. Hon flämtade och famlade efter honom:
- Jag älskar er! – suckade hon.
Han skrattade hest och smekte henne över håret.
Så småningom kom hon till sans igen och han hjälpte henne att dra på strumpbyxorna och rätta till klädseln. Hon reste sig från stolen och då han ställde sig vid skrivbordet vände hon sig mot honom med ett litet leende:
- Vill ni inte ha något i gengäld?
Han besvarade hennes leende och sade:
- Jag har redan fått mer än ni anar. Ni får gärna komma tillbaka flera gånger, fröken.
Hon smålog igen och sade sedan, innan hon slank ut genom dörren:
- Det gör jag mer än gärna...!
