Terapi, del 2

---

---

Hon satt där framför mig igen, Ewa. Jag hade tillåtit mig att snegla på henne medan hon tog av sig jackan. Jag borde inte ha sådana tankar, speciellt inte med tanke på det hon utsatts för, men ibland fick man tillåta sig att vara man. Hennes kjol var kortare idag. Strumpornas svarta nylon blänkte lite alldeles innan hon vände sig om och jag slog upp blicken för att möta hennes.

Men värre skulle det bli. När hon satte sig åkte kjolen upp, och jag såg att det var stay-ups hon hade på sig. Jag såg på henne att hon uppfattat att jag uppfattat det. Hon log lite, som för sig själv och drog upp fötterna i fåtöljen.

Jag tog några sekunder för att skaka av mig alla orena tankar och gå in i min yrkesroll. "Var vill du börja idag?" frågade jag.

Hon såg på mig med en road blick. "Ville du inte ta vid där vi slutade igår?"

"Vill du börja där?"

Hon suckade. "Visst, vi kan börja där." Hon såg lite tjurig ut, men så lutade hon sig fram en bit. "Jo", sade hon, och lät nästan ivrig. "Vi kan börja där. Jag ska berätta en sak för dig." Så stirrade hon på mig som om hon utmanade mig. "Men jag vill inte att du avbryter mig medan jag berättar. Förstår du?"

"Ja", sade jag lugnt. "Jag förstår." Det var nu inte så mycket att missförstå.

Hon lutade sig tillbaka och blundade ett ögonblick. När hon öppnade ögonen såg hon redan ut att vara långt borta. Så började hon berätta.

"Som jag sade igår, så flyttade jag till en annan stad. Jag hade egen lägenhet och sommarjobb. Jag träffade nya människor som jag gillade. Och jag festade en hel del. Jag låg med en del killar, men det kändes som om nåt fattades."

Det naturliga hade varit att fråga hur hon kunde skaka av sig våldtäkten på studenten så lättvindigt, men jag hade sagt att jag inte skulle avbryta, och jag var tvungen att hålla mitt ord.

"Eller, fattades och fattades... Egentligen var det som jag ville nåt som jag inte fick... Som man inte får vilja... Men jag ville det... Jag förstår nu att jag alltid varit sån, men då var det en helt ny upptäckt."

En fråga bad om att få bli ställd här, men jag hade lovat att inte avbryta och lät Ewa fortsätta.

"Hur som helst så var det sommar, och det festades lite varstans. Det var aldrig några problem att komma in på festerna. I alla fall inte för mig. Det är det fortfarande inte. Är man bara snygg och sexigt klädd så...".

Här blinkade hon åt mig. Jag kände ett sug i maggropen och önskade att hon ville låta bli sådant. Jag ansträngde mig för att omärkligt skaka av mig känslan och förbli professionell.

"Det var en privat fest i en stor villa. Stor tomt var det också. Så fort jag kom in såg jag hur varenda kille i hela lokalen spanade in mig. Jag var klädd en supertajt klänning och högklackat. Jag behövde inte röra mig vidare värst för att man skulle förstå att jag hade stay-ups under. Det man inte kunde se var mina sexiga trosor, som smet åt ordentligt och den lätt genomskinliga behån. Däremot var klänningen så tunn att vårtorna inte behövde stelna mycket för att det skulle synas genom tyget."

Varför berättade hon de här detaljerna för mig? Jag blev mer och mer övertygad om att hon hade en egen agenda som jag inte alls förstod mig på.

"Jag bildade mig snabbt en uppfattning om killarna som nu spanade in mig. Vissa hade potential, det trodde jag nog, men det var första gången jag försökte mig på det här, så jag var inte säker. Jag såg till att upprätta ögonkontakt med killen som jag tyckte hade den farligaste blicken. Det dröjde inte länge innan han kom fram till mig och började prata. Han hette Micke och han var perfekt. Han gjorde ingen hemlighet av att han klädde av mig med blicken. Det började pirra i mig och jag förstod att han kunde skönja konturerna av mina bröstvårtor.

"Sedan dansade vi. Flera danser. Jag såg till att gnida mig mot honom, bjuda ut mig så mycket det nu gick. När hans hand klämde åt om min stjärt tryckte jag mig bara ännu närmare honom. När det kom en tryckare kunde jag känna hans styvnad genom byxorna och såg till att nudda vid den med handen.

"Efter ett tag ursäktade han sig med att han behövde pissa. Ja, han sade så, men det var ju inte precis någon belevad typ jag letade efter. Men jag behövde nån mer att dansa med. Vem var nu likgiltigt. Jag lät mig bjudas upp av första bästa. Han var inte lika påflugen, men det behövdes inte. Jag tryckte mig mot honom, gned mig mot honom. I ögonvrån kunde jag se hur Micke kom tillbaka. Jag låtsades som om jag inte såg honom samtidigt som jag höll honom under uppsikt, såg hur han tittade åt mitt håll med mörka ögon.

"Innan han hann göra något blev jag uppbjuden av en annan kille. Den här gången visste jag exakt hur jag skulle göra. Jag tryckte mig mot honom, tog hans hand och förde upp den under klänningen, lät honom smeka mig på låret, över skinkan. Innan dansen var slut hade jag sett till att Micke såg hur jag tryckte upp min danspartners hand mellan benen och klämde honom lite på kuken."

Hon avbröt historien för att betrakta mig. Jag försökte hålla så korrekt min som möjligt, men jag anade att hon sökte något annat i mitt anlete när jag tyckte mig skymta en svag besvikelse bakom ögonen. Men när hon började berätta igen återvände ivern.

"Jag höll kvar killen och dansade en dans till med honom. Jag såg att Micke nu diskuterade med två kompisar. Att det var jag som var samtalsämnet var uppenbart. Han nickade åt mitt håll och han såg verkligen inte glad ut. Tiden var inne."

Nu fuktade hon läpparna innan hon fortsatte. Hon verkade mer spänd, men samtidigt lyste det om ögonen.

"Jag sade till killen jag dansat med att jag skulle ta mig en nypa frisk luft, men att jag snart skulle komma tillbaka. Medan jag sade det gestikulerade jag, mest för att Micke skulle se och inte kunna missförstå gesten.

"Det var en varm sommarkväll, men tillräckligt mycket av en bris blåste för att få bröstvårtorna att stelna. Utanför stod ett antal människor med ölglas i händerna och rökte. Jag gick en bit bort, såg sedan en stig som ledde rakt in i mörkret på tomten. Jag ställde mig och sneglade bort mot huset under lugg. Såg det jag ville se. Såg till att jag också sågs promenera lite längre bort.

"Jag hade inte hunnit så värst långt innan jag hörde stegen bakom mig. Buskar växte på båda sidorna om stigen och ljusen från huset nådde inte hit. Någon slet tag i min arm. Jag visste att det var han, Micke, redan innan han sade något.

"'Vad fan håller du på med?' frågade han ilsket, men ändå dämpat. Det var inte svårt att ana att han bar på något slags svart ursinne. Jag sade aj, sade åt honom att släppa mig. Hjärtat bultade så i mig att jag trodde det måste höras. Det kanske det gjorde, det hade inte gjort någon skillnad. Han drog in mig mellan två buskar, jag snubblade till i mina högklackade skor och det smärtade i axeln.

"'Släpp mig!', sade jag igen. 'Vad fan gör du?'. Men precis som jag trodde och hoppades höll han kvar mig. 'Vad fan är du för en?' flämtade han. Jag stirrade på honom, men hans ansikte var bara ett stort mörker. Jag drog med armen vilket bara fick honom att koppla ett hårdare grepp om den. 'Jag såg dig allt', sade han. 'Hur du tryckte upp den där killens hand mellan benen'. Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag slet till igen, bara för att markera...

"Så hände det. Plötsligt var killens egna hand där mellan mina ben. 'Gillar du när man tar dig på fittan, va?' Nu var i och för sig trostyget emellan, men det började dunka i mig. 'Sluta!' sade jag. 'Jag vill inte...'. 'Vill inte?' sade han och hånskrattade. 'Jag såg nog hur gärna du ville ha en hand mot fittan.' Så kom slaget, en örfil, en hård, som sved... Hans fingrar började slita i trosan. 'Sluta!' sade jag igen. 'Jag vill inte, har jag ju sagt...'. Men snart skulle hans fingrar nå fram, och då skulle mitt tillstånd uppdagas..."

Vid det här laget var jag nära på beredd att avbryta Ewa, att säga åt henne att jag inte trodde ett ord av vad hon sade. Det var inte helt okänt att makar höll varandra om ryggen när det väl hettade till, oavsett vilka hemskheter som hade begåtts. Att man vävde ihop sådana här historier tillhörde dock ovanligheterna, och hon var en bra berätterska... Dessutom ville jag inte förstöra den relation jag hoppades upprätta genom att avbryta nu. Inte när jag hade lovat.

"Mycket riktigt, han lyckades få undan trosorna tillräckligt mycket för att kunna känna på mig. Sedan stack han in fingrarna mellan blygdläpparna och jag kände hur han fumlade efter hålet. Jag uppbådade all min styrka och lyckades slita mig loss precis när hans fingrar hittade rätt. 'Sluta!' upprepade jag, men jag hade inte hunnit ta mer än tre steg innan han var över mig och brottade ner mig på gräsmattan. Jag kämpade emot, men inte mer än att han kunde hålla mig nere. Jag såg hur han drog ner gylfen. 'Nej!' flämtade jag igen. 'Sluta. Jag vill inte!'

"Men oj vad jag ville. Det dunkade i fittan så att det susade i öronen. Jag kände hur han slet i trosan igen, frigjorde mig för sitt syfte. Hans ben var mellan mina, hans händer tryckte neråt mot mina axlar. Jag sprattlade lite igen. 'Gör dig inte till din jävla hora', sade han, och nu spottade han mig rakt i ansiktet. Nästan samtidigt kände jag hur hans kuk trängde in i mig, tog för sig av mig... 'Nej', protesterade jag, 'nej!'. Men hela tiden ville jag skrika åt honom att knulla mig, att ta mig hårt och brutalt."

Jag började känna ett starkt obehag nu. Naturligtvis för berättelsen i sig, men också för vad som hände med mig själv när den här mycket attraktiva kvinnan berättade hur hon våldtagits, låt vara att hon påstod sig ha drivit fram det. Varje seminarium jag någonsin varit på i ämnet hade dunkat in i skallen att det aldrig var kvinnans fel... Men det här var någonting annat, någonting som inte var alldeles okänt, men som ändå gick utanpå det mesta. Jag ville tro att det var påhittat, men detaljrikedomen skvallrade om det motsatta. Till råga på allt log Ewa mot mig nu.

"Jag fick som jag ville. Han knullade mig som ett riktigt vilddjur. Stötte med kuken längst in som om han ville slita sönder mig med den. När jag protesterade fick jag hans hand över munnen, så knullade han mig ännu hårdare. Jag vet inte vad han tänkte. I efterhand tänkte jag att han måste väl ha märkt hur våt jag var? Att jag inte var så ovillig som jag låtsades om? För det började snart låta om mig. Där i nattmörkret med ljudet av festen på håll tyckte jag att min fitta plaskade så att det måste eka över hela området.

"Istället kom det ett annat ljud, en röst som sade 'Micke?'. 'Här', sade han medan han drog av på takten. Jag kunde skymta två figurer i mörkret, men inte mer. 'Micke? Vad fan gör du, Micke?' 'Håll käften', sade Micke bara. 'Hjälp till med den här lilla horan istället.' Han började stöta snabbare igen medan hans kompisar kom närmare så att de snart stod över oss.

"Kompisarna verkade inte beredda att göra honom sällskap. Det dividerades lite innan Micke sade: 'Kom igen för fan, slynan vill, jag lovar, hon är ju för fan helt dyngsur i fittan'. Det var då som en av killarna satte sig på huk och kände på mitt ena bröst utanpå klänningen. Mina bröstvårtor stod rakt ut vid det laget, och det verkade avgöra saken för hans del. Han drog snabbt fram kuken, och Micke lämnade plats åt honom mellan mina ben.

"Han hade inte samma ursinne som Micke, men vid det här laget brydde jag mig inte om det. Det ända jag ville var att bli uppfylld, pådunkad, knullad. Jag visste inte riktigt hur jag skulle kunna upprätthålla spelet nu, för jag var säker på att om jag protesterade skulle de andra två dra öronen åt sig. Lyckligtvis höll Micke kvar handen över min mun. Jag vet inte om han brydde sig om hur jag reagerade nu. Kanske trodde han att han hade brutit min motståndskraft.

"Hur som helst så rann det ut på mina lår vid det här laget. Det var nog det som fick den tredje killen att våga knulla mig också. Under tiden slet Micke tag i mina bröst, kramade dem som om han ville krossa dem, nöp i bröstvårtorna genom tyget så att jag hade skrikit högt om han inte hade haft handen för min mun. Den tredje killen var nu inte så uthållig, och när han stönade till sade Micke åt honom: 'Inte i fittan. Spruta på den jävla horan istället.'

"Killen gjorde honom till lags. Antagligen var det något slags gruppdynamik som jag inte kände till och inte brydde mig om. Det enda jag visste var att han stönade till igen. Sedan runkade han ut sin säd över min mage. Jag kunde känna hur det tunna tyget sög i sig hans sperma, hur det blev fuktigt och snart kallnade. 'Ansiktet', stönade Micke. 'Du och jag... ansiktet'. Han tog bort handen från min mun, lade den istället under käken och tryckte för att hålla kvar mitt huvud. Så örfilade han mig med den andra handen innan han började runka febrilt. 'Gapa, slyna!'

"Jag vet inte vad hans kompis tänkte om saken, men han gjorde som han var tillsagd. Det gjorde jag också. Jag brydde mig inte om att spela nu utan låg där med vidöppen mun och lät dem runka över mig. Det var lite si och så med siktet, om de ens brydde sig. Det kom fantastiskt mycket mer sperma över ansiktet än i munnen, men det brydde jag mig inte om."

Jag ville avbryta henne nu, ställa frågor, komma med infall, men jag såg på henne att det skulle komma mer.

"Killarna försvann snabbt så fort de fått sitt. Jag låg kvar med deras sperma i ansiktet och på klänningen. Nu gällde bara en sak. Jag hade aldrig varit så kåt i hela mitt liv... Aldrig njutit så mycket av ett knull som när Micke tagit mig hårt och brutalt. Jag satte tillbaka trosorna på plats, sedan smekte jag mig intensivt genom tyget. Smekte och smekte tills det gick för mig..."

Hon lade huvudet på sned och log mot mig, som om hon väntade sig att jag skulle ge något slags utlåtande som berörde hennes berättarkonst. Kanske berömma henne för hennes uppfinningsrikedom.

"Anmälde du händelsen?" frågade jag lugnt.

Ewa skrattade, högt, länge och hånfullt. "Du fattar visst trögt", sade hon. "Får man verkligen bli hjärnskrynklare när man är så slö i huvudet?"

"Naturligtvis anmälde du det inte", muttrade jag, lika mycket för min egen som för hennes skull.

"Bravo!" sade hon och applåderade för att markera min uppenbara dumhet. "Varför skulle jag anmäla det? Det var det häftigaste som hade hänt mig någonsin, och jag hade iscensatt det själv. Varför...?" Hon slog ut med armarna.

Det fanns något äkta i Ewas tonfall. Hon menade vad hon sade. Jag hade såklart kunnat svara det uppenbara, för att förhindra att det hände någon annan; men jag visste också vad hon skulle svara på det.

Det var såklart inte alls ovanligt att kvinnor gav sig själva skulden efter en våldtäkt. Men om det var det Ewa gav uttryck för så gick det långt utöver allt som brukade stå i böckerna. Jag lekte med tanken att det ändå förhöll sig så, att hon byggt upp hela den här långa, snåriga historien för att komma tillrätta med sina känslor, som ett slags överlevnadsmekanism.

Men så kom jag i tanke om en man jag hade träffat på ett av de där otaliga seminarierna. Han var gammal redan då, var säkert pensionerad nu. Efter några öl i baren hade han suckat och sagt: "Ibland tror jag att vi tvingar folk att må dåligt i lika hög utsträckning som vi hjälper dem att må bra."

"Det där får du nog utveckla lite", sade jag.

"Det är inte så svårt att begripa", hade mannen sagt. "Vi bygger upp stora monolitiska idékonstruktioner. Vi säger att om x händer så är det helt naturligt att du mår dåligt. Men så tar vi ett steg till, vi säger att om x händer så är det inte bara naturligt om du mår dåligt, det är oundvikligt att du mår dåligt. Den där glidningen är försåtlig, för den innebär samtidigt att det är något konstigt, något onaturligt med dig om du inte mår dåligt om händelse x skulle inträffa."

"Hallå!" sade Ewa bortifrån sin fåtölj. Hon rörde handen i sidled. "Jorden anropar Herr Hjärnskrynklare!"

Jag kunde inte låta bli att le. Oavsett vad som hade hänt henne, oavsett vad jag tänkte privat om det hon berättade fanns det något livsbejakande över henne som var helt oemotståndligt. Samtidigt ville jag försöka slita samtalet åt mitt håll, få det dit jag ville. "Berätta hur du träffade din man", sade jag.

Ewa log ett slugt leende. "Någon vet visst inte om han ska tro mig eller inte", sade hon.

"Det är inte frågan om det", sade jag. "Det är ju till stor del på grund av honom vi sitter här."

Nu suckade hon igen. "Nej", sade hon. "Vi sitter här på grund av mig. Inte för att det är något fel på mig, utan för att alla andra antar en massa." Hon tystnade och tänkte efter. "Men visst, vill du veta hur jag träffade min man så kan du väl få veta det. Men bara om du låter mig berätta på mitt vis."

Det kändes som om jag redan hade alldeles för mycket erfarenhet av hur det blev när Ewa fick berätta på sitt vis, och jag började känna att hon redan hade alldeles för stor makt över samtalsstunderna, men av någon anledning så kände jag också att jag var tvungen att låta henne få som hon ville. "Kör i vind", sade jag.

Hon log och satte sig tillrätta med benen under sig. Kjolen gled upp så pass mycket att lite hud syntes mellan den och hennes stay-ups på ena benet. "Det var sista året jag pluggade", sade hon. "Faktiskt sista månaden. Det var ovanligt varmt för årstiden, nästan som högsommar. När studenterna inte pluggade så festade de. Jag var inget undantag, och jag knullade runt en hel del också, men det tänker jag inte hymla med."

"Det hade jag inte väntat mig, heller", sade jag godmodigt. Jag kände att jag började få kläm på åtminstone lite av det här nu. Det bekräftades också när Ewa blinkade lite åt mig.

"För att göra en lång historia kort så slog skräcken på i mitten av månaden. Eller det som alla andra betraktade som skräcken. En våldtäktsman började härja i den stora parken i staden. Tre våldtäkter på en vecka, alla begångna mot studenter som druckit lite för mycket och sedan bestämt sig för att gena genom parken.

"Man skrev på upprop, det rådde lynchstämning allra minst. Men hos mig satte det bara fantasin i rullning. Jag låg i sängen på kvällarna och smekte mig genom mina dyngsura trosor medan jag såg framför mig hur det var jag som råkade ut för det där som tidningarna skrev om genom att gå som katten runt het gröt. Jag hade, som sagt, legat med en del killar, men inte riktigt lyckats få dem dit jag ville, och jag kände hur hela kroppen skrek efter något mer, något häftigare...

"Så en kväll bestämde jag mig. Jag hällde i mig en halv flaska vin. Sedan klädde jag upp mig i de slampigaste kläderna jag hade i garderoben. När jag såg mig själv i spegeln tyckte jag att jag såg ut som den värsta horan. Det passade mig utmärkt. Jag hällde i mig resten av vinet och gick bort till parken.

"Det var inte så långt att gå, men jag tyckte att alla stirrade på mig. Precis när jag närmade mig ingången till parken stannade en äldre man med en hund till. Han stirrade på mig uppifrån och ner. 'Du vet väl vad som har hänt härinne?' sade han. Jag förstod att han menade väl, och det var kanske lite onödigt av mig, men jag ryckte bara på axlarna och sade: 'Jag kan behöva ett skjut'.

"Han såg på mig som om han tyckte att dagens ungdom var helt förtappad. Jag gick bara lugnt in i parken. Man skulle kunna tro att polisen skulle patrullera där, men icke. Trasiga gatlyktor gjorde bara att skuggorna, de mörka skrymslena var många. Trots vinet kände jag mig lite nervös. Jag visste ungefär vad som hade hänt de andra tjejerna, men tidningarna var samtidigt onödigt förtegna... Jag gick runt i gott och väl en timme innan jag fick syn på en mörk figur en bit bort."

Vad jag än tyckte och tänkte, vilka förbehåll och misstankar jag än hade, så berättade Ewa bra. Jag hade inte längre någon lust att avbryta. Analysera fick jag göra senare.

"Jag gick åt figurens håll. Sedan vek jag av. Jag var helt säker på att det måste vara han... Benen bar mig knappt längre. Just då tänkte jag att jag måste vara galen, men kände också en mest enorma spänning jag någonsin hade upplevt. Jag bara väntade på att bli påhoppad, antastad..."

Hon gjorde en paus. Stämningen tätnade i rummet. Så slappnade hon av lite i kroppen.

"Men ingenting hände. Absolut ingenting. Jag gick runt i den där förbaskade parken en timme till, men ingenting hände. Två dagar senare fångade poliserna in våldtäktsmannen och så var det med det."

Hon stannade upp i berättelsen, utmanade mig med blicken. Riktigt varför visste jag inte, men jag sade: "På vilket sätt har detta med hur du träffade din man att göra?"

"Jag är inte klar än", sade hon, på det där viset hon ibland hade när hon tyckte att jag var onödigt trög eller dum. "För den där känslan jag hade, den ville inte lämna mig i fred. Jag gick omkring med den hela tiden. Det brann av längtan i mig och jag var tvungen att få utlopp för den, tvungen att utmana mig själv, hitta något som gav den där kicken jag behövde.

"Så kom jag på det. Sluttentan var inte långt bort och jag bestämde för att fira på mitt eget lilla vis efteråt. Jag var så uppe i mina planer att jag knappt kunde koncentrera mig på studierna, även om jag lyckades få godkänt. Men det är en bisak. Hela mitt väsen fylldes bara av min plan...

"På kvällen festade jag med kursarna, men vid elvatiden bröt jag upp. Jag sade att jag var trött och hade huvudvärk, att allt pluggande hade tärt på mig. Jag vet inte om de trodde på mig, och det brydde jag mig heller inte om. Trots allt jag druckit kände jag fjärilarna i magen. Det tog mig en kvart att nå mitt mål. Strax innan jag nådde dit ställde jag mig i en mörk port och tog av mig klänningen. Jag hade en annan klänning under, samma som jag hade haft i parken... Den var så liten att det kändes som om brösten när som helst kunde spränga sönder den. Push-up behån syntes tydligt, för att inte tala om hur mycket av urringningen man kunde se, och nertill täckte den nätt och jämt mina skinkor... Att jag bar stay-ups kunde vem som helst se.

"Men sen blev det inte riktigt som jag tänkt. Jag insåg snabbt att jag gjort en felberäkning. För när jag nu gick längs stadens horstråk - det var såklart innan man förbjöd sexköp - så fick jag en hel del hatiska blickar på mig. En av kvinnorna blockerade min väg. Hon stod där med korslagda armar och frågade vem fan jag var och vad fan jag gjorde där. Jag sade att jag hade firat med mina kompisar och gått vilse, att jag inte kände till stan så väl. Hon frågade vart jag skulle och talade sedan om hur jag skulle komma hem igen, som jag inte visste...

"Jag kände mig besviken. Jag förstod plötsligt att det jag hade haft i åtanke var alldeles omöjligt. Jag nådde gatans slut och vek av åt höger för att ta mig hemåt. Jag kan inte ha gått mer än tjugo meter innan en bil stannade till strax framför mig. Det var en Mercedes, en silverfärgad... Jag såg hur mannen i den lutade sig åt sidan och vevade ner rutan på passagerarsidan. 'Vad tar du?' frågade han med hes röst när jag var i höjd med bilen. Jag stannade upp. Hjärtat började banka och jag kände mig plötsligt lite yr, lite rädd och helt begeistrad. Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag sa '100 spänn'. '100 spänn för vad?' frågade han. 'Vad som helst... Allt', sade jag. Mannen skrattade utan att jag förstod varför. Jag förstår ju nu att det var alldeles för lite, men just då... Han öppnade dörren åt mig. 'Hoppa in', sade han.

"Han körde en bit, svängde sedan in på en öde parkeringsplats bakom ett möbelvaruhus. Jag bara satt, kände hur hjärtat rusade, kände hur jag inte tänkt igenom det här ordentligt. Jag visste inte alls hur sånt här gick till. Han stängde av motorn och vände sig mot mig. Hans ansikte var lite rödlätt, huden lite för slapp. Om några år skulle han säkert se ut som en bulldog. Hans hand åkte from och tog ett fast grepp om bröstet, utanpå klänningen, fast så mycket av brösten tittade fram att hans fingertoppar kom åt huden. Naglarna var inte så välskötta och skrapade på ett obehagligt sätt.

"Jag vet inte var jag fick orden ifrån, eller varför jag sade det, men jag hörde mig själv säga: 'Pengarna först'. Jag måste ha fått för mig att det var så det gick till. Örfilen fick det att brusa i öronen. 'Tror du jag är helt dum?' sade mannen. Det blixtrade till i hans ögon och jag förstod med en gång att jag fått som jag ville utan att veta hur det hade gått till. Hans ena hand hamnade på min nacke, med den andra fumlade han med gylfen. 'Pengarna först', upprepade jag. Jag hade plötsligt förstått, och nu gällde det bara att mjölka taktiken.

"Han tryckte ner mig mot sig medan han bearbetade sig själv lite. Det krävdes inte mycket för att hans ådriga kuk skulle bli stor och grov. Jag kände en frän doft när han pressade mig mot den. 'Du är visst inte så fräck av dig, den lilla hora', väste han. 'Du ska få dina pengar, men först ska du jävlar i mig ge mig valuta för dem.'

"Jag särade lite lagom på läpparna. Men jag hade retat upp honom och han tryckte obarmhärtigt ner mig över hela den tjocka saken. Den kom alldeles för långt in och jag fick andnöd. Hamnade i panik och började fäkta med armarna. Han lyfte mig i håret så att det brände i hjässan. 'Sug kuk, din jävla hora', väste han.

"Jag gjorde som han sade. Mina läppar slöt sig kring honom och jag sög för glatta livet medan han grymtade lystet. Han var ett äckel, men om jag kunde få honom att ge mig vad jag ville ha tänkte jag inte klaga över småsaker. Jag sög och sög. Av någon anledning verkade han kunna hålla ut hur länge som helst. Just när jag trodde att käkarna var på väg att gå ur led drog han bort mitt huvud. Jag såg att han hade grävt fram en kondom någonstans ifrån, som han sade åt mig att trä på.

"Jag kände mig alldeles salig, men det tänkte jag inte låta mannen förstå. Istället sade jag: 'Ska du knulla mig också, har du tänkt?' Han blev helt mörk i synen. 'Ja, hur så?' sade han. 'Du sa att du ställde upp på allt.' 'Jag kanske har ändrat mig', sade jag.

"Han örfilade mig igen. Hårt. 'Vad är det med er satans horor?' sade han. 'Man kan aldrig lita på er. Se nu till att trä på den här.' Han viftade med gummit och den här gången tog jag emot det, slet upp förpackningen och rullade ner kondomen över honom. Han sade åt mig att kliva ur bilen och följde själv efter. Jag hade honom bakom mig när han slet tag i mig och drog i mig, tryckte ner mig över motorhuven. Han hade mitt hår i handen och tryckte ner mitt ansikte så att trodde att näsan skulle plattas ut metallen. Han tog tag om mina trosor och slet upp grenen med sina bara händer innan han körde han upp kuken i mig...

"Jag vet inte om han ens lade märke till hur det var ställt med mig. Inte för att han brydde sig. Men jag var så våt att det inte var några problem för honom att ta mig. Han var brutal och äcklig, men min fitta ville bara knullas. Det var det här jag hade velat hur länge som helst nu. Men jag förstod också nu hur jag skulle göra. 'Sluta', sade jag. 'Jag ska ha mer pengar om du ska knulla mig'. Och det fungerade. Han dundrade på, knullade mig för allt vad tygen höll, flåsade högt medan han tryckte ner mitt huvud mot huven. Jag lyckades vrida på huvudet så att kinden vilade mot lacken. Han passade på att smälla till mig på kinden, smiskade mig på stjärten med den andra handen.

"Så plötsligt drog han sig ur. Jag förstod först inte varför, men så kände jag nästan omgående hur hans svullna ollon pressade mot min anal. 'Nej', sade jag, och den här gången menade jag det. Jag kunde omöjligt ta emot honom där, inte utan glidmedel. Men han tvingade in kuken i mig. Det brände som eld i röven. Han hade händerna under mig nu, slet i kläderna och lyckades få fram mina bröst. Han nöp mig i bröstvårtorna medan han rövknullade mig med sin jävla elefantkuk.

"Jag visste inte vad som hände eller hur jag kände. Jag hatade honom för att det smärtade så i röven, men trots allt så var jag i sjunde himmeln bara över att behandlas så rått och brutalt. 'Sluta!' kved jag. 'Sluta!' Det är möjligt att jag grät en skvätt, jag minns inte. Jag minns bara att han plötsligt drog runt mig i håret. Han slet ner mig så att min stjärt vilade mot stötfångaren. Hans ena hand drog i kuken i rasande takt medan han örfilade mig upprepade gånger. Jag såg att han hade dragit av sig kondomen. Jag såg den blinda upphetsningen i hans ögon. Jag ville smeka mig själv, men ville inte att han skulle se mig njuta, det hade förstört allt...

"Och plötsligt var allt slut. Han knuffade ner mig på marken och slängde hundralappen på mig. Jag låg där med hans kletiga säd på mina bröst, där han hade sprutat. Jag måste ha sett bedrövlig ut där jag låg på asfalten, utnyttjad, misshandlad, men det pulserade som bara den i fittan när han backade och sedan körde iväg från parkeringsplatsen.

"Jag reste mig upp på vingliga ben. Jag vill hitta ett lite mer undanskymt ställe för att kunna tillfredsställa mig själv. Jag märkte inte ens att en ny bil kört in på parkeringsplatsen, inte förrän jag plötsligt badade i ljuset från strålkastarna."

Först då föll min blick på klockan. Jag hade varit så uppslukad av hennes berättelse att jag alldeles glömt bort tiden. "Ewa", sade jag. "Jag är ledsen, men tiden är ute för idag."

Hon ryckte på axlarna. "Visst", sade hon. "Jag får fortsätta nästa gång."

"Ja", sade jag, samtidigt som jag undrade hur jag skulle kunna få henne att sluta med sina berättelser, så att vi kunde komma vidare. Jag var inte omedveten om att hon kliade sig på låret i glappet mellan klänningen och strumporna innan hon reste på sig.

När min fru den kvällen frågade vad sessionen med Ewa hade givit tyckte jag att hennes intresse verkade ha undertoner. Men jag måste ha fel, tänkte jag sedan. Det var säkert min överhettade fantasi som spökade, för när jag sprutade min sperma i henne strax efter det att hennes egen extas kulminerat var det det blänkande nylonet på Ewas ben jag hade för min inre syn.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Terapi, del 2	Heterosex	3.8	4/11-11
Terapi, del 1	Kinky	4.3	12/10-11

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.