Monstret som steg ur djupet
Författare: Rplus Datum: 2011-11-10 14:24:16
Kategori: Kinky och Första gången
Läst:
17 600 gånger
Betyg: 2 (4 röster) 4 medlemmar har denna novell som favorit
Monstret som steg ur djupet, till Stormhatt
"Such a shame that I wouldn’t know by now. Cut me in, I don’t want to live without your revelations."
- Audioslave
Avsnitt I: Ensamhet
Ett bullrande basljud ljudade evigt ur Idas rum. Hon var där inne med sin pojkvän. Visst hade hon vart hårdrockare innan hon träffade honom, men hon hade alltid haft musiken för sig själv då. Mest i sina lurar. Nu för tiden var den alltid på högsta volym och själva husets fundament skakade som om det var jordbävning på gång. Mamma och pappa lät det för det mesta vara. Bara när de skulle sova krävde de tystnad. Men de hade inte sitt rum intill Idas. Det hade Amanda. Idas syster. Amanda hade inget problem med själva musiken, så länge hon kunde höra den och inte bara känna vibrerandet och höra de dova tonerna av basen. Allt blev jobbigare, framför allt läxorna. Ofta kunde hon ha egen musik i sina lurar och på så vis blockera ut Idas, men tankarna om vad som faktiskt pågick inne i Idas rum… de tog ändå över.
Innan hon insåg vad de gjorde, Ida och hennes kille, hade allt varit frid och fröjd. Men när hon en dag tagit ett telefonsamtal riktat mot Ida och klivit in i hennes rum efter att lönlöst ha försökt överrösta musiken med knackandet och upptäckt en scen som plockad ur en gothporrfilm gick det inte att få den bilden ur huvudet. Det hade varit en till hälften påklädd oralsexscen, genomfört åt båda hållen. Ida överst och hennes kille under. Allt Ida haft på sig var en svart kjol som dolde killens ansikte, men det var helt säkert djupt begravet i hennes underliv. Och Idas långa svarta hår hängde precis rätt, så Amanda kunde inte heller exakt se vad hon gjorde, men killens långsamma juckande mot henne gav tydliga signaler.
Idas kille, Olaf. Han var också hårdrockare. Men ingen sån där stor, svarthårig låtsashårdrockare med en miljon nitar per kroppsdel. Tvärtom var han korthårig, inte så stilig kanske. I normallängd och både väldigt öppen och trevlig, de gånger som Amanda pratat med honom. Inte alls så instängd som insnöade metalheads verkade vara överallt annars. Men han var inte det som Amanda mindes bäst med det hon sett. Det var Ida. En ganska liten tjej, med långt svart hår som böljade över ryggen och axlarna. Hon hade varit i stort sett helt naken och Amanda hade sett hennes bröst tryckas mot killen. De var ganska stora. Amanda skämdes lite över att ha gillat hur hennes syster såg ut, men det var så hon själv ville se ut. Ida var ändå en förebild, hon hade alltid varit en väldigt bra syster och som små hade de hittat på en massa rackartyg tillsammans. Amanda idoliserade sin syster, saknade bandet som de en gång haft så starkt.
Ibland blev Amanda tänd av tanken på att göra som Ida och Olaf gjort. Och många gånger hade hon fantiserat sig själv till extas, bara genom att tänka att det var hon, och inte Ida, som fått lega ovanpå Olaf. Men nej, nu måste hon göra läxorna. Hon drog upp fingrarna ur jeanslinningen och tryckte lurarna hårdare mot öronen. Ögonen fixerade hon stenhårt på blocket framför henne på skrivbordet. Hon måste skriva någonting; som ett samarbete mellan svensk- och engelskalärarna hade samtliga elever i klassen tvingats att skriva en historia, fiktiv eller verklig, som innefattade språkförväxlingar och nya möten. Högst tvåtusen ord. En del svenska, en del engelska. Hon visste att begränsningar var bra för den kreativa processen, men arbetet skulle lämnas in imorgon och hon hade inte skrivit mer än rubriken. Departure, kallade hon den, innan hon ens visste vad den skulle handla om. Hon gillade ordet.
Kanske, tänkte hon, skulle resten av historien komma om hon bara började spy ur sig lite ord i en någorlunda korrekt följd. Tio minuter senare var pappret lika tomt som innan och ilskan steg i henne. Kanske berodde den också delvis på matbrist. Det var eftermiddag och hon hade försökt tvinga fram ord sedan tio imorse, utan ens så mycket som en toapaus. Nästan lika länge hade musiken dundrat i rummet intill. Kortfattat; Amanda var arg nu och hon insåg att hon behövde inta näring. Mamma och pappa var iväg och handlade, de hade varit borta någon timme. Det skulle inte bli någon mat förrän de var hemma och Amanda var en usel kock. Brända nudlar var allt hon någonsin lagat. Sedan dess hade hon inte tillträde till spisen. Men en smörgås, det kunde hon ju ordna själv.
Bara tjugo minuter senare återvände hon mätt och belåten till sitt rum och plötsligt flödade orden ur henne. Om hon vetat att det skulle vara så enkelt hade hon ju ätit frukost när hon vaknade. Efter en stund kom hon fram till att de tvåtusen orden var förbrukade och hon var knappt halvvägs. Hon hade skrivit om ett framtida dystopiskt samhälle där människor nästan inte tilläts kommunicera med varandra. Ännu mindre kopulera. Kärlek och tvåsamhet var totalförbjudet. Som genom en slump hade en fattig kvinna, en av de kontrollerade, råkat stöta på en rik man, en av de som kontrollerade. Och de hade påbörjat en kärleksrelation, där kvinnan var omedveten om att allt bara var ett spel. Han utnyttjade henne, men blev allt mer förälskad i henne. För Amanda var det ett mästerverk. Ett säkert MVG, även om den inte var färdig.
Men den första, preliminära delen var klar och redo att bedömas av de två lärarna, som naturligtvis bägge två skulle falla på knä och kyssa hennes fötter efter att ha läst frukten av hennes hjärnas mest lysande supergenialitet. Hon sträckte armarna över huvudet och gäspade. Det hade tagit hela dagen, men läxan till imorgon var i alla fall klar. Och nu hade det tystnat inne hos Ida, så kanske hade Olaf gått hem för idag - han brukade inte stanna över natten. Amanda tog lurarna från öronen; hennes musik hade tagit slut för länge sedan, men hon hade inte märkt av det när hon skrev. Det lät nerifrån. Mamma och pappa var nog hemma alltså.
Idas öron pep, som de alltid gjorde när musiken tystnat. I början var det jobbigt, men nu för tiden sket hon i det. Hon satt i köket och väntade på mat, hon lutade med ena foten mot stolen intill och hängde slappt med armen över ryggstödet. Ansiktsuttrycket var så nära blankt hon kunde göra det. Som om hon var likgiltig till allt, även om alla genomskådade henne ganska kvickt. Pappa stod vid spisen och stekte filé, mamma packade ur varorna. Med två hormonella tonårsdöttrar hemma skulle man inte vänta sig hjälp med det minsta. Olaf var inne på toa. Ida visste att han skulle erbjuda sin hjälp så fort han kom ut, men mamma skulle inte vilja ha den. Hon skulle tacka nej med ett leende och sedan stirra på Ida med en blick som sade ”varför erbjuder aldrig du att hjälpa till!?” Kanske för att han var en sådan gentleman hade mamma accepterat honom, trots att han var nästan decenniet äldre än Ida.
Hon himlade med ögonen åt hela processen som utspelade sig per automatik innan Olaf satte sig på stolen hon lutade foten mot. Han lutade sig över, tryckte läpparna mot hennes och inledde ett artigt samtal med Idas mamma. Visst, Olaf var en bra kille, han var snäll, hade bra musiksmak och han gjorde allt hon bad om i sängen. Där var han var den dominanta, helt enkelt för att hon ville domineras. Alltså var hon den dominanta, men ändå undergivna. Och framför allt var han musiker. En skicklig musiker som tyvärr spelade i lag med talanglösa klåpare. Hans band var kasst och trots att han inte var någon särskilt snygg man såg han bäst ut i bandet, vilket sade en del om hans kamrater. Ida hade en svag punkt för hårdrocksmusiker. Olaf spelade i bandet Dystopian Departure, både bas och sjöng. Nästan som Tom Araya, även om musikstilen skilde sig en aning.
Det trampades i trappan. Amanda kom in i köket. Hennes ögon skrek ”jag vill ha maaat!” men hon själv blev tyst när hon såg Ida och Olaf. In i huvudet trängde sig bilder av dekadent tvåvägsoralsex. ”Hej Amanda”, var Olaf den enda som dristade sig att utlåta. Amanda bara nickade och halvlog. Maten skulle dröja och hon kände inte för att slå sig ner framför bordet och ha någon ytlig konversation med den enda som försökte hålla ett samtal igång i mer än två meningar. Dessutom hade hon syrrans och hans sexiga eskapader i huvudet och skulle rodna sig själv till döds om hon pratade med honom nu.
Hon lämnade köket och återvände inte förrän en knapp timme senare. Då var det inte lika söndagstrist där inne. Mamma hade köpt en ny fönsterlampa i köket och den gav köket ett mysigt sken. Ida och Olaf hjälpte just till att duka och pappa serverade en enastående filé i ljuvlig rödvinssås och en mycket utsökt potatis. Amanda visste precis hur resten av kvällen skulle gå. Hon skulle ha trevligt under maten, efter den skulle hon spendera någon timme på facebook och kolla efter nya skor på nätet. Sedan skulle hon se den första timmen av söndagsfilmen på tv med mamma och pappa innan hon bestämde sig för att den inte var värd att sitta uppe till tolv för när det var skola imorgon. Skulle Ida och Olaf komma in en stund också så skulle hon känna sig ensam och onanera innan hon somnade.
En sak som Amanda helst inte erkände för någon var att hon var oskuld. Det hade nästan hänt ett par gånger med den förra killen, som hon var tillsammans med genom nästan hela nian, men av olika anledningar hade det inte blivit av. Och efter grundskolan hade de börjat på skilda gymnasier och helt enkelt upphört att vara ett par efter ett tag.
Efter att ha hittat ett par skor som hon ville ha till ett alltför dyrt pris och efter att Frida loggat ut från facebook gav hon också upp datorn och lät den vila. I vardagsrummet var det som vanligt mysigt. Amanda slog sig ner i kanten av hörnsoffan. Mamma och pappa satt i andra änden och i böjen låg deras katt och sov. När Amanda kom reste sig katten och kom bort till henne, för att lägga sig i hennes famn och göra trasor av hennes jeans. Men det blev varmt och mysigt i knäet och kissen spann och försatte Amanda i en avspänd stämning. Hon klappade katten och halvsåg på filmen, då och då sträckte hon sig åt av de äckliga micro-popcornen med cheddarsmak. En stund senare, när Amanda snarast halvsov, ögonen nästan helt slutna, tassade Ida in hållandes Olafs hand. Kanske var det bara snusket i Amandas huvud, men Ida såg ut att ha knullrufs.
Amanda betraktade dem i ögonvrån. Olaf hade satt sig på kattens plats och hans byxor skulle med all säkerhet dra till sig ett halvkilo hårstrån av jävligaste sort. De tittade på filmen, men Ida verkade ändå vara mer intresserad av att känna på Olafs skrev, smeka grovt över kuken och hetsa upp honom. Eller, hetsa upp honom igen. På något sätt fick det igång pirrandet i Amanda och snart lyfte hon katten i famnen, reste sig och lade katten där hon nyss suttit. Det var naturligtvis varmt och skönt, så den klagade inte. Amanda andades lite tungt, tanken på Olaf gjorde henne… kåt. Hon gick sakta upp för trappan för att inte verka suspekt. Inne på sitt rum tog hon av sig kläderna - också hennes jeans var det katthår på - och lade dem i en klump på golvet. Så tog hon sin handduk, som hängde på innersidan av dörren, och gick till badrummet.
Hon låste först om sig och kissade sedan, innan hon steg in i den lilla duschkabinen som pappa installerat här bara för hennes och Idas skull. Ida duschade alltid varmt, så vattnet som först strömmade ut skållade henne lite, men hon sänkte temperaturen och lät sig själv renas. Hon tvålade in sig, började nerifrån, duschtvålen blev till vitt lödder längs hennes slanka, lena ben och försvann snart i avloppet. Hon var försiktig vid könet och tvättade fint rent hårtussen ovanför, och så sträckte hon händerna bakåt och tvålade in sin runda rumpa. Hon gillade hur händerna kändes, smekandes, mot den nakna huden på hennes lilla stjärt och släppte ut ett pipande litet stön. Och så tvålade hon in magen och sidorna, pillade försiktigt i naveln, smekte ut löddret över armarna, halsen och nacken. Till sist lade hon sina löddriga, mjuka händer mot de runda, vackra brösten. Hon var kåt redan och vårtorna var styva och hårda. Hon andades hela tiden tyngre och när hon började göra cirkulerande rörelser över brösten och nypa i bröstvårtorna lät hon sig själv börja stöna så smått, av välbehag.
Med kroppen rengjord och vacker tog hon duschen i handen, sänkte strålstyrkan och förde den neråt. Strålarna träffade hennes känsliga lilla fitta och hon suckade till av den härliga känslan, slöt ögonen och fortsatte smeka ena bröstvårtan med andra handen. Hon gjorde små cirkulerande rörelser med underkroppen och småjuckade lite mot duschmunstycket. Vattnet som smekte hennes fitta var inte för varmt, men precis perfekt. Det smekte hennes klitoris. Amanda tvingade sig själv att bita sig hårt i underläppen för att inte stöna så att de andra hörde. Hon ville fantisera om Olaf, ville ha bilder i huvudet, men hon var för nära för att kunna fokusera tankarna.
Amanda exploderade och kunde inte hålla tillbaka rösten som längtansfullt visade hur hon njöt. Hon kom kraftigt. Duschens strålar fortsatte att stimulera och fick orgasmen att vara längre än den brukade. Hon blev skakig i benen och föll nästan ihop när den slutligen ebbade ut. Andfådd lät hon sedan duschen skölja hela hennes kropp innan hon leende torkade sig noggrant och tog på sig mjukisbyxor och ett gammalt slitet linne som var alldeles för stort. Håret var fortfarande vått och hängde vackert längs hennes rygg och droppade lite, ner på golvet, där de blev till droppar som skulle torka bort till ingenting. Hon somnade, ensam men tillfreds med världen. Och imorgon skulle hon lämna in sitt mästerverk till lärarna.
Avsnitt II: Ödets måndag
I Idas rum var det mörkt. Hon hade en enkel smalsäng och Olaf låg bakom och var den stora skeden. De sov nakna bägge två och vanligtvis, minst en gång varje gång de sov tillsammans, brukade Olaf vakna, känna hennes kropp och bli kåt. Någon gång hade hon också varit lite småsugen, men i natt skulle det knappast hända. Men hon tyckte ändå om att reta honom. Hon låg vaken, kunde inte somna. Ibland var det så; hon låg sömnlös. Nu, med Olafs ena arm om sig, handen på magen, och den andra armen under henne. Han andades henne i nacken, men hon insåg ganska kvickt att inte han heller sov. Inom bara något ögonblick kände hon honom växa och börja trycka mot rumpan. Handen som vilade på hennes mage gled sakta, sakta uppåt för att vilja kupa om ett bröst. ”Nej”, mumlade hon, och handen drog sig tillbaka. Olafs stånd däremot, fortsatte att trycka mot hennes skinka.
En talande häst. Ur dess vingar växte regnbågen. På flytande xenon svävade hästens make, en kritstrecksrandig älgfarbror. Himlen var blyfri men sjöng ändå, en vacker sång om en talande häst. På sin trehjuling cyklade den. Alla Amandas ögon, alla hennes tre, fyra, fem ögon, bevittnade de röda händelserna från hennes kupoliska position mitt på domedagsbergets lägsta topp. Bredvid henne stod en demon på en höjd av många meter kortare än henne. Hon var knappt huvudet kortare men såg in hans ögon. Hans blågrå hud blev svart, brast ut i lågor och hans huvud pryddes av kurviga bockhorn. Hans svarta vingar sträckte sig vida ut över skyarna, täckte solen och den blev till damm. Himlens sång blev till kråkors kraxande, hästen och maken åt varandra och trehjulingen förblödde. Demonhanen var ondskan själv och han fyllde den vackra flickan intill honom. Amanda. Han hade vingarna om henne och skrattade medan hon njutningsfyllt red honom och blev till en demonflicka.
Ögonen slog upp och Amanda låg i sin säng, livrädd. Hon kunde inte röra sig, hon kunde inte skrika. Nerverna i henne skakade och vibrerade. Hennes andetag blev iskall, vit ånga i luften. Men hon var inte ensam. Kråkornas kraxande och demonens hemska skratt ringde i hennes öron. Han var i hennes rum. Han satt över henne. Trycket över hennes bröst… det gjorde ont, hon kunde inte andas längre. Det kändes som om hela världen skakade kring henne. Som om väggarna flyttade sig och blev till ondskefulla ögon. Det började vitna framför ögonen. Hon kunde inte andas… och plötsligt ryckte hon till hela hon, kände hur kroppen lydde hennes hjärna och nu var det hon, inget annat, som skakade. Hon satt sig upp i sängen, drog upp knäna till hakan och grät.
När dörren till hennes rum öppnades blev hon först ännu räddare, som om hon trodde att vad det än var som hemsökt henne kom tillbaka. Det var bara Ida. Hon hade hört henne gråta och kom in med ett bekymrat ansiktsuttryck. Hon satt sig intill sin gråtande lillasyster och lade armen om henne. ”Gråt inte”, viskade hon och smekte Amandas axel. Hon lade läpparna mot hennes hår och pussade, och lutade sig sedan mot sin syster. Eller snarare, lät Amanda luta sig mot henne.
Efter en stund snyftade hon bara. Allt det läskiga verkade ha gått över och hon andades normalt igen. Ida släppte taget om hennes axel. Hon såg henne i ögonen, deras ansikten var alldeles nära. Näsorna nuddade nästan vid varandra. De kunde känna varandras andning. Ida lade händerna om Amandas kinder. ”Det är bra nu”, sade hon och log, ”det är bara bra nu.” Amanda nickade. Ida tryckte snabbt läpparna mot hennes och pussade henne, sedan släppte hon, log och reste sig. När hon kom till dörren vände hon sig om, tittade på sin nu mycket lugnare syster och sade: ”jag ska på arbetsintervju imorgon, så vi tar samma buss imorgon bitti. Sov nu Amanda, allt är bra.” Med ett leende stängde hon dörren. Amanda lade sig i fosterställning under täcket, drog till sig sin gamla nalle och höll den hårt. Allt var bra. Hon mindes inte ens varför hon varit rädd nu, även fast hon försökte. Hon koncentrerade tankarna på att minnas och somnade.
När morgonen kom sträckte Amanda på sig i sängen. Hon låg alltid en stund innan hon klev upp. Extra länge, naturligtvis, på måndagar. Men kvart över sju blev hon tvungen att stiga upp. Det var kallt ute, såg hon genast, solen sken och på bilarnas rutor såg hon frost. Träden ute hade tappat de flesta av löven och de som satt kvar ännu var gula och redo att snöa till marken snart. Hon gjorde sig redo, åt frukost, såg till att läxan var med i väskan. Strax innan halv nio stod hon och Ida och huttrade vid busskuren. Prick på klockslaget kom bussen rullande och stannade framför dem med ett skrikande läte. Bussen tog dem in till centrum där de skildes åt. Ida skulle på intervju och Amanda skulle lämna in sitt mästerverk.
”Har du ditt kurrickullum vitäe med dig?” undrade den välklädde, skallige mannen bakom skrivbordet. Ida log halvtillgjort och räckte över ett prydligt, vitt papper med allt hon varit med om i livet nedtecknat. Intervjuaren tog sig ett ögonblick att ögna igenom pappret och under tiden såg Ida över vad hon hade på sig. Hon gillade det inte, men hade sina prydligaste, finaste kläder för maximal smörförmåga. Hon hade satt upp håret och sminket var bara lite slampigt, eller, snarare elegant och förföriskt. Lite, bara lite, hade hon tillåtit sig själv att inte släppa taget om sig själv: t-shirten, som ju tyvärr knappt syntes, blottade en liten bit av Metallicas prydliga logotyp.
”Detta ser mycket bra ut, du gick ur gymnasiet med toppbetyg i flera ämnen.” Ida nickade medhållande och försökte se alert ut. Mannens breda leende var inte särskilt betryggande. Han var en rundlagd man med mörkgrå kostym och en förvånansvärt passande slips. Hans glasögon var diskreta och nu tittade han på henne över dem. ”Men…” sade han, ”en så begåvad flicka vill väl knappast sluta studera efter gymnasiet?” Ida hade fått frågan förut, men hon visste ändå aldrig exakt hur hon skulle svara.
”Hrm, jo, du förstår”, sade hon, ”jag påbörjade en utbildning” - lögn - ”men hoppade av, för den, den var inte rätt.” Mannen nickade och lät henne fortsätta. ”Jag vill naturligtvis utbilda mig högre, jag vill bli lärare eller specialpedagog för funktionshindrade barn, i framtiden.” Också en lögn.
”Så varför studerar du inte det?” han log och trodde att han hade satt henne i smörjan.
”Jag vill naturligtvis ha arbetslivserfarenhet först”, Ida sken upp, stolt med sitt svar. Mannen log och nickade. Han harklade sig och tittade diskret åt sidorna.
Då sade han något som Ida inte väntat sig. ”Jag tror inte du är här, helt som dig själv.” Det kändes som om hjärtat stannade för ett ögonblick. ”Jag ser du gillar Metallica”, log han och lutade sig bakåt, uppenbarligen lite nöjd med sig själv efter att ha nästan skrämt livet ur ett litet flickebarn, ”jag var själv en riktig heddbängare på min tid, ett riktigt råskinn.”
”Aha…”
”Vilket motiv har din tröja? Jag är lite nyfiken.” Ett halvt ögonblick funderade hon på om hon skulle svara, eller visa. Hon beslöt sig för det senare och blottade fram tröjan. ”Mässter åff pappetts”, sade han leende, ”jasstiss får ål, det var min favorit.”
”Aha, den…” började Ida men avbröt sig själv. Mannen tittade intensivt på tröjan.
”Gör så här”, sade han och kupade händerna vid sitt bröst, som om han lyfte ett par kvinnobröst. Ida, hon var förbryllade och gjorde som han sade. Hon kupade händerna om sina bröst och lyfte. Inte mycket hände eftersom att hennes bh redan höll dem på plats. ”Hur gärna vill du ha arbete?”
Svenskan var dagens sista lektion. Inte förrän då kunde hon lämna in sin läxa och kräva ett MVG, men till sist steg den långa, smala - och otroligt fula - svenskläraren in i klassrummet. Alla lämnade honom sina hophäftade papper i en hög och… och så var det bara en timme kvar innan de fick åka hem. Klockan tre lämnade Amanda skolan och tog sig ner till busskuren. Där stod redan Ida och väntade på bussen. Hon rökte, men när hon såg Amanda skyndade hon sig att släcka den. Ungefär som om det skulle göra att hon inte sett den ifrån början. Mamma och pappa var stenhårda när det gällde cigaretter. Hårda straff utlovades till den som rökte medan hon fortfarande bodde i deras hus. Amanda visste att Ida rökte ibland, men brydde sig inte. Hon hade minsann också provat.
”Det var en lång intervju”, sade Amanda när hon kom fram till sin syster.
”Jag träffade Sandra efter och vi gick lite på stan.” Ida visade upp en liten kasse med något hon köpt. Amanda nickade.
”Hur gick intervjun då?”
”Slog honom i ansiktet.”
Väl hemma lade sig Amanda på sängen och slöt ögonen. Skoldagen hade inte varit lång, men hon kände sig trött. Hon bara låg där och tittade upp i taket på mönstren i träet. Och så somnade hon en stund.
Olaf hade varit hemma hos sig under dagen. Dagarna gick långsamt när inte han jobbade eller repade med bandet. Han jobbade deltid som vårdare på ett äldreboende varje onsdag, torsdag, fredag och lördag, samt någon enstaka kväll ibland, om det behövdes. Inga stora pengar, men hyran kunde han betala. Något bidrag fick han också så han kunde äta sig mätt varje dag. En inte mer än dräglig tillvaro, men med Dystopian Departure och Ida i sitt liv var han nöjd ändå.
Egentligen hade de inte tänkt träffas, men Ida var kåt och bara kvarten senare hade Olaf klivit över dörrkarmen. Han hade avbrutit bandets repande och istället kört i ilfart till Idas booty call. Skorna var allt han fick av sig i hallen, jackan och den fula mössan slet han av sig inne på Idas rum medan hon låg, klädd i ingenting och tittade på. Han stirrade storögt på henne. Hon var helt naken och han hade svårigheter att få av sig kläderna utan att riva ner något eller ramla baklänges. Till sist hade han bara en t-shirt på sig. Och kalsonger, men dem slet han av. ”Musik”, sade Ida just som han tänkte hoppa ner i sängen hos henne. Han tvingades fumla med stereon och slog på Metallicas klassiska thrashalbum …And Justice For All.
Han vände sig om från stereon och kröp ner i sängen. Genast överrumplade Ida honom. Blicken i hennes ögon kunde bara betyda en sak. Han lade sig på rygg och tittade på henne. Han var alldeles uppspelt och hade ett kolossalt stånd. Ida kröp upp på alla fyra längs hans ben och grep tag om kuken med ena handen. Hon flinade mot honom och sjönk ner. Olaf kände hennes tunga om ollonet och mumlade sin sista bön innan han sjönk in i total njutning. Ida slöt läpparna om hans ollon och började hungrigt suga hans hårda kuk medan hon smekte pungen med ett par fingrar och snart hela handen.
Amanda vaknade av musiken i Idas rum. Hon var sömnig och gäspade. Först den ena foten, sedan träffade den andra golvet och hon reste sig, gick bort till Idas rum och bankade på dörren. ”Sänk för fan!” Utan vidare tanke öppnade hon dörren och klev in, fast bestämd att sänka volymen. Men hon kom inte längre, för hon tappade hakan av det hon såg. Olaf stirrade förskräckt tillbaka på henne, men Ida hade inte märkt någonting. Amanda såg Idas fylliga tuttar guppa upp och ner i takt med att hon sög killen. Men han sade inget och Amanda kunde inte sluta stirra. Hon… hon… hon blev kåt. Ida bara sög. Hon måste älska det, för hon mm-ade högt och lät som om hon njöt. Plötsligt insåg Amanda att hon måste stänga och även om något i henne tog emot så drog hon igen dörren.
Hon lutade genast ryggen mot dörren och stack handen innanför byxlinningen. Efter bara en sekund drog hon ut den, knäppte upp byxorna och drog ner dem en bit. Hon stack då in handen innanför trosorna och började smeka sig själv.
Aldrig i sitt liv hade Olaf varit så kåt, han tecknade åt Ida att sluta suga för han bara måste in i henne. Han tog kommandot och hon lade sig på rygg. Genast lade han sig över henne, lade kuken mot hennes väntande fitta och trängde sig in. Ida började smeka sig själv; hennes fitta var alldeles len och helt rakad. Olaf låg över och smekte hennes bröst samtidigt som han sakta knullade henne. Han nöp i bröstvårtorna och fick Ida att stöna.
När hon lyssnade efter det kunde Amanda höra dem över musiken. Ida stönade högt och Olaf nästan morrade. Det bultade i hjärtat, hon kände sig så levande. Det här var det absolut snuskigaste hon någonsin varit med om. Och hon fortsatte smeka sin allt våtare lilla fitta.
Olaf svettades, han knullade Ida hårdare. Fantiserade om att hon var Amanda. Han grymtade och fyllde henne med hela sin längd samtidigt som Ida bökande smekte sin klitoris och stönade ljudligt. Han böjde huvudet neråt och började kyssa och bita i hennes styva bröstvårtor. Ida lade benen om honom och låste fast honom. Hennes händer var på hans rygg, hon rev och klöste så att han började blöda. Pungen klatschade mot Idas rumpa.
Dörren öppnades långsamt. Den knarrade lite men musiken överröstade den. Amanda kikade försiktigt in. Hon smekte sig hela tiden och när hon såg Olaf ligga över syrran tvingade hon sig själv att trycka in ett upphetsat stön. Olaf hade ansiktet begravt i Idas bröst, han verkade älska dem. Han bet, nafsade och slickade hennes bröstvårtor. Ida stönade högt och låg med slutna ögon och njöt. Plötsligt insåg Olaf att de var iakttagna och vände upp huvudet. Han fortsatte att knulla och lät som om han nästan kom när han fattade att Amanda såg på och pullade. Han släppte inte ögonen från henne, men böjde sig ändå ner för att kyssa Ida. Med Amanda i dörren blev det snart omöjligt för honom att hålla tillbaka och han exploderade. Han tryckte sig så djupt in i Ida som han kunde och med ett djuriskt morrande sprutade han henne full av tjocka rep med sperma.
Känslan av kuk som fyllde henne, och kletig sperma som forsade ur den, fick också Ida att komma. Hon spände sig hårt i kroppen och stönade korta små stön. De överröstade till och med musiken. Hennes naglar borrade sig in i Olafs rygg och det blev rött. Olaf pustade och andades tungt, han tittade upp mot Amanda. Hon smekte sig fortfarande. Olaf höjde armen och försökte diskret vinka och teckna att hon skulle gå innan Ida öppnade ögonen igen. Amanda begrep och skyndade sig ut. Utan att stänga dörren efter sig. Sin egen dörr stängde hon däremot hårt bakom sig. Så skyndade hon sig till sängen. Hon knäppte upp byxorna och drog ner dem en aning. Och så fortsatte hon att smeka. Bara minuten senare knackade det på dörren. Amanda fick naturligtvis panik och började slita i byxorna för att dra upp dem. Hon lyckades inte särskilt bra, men fittan var dold när han klev in.
Olaf stod i dörröppningen och såg blyg ut. Amanda rodnade kraftigt och ville gömma sig. Olaf klev in och stängde dörren om sig. Han hade dragit på sig kläderna hastigt och glömt en strumpa. ”Ida är, är och… och duschar”, viskade han. Det var konstigt att se en karl på nästan trettio vara som en pinig tonåring.
”Jaha…” mumlade Amanda, oförmögen att hålla rösten stabil.
”Amanda”, Olaf kom fram till henne och tittade ner på henne, ”Amanda jag vill ha dig.” Hans nylle blev helrött och han satt sig på knä. Amanda ville instinktivt dra sig undan, men han lade handen på hennes ben och sade: ”snälla, låt mig.”
Hon gjorde inte motstånd, utan nickade bara. Hjärtat bankade som om varje slag var en explosion i henne. Men Olaf skojade inte. Han vände inte om och gick. Utan han drog av hennes byxor helt och drog henne lite längre fram i sängen så att han kunde komma åt. Amanda andades tungt. Hon var både väldigt kåt och jävligt rädd.
”Jag är oskuld”, sade hon. Det hade låtit mindre som ett försvarstal i hennes huvud.
”Det gör inget”, sade Olaf och mötte hennes ögon, han log, ”det här räknas inte.”
Amanda flämtade efter andan och greppade hårt tag i lakanet när hon kände Olafs tunga mot fittan. Och så lade han också ett finger mot hennes klitoris och började smeka den, så försiktigt han kunde. Amanda började flämta, nästan stöna. Olaf lapade hennes fitta som om det var det naturligaste i hela världen att slicka sin flickväns syrra. Han kände smaken av hennes safter och gillade det. Efter att ha retat henne lite tryckte han tungan så långt in i henne han kunde och började tungknulla henne. Amanda stönade redan högt. Hennes hand grep stenhårt om lakanet, så att knogarna vitnade. Den andra handen lade hon på hans huvud och grep om hans hår. Det gjorde ont, men hennes fitta var god och han såg ingen anledning att sluta slicka den.
Hennes röst i öronen var också vacker. Hon stönade korta, små stön som hela tiden blev allt högre. Han var inte så orolig att Ida skulle höra, för hon gillade att duscha länge. Amanda ville hela tiden stänga ihop benen. Kanske som en försvarsteknik. Men han höll i dem och särade dem gott och villigt så att han kunde komma åt att slicka henne. Han hade tungknullat henne en stund och ville få henne att komma. Så han släppte taget om hennes ben och lade ett finger i munnen och blötte ner det. Så tryckte han in det i henne och började pulla henne. Samtidigt lade han tungan mot hennes klitoris och slickade, knappt märkbart. Hennes grepp om hans hår blev ännu hårdare och han tog ett till finger att pulla henne med.
Olaf kände strax hur fittan började dra sig samman kring hans fingrar och hur Amanda började krampa en aning. Hon skulle komma. Då satte han in en extra växel och pullade henne extra snabbt i fittan. Tungan slickade intensivt hennes lilla klitoris. Och så kom hon. Amandas röst höjdes och hon stönade allt kraftigare. Hon spände sig, men greppet om Olafs hår och lakanet släppte. Hon föll bakåt och bara njöt av orgasmen som blixtrade i henne som en drog. Den värkte ut i fingrarna, i tårna och tog sig uttryck i hennes röst som sade Olaf att hon verkligen njöt. När hon verkade komma ur orgasmen låg hon stilla och andades tungt. Olaf drog upp hennes byxor en bit igen, för att hjälpa till. Så reste han sig och tittade ner i hennes blå ögon. Hon tittade tillbaka upp i hans, och log. ”Det räknas inte”, sade han, ”du är fortfarande oskuld.” Och så blinkade han.
Ida stod med örat pressat mot Amandas dörr. Hon hörde hur syrran stönade och Olaf var ingen annan stans i huset. Hon var så jävla arg just då. Händerna skakade. Hon hade bara handduken om sig. När hon hörde att Amanda kom och slutligen tystnade skyndade hon sig därifrån för att inte bli upptäckt.
Avsnitt III: Dystopian Departure
”The time to strike, is now, KILL! KILL!” Olaf stod på scenen och gastade till Manowars gamla stridshymn. Den så kallade publiken bestod av ungefär tjugofem skallar, varav högst fem lyssnade. Kanske lika bra, för Dystopian Departure var inget särskilt bra band, även om sångaren kunde ta ton. Han lät inte som Eric Adams, men det hade i och för sig gjort deras cover tråkig. Efter att ha slutfört låten vidtog ett sporadiskt klappande följt av en kort, pinsam tystnad. Därefter mumlade Olaf något om att de skulle avsluta med nästa låt. Det var ”vårat eget epos, den heter Ghost.” Så fort han annonserat namnet började den ena gitarristen spela en långsam slinga, som snabbt avbyttes av att den andra gitarristen spelade samma slinga i en något snabbare takt. De bytte av ett par gånger, hela tiden ökade takten. Vid det femte bytet brast också Olafs bas ut i ett läte som lade en stomme till låten. Och vid det sjätte bytet började trummisen spela. Han spelade fel det första han gjorde, men ingen märkte ens något. Det var under den här låten som publiken faktiskt lyssnade på bandet. Efter nästan tre minuter kom Olafs sång att fylla det sista av de element som krävdes.
Det första solot kom redan efter första versen. Gitarristen till höger om Olaf visade att han inte sög hästballe helt och hållet på det han gjorde. Han lade några Maideninspirerade toner för att sedan återgå till versen. Efter andra versen spelade de en melodisk refräng och Olaf sjöng: ”my shadow fades and lays to waste”, tre gånger. Resten av låten drog bandet ut på. De spelade närmare en kvart, den låt som de i studion repat och spelat in en kass mp3:a på knappt tio minuter. Olaf sjöng om en död man som vandrade på jorden utan syfte eller mål. En man som bara såg elände, mörker och olycka i allt. ”If you find a hand to hold, never let go! If you find yourself alone, let go of hope!” Och hela tiden återkom han till refrängen. ”My shadow fades and lays to waste.” För att avsluta låten spelade den första gitarristen ett förlängt, långsamt solo, innan Olafs dystra basslinga ensam tog vid och tystnade in i mörkret.
De hade spelat på en liten bar. Den enda som tog emot dem och som betalade så mycket som tvåhundra per skalle i bandet. Pengar som gick rätt in i bandkassan. När Olaf spelat klart ställde han basen mot en förstärkare och mötte upp Ida som kramade honom och kysste honom på läpparna. Hon var berusad till en viss grad, det märkte Olaf ganska omgående. Han var lite svettig. ”Kom”, sade hon, ”ta en öl innan du och pojkarna plockar ihop.” Pojkarna. Hon kallade alltid de andra killarna i bandet för pojkarna. För att han var mycket äldre än dem, kanske? De var ju bara något år äldre än henne. Det var lördagskväll och Olafs ledighet hade precis börjat. Det fanns inget bättre än en spelning för att fira helg, tyckte han. Han beställde en öl och fick den genast serverad. Iskall och inbjudande. Ida drack något tjejigt. De satt sig ner vid ett bord. Så fort Olaf lade glaset mot läpparna och kände den välsmakliga drycken rinna längs tungan slappnade han av, sjönk ner en bit och blev genast mycket mer bekväm med världen.
Ida tittade på honom. Han sade inget. Drack bara långsamt sin öl och tittade tillbaka på henne. Han visste att hon hade något att säga, men visste också att om han undrade vad det var så skulle det dröja ännu längre innan hon svarade. En taktik brukade däremot funka. ”Jag älskar dig”, sade han och stirrade bestämt in i hennes ögon. Då vek hennes ögon undan och hon mumlade att hon älskade honom också. Sedan lade hon handen mot hans. ”Men…” sade han, för att få henne att berätta vad hon hade på hjärtat. När det dröjde hoppade alltid hjärtat till och han blev nästan rädd att han skulle få gå hem själv.
”Jag vet…” mumlade hon, ”om dig och Amanda.” Hjärtat hans stannade ändå och han drog undan handen. Det var nu han insåg det. Han hade faktiskt varit otrogen.
”Ska vi prata om det, här?” viskade han. Hon nickade.
”Varför gjorde du det?”
”Jag vet inte…” Olafs blick blev glasartad.
”Var hon skön?” det var fyllan, och den svartsjuka delen av Ida som talade.
”Vi gjorde inte… det.”
”Vad gjorde ni?”
”Jag slick… slickade.”
”Bara?” Olaf nickade.
”Förlåt mig. Jag vet inte vad som tog åt mig. Hon såg oss och det triggade mig. Förlåt mig!” Han tvingade sig själv att sänka rösten. Men det var ändå ingen som tog notis om dem.
Ida såg ut att fundera. Han såg henne i ögonen. Menade verkligen sin ursäkt. Aldrig att han skulle göra om det. Aldrig.
”Jag förlåter dig”, sade hon efter en stund. Just samtidigt kom en av Olafs bandkamrater och knackade honom på ryggen.
”Vi måste börja stoppa undan grejerna nu”, sade han. Olaf nickade och han gick iväg igen.
”Förlåt mig”, sade han till Ida. ”Jag måste gå och… förlåt mig. Du, du… jag vet inte vad mer jag kan säga. Jag förstår om du inte vill vara med mig mer.” Han reste sig och hon följde efter. Hon log mot honom.
”Jag förlåter dig”, sade hon.
”Om du säger det imorgon också, så tror jag dig.”
Olaf mådde så otroligt dåligt när han hjälpte bandet att plocka undan allt och få in det i Pelles farsas van. Pelle - trummisen - söp ändå aldrig, så han kunde lika gärna få det här uppdraget. De brukade undra varför, men när de träffade hans morsa blev svaret glasklart. Spritvägrande jehovas vittne. Då undrade de bara om hon visste om vilken sorts musik de spelade. Imorgon skulle de hjälpas åt att fixa ur det i replokalen. Olaf skämdes och han följde sin onyktra, säkert snart ex-flickvän, hem innan han gick den långa promenaden hem. Där skulle han ha hela sömnlösa natten på sig att fundera på vad han hade gjort. Ångrade sig gjorde han redan. Men han visste att det var kört. Imorgon måste han ta upp samtalet med Ida.
Avsnitt IV: Eftertanke
Det snurrade kraftigt i huvudet när Olaf vaknade. Han hade suttit hela natten och ångrat sina felsteg, tillsammans med en allt tommare flaska High Commissioner. Billigt, men full, det blev han. Han skyndade ur sängen och till toaletten för att kräkas. De kommande två timmarna låg han i sängen och tyckte synd om sig själv och tittade på vilket skit fyran än visade. Eftermiddagen var säkert långt gången och efter att ha legat en bra stund pillade han mobilen ur byxfickan. Dem hade han sovit i. Klockan var strax efter ett bara. Hur tidigt hade han vaknat egentligen? Knappt så det var värt det. Men det värsta var de fem missade meddelandena han hade från Ida.
”Älskling…” var det första. ”Jag förlåter dig.” Det var det andra. ”Är du där?” Undrade hon i det tredje. ”Det kan ju knappast vara du som är sur på mig!!!” skrek hon i det fjärde, och vid det laget hade Ida varit rosenrasande, det visste han. ”Snälla, ring.” Det var det femte och sista, som kommit för en knapp timme sedan.
Han tog ett djupt andetag, samlade mod och trots bakfyllan ringde han upp henne. ”Ja?” Att bara ett ilsket ja kunde vara så vackert när man gjort något så hemskt. Han sade inget. ”Vill du något?”
”Jag… jag vet inte. Förlåt mig.”
”Kan jag komma eller?”
”Hit? Komma hit?”
”Ja!”
”Visst, ja…”
”Bra, för jag är på väg.” Sedan lade hon på och Olaf visste han måste upp, göra stället respektabelt och få sig själv att inte lukta bakfyllespya. Det första gick fortast, för han slängde sig in i duschen trots att alla nerver i kroppen tog emot, för det snurrade så jävligt i huvudet. Han duschade en knapp halvminut och stänkte ner sig i parfymen som han visste Ida gillade. Så klädde han på sig i vad som helst, bara det inte var det han haft igår kväll. Ett par svarta jeans och ett linne som visade sig vara Idas. Han slet av det och ryckte en röd t-shirt som hängt på tork vid en dörr. Mer hann han inte innan det bankade ilsket på dörren.
Om något av bakfyllan försvunnit medan han slängt runt och försökt snygga till sig själv så kom allt tillbaka nu, när han minst av allt fick må dåligt. När han skulle be om ursäkt och försöka ha värdigheten i behåll när hon lämnade honom som ett krossat skal, en ensam man. Han låste upp dörren och släppte in henne. Hon såg inte alls ut som han väntat sig. Han hade väntat sig en ilsken kvinna, men han släppte in sin flickvän. Så som hon alltid var. ”Vaäremärej? Äru bakis eller?” var det första hon sade när hon såg på honom. Han nickade. Hon suckade. ”Sätt dig”, sade hon. Han lydde och satt sig ner i sin enda fåtölj. Någon soffa hade han inte. Han levde i en etta, med ett litet kök och ett ännu mindre dass.
Ida såg sig omkring och hittade snart den nästan tomma whiskyflaskan som han ensam sörjt med igår. Hon tog den och räckte den till honom. ”Drick”, sade hon. Olaf var nära att kräkas. Han skakade på huvudet. ”Drick!” sade hon igen. När han lade flaskan mot läpparna var det nära att han spydde, men han tvingade i sig ett par klunkar av den vidriga saften. Hon satt sig i sängen och väntade. Efter bara en liten stund mådde Olaf mycket bättre. Hon begrep ju att han skulle göra det. Men hon väntade på att han skulle börja prata. Börja be om ursäkt.
”Det här med Amanda…” sade han efter en stund, när hjärnan verkade sitta stilla och bara göra små ringar kring sig själv. Ida nickade. ”Jag kan inte förklara det”, fortsatte han, ”jag vet inte varför, eller vad i helvete jag fick i skallen. Jag bara… gick in till henne och… gjorde det. Och det är mitt fel, inte hennes.”
”Du behöver inte berätta om det”, sade hon och reste sig. Hon kom fram till honom, tog hans hand. Klämde den, lite väl hårt, och tittade in i hans ögon. ”Allt jag undrar är om du verkligen ångrar dig.”
Olaf tittade in i hennes underbart vackra ögon. ”Det gör jag”, sade han, ”verkligen.”
”Då förlåter jag dig.” Olaf stirrade in i hennes ögon. ”Jag förlåter dig”, sade hon igen, ”jag menar, det är ju inte så att vi har sagt att vi inte får knulla någon annan. Vi har ju inte ens kallat varandra flickvän och pojkvän.” Olaf reste sig. Han var så mycket längre än henne.
”Kan jag få vara din pojkvän?” sade han. Han började känna sig modigare. Som en pojke som blev en man på bara en minut. En kattunge som blev ett lejon på loppet av sekunder. Ida nickade. Och så log hon plötsligt.
”Om! Du lovar att aldrig knulla någon annan tjej utan mig. Och hon måste vara fulare än jag! Och jag får reta dig för all framtid. Och jag får knulla en annan kille. Och du måste vara min bitch. Och, och, och!”
”Jag lovar”, sade han. Plötsligt var han mannen i förhållandet igen. ”Vill du verkligen knulla andra tjejer med mig?” Ida rodnade och tittade undan. Olaf lade armarna om henne och kramade henne hårt.
”Du vet…” sade hon, ”när man har gjort något dumt och så hittar man något dumt att beskylla någon annan för så det är den som blir skurken?”
”Typ…” sade han. Han blev lite fundersam.
”Jag fick det där jobbet i måndags.”
Under den kommande veckan skulle Olaf tvingas inse att det var han som varit karlen i förhållandet hela tiden. Ida hade hunnit före honom. Hon hade jobb nu och det var inte för hennes CV:s skull. Med sina egna felsteg hade de tvingats förlåta varandra. De pratade inte om det mer. Olaf hade en gnagande känsla inom sig att allt som hänt skulle bli det som sänkte dem till sist. Men han älskade henne också lika mycket efter det hon gjort, och han förlät henne verkligen. Det var kanske dumt, men han ville inte släppa henne. Deras förhållande hade precis börjat och han ville se vart det ledde. Faktum var att han tände lite på att dela med sig av henne. Hon hade väckt honom sexuellt. Han hade aldrig varit särskilt självsäker, men när hon gjorde honom dominant hade han till viss del insett vem han var.
Avsnitt V: Betyg
Amanda hade drömt om en demon med bockhorn flera nätter i rad. Först hade drömmarna skrämt henne, men nu hade hon vant sig och kommit att gilla drömmarna. I dem slutade allting med en enda sak. Hon red demonen, omsluten av hans vingar. Och varje gång som han sprutade sin helvetiska säd i henne blev hon som han. En demon. Hon vaknade på måndagsmorgonen med den senaste drömmen färskt i minnet. Alarmklockan tjöt och väsnades och tvingade henne ur sängen. Skola var det ja. Hon skulle få tillbaka sin rättade svenska-engelskaläxa idag. Hon kände sig lite löjlig som kände så starkt för det, men hon gillade verkligen det hon skrivit. Lärarna gjorde det helt säkert också.
Hon klev upp, gjorde sig i ordning och gav sig på sin väg mot skolan. På vägen till bussen kollade hon som vanligt fejjan på mobilen. Och som alltid satt hon på stolen bakom kvinnan som luktade som om hon rökte sju paket om dagen och såg ut som om hon rökte elva. Och som alltid klev kvinnan av på stationen före och den välklädde karlen som alltid satt längst fram klev av på samma station som Amanda. Han såg alltid sur ut, som om han hade försovit sig. Ändå åkte han samma buss varje morgon. Utanför skolan stod så Frida och väntade. Eller om hon rökte och Amanda råkade komma just då. Också det hände varje morgon. Frida var Amandas bästa vän. Det hade hon vart ända sedan mellanstadiet då Frida flyttat till stan och genast blivit utstött av alla andra i klassen. Amanda var själv en aning utstött redan då, och de två hade sökt sig till varandra kvickare än ett piggsvin hickar.
”God morgon”, sade Frida och gäspade. Hon var alltid tröttare än Amanda på morgonen. Amanda gillade det, för då fick hon på något vis känna sig som om hon var mer med i spelet än Frida. För vanligtvis var det Frida som stod i centrum. Hon var mycket smartare, mycket snyggare och hon hade haft hundratals tjejer. Enligt vad Amanda hade uppfattat i alla fall. Frida var homosexuell. Amanda gillade det också. Förutom en sak. Frida ansåg deras förhållande som helt platoniskt. Hon brukade naturligtvis säga att Amanda såg bra ut, men hon tyckte ju inte att hon var snygg, som hon skulle ha gjort om Amanda faktiskt var snygg.
”God morgon. Fimpa nu så går vi in.”
Amanda var 17 år och på så vis yngst i familjen, bortsett från katten. Morsan var 41 och farsan 46. Ida var 20 och katten var åtta. Vanligtvis tyckte ju Amanda om sitt eget utseende. Det var mest bara när hon tänkte på att Frida var mycket snyggare som hon kände sig medelmåttig. Med kastanjefärgat hår som sträckte sig nästan ända ner till rumpan och ett otroligt vackert ansikte var Amanda i verkligheten långt ifrån medelmåttig. Faktum var att hon kunde knäcka både modeller, aktriser och porrstjärnor med sitt ungdomligt vackra utseende. De mörkblå ögonen bar toner av grått och gav henne ett inre mysterium som ingen ännu lyckats lösa. Brösten hatade hon mest, efter att ha fått se sin systers. Idas var stora, Amandas var i hennes ögon små. De var inte de största, men bara de fick några år på sig så skulle de växa till sig. Än så länge fick deras storlek henne att se nästan flickaktigt ung ut. Hon hade fylliga läppar, precis som sin syster, som bara väntade på nästa kyss. För varje karl var de retligt aptitliga.
Var gång Amanda betraktade sig själv i spegeln såg hon sköna, ungdomliga former. Hon hade aldrig varit mycket för att träna, men hon hade alltid sett till att äta rätt. Därför såg hennes kropp väldigt naturlig ut. Ung, vacker, inbjudande och i det närmaste erotisk. När hon hade en bra dag brukade hon alltid spegla sig naken innan hon duschade. Då kupade hon händerna under brösten så att de såg lite större ut och så tittade hon på sina ben. Slanka och fina. Hon var lite längre än sin syster. Och så fittan. Den rakade hon. Alltid med största försiktighet. Hon skulle snart börja vaxa, men hade inte tagit tag i det än. Den var liten. Ungdomlig och rosa. En sexig liten flickfitta. Hon kände sig barnslig varje gång hon rakade sig helt, så därför lämnade hon numer en liten brun stump ovanför. Och hon mindes hur Olafs näsa hade känts i den…
”Amanda!” läraren ryckte henne ur dagdrömmarna, ”svara då!”
”På vadå?”
”Men på frågan, självfallet!”
Amanda hade inte känt dagen gå förbi ens. Ena sekunden hade hon bett Frida fimpa, nästa stod svenskläraren och stirrade irriterat på henne. Hon hade tydligen räckt upp handen på en fråga, men hon mindes varken frågan eller om hon hade ett svar. ”Förlåt”, sade hon, ”jag vet inte svaret.”
”Men räck då inte upp handen!”
”Nej. Förlåt.” Amanda skämdes.
”Vi talas vid efter lektionen, du och jag.” Amanda nickade. Nu jävlar hade hon satt sig i skiten.
Tjugo minuter senare lämnade alla klasskamrater rummet. Frida ställde sig utanför dörren och tog diskret en cigarett ur paketet och började röka den, dold av en tidning hon låtsades läsa. Ingen skulle gå på det om hon blev sedd. Amanda satt kvar på sin plats. Och läraren, Sven hette han, svenskt nog, stod på sin plats med en sträng uppsyn.
”Amanda”, sade han.
”J-ja…?”
”Äsch, var inte rädd. Det var inte för att du sov under lektionen jag ville tala med dig. Det gäller förra veckans läxa. Din, vad hette den, Departure?” Amanda nickade och Sven klev långsamt genom rummet, mot henne. ”Ärligt talat var det mycket bättre än vad jag kunnat vänta mig av en artonåring.”
”Jag är sjutton… jag har inte fyllt än.”
”En sjuttonåring då”, log Sven och lade handen på hennes axel, ”men Amanda… jag måste fråga dig. Har du stulit din historia någonstans ifrån?”
”Nej?” vad fan trodde gubbjäveln det för? Skulle inte hon kunna prestera något bra för en gångs skull?
”Får jag fråga, var fick du inspirationen till den ifrån?”
Amanda tänkte efter en kort sekund och insåg sedan. Hon hade skrivit den kring en låt som Olafs band spelade. En låt vid namn Dystopian Departure, av bandet med samma namn. Var det stöld? Skulle hon ljuga för honom?
”Nå?”
”Ehm… en låt, som jag hörde. Den, den handlade ungefär om samma. Samma sak…”
”En låt…”
Sven vände sig om och tog ett par steg ifrån henne. ”Ja”, nickade Amanda och hoppades att han skulle tro henne. Så vände sig Sven om och hade återigen sin stränga blick.
”Jag tror dig inte”, sade han och gick fram till henne igen, ”du har stulit vartenda ord. Eller hur!?” Amanda visste inte vad hon skulle säga. Hon hade ju inte stulit det. Inte medvetet i alla fall. Svens ögonbryn sänktes och han såg arg ut nu. ”Lyckligtvis”, fortsatte han och klev ännu närmare henne, så att hon kunde känna hans andedräkt, ”finns det en sak du kan göra för mig…”
”Vad?” Amanda var rädd, men vågade inte visa det. Hon skulle göra vad som helst nu. Sven tryckte sig ännu närmare. Och då kände hon honom. Det tryckte till mot hennes mage. Hårt.
”Det tror jag du förstår…” sade han. Han var inte längre en trevlig lärare. Han hade blivit något helt annat. Ett monster. Hon fattade inte hur han kunde vara sådan. Och så brast han ut i ett stort leende. ”Vad tycker du? Är jag övertygande?”
Amanda kunde inte få ur sig ett ord? Hon var plötsligt inte rädd längre. Han var tillbaka i sin vanliga gladlynta farbrorsroll. ”Jag ska uppträda på stadsteatern i en uppsättning av Les Miserables”, sade han storleende. Han var nästan som ett barn som just fått en godispåse i belöning för att ha kissat i pottan själv. Amanda begrep fortfarande inte, hon bara stod och tuggade luft. Sven lade handen på hennes axel och log så att rynkorna i pannan blev till stora veck. ”Ta det lugnt, Amanda. Departure var en mycket bra historia, jag ser fram emot fortsättningen. För det blir väl en sån?”
”Men, men, men, va? Va?”
”Åh, förlåt mig”, skrockade Sven, ”jag kan bara inte låta bli att vara lycklig. Jag hoppas att du inte tog allt för illa upp.”
”Öhm… näe. Antar jag väl…”
”Jag menade självfallet inget sådant, jag är en lyckligt gift man.”
Sven gjorde Amanda och Frida sällskap bort till lärarrummet där han hämtade båda deras historier. Fridas var märkt med ett G och på Amandas stod det MVG i stora röda bokstäver. Han tog så sina egna pinaler och gjorde dem sällskap ut ur byggnaden. Hela tiden log han enormt och Amanda kände sig otroligt obekväm med hela situationen. Han vinkade glatt från bilen när han lämnade dem och flickorna bara stirrade efter honom. ”Kom”, sade Frida efter en stund, ”vi går och fikar.”
Ett par minuter senare satt de på caféet där flera andra av deras skolkamrater också satt varje dag efter att skolan slutat. Amanda hade fortfarande inte sagt ett ord från det att hon kommit ut ur klassrummet. ”Vad ville han?” undrade Frida när hon smakade på sitt skållheta kaffe. Amanda skakade lite på huvudet.
”Jag tror att han stötte på mig.”
Frida höll på att sätta det heta kaffet i halsen men spottade ut det i koppen igen. ”Vad sa du då? Gjorde du nåt åt det?” Amanda skakade på huvudet. ”Vad tänker du göra då? Tänker du” - hon sänkte rösten - ”tänker du ligga med honom?”
”Borde jag det?”
”Nejje!” Frida puffade till Amanda, ”jag skojar ju! Hallå!”
”Jag vill inte ligga med äckliga gamla gubbar. Kan inte jag få bli lesbisk och ligga med dig istället?” Amanda visste egentligen inte vad hon pratade om, hon menade det väl knappast. Hon var fortfarande chockad över att för en stund sedan trott att hon skulle bli våldtagen. Hon hade ju faktiskt känt hans bula. Han kanske gick igång på att skrämma livet ur tjejer?
”Visst, men inget kelande efter”, sade Frida och sög i sig pyttelite av det otroligt varma kaffet.
Avsnitt VI: Uppenbarelser
En sak hade Amanda insett. Vare sig det var vad som hänt mellan henne och Olaf, mellan henne och Sven, samtalet om tjejsex mellan henne och Frida eller drömmarna om demonen som lägrade henne. Hon hade insett att hon behövde skaffa en kille. Problemet var ju varje kväll när hon pullade och fantiserade om Olaf och hans tunga. Kanske var det inte kärlek hon var ute efter. Det var nog bara det att hon hade lyckats få en kraftig aptit på sex på sistone. Och hon hade aldrig ens haft det! Tungan räknades ju inte, hade Olaf sagt. Eller gjorde den det? Hon var oskuld och nu ville hon plötsligt sluta vara det. Hon låg i sin säng. Det var mörkt ute. Mitt i november. Hon hade ett ljus tänt i fönstret, bara för att få lite ljus. Det hjälpte inte allt för mycket. Hon bara låg där i sängen med benen i kors och kollade facebook på mobilen.
Olaf gäspade. Han sträckte armarna över huvudet och försökte att inte låta siktet styras allt för långt åt sidan så att det skvätte överallt. Efter att ha kissat färdigt fick han torka upp stänket från kanterna. Han var trött, hade jobbat hela dagen. Höstmörkret gjorde honom ännu tröttare. Och imorgon skulle han upp tidigt och jobba igen. Ida och han hade haft det jättebra på sistone. Det var han glad för. Men en sten tryckte ändå. När han tvättat händerna och snyggat till frisyren bara en aning gick han till Amandas rum. Han knackade på dörren och steg inte in förrän hon tillåtit det. När hon såg honom satt hon sig upp i sängen.
Hade Olaf läst hennes tankar? Här låg hon och tänkte på hans tunga och så klev han in. Som den där gången. ”Hej Amanda”, sade han. Nu kändes han vuxen. Det hade han inte gjort då. Inte så här. Han försökte vara allvarlig. ”Du vet, sist… då som jag… och du…” Hon nickade. ”Jag måste be om ursäkt för det, jag skulle inte ha gjort det.” En riktig diplomat, helt plötsligt.
”Det… gör inget?”
”Jag ville bara säga det.” Så skyndade han sig ut. Fasligt snabbt.
Amandas tankar skenade iväg till hans tunga. Hans lena haka och kinder mot hennes hud. Han hade nästan känt barnsligt ung då. Nu kändes han mycket större, äldre, manligare. Han hade låtit håret växa ut en bit. Och han hade en svart skäggstubb, som fick honom att kännas ännu lite äldre. Mer auktoritär. Hon undrade hur stubben skulle kännas mot hennes hud när han slickade henne nästa gång. Hon hade knäppt upp byxorna och smekte sig nu utanpå trosorna. Hon stönade lätt och fantiserade om Olaf. Mannen. Inte längre den trevliga pojken. Nu hade han blivit vuxen och hon ville att han visade henne allt hon behövde veta. Och tankarna skenade ännu längre. Bort från hans tunga och till hans kropp. Hur han böjde sig över henne och nafsade i hennes bröst när han knullade henne. Gud, hon måste få veta hur det, hur han, kändes. Innan hon kom tryckte hon en kudde mot munnen så att det inte skulle höras. Hon hade aldrig kommit så kraftigt. Inte ens när han faktiskt slickade henne.
Olaf vred på stereons volymknapp och volymen sänktes kraftigt. Ida såg undrande på honom. Undrade vad fan det var nu då. ”Det räcker med den barnsliga volymen nu”, sade han auktoritärt och satt sig i hennes slitna gamla fåtölj. Han överblickade hennes rum. Nästan lika stort som hans lilla etta. Hon hade legat på sängen och läst texten till låten på LP-skivans omslag. Nu reste hon sig och gick och höjde volymen igen. ”Men skärp dig”, sade han, reste sig och sänkte volymen igen. Utan ett ord höjde hon den igen, ännu högre än tidigare. Han sänkte igen och när hon sträckte handen mot knappen tog han tag om hennes handled. ”Skärp dig”, sade han. Ögonen var hårt fixerade in i hennes. Hon försökte dra loss handen, men han släppte inte.
”Släpp då, vafan.”
Han släppte henne. ”Nu låter du knappen vara.” Hon nickade och gick tillbaka till sängen. Han slog sig ner i fåtöljen igen. Så fort han satt sig reste hon sig och höjde volymen igen, med ett stort flin. Men flinet försvann när hon såg hans blick. Han reste sig. Klev bestämt fram till henne, sänkte volymen och drog tag i hennes handled igen. Så drog han henne bort till sängen där han bestämt tryckte ner henne på mage. Han tog inte i, utan var bara auktoritär. Och så drog han ner hennes mjukisbyxor och trosor en bit. Det han gjorde sedan hade aldrig förr hänt. Ida älskade det. Hur han tog ton utan att hon behövde be. Han satt sig på knä i sängen med benen om hennes för att hålla henne fast. Och så höjde han handflatan. Den lämnade med ett klatschande läte ett rött märke efter sig på hennes högra skinka. Han gjorde samma med den vänstra. Var gång han smiskade till henne flämtade hon till. Men han fortsatte att smiska henne. Och varje gång flämtade hon högre. Inte ens när han såg hennes första tår rulla över kinden slutade han. Inte förrän hon hulkade och bad honom att sluta, sade hon skulle vara snäll och tittade på honom med undergivna ögon, slutade han smiska henne. Hennes rumpa var röd och öm.
Några minuter senare satt han i fåtöljen igen. Ida satt i hans knä och han höll om henne. Han smekte hennes svarta hår med ena handen. Ida kände sig trygg med honom. Musiken var på en lagom volym. Hon hade gett med sig. ”Vad säger du…” sade han efter att de suttit en lång stund, ”om att flytta ihop?”
”Vad säger du?”
”Bara undrade”, han fortsatte att smeka hennes hår som om han inte ens tagit upp det.
”Men vart?”, sade hon, ”i din etta?”
”Nääh, men du tjänar ju också lite nu. Vi kan säkert hitta någon bra liten lägenhet. Och skaffa katt. Misse kan den heta.”
”Prova ett terrarium och en giftorm istället.”
Avsnitt VII: Amandas oskuld
Amandas artonde födelsedag inträffade bara fyra dagar efter att Ida flyttat ur huset. Mamma grät mycket kring flytten. Saken var den att när Olaf frågat Ida så hade han redan skrivit på kontraktet för länge sedan. Hon saknade sin dotter. Den andra december fyllde Amanda 18. Hon firades som alla andra år med obligatorisk tårta. Hon hade egentligen velat gå ut, men Frida fyllde inte förrän i slutet av månaden och det skulle kännas kasst att gå utan henne. Men Ida hade en annan plan. Hon och Olaf skulle köpa ut lite, och så skulle de bli fulla i deras nya lägenhet. Frida fick också komma. Men inte mamma och pappa. Olaf bjöd in killarna från Dystopian Departure och Amanda fick med några kompisar från skolan (inklusive en fyllechaffis), som gärna skulle vilja få chansen att hångla med en äkta hårdrockare ur stans enda band. Även om de inte gillade musiken, men det var ju nästan ingen som gjorde. Några av Idas kompisar var där också.
Medan festen ändå var rolig så var Amandas tankar hela tiden på annat håll. Frida hade hittat en annan lesbisk tjej som hon satt i soffan och hånglade med. Men Amanda, hon kunde inte undgå att se åt Olafs håll. Hon hade en flickförälskelse i honom. Eller om det var att hon bara var allmänt kåt på karln. De senaste veckorna hade hon pullat nästan varje kväll och fantiserat om honom. Det fick henne att skämmas lite varje gång hon såg Ida. Amanda var trött långt innan fyllechauffören började köra hem folk. Efter inte allt för länge var det bara hon kvar, förutom Ida och Olaf. Amanda hade knappt druckit alls, någon breezer, men inte mer. Ida däremot var berusad, men av systerlig kärlek gav hon Amanda en filt för att låta henne sova på soffan. Ida var full och Olaf fick tvinga henne i säng så att hon inte skulle fortsätta dricka.
Natten i den nya lägenheten var mörk. En fönsterlampa i vardagsrummet var tänd, annars var hela lägenheten svart. Olaf var inte trött än. Men han kunde inte heller se på tv, för då skulle han väcka Amanda. Amanda ja… han mindes knappt vad han och hon gjort, längre. Han fann sig själv stående i dörröppningen. Han stod och tittade på henne, hon sov. Och plötsligt kom allting tillbaka. Den där känslan han haft när han sett henne smeka sig själv medan han knullat hennes syster. ”Helvete”, svor han för sig själv när han kände hur något långsamt blev större. Han borde gå in till Ida och lägga sig hos henne. Men kroppen gick åt fel håll. Han stod och tittade ner på Amanda. Hon måste på något vis ha känt att hon var iakttagen, för hon slog upp ena ögat.
”Olaf?” sade hon sömndrucket och satt sig upp i soffan. Hon gäspade.
Olaf satt sig ner, intill Amanda. Hon var ändå mycket kortare än honom. Han visste inte riktigt vad han skulle göra. Rösten i huvudet skrek åt honom att gå till Ida, men han bara tittade på Amanda. Innan han visste ordet av tryckte han sina läppar mot hennes. Hon gjorde inte motstånd. Hon lät honom kyssa henne, och hon kysste tillbaka. Han kände hennes tunga. Svarade med sin. När de bröt kyssen blixtrade det mellan dem. Olaf visste att han hade passerat gränsen nu. Han slet bort ryggkuddarna från soffan för att skapa mer plats och så drog han kvickt av sig bältet och knäppte upp gylfen. Amanda insåg knappt vad som höll på att hända. Inom bara sekunder kysstes de igen. Hon sjönk ner på rygg och Olaf följde efter. Amanda hade tagit av sig jeansen och bh:n och lagt dem på golvet, med bh:n underst, innan hon somnat, så hon hade bara trosor på underkroppen och dagens t-shirt på överkroppen.
I mörkret såg Olaf knappt hennes ögon, men han tittade in i dem och kände hur de tittade tillbaka in i hans. Amanda andades tungt. Hon log. Hon bökade lite, tog av sig sin t-shirt. Olaf stirrade på hennes underbara bröst. Bröstvårtorna var styva. Han nöp försiktigt i den ena och när Amanda suckade så tog han i lite mer. Han kände hennes andedräkt mot sig och kysste henne. Så lade han munnen mot bröstvårtan och kysste den, och bet lätt i den. Han nafsade och hörde hur hon började stöna tyst. Som hon gjort när han slickat henne. Han stack handen innanför hennes trosor och strök med fingret mellan blygdläpparna. Amanda var våt. Hela situationen var trängande. De var nära, det var varmt och när som helst kunde Ida vakna och höra dem. Olaf svettades redan lite när han fick av Amanda trosorna.
Han fortsatte att smeka hennes knappt myndiga lilla fitta och bita och nafsa i hennes bröstvårtor tills han kände att kuken måste få frisk luft. Byxorna gled lätt ner en bit och släppte kuken fri. Den var hård redan och behövde bara en mysig fitta att få gömma sig i. Han bökade och lade kuken mot hennes lilla hål. Amanda kunde inte fatta att det verkligen skulle hända. Det här skulle räknas. Hon andades tungt, kåtare än hon någonsin varit för. Hon lade armarna om Olafs rygg och nickade, knappt märkbart. Olaf gled långsamt in med ollonet. En tyst flämtning släppte hon ur sig när hon för första gången fick kuk i sig. Hon kände en svettdroppe falla från hans panna och träffa hennes. Han låg så nära henne. Hennes bröst trycktes mot hans tröja.
Amanda var Olafs flickväns syster och han tog hennes oskuld, med sin flickvän i rummet intill. Han hade än så länge bara ollonet i henne, men så snart han vågade gled han in mer, väl medveten om att hon var oskuld. Fram till nu. Han drog sig ur en bit och tryckte sig sedan in igen. Ännu längre. Han tog hennes oskuld och inom kort låg de båda två och stönade. Strax var Olaf inne i henne med hela sin längd och hon tog emot honom. Precis som hennes syster brukade, hade Amanda händerna om hans rygg och hon rev honom. Men hon gjorde det inte lika vildsint som Ida brukade. Olaf tryckte sig uppåt med händerna och lade ena handen mot hennes fitta och började smeka medan han knullade henne allt snabbare och allt hårdare. Hans fingrar smekte hennes klitoris. När han böjde huvudet neråt och fortsatte att också nafsa i hennes bröstvårtor gick det för Amanda. Hon bet i underläppen för att inte höras, men stönade ändå högt i Olafs öra. Hennes oskuldsfitta krampade trångt kring hans kuk.
Den lilla bröstvårtan tycktes styvna ännu mer när Amanda fick sitt livs första knullorgasm. När hon kom smekte han hennes fitta allt mer intensivare och knullade henne hårdare men långsammare. När hon så kom ur orgasmen tryckte han kuken djupt in i henne och lämnade den där en stund. Han tittade in i hennes ögon. Hon andades tungt och log. De var båda två svettiga och klibbiga, både från värmen och från varandra. ”Kom”, sade han och tog tag om henne. Den vuxna mannen som tagit hennes oskuld lyfte upp henne, fortfarande med kuken i henne. Han satt sig upp och lät henne grensla honom. Och så började han sakta jucka henne. Instinktivt började hon också att göra motjuck och rida honom. Först sakta, men sedan allt snabbare. Olaf höll händerna om hennes rygg tryckte henne mot sig medan han knullade henne. Ena handen svepte sedan neråt. Han smekte hennes runda lilla rumpa. Hon var så liten för honom. Han kände sig mycket äldre. Hon var ju ändå bara Idas lillasyster. Hade inte ens gått ut gymnasiet. Och han var nästan trettio. Han smekte hennes flickrumpa och stönade allt intensivare.
Också Amanda stönade. Hon hade händerna mot hans axlar och rev i t-shirten. Han bökade, slet och fick till sist av också den, så att han kunde känna hennes bröst mot sin hud. Hennes lena armar mot hans, och de nakna händerna mot axlarna. Hon njöt så kraftigt. Amanda blundade och stönade smått, hon bet och nafsade i hans axlar. Olaf smög också sin andra hand mot hennes rumpa och han smekte och kände duktigt på den. Den kändes så liten och mysig i hans händer. Plötsligt lutade hon sig bakåt. Hon såg lite orolig ut. ”Du, du kommer väl inte i mig…?”
”Nejdå. Jag lovar”, frustade Olaf och innan hon hunnit trycka sig mot honom igen tryckte han sig mot henne. Han tryckte läpparna mot hennes och kysste henne. Så galet att det kunde vara så rätt att knulla flickvännens lillasyster. Han sökte läpparna neråt mot hennes hals. Han kysste henne och hon log och suckade av välbehag. Olaf släppte hennes stjärt med ena handen och lade den istället mot hennes fitta, tummen mot klitoris, samtidigt som han lutade henne lite bakåt och tryckte läpparna mot hennes styva bröstvårta. Han nafsade och bet i dem båda två och smekte hennes klitoris intensivt med tummen. Hon blev hela tiden allt våtare och kåtare.
Det var bara med ren viljestyrka som Olaf kunde hålla sig från att spruta henne full där hon red honom. Hennes fitta var trång och underbar och hon stönade så härligt i hans öra. Han fick ta emot för att inte komma, men han lyckades. Han… bara… måste… ge flickan en till orgasm. Nej. Han måste be henne kliva av för att inte komma i henne. ”Var jag dålig?” undrade hon, märkbart besvärad.
”Du är för bra!” Hon satt på hans lår, kuken stod upp mellan dem och han fortsatte att smeka hennes rosa lilla tonårsfitta. Själv lade hon sin ena hand mot hans mage och den andra nöp hon sin bröstvårta med. Hon stönade lågt, var faktiskt nära att komma igen. Olaf började smeka hennes fitta snabbare, tryckte in ett par fingrar i henne och pullade. Han kände handen bli våtare, av hennes fittsafter.
Än en gång bet Amanda hårt i underläppen för att inte skrika ut sin orgasm. Fittan krampade hårt kring Olafs fingrar och bröstvårtorna styvnade hårdare. Hennes andra hand borrade in naglarna i hans mage när han fick henne att komma igen. Hon skälvde om benen och hon spände sig i ryggen och armarna. Efteråt sjönk hon ihop mot honom och andades väldigt tungt. Olaf lade armarna om hennes rygg och smekte den. Han hade tagit hennes oskuld nu. Och herresatan vad kuken ville få komma nu. Hennes hud smekte lent och skönt emot den. Mot det känsliga på undersidan av ollonet. Nästan som om hon gjorde det med flit. Men hon verkade vara alldeles utmattad. Han började småpusta i hennes öra när hon ofrivilligt drev honom närmare orgasm.
Snart förstod hon vad som höll på att hända. Hon insåg att han njöt av hennes hud mot kuken. Så hon lutade sig bakåt och log smått retsamt. Men hon ville hjälpa honom att nå klimax också. Han hade trots allt gjort det för henne tre gånger. Hon lade sin svala lilla hand kring kuken och runkade den sakta. Olaf flåsade tyst och lutade sig bakåt och njöt. Amanda tog också den andra handen och smekte kuken försiktigt, för att inte ta i för mycket. Hela tiden flåsade han högre och snabbare, han gjorde små motjuck, knappt märkbara och hans armar spändes om hennes rygg. Amandas fjäderlätta beröring var det perfekta sättet att reta honom när han just varit inuti hennes trånga fitta som kramat kuken så hårt. Efter någon minut blandade sig flåsandena med små diskreta, manliga morranden och han bet hårt ihop tänderna. Amanda förstod att det var på väg och snart exploderade kuken, den började pulsera av sig själv och spruta långa strängar vit, kladdig sperma rätt upp i luften. De landade på hans mage och hennes händer. Olaf morrade grovt när han kom. Kuken fortsatte att pulsera lite även efter att han slutat spruta. Han andades tungt och flåsade högt.
Olaf hämtade papper till Amanda att torka rent händerna med. Innan han lämnade sitt nya vardagsrum för att lägga sig och sova intill sin flickvän kysste han Amandas mjuka läppar och såg in i hennes ögon. ”Helvete…” sade han till sig själv innan han somnade den natten.
Avsnitt VIII: Stor och liten
Hon hade mist sin oskuld till sist. Med precis den hon önskade skulle ta den. Amanda log ständigt den närmaste tiden. Den enda hon berättade för var Frida, men hon sade inte med vem. Det hon tyckte var allra konstigast var att alla känslorna för Olaf som hon haft var som bortblåsta. Hon var fortfarande sexuellt dragen till honom, men hon idoliserade honom inte som sist. Tanken på vad hon faktiskt gjort mot sin syster försökte hon strunta i, även om det inte gick så bra alla gånger. Ändå såg hon kraftigt upp mot sin syster. Hon hade alltid varit en förebild. Vacker och sexig, självständig och stolt. Det var ibland som om hon hade någon sorts dragning mot henne också, som hon inte förstod. Ibland när hon pullade fantiserade hon inte längre om sig själv och Olaf, utan om Ida och Olaf och henne själv som betraktare.
Idas jobb var grovt förnedrande för en tjej i hennes ställning. En hårdrockarbrud skulle knappast behöva hämta kaffe åt kostymklädda män som glodde på hennes tuttar eller stjärt, vilken de än föredrog. Hon gillade att vara åtrådd, men arbetet fick henne att gnissla tänder. Lönen var däremot löjligt hög för det i högsta grad betydelselösa arbetet - de kunde ju lika gärna hämta kaffe och arkivera sina papper själva – och det fick henne alltid på andra tankar när hon fantiserade om att stega in på chefens kontor och ge honom fingret och en pungspark för det hon fått göra för att få jobbet. Kanske var det också det hon gjort som satte en extra bonus på lönen. Chefen skulle knappast vilja att det kom ut. Då skulle han inte bli långlivad på sin post.
När det blivit klart att de skulle flytta ihop så hade också Olaf sökt febrilt efter ytterligare ett arbete utan resultat. Han hade däremot fått ta över ett måndagsskift från en arbetskamrat som just fått barn och ville spendera tid hemma så mycket som möjligt även innan han skulle få pappaledigt. Nu jobbade han nästan heltid, då hans skift var sex timmar långa, aldrig mer. Tisdagar och söndagar var han helt ledig. Ida brukade vanligtvis skicka snuskiga sms när hon var på jobbet. Berätta om hur hon satt undangömd någonstans, tänkte på honom och kände på sin våta fitta. Hon brukade hetsa upp honom genom att säga vilken stygg flicka hon varit som gjort något dumt mot chefen. Hon behövde minsann smisk när hon kom hem. Olaf kunde ibland stå innanför dörren och vänta på henne med ett argt ansiktsuttryck när hon kom och innan hon hann göra något drog han henne till sig och tog henne till sängen där han smiskade henne tills hon lovade vara snäll och lydig. Ibland gjorde det dem kåta och han tog henne varligt och försiktigt i den våta fittan. Ibland räckte det smisk och så gjorde de något annat tillsammans. De kände sig alltid nära varandra när hon fått smisk. Ida visste också att Olaf hade något speciellt planerat. Hon kunde se det på honom ibland när de pratade om sex eller snusk. Men han avslöjade inget. Det fick det att pirra i henne. Hon visste att hon skulle älska det, redan långt innan det inträffat.
Olaf hade verkligen något stort planerat för Ida. Han hade inte utarbetat alla småbitar ännu, men han höll på att fila på sin plan. Den var dels för hans skull, dels för hennes och dels för Amandas. För hans del skulle den få honom att inte må så ruttet på insidan när han tänkte på vad han och Amanda gjort senast. Ibland kunde han svära på att Ida visste, men om hon gjorde det så var hon bra på att låtsas som om inget hänt. Det var inte längre Ida som bestämde när Olaf skulle vara dominant. Nu var han det närhelst han ville, och hon gjorde som han sa till henne. Om inte så innebar det straff. Han kunde tända ett ljus och hälla stearin på hennes nakna stjärt. Han kunde tvinga henne att krypa på alla fyra på golvet och äta mat ur en skål. Han kunde binda fast henne och fotografera henne medan han sade att varenda snuskgubbe på nätet skulle titta på henne och runka åt henne som den hjälplösa lilla hora hon var. Och Ida älskade allt det där, oavsett om han faktiskt aldrig lade ut några bilder på nätet.
Julen var den första tiden på länge som de spenderade isär. Ida hade lovat att vara med sin familj och Olaf med sin. Så fick det bli och så blev det. Olaf bodde ju trots allt långt ifrån och träffade dem nästan aldrig. När de väl återförenades några dagar innan nyår låste de in sig i sin egen lägenhet och lyckades knäcka alla möjliga knullrekord. Till nyår for Olaf tillbaka till sin familj, men tog då Ida i släptåg. Det var första gången. Hon såg nog allt hur Olafs rultiga morsa stirrade och dömde henne för att hon var så mycket yngre än den allt mer mognande mannen som Ida kallade sin. Men de värsta blickarna fick hon ändå när hon, med två flätor i håret och en söt klänning på sig satt i Olafs famn under kvällen. Ibland jävlades hon med hans familj också, genom att kyssa, suga lite och nafsa i hans hals. Hon var ganska säker på att de hatade henne.
Natten i Olafs föräldrars soffa var varm och trång. Olaf ville sova på golvet intill, men hon ville ha honom nära istället. Det hade blivit en del att dricka under kvällen och dagen efter var de lite bakis båda två. Trots det körde Olaf hela långa vägen hem på kvällen. Hon var fortfarande dålig när de kom hem och han bar henne från bilen till sängen. Hon somnade nästan direkt och Olaf lät henne. Han tog hand om sin Ida.
Avsnitt IX: All work and no play makes Jack a dull boy
Olaf drog åt repen och såg till så att de satt ordentligt. De var inte sträckta, men de skulle hindra Ida från att komma loss. Hon hade bara ett par svarta trosor och matchande bh på sig. Hon visste att hon skulle få vänta. Olaf skulle gå ut och komma tillbaka senare. Hon var helt utlämnad till hans nåd nu. Fastspänd i sängen. Hon hade varit klipsk nog att be honom att täcka över henne med en filt innan han gick ifall att hon skulle börja frysa, men han hade bara flinat åt henne och klappat henne på kinden. Och så band han för hennes ögon så att hon inget kunde se, innan han gick.
Amanda och Frida kom ut ur skolan. Det var eftermiddag och solen var nästan på väg ner. Januari var nästan slut och vintermörkret på väg bort. Utanför skolan skildes de, för Frida skulle åt andra hållet och Amanda till bussen. Det var kallt ute och Amanda drog ihop sig själv hårt och betraktade ångan som kom ur hennes mun vid varje andetag. Det blev ännu kallare medan hon väntade på bussen, eftersom hon inte rörde sig. Men så stannade en bil framför busskuren, plötsligt, och passagerardörren öppnades. Det var Olaf som vinkade åt Amanda att hoppa in. Att slippa kylan var frestande och Amanda for in i bilen och smällde igen dörren. Varmt och skönt där inne. Hon huttrade och hälsade. Olaf satt bakom ratten med ett visst flin som hon inte kunde placera. Han hade något i kikarn.
Först var Olaf trevlig, artig. Sade han hade sett henne stå och vänta på bussen när han själv var på väg hem från jobbet. Han körde henne hemåt. Men han blev allt tystare och en bit ifrån Amandas gata svängde han avsiktligen fel och fortsatte köra bortåt. Amanda fattade först inget. Sedan gick det upp för henne. Han tänkte köra henne till skogs och…! Men Olaf började prata igen när han svängt fel. ”Jag behöver dig Amanda”, han hade tydligt inövade repliker, ”jag… kan inte sluta tänka på dig.” Han lät som en b-skådis som inte var värd sitt arbete.
”Gör du? Kan du inte?” Amanda undrade vart hans charad var på väg. Olaf flinade och tog hennes hand. Han lade den mot hans kuk. Amanda kunde känna den under jeansen.
”Faktumet att du inte tar bort handen säger en hel del, lilla, lilla Amanda.” Kuken hårdnade i byxorna. Amanda kände det.
Ida låg i sängen, det började domna i armarna och hon hoppades att Olaf skulle komma snart. Men att ligga och vara så undergiven och utlämnad till hans makt gjorde henne samtidigt så kåt. Hon kom på sig själv med att ligga och kåtflämta, även om inget fysiskt stimulerade hennes kropp. Hon började andas tungt och Ida insåg att hon var nära en mentalt frammanad orgasm.
”Du ska göra precis som jag säger”, sade Olaf bestämt och med hård röst. Hans ansiktsuttryck var som gjutet i betong. Orubbligt. Innan han hade gjort något mer hade det varit Amanda som, plötsligt fylld av kåthet, börjat fippla med hans gylf i bilen. Han hade inte låtit henne göra mer än att dra ner den innan han avbröt henne med en fingerpekande gest. På något vis var det som om något hade besatt Amanda och fått henne att inte ens tänka tanken att det här faktiskt var hennes systers man. Hon lade handen mot hans skrev igen, men han varnade henne med fingret igen. ”Precis. Som jag säger…” sade han igen. Amanda nickade. ”Du är min docka för idag”, fortsatte han, ”det som kommer att hända står utanför din makt och du ska lyda. När du gör det kommer du också att få njuta som du aldrig har förut. Förstått?” Amanda nickade.
Olaf höll Amandas handled och ledde henne upp för trappen till lägenheten. Han öppnade dörren och släppte in henne. Hon tog av sig skor och ytterkläder. Olaf tittade på. När hon tagit av sig såg hon undrande på honom. Som en blixt från klar himmel tog han tag om hennes haka och stirrade in i hennes ögon. In i hennes själ. ”Jag är din herre nu. Fattar du?” Hon nickade. Hon kände sig rädd… kanske hon inte borde ha gått med på det. Hon tvivlade på att han faktiskt skulle göra illa henne. Men han var skrämmande. Han hade sin skäggstubb och håret var nu ganska långt. Amanda nickade. Den här mannen, nästan helt främmande karlen, var hennes herre. Olaf lät undslippa ett litet leende och klappade henne på kinden. ”Duktig flicka”, sade han, ”då följer du med mig nu.”
Olaf ledde henne in till sovrummet. Amanda höll på att få en chock när hon såg sin storasyster, bunden i sängen. Hon var nästan helt naken, bara trosor och bh hade hon på sig. Hon småstönade och luftjuckade lite smått. Hon hade ögonbindel och kunde inte se. Ida var en vacker tjej. Hon hade sitt långa, svarta hår, fylliga, kyssvänliga läppar och i allmänhet ganska bleka hy. Idas bröst var stora, nu förpackade i en svart bh som bara väntade på att få komma av och blotta hennes sköna, rosa bröstvårtor. De var styva där under tyget. Under ögonbindeln hade hon ett par otroligt vackra gröna ögon. De bar hennes alla hemligheter, men avslöjade hennes svagheter när hon väl lät dem.
Hon hade hört dem komma. Hon visste inte att Amanda var där också, men hon slutade luftjucka och andades istället tungt. Nu visste hon att hon skulle få njuta, när som helst nu. Amanda bara stod och gapade. Olaf gick fram till Ida, öppnade nattduksbordets lilla låda och rotade fram en schweizisk armékniv. Med den skar han upp hennes troslinning och axelbanden på bh:n. Han slet sedan loss dem och blottade Idas nakna kropp för hennes lillasyster. ”Kom hit”, sade han strängt till Amanda. Hon skakade på huvudet. Ida undrade vad som pågick, men hon kunde inte se något och Amanda sade inget. ”Kom hit!” beordrade Olaf, men Amanda kom inte. Ida hörde hans bestämda, hårda steg mot golvet när han stegade bort till vem det än var som var där. Han gick till Amanda och tog tag i hennes hår till en hästsvans. Han drog den bakåt, men inte för hårt. Han kunde inte ta i för mycket än. ”Du gör som jag säger”, sade han. Amanda nickade och Olaf släppte, för att sedan ge en gest åt henne att kliva in i rummet.
Olaf stängde dörren om dem och följde sedan efter Amanda. Hon hade stannat precis inför Ida. Hon var nervös och drog lite i tröjärmen. Olaf såg det. ”Ska bara ta av dig den där”, sade han och tog bestämt av Amanda hennes tröja. Under hade hon bara bh:n. ”Sätt igång då”, sade Olaf, utan att ens ha förklarat vad hon skulle göra. Han puffade till henne så att hon hamnade i sängen, mellan Idas särade ben. ”Slicka!” beordrade han. Amanda stirrade upp på honom, skräckslagen. Han böjde sig fram och viskade i hennes öra, ”du är min docka och du ska göra som jag vill. Minns du?” Hon nickade. ”Och i gengäld låter jag dig njuta. Men nu… ska du slicka.” Och så tog han tag om hennes huvud och tryckte henne, långsamt, bestämt och ändå vänligt mot Idas väntande, våta behag.
Fittan framför Amanda tillhörde hennes syster. Hon hade beordrats att slicka. Hon hade gått med på att göra som Olaf sagt. Hon skulle kunna avbryta och säga att hon inte vill, men då skulle Ida höra att hon var där. Kräva en förklaring. Kanske, om hon gjorde som hon blivit tillsagd, skulle Olaf låta henne gå utan att Ida fick veta att det var hon. Intalade hon sig, i alla fall. Olaf stod intill och tittade på henne med en sträng blick. Amanda gick så nära hon vågade, blundade och sträckte ut tungan. Den vidrörde hennes storasysters fitta och Ida flämtade till. Uppenbarligen njöt hon. Olaf log för sig själv och slog sig ner i Idas gamla fåtölj, som nu stod i deras nya sovrum. Han fortsatte att iaktta Amandas ansiktsuttryck. Först nuddade Amanda bara vid Idas fitta med tungspetsen, men ju mer Ida verkade njuta, desto mer ville Amanda sjukt nog få henne att njuta. Olaf log brett för sig själv när Amanda lade handen på Idas lår och tryckte ansiktet ännu närmare hennes fitta. Det var kanske inte uppenbart för Amanda, men för Olaf var det helt tydligt att hon gillade att slicka sin syster.
Ida hade varit kåt länge nu och när hon kände tungan slicka hennes fitta så kom hon genast så mycket närmare. Hon visste att det inte var Olaf. Det var en tjej. Den tanken hade aldrig slagit henne, men nu gjorde den henne kåtare än någonsin. Hennes kåtflämtningar när tjejen börjat slicka henne övergick snabbt i högljudda stön. Hennes ljusa, vackra röst fyllde rummet och gjorde inte bara Olaf kåt. Utan också Amanda. På något galet sätt började Amanda känna hur det pirrade i fittan. Hon mindes hur hon alltid sett upp till Ida. Hur hon var den vackraste, sexigaste tjej hon kände till. Kanske var det här egentligen helt rätt? Ingen av dem kunde ju göra den andra gravid. Var det olagligt då? Eller ens fel? För Ida njöt ju. Snart kom Amanda på sig själv med att mellan slickningarna släppa ut små, tysta suckar. Hon blev kåt.
Gylfen hade Olaf lämnat nerdragen sedan Amanda dragit ner den. Nu pekade hans kuk upp genom den. Han fick ett massivt jävla stånd av att se de två småflickorna, tillika systrarna, hänge sig själva åt lesbiskt sex. Kuken stod hård rätt upp, men han rörde den inte. Han kunde inte slösa bort det på sina egna händer. Istället reste han sig upp och gick fram till Amanda. Han lade ansiktet nära för att se ordentligt. ”Såja”, sade han bekräftande, ”duktig flicka.” Han gick och ställde sig bakom Amanda. Hon satt på alla fyra i sängen, svankande. Hon hade ett par jeans på sig. På överkroppen bara bh:n. ”Gillar du det?” sade han. Amanda svarade inte så han smiskade till henne på ena skinkan. Innan hon hann vända sig om upprepade han. ”Gillar du det!?” Amanda nickade bara. Fan i helvete, tänkte hon för sig själv. Hon gillade det ju.
Amanda kände hur Olaf började fumla och böka med hennes jeans. Han ville tydligen få av dem. Hon hade passerat allt förnufts bortre gräns och bara lät honom. Hon hade ett par söta vita trosor under. Med dem gjorde han som han gjort med Idas. Kniven fick ta loss dem. Så smekte han på hennes runda lilla flickstjärt. Bara barnet, flickan, tänkte Olaf när han såg henne där. Så liten. När han tagit hennes oskuld hade hon känts mer som en jämnårig. Nu var hon liten, utsatt. I hans våld. Han fällde ihop kniven och lade den i fickan. Så särade han på Amandas skinkor och strök med fingret från fittan, som han fann våtare än han anat, och uppåt, över analen, där han bara smekte lite grann på ytan, med fingertoppen. Plötsligt såg han hur Amanda hade slutat slicka sin syster och istället tittade bakåt på honom. Hon väntade på att få känna honom i sig. Men Olaf smiskade till henne på hennes nakna skinka. Hon flämtade till. ”Slicka!” beordrade han och Amanda lydde, som en duktig liten flicka.
Amanda fortsatte slicka, men Olaf slutade inte smiska henne för det. Hon flämtade till för var gång hans hand snärtade till hennes ömtåliga stjärt. Snart snyftade hon rentav. Och Ida bara stönade högre. När Olaf fått nog av att smiska hennes rumpa böjde han sig framåt så att hon kände hans hårda lem mot hennes hud, och så viskade han i hennes öra: ”när jag har sagt slicka, då slickar du, eller hur?” Amanda nickade, utan att sluta slicka. ”Du är min lilla knulldocka för ikväll. Min lilla slyna.” Amanda flämtade till vid hans ord, som om hon genast blev tio gånger kåtare. ”Bort med dig nu”, beordrade Olaf plötsligt.
”Nej!” önskade Ida, som njutit för fullt till dess. Amanda förstod inte riktigt, men hon slutade slicka sin syster.
”Bort då!” röt han. Amanda skyndade sig genast upp och Olaf började slita av sig sina byxor. ”Jag vill att du tittar på nu, som du gjorde förut. Och du ska smeka dig, som du gjorde förut!” Hon nickade. Olaf kröp upp och lade sig över Ida.
”Du är redan min duktiga lilla hora, eller hur?” sade han till henne samtidigt som han smekte henne över bröstet. När han nöp tag i hennes bröstvårta nickade Ida kraftigt och flinade. Hon stönade. ”Du är redan min duktiga lilla hora, nu är det den där slynan där, som vi måste lära upp också. Tror du inte hon kan bli något?” Han klämde till hennes bröstvårta en aning och hon nickade stönande. Olaf bökade och lade sig till rätta. Kuken precis vid Idas rosa lilla fitta. Den gled in så lätt. På bara ögonblicket var han nästan helt inuti henne. ”Vad är du?” sade Olaf, ”säg vad du är, annars får du ingen mer kuk.”
”Jag är din kåta lilla hora!” trånade Ida längtansfullt.
”Hör du, så duktig hon är?” sade Olaf, vänd mot Amanda. Så körde han in hela sin längd i Ida och började knulla henne. Långsamt, för att först värma upp sig själv. När han väl kom igång klämde han på Idas tuttar, bet henne i halsen och nacken och knullade henne hårt. Ida bara njöt.
Precis som hon blivit beordrad tittade Amanda på. Och precis som hon blivit beordrad smekte hon sig. Men det var kanske mest för att hon blev så otroligt tänd av att se på hur Olaf nästan våldförde sig på hennes storasyrra. Ändå var det inte sin egen tillfredsställelse som Olaf sökte nu. Allt som fanns i hans världsbild i det ögonblicket var att se Idas svettiga, efterlängtade orgasm. Han fortsatte att klämma på hennes bröst och bet och nafsade också i bröstvårtorna. Idas stön ökade i magnitud, de blev gällare och de blev mer frekventa. Olaf visste precis när hon kom. Hennes varma fitta kramade så hårt och härligt kring kuken att han bara lät den vänta kvar i henne medan hon kom i extas. Idas stön fick Amanda att flämtande börja pulla sig själv snabbare och snabbare. Allt i hennes huvud var numer att få vara del av det här, oavsett hur fel någon annan tyckte att det var.
Efter att ha fått sin efterlängtade orgasm slappnade Ida av i hela kroppen. Hon bara låg där, med armar och ben utsträckta, och med ett stort leende. Olaf drog snoppen ur henne och vinkade till sig den pullande Amanda. ”Kom hit!” Amanda tappade nästan andan. Hon slutade pulla och kom till honom. Hon vågade nästan hoppas att hennes ursprungliga fantasier om sextionian med Olaf skulle bli åtminstone delvis sann. När hon kom inom räckhåll, sträckte Olaf ut armen och grep tag om hennes nacke. ”Gör rent”, sade han och pekade på sin kuk med andra handen. Och så tryckte han Amanda neråt. Hon tog spjärn med ena handen mot Idas lår, och andra mot hennes midja. Hennes egna bröst, fortfarande inneslutna i sin bh-bur trycktes mot Idas hud. Ida pustade fortfarande och hörde bara hur tjejen hon inte visste vem det var började suga hennes egen mans kuk.
Kuken var våt av Idas fittsafter. Amanda njöt stort av att suga rent den. Hon hade ju aldrig sugit en kuk förr, men hon gjorde sitt allra bästa, med läppar och tunga. Den smakade kraftigt av Idas fitta, som hon för bara en stund sedan slickat och älskat smaken av. Alldeles för snart hade Olaf bestämt att kuken var tillräckligt ren så han beordrade henne att sluta. Besviken släppte Amanda kuken ur munnen och tittade trängtande efter den. ”Duktig liten slyna du”, sade han och klappade Amanda ett par gånger på kinden. Så klev han ur sängen och slog sig ner i fåtöljen igen. Amanda bara tittade på honom. Rädd att det skulle vara slut nu. Lyckligtvis utvärderade han bara läget. Efter en kort stund sade han, ”upp i sängen, ni ska hångla för mig nu.” Amanda log, men försökte hålla sig från att visa det. När det nu faktiskt kom till kritan så visste hon inte om hon kunde kyssa Ida. Att slicka henne kändes som en sak, men kyssar och hångel hörde kärleken till och all sådan hon hade för Ida var systerlig. Och systrar hånglade väl inte?
”Jag säger inte till igen”, sade Olaf strängt och väckte Amanda ur hennes tankar. Hon nickade och lydde. Hon kröp upp i sängen och satte benen intill Idas. ”Och du”, avbröt Olaf, ”av med behån va. Det här är ingen PG13-film.” Amanda knäppte av sig bh:n och släppte den på golvet, med en förförisk blick mot Olaf, som öppnade ögonen ordentligt och fixerade på hennes härliga tonårsbröst. Bröstvårtorna var styva och härliga. Så böjde sig Amanda ner över sin syster. Deras underbara bröst pressades mot varandra. Olaf flämtade till vid synen. Och så tryckte Amanda sina läppar mot Idas och kysste henne.
Ida kände doften från henne. Hennes parfym. Hon visste precis vem tjejen var. Men tanken tände henne mer än äcklade henne. Deras morsa hade verkligen uppfostrat ett par perversa nymfer. Den ena hade varit en länge och den andra hade precis vaknat. Ida kysste sin syster tillbaka. Olaf reste sig ur fåtöljen och klev fram till sängen. ”Om jag tar loss repen”, sade han, ”så låter du ögonbindeln sitta. Eller hur?” Ida svarade jakande in i Amandas mun. Armarna hade domnat för länge sedan. Hon hade bara inte känt av det medan hon blev slickad och knullad. Nu kände hon det. Olaf hjälpte till och lade hennes händer längs hennes sidor, där de skulle återfå blod och känsel. Så tände han sänglampan och släckte taklampan, bara utifall att Ida ändå tog av sig bindeln, så att hon inte skulle bli bländad av ljuset. Till sist slog han sig ner i fåtöljen igen och betraktade de hånglande systrarna i det mörklagda rummet.
Ida lät som en porrstjärna när hon kysstes. Stönade och hade sig. Hon visste att det tände Olaf, även om han själv inte tänkte på det. Olaf betraktade dem en lång stund. Kuken stod alltjämt rätt upp. Efter en kort stund tröttnade han och ville ha något med mera hetta i. Han reste sig och klev fram till Ida, tog tag om hennes haka och väntade på total lydnad och tystnad. ”Du ska ta av dig ögonbindeln nu. Och när du gör det så håller du dig i skinnet. Begrips?” - han visste ju inte att hon redan visste att det var Amanda - ”sedan är du en duktig liten slyna och slickar hennes fitta. Eller hur?” Ida nickade förstående. Olaf lyfte tag i Amanda och med sin egen kroppsstyrka lyfte han hennes lilla kropp. Ida tog av sig ögonbindeln. Hon blundade hårt, för hon hade redan blivit bländad en gång förr. ”Lampan är släckt”, snäste Olaf kort. Hon slog upp ögonen och såg genast sin syster sitta i sängen.
Amanda rodnade genast när hon kände sin systers blick. Olaf höll ut ett varnande finger mot Ida. ”Du passar dig. Det här är vår nya leksaksdocka. Hon heter Amanda och hon vill gääärna att du slickar hennes lilla flickefitta. Förstått?” Ida nickade och flinade mot sin syster. Av dem två var det garanterat Ida som bestämde. Olaf såg hennes självsäkerhet och bestämde sig för att visa vem som faktiskt höll i tyglarna. När Ida satt sig upp, ögonen fixerade på sin syster, tog Olaf tag i hennes vackra, svarta hår och höll det hårt. ”Men du ska komma ihåg att du är fanimej heller inte mer än en snuskig liten hora.” Så släppte han och lät Ida gå på sin syster. Ida tog tag om Amandas ben, dem hade hon dragit upp för att skyla brösten. Hon särade på dem och blottade hennes sexiga lilla kön. Amanda försökte nästan komma undan. Att Ida var ett sådant odjur när hon visste att det var faktiskt var hennes egen syster förvånade henne.
Men Ida lät inte Amanda komma undan. Hon särade hennes ben, bestämt och hårdhänt och dök på hennes fitta. Amanda började genast flämta. ”Det är minsann ett par duktiga små kåtslynor jag har.” Ida tryckte tungan in i Amandas kåtslagna, våta fitta. Hon tungknullade henne noga och smekte samtidigt hennes klitoris intensivt med ett finger. Snart bytte hon dem och pullade henne och slickade på klitoris istället. Hon hade aldrig slickat fitta förr, men enligt Amanda så visste hon precis hur det skulle göras. ”Ida!” röt Olaf borta från sin fåtölj. Nu höll han sin kuk i handen. Det gick visst inte att hålla sig. Ida tittade upp.
”Ja, herre, vad kan din otroligt underlägsna hora göra för dig?” Amanda förundrades lite över ordvalen. Hon visste inte att Ida bara drev.
”Låt den nya slynan få komma”, svarade deras herre sympatiskt. Ida nickade och satte återigen ansiktet och munnen mot sin snuskiga lillasysters lilla fitta. Amanda som redan var på god väg. Hon visste inte att hon inte skulle fått komma utan att få det godkänt först.
Amanda stönade och flämtade med en otrolig kåthet i rösten. Hon lade händerna om Idas huvud, tog hårda grepp om hennes hår och flämtade och stönade än högre. ”Herre”, flämtade hon efter en stund, hon ville vara sin nya herre till lags. ”Får… får jag komma, herre?”
”Varsågod”, svarade herren, som nu höll sin hårda lem i ett stadigt grepp. Hans svullna ollon glänste av försats. Att hon fick tillstånd, att hon hade en herre, att hennes egen syster slickade henne, allt detta fick Amanda att komma. Hon böjde sig ofrivilligt framåt, så att hennes hår flög genom luften, och samtidigt tryckte hon Ida närmare och hårdare mot sin fitta.
Hon exploderade. Hennes röst skrek högt ut orgasmen. Hennes fitta skvalpade av fittsafter och hennes ben vibrerade av muskelspasmer. Amanda hade hittat sin sexualitet. Hon skulle vara en duktig slyna från och med nu om hon fick komma så hårt som när hennes slyniga syster slickade henne. Olaf betraktade Amandas orgasm på avstånd, medan han runkade sin hårda kuk långsamt. När orgasmen ebbat ut och Amanda fortfarande satt framåthukad och stönade, och Ida fortfarande slickade i sig av hennes härliga fittsafter, tog deras herre till orda.
”Nu har pappa ett ordentligt stånd… vem av er små kåta slynor vill göra något åt detta?” Ida skyndade sig att räcka upp handen. Men Olaf väntade på att Amanda skulle göra det också. För Amanda ville. Snart räckte hon också upp handen. Olaf skrattade och hånlog. ”Jag borde låta er tävla om er herres gunst. Men inte nu. Du, nya slynan. Du tittar på. Du tittar på och lär dig. Det här är ingen söndagsutflykt och när pappa vill stoppa kuken i en av sina små horor så vill han inte höra något gnäll. Du tittar på och lär dig. Och om du har tur så kan du ha turen att få vara den lyckliga flicka som pappa knullar nästa gång.” Det var orättvist, tyckte Amanda. Men hon levde så väl in i rollen att hon inte ville säga emot sin herre. Eller var det pappa nu? Allt Olafs prat gjorde henne så kåt.
Ida satt sig upp i sängen. ”Var tänker du ta mig idag, pappa?” sade hon och försökte verka liten. Olaf klev upp ur fåtöljen och klev fram till sängen.
”Gå och sätt dig du”, sade han till Amanda, ”gå och sätt dig och titta.” Amanda klev lydigt ur sängen och gick bort till fåtöljen och betraktade deras skådespel. Så vände sig deras herre till Ida. ”Idag vill pappa stoppa kuken i din rumpa.” Han sade det inte strängt, utan som om hon var en liten flicka. Ida log och nickade kraftigt. Hon undrade snabbt om Amanda fattade att allt egentligen bara var på skoj. Men Amanda tittade på med stora ögon. Ida vände sig om och lade sig på mage i sängen, och så svankade hon. Hon vände ansiktet åt Amandas håll. Systrarna såg varandra i ögonen och Ida log. ”Duktig hora…” mumlade Olaf och klev upp i sängen. Han ställde sig på knä bakom Ida och spottade i sin hand ett par gånger.
Med handen full i saliv smorde Olaf in först sin kuk och sedan Idas anal. Han gjorde det noga, för alla bra herrar är måna om sina slynors välmående. Med händerna särade han så på Idas runda skinkor och så styrde han kuken mot hennes lilla hål. Han tvingades hålla i kuken en aning innan den dök in i Idas rumpa med ett plopp. Först bara ollonet. Amanda såg storögt på när hennes nya herre och pappa började knulla hennes storasysters ömtåliga stjärt. Han började själv genast stöna och morra djuriskt av kåthet. Amanda kunde inte fatta att hon såg sin egen syster rövknullas av… av den här sexuella besten! Även fast hon själv alltid tänkt på analsex som något avtändande så var den här brutaliseringen av Idas stjärt otroligt het, tyckte hon.
Idas stjärt kramade hårt och härligt kring Olafs kuk. Han drev nästan sig själv in till vansinne. Ögonen rullade uppåt, blev närapå helt vita. Med båda de två flickor han älskade att knulla i samma rum kunde han knappt fatta att det han upplevde faktiskt var på riktigt. Han höll hennes skinkor särade och hörde henne kvida, till hälften av smärta och till hälften av njutning. Han visste att Ida älskade att bli tagen i sin härliga lilla rumpa. Han smackade till hennes rumpa med högerhanden, smiskade henne ett par gånger. Ida flämtade, snyftade och stönade om vartannat. Hon njöt verkligen av sin herres kuk i rumpan. Hon var hela tiden vänd mot Amanda som inte kunde annat än glo. Gud, så jävla hett! tänkte hon för sig själv.
Ida själv njöt av sin herres kuk i stjärten. ”Pappas duktiga analhora”, sade han till henne, tröstande, bekräftande. Det brukade han göra. ”Pappas duktiga lilla analhora.” Samtidigt som han långsamt knullade hennes trånga rumpa. När Olaf började bli nära att kulminera knullade han henne hårdare. Höll hårt tag om hennes midja och knullade henne hårt och snabbt. Han svettades, frustade och morrade. Ida hade kanske föredragit att han tog det en gnutta lugnare, men man säger inte emot sin herre. Med ett gutturalt vrål drog sig Olaf till sist ur henne och med all självbehärskning i kroppen höll han emot. Ida visste vad han ville. Den ultimata objektifieringen av kvinnokönet, enligt varenda feminist. Olaf klev ner på golvet, utan ett ord. Ida följde efter och vinkade till sig Amanda. Själv satte sig Ida på knä på golvet och Amanda följde sin systers goda exempel.
Stående framför de båda systrarna som satt på knä greppade Olaf sin kuk och började runka. Amanda förstod först för sent vad som hände. Det hade gått för snabbt. Även om hon inte ville så kunde hon inte säga emot nu. Dessutom var det ju hett. Olaf runkade frenetiskt sin bultande hårda kuk och till sist, med ett vrål som kunde väcka sådana som inte lever, kom han. Han siktade inte så noga, utan bara valde att vilja träffa båda tjejerna. Ida gapade stort och duktigt. Amanda blundade och hade munnen stängd. Olaf sprutade sin kladdiga sperma över dem. Sperman träffade dem båda, landade i deras ansikten, i deras hår. I Idas mun. Hon smackade sig om läpparna och ville fånga så mycket som möjligt. När han slutat spruta tog hon fingrarna och förde all sperman från sitt ansikte till munnen. Amanda blundade fortfarande. Olaf stod bara och pustade och tittade ner på dem.
Med en mun full i sperma puffade Ida till sin lillasyster. Amanda öppnade ena ögat, och när hon insåg att ingen mer sperma kom öppnade hon det andra också. Plötsligt dök Ida på henne och började kyssas. Amanda kände munnen fyllas av varm, kletig sperma. Ida gav allt till henne. När all sperman var i Amandas mun släppte Ida taget om kyssen och lade handen för hennes mun så att hon inte kunde spotta. ”Svälj”, viskade hon. Hon ville så gärna lära upp sin syster. Lära Amanda att bli en lika duktig hora som hon själv var. Amanda kväljde ett par gånger. Till sist slöt hon ögonen och svalde.
Amanda var på god väg. Hon skulle indoktrineras. Hon var en duktig slyna.
Avsnitt X: X markerar platsen
Amanda och Ida sov tryggt i Idas och Olafs stora säng. Han var fortfarande vaken. Kunde inte somna än. Ida log brett i sömnen. Och Amanda såg ganska nöjd ut också. Helt sjukt egentligen, tänkte Olaf för sig själv när han betraktade dem, att det verkligen hade funkat! Vad fan var oddsen. Men han tänkte inte vara den som klagade. Två heta systrar som han från och med nu hade tillgång till i stort sett när han ville. Ida skulle ställa lite krav, som hans officiella flickvän, det begrep han ju. När Amanda hade varit duktig och gjort allt som hon blivit tillsagd hade Olaf varit den första som brutit sin roll. Det var han som torkade bort sperman ur hennes ansikte. Amanda hade ringt hem och sagt att hon skulle stanna där över natten och komma hem efter skolan imorgon. Egentligen hoppades hon att hon skulle få komma tillbaka hit efter skolan, men hon vågade inte räkna med det. Olaf satt i fåtöljen med en iskall öl i handen.
Han betraktade tjejerna. Hans älskade flickvän. Och hennes skrämmande heta lillasyster. Olaf hade levt hela sitt liv i medelmåttighet. Först när han träffade Ida hade han börjat vakna och velat ha mer. Hon hade varit hans frälsare. Hans jävla messias, på något vis. Han tog en klunk av den goda Carlsbergen och reste sig. Han skulle låta dem sova nu. På morgonen skjutsade Olaf både Ida till jobbet och Amanda till skolan. Han förklarade en del saker för Amanda. Som att hon både kunde och fick säga nej. Och hur hon skulle säga det i så fall. Och framför allt förklarade han att hon verkligen var bra på det hon gjorde.
Amanda kunde inte sluta le under hela dagen. Frida kunde inte fatta varför, för hon vägrade berätta varför. Det gjorde Frida nyfiken och därför tjatade hon obevekligt under varje ledig sekund. Men Amanda sade inte ett ord om det som hänt. Hon förstod det egentligen inte själv. Under lunchrasten träffade hon på den gladlynte svenskaläraren Sven. Han förklarade hur bra premiären av Les Miserables gått och att han gärna såg både Amanda och Frida i publiken någon kväll. På det humör Amanda var på lovade hon att komma.
Efter skolan släpade Frida med sig Amanda till caféet för en sista chans att slita ur henne vad det var som pågick i hennes lilla hjärna. Frida beställde sitt skållheta svarta kaffe och en kanelbulle. Amanda köpte en latte och en blåbärsmuffin. Sedan satt de precis innanför fönstret och såg ut i vinterkylan. Det var sent på eftermiddagen och det började bli mörkt ute. Bordet var runt och det fanns en till ledig stol vid det. Frida sade inget först. Egentligen var det mysigt, tänkte hon, att bara sitta och fika med sin bästis. Hon kanske inte behövde fråga ut henne. Men det var Amanda som valde att berätta.
”Du minns förut, när jag berättade om… honom?” sade hon.
”Vem? Mister X? Som fick nöjet och äran att betäcka dig?” Frida flinade lite.
”Du och dina lustigheter. Men ja, han. Jag är liksom i lag med honom nu. Vi är inget par eller så. Mest så att vi” - hon tittade sig omkring och sänkte rösten ifall någon skulle höra - ”mest så att vi bara… du vet.”
”Men du. Du har ju aldrig varit sån”, sade Frida. Hon såg besvärad ut, ”du har ju alltid tyckt att sex, man ska vara kär i den man har sex med, det brukade du alltid säga till mig förut. Minns du inte det?” Amanda tystnade en stund. Hon tog en klunk av latten och tittade ut. Det hade börjat snöa. Hennes muffin smakade ytterst delikat. Hon älskade blåbärsmuffins. Så tittade hon på sin vän. Deras ögon möttes. De såg något i varandra. Kärlek är bara en kemikalie. Vi ger den mening därför att vi väljer att göra det.