Studiebesöket.

---

---

Julia

¨"... och för femtio år sedan avskaffades dödsstraffet även i krigstid."
förkunnade guiden med eftertryck. Julia ,som gick sista året på juridikprogrammet, ryckte till och log skuldmedvetet. Hon hade inte lyssnat på ett ord guiden sagt sen klassen blivit invallade i det rum på Rättvisedepartementets museum som var tillägnat medeltida avrättningsredskap.
Julia hade stirrat som hypnotiserad på dom rostiga bödelsyxorna som hängde i glasmontern framför henne med en blandning av äckel och fascination. Dödsstraffsrummet hade varit den stora snackisen på bussen till Stockholm, tillsammans med det där andra, under slutet av besöket...
Oscar stötte till henne i sidan med armbågen.
"Överskattat" sade han och nickade mot yxorna "Det hade varit roligare om vi fick sen en demonstration här också".
Julia fnös.
-"Vidrigt! Dessutom har vi inte dödsstraff längre, lärarna kan ha nämnt det nån gång dom senaste tre åren..."
-"Jag har väl viktigare saker för mig än att lyssna på lärare, man går ju bara gymnasiet en gång!"
Julia kunde inte hålla tillbaka ett leende. Hon och Oscar hade gått i samma klass i snart tre år, men det var först på en efterfest i tvåan som dom hade pratat med varandra. Det hade slutat med att dom hamnat i samma säng, och sedan dess hade dom varit ett par. Oscar var inte den längsta, mest vältränade kille hon varit tillsammans med, men har var omtänksam, ständigt på gott humör och kunde alltid få henne att skratta.
Gruppen rörde sig mot muséets utgång och Julia tog tag i Oscars arm och drog honom med sig efter klasskamraterna. Hon kände musklerna genom hans skjortärm.
När klassen samlat ihop sig i entrén lämnade guiden dom och försvann in genom en omärkt dörr i ett hörn. Några minuter senare återkom hon med en lång mörkhårig man i en oansenlig grå uniform. Guiden harklade sig för att få tyst på sorlet.
-"Det här är Jon, Sveriges för närvarande ända skarprättare. Jon kommer att ta över guidningen genom avdelningen för kroppsstraff."
Jon nickade bistert mot klassen
-"Följ efter mig i god ordning, öppna inga dörrar, stör inte mina medarbetare och gapa och skrik inte i korridorerna. Är det uppfattat?
Alla nickade.
-"Då så" började Jon, men blev tystnade när en ensam hand flög upp i luften.
-"Ja?"
-" Jo, herr skarprättare, stämmer... stämmer det att vi ska få se en demonstration i bestraffningssalen?"
Julia kände igen Carmens röst.
Jon såg sammanbiten ut.
-"Det stämmer. Men det blir först i slutet av besöket."
Carmen tog mod till sig.
-"Hur kommer det vara?
Jon tog ett steg mot klassen. Dom som stod närmast Carmen backade instinktivt undan, men Carmen stod kvar, som hypnotiserad av skarprättarens isblå ögon.
-"Vet du hur en bestraffning går till?"
Carmen svalde.
-"M-man får klä av sig naken, och sen slår ha...du dom på stjärten med ett spö."
-"Det stämmer. Fler frågor?"
Carmen svarade direkt.
-" Vem kommer du...demonstrera på?"
Jon spände blicken i henne.
-"Har vi en frivillig?"
Carmen såg ut som om hon skulle svimma...
Då sprack Jon's ansikte upp i ett leende som passade honom mycket bättre än den bistra min han haft sen han dök upp.
-" Jag driver bara med er. Inte mindre än tre personer kommer att få prygel i dag, två på det sätt du beskrivit och en kommer att ges 25 piskrapp på ryggen."
Stämningen lättade märkbart och Julia insåg att hon själv pustade ut. Fast ändå... tanken på Carmen, fastspänd helt naken över piskbocken med tårar i ögonen och röda ränder över stjärten...
-" Ni får usräkta om jag skrämde er, men nåt kul måste ju jag också få ha på jobbet." sade Jon och tecknade åt klassen att följa efter honom.
Klassen gick på två perfekta led genom hela Rättvisedepartementet och in i den sidobyggnad där kroppsstraffen verkställdes.
Jon öppnade en dubbeldörr och ledde klassen in i vad som skulle kunnat vara en mindre gympasal.
"Bra akustik här inne" tänkte Julia och kände hur det pirrade till i magen.
I bortre änden av rummet var ett trettiotal stola uppställda framför ett halvmeterhögt podium. På podiet stod en dubbel A-formad träställning och en vägg där straffredskapen var upphängda i prydliga rader. Julia drog med Oscar till främsta raden och slog sig ner.
-"Ska vi verkligen ha Front Row Seats? Tänk om det skvätter blod och inälvor på oss..."
Julia log och boxade honom på axeln.
När klassen kommit till rätta steg Jon upp på podiet och drog av sig uniformsjackan. Under den bar han en svart T-shirt som smet åt över hans vältränade överkropp. Han tittade på sitt armbandsur.
-"Ok folks, vi har cirka tio minuter på oss innan det är dags för demonstrationen, frågor?
Som i trans upptäckte Julia att hon räkte upp handen.
-"Kan du berätta för oss om redskapen?"
Jon nickade och gick fram till träväggen, där han plockade ner ett långt, tunnt spö.
-"Det här är en kvinnorotting" sade han och svängde spöt i luften med ett svischande ljud som fick det att hetta i Julias kinder.
-"Den används på delikventens bara skinkor. Kvinnor över 17 års ålder ges vanligen mellan fyra och trettio rapp."
Julia knep ihop stjärten och ormade sig omedvetet på den hårda stolen. Jon verkade inte ha märkt något men Oscar flinade och blinkade menande åt henne.
Jon plockade ner ytterligare en rotting, lika lång men något tjockare.
-"Detta är en mansrotting, den är lite tyngre och ges även den på skinkorna. Män över 18 års ålder ges fyra till trettiofem rapp."
Därefter plockade han ner en tung, flätad piska med fem svansar. Det gick ett sus genom klassen när han svängde den genom luften och snärtade till så att det small.
-"Det här är ett gissel, det ges enbart på bara ryggen och används uteslutande på manliga brottslingare. Så kallad "högre disciplin" anses mer macho eftersom man får behålla brallorna på, men är å andra sidan mer smärtsam, två till femtio rapp. När man använder den här får man vara försiktig så att man inte slår hål på huden."
Jon lade ner dom tre redskapen på ett träbord brevid A:et.
-"Dessa tre kommer att användas under dagens föreställning, men det finns förstås många andra redskap, som björkris, läderrem och en amerikansk paddel. Fler frågor?"
Johan, en kille som Julia knappt kände och som hade satt sig längst bak, tog till orda:
-"Hur undviker du att träffa... ja du vet... mellan benen?"
-"En bra fråga." Jon plockade upp vad som såg ut som en tunn grå dyna med ett fyrkantigt hål i."Den här spänns fast över delikventens stjärt innan bestraffningen, den skyddar både korsryggen och könsorganen från missriktade rapp. Inte för att jag någonsin missar" tillade han med en blinkning.
-"Hur fungerar spöpålen?" ville Carmen veta.
Jon lutade sig mot A:et.
-"Nu behöver jag en frivillig."
Tio sekunders tystnad. Julia tog sats för att resa sig men upptäckte till sin förvåning att Carmen redan rest sig. Spridda applåder och busvisslingar hördes.
Carmen hoppade upp på podiet och trippade fram till Jon, där hon ställde sig med armarna i kors och ett nervöst leende på läpparna. Jon lade en hand på hennes axel och vände henne från publiken, Julia såg att hade på sig ett par tajta blå jeans som framhävde hennes runda rumpa.
-" Om det är skinkorna som ska agas" sade Jon och böjde varsamt Carmen över diagonalen i A:et," spänns man fast så här." Han böjde sig ner och drog åt ett par spännband av läder runt Carmens anklar, sen ytterligare ett par runt hennes handleder, som var fästa i diagonalen på det motsatta A:et.
Slutligen drog han åt en tjockare rem över hennes korsrygg, som fick stjärten att puta inbjudande.
Julia rös av välbehag och såg i ögonvrån att Oscar inte kunde ta ögonen från Carmen. Det kunde hon unna honom.
-"I den här positionen får man alltså av rottingen" sade Jon medan han lösgjorde Carmens överkropp, därefter spände han fast hennes händer i toppen på A:et."och i den här positionen blir man gisslad."
Han släppte loss Carmen, som log blygt mot honom innan och slank ner från podiet och tillbaka till sin stol.
Just som hon satte sig öppnades dubbeldörrarna. Två vakter i gråa uniformer, en kvinna i trettioårsåldern och en något yngre man kom in, mellan dom gick tre personer. Den första var en ung kvinna, hon var lång, säkert 175 centimeter, och hade rött hår i en pagefrisyr och solbränd hy. Brevid henne gick en blek ung man med rufsigt svart hår och skäggstubb. Båda två var barfota och verkade endast vara klädda i något som såg ut som knälånga badrockar med dragkedja. Strax bakom, mellan vakterna, gick en tredje man. Han var äldre än dom första två, i tjugofemårsåldern, och ungefär lika lång som kvinnan men mer bredaxlad och muskulös än mannen. Hans huvud var rakat och han hade ett vildvuxet rödblont skägg. Till skillnad från sina olyckskamrater var han klädd i kängor, grova arbetarbyxor och ett ärmlöst linne. Han hade hand och fotbojor på sig, vilket gav honom en hasande gångstil.
Den lilla processionen svänge runt stolarna och klev upp på podiet via en trappa på kortsidan.
Jon rättade till redskapen på borde och vände sig mot fångarna med armarna korsade över bröstet.
Den manlige vakten lade hande på den skäggiges axel och drog honom bakåt, bort från dom andra två.
Den kvinnliga vakten ställde sig bredbent framför dom.
-" Simone J, kliv fram. Kvinnan tog ett ostadigt steg framåt och ställde sig med armarna bakom ryggen och såg ner på sina bara fötter.
-"Simone J, 19 år. Du har dömts till kroppsaga för rattonykterhet. Du kommer att kläs av, spännas fast vid spöpålen och ges 7 rapp på dina nakna skinkor med kvinnorottingen. Du är enligt lag skyldig att ta ditt spöstraff som en kvinna, motstånd kan bestraffas med upp till 3 extra rapp. Klä av dig!"
Simone såg sig hjälplöst omkring med blanka ögon, sen fogade hon sig i sitt öde, knäppte upp badrocken och lät den falla. Julia såg att hennes solbränna inte täckte hela kroppen,det rakade skötet och stjärten lyste snövita när hon leddes fram till pålen och omilt böjdes över diagonalen i det första A:et. Jon och vakten spände fast varsin fot, därefter gick vakten runt pålen och spände fast hennes händer. Sist drog Jon åt remmen över hennes svank, Julia hörde hur killarna drog efter andan när allt Simone hade mellan benen blottades. Vakten satte sig på en pall på andra sida pålen, med ansiktet i höjd med Simones.
När skyddsdynan spändes fast tappade Simone behärskningen.
-"N-n-nej." kved hon. "Jag ska v-vara snäll, jag ska aldrig drick-k-a meer, jag vill heeem!"
Jon böjde sig fram, strök henne över ryggen och sade någonting som Julia inte uppfattade. Simone verkade lugna ner sig, men Julia såg hur hon spände hela kroppen...

Jon

Jon stålsatte sig, tog sikte på stjärtens nedre del och lade rottingen på den tilltänkta träffytan. Sen tog han ett djupt andetag, höjde rottingen och rappade till.
Det small som ett pistolskott när spöt träffade den mjuka kvinnostjärten. Simone stönade högt.En röd rand syntes på den vita huden. Han sökte ögonkontakt med Annika. Annika strök den nu hårt blundande Simone över håret och nickade.
Han höjde rottingen igen. Det nya rappet tog en dryg centimeter under det förra. Mer stönande. Simones försvarslösa skinkor skälvde när den andra randen började synas.
Jon klappade med rottingen på skinkornas övre del, väntade två sekunder och slog till igen. Simone rykte till men bet ihop och gav inte ett ljud ifrån sig.
"Tuff tjej" tänkte Jon.
Vid fjärde rappet slängde Simone med huvudet och och hennes läppar formade ett ljudlöst skrik. I ögonvrån såg Jon hur vissa i publiken skruvade besvärat på sig, medan andra lutade sig intresserat framåt. Den blonda flickan med hästsvans och prydlig svart kavaj stirrade som hypnotiserad på skådespelet. Hon som hade frågat om redskapen. Han hade gillat hennes tonfall.

Adam

Adam följde intresserat bestraffningen från sin plats vid podiets kortsida. Plit-asets hand greppade hårdare och hårdare om hans axel, men han orkade inte bli mer än lite irriterad.
Jon var en mästare inom sitt hantverk, bara att erkänna. Stackars Simones röv såg ut som en polkagris, men Jon hade inte spillt en droppe blod. Simone tog sina rapp som en karl, helt klart. Hon hade inte skrikit förrens det sista, då hon gett upp ett snabbt, högt tjut och sedan bitit sig i läppen med tårar i ögonen.
Adam såg hur Jon och den kvinnliga pliten släppte loss Simone från spännbande, sen ledde pliten ner henne från podiet till en väntande madrass, Simone lade sig på mage på madrassen och pliten låste fast hennes händer med handbojor.
Adam sneglade på killen som stod stett framför honom, likblek och darrande som ett asplöv. Erik nånting, bratäckel från Lidingö. 10 rapp för droginnehav. Stackars jävel, smisk på röven helt naken inför ett gäng gymnasister. Var kokainet värt det? Den kvinnliga pliten läste upp domen för honom, Erik klädde motvilligt av sig. Fanskapet hade solariebränna och... vaxad underkropp! Han var vältränad och deffad men inte ett dugg bitig. Adam hoppades den blonda kotlettfrillan skulle behålla formen under piskningen.
När det första slaget träffade undslapp sig Erik ett högt, gällt "AAJ!"
Adam kunde inte låta bli att garva lite, pliten såg ogillande på honom.

Julia

Bestraffningen av Erik hade haft potential att bli riktigt pinsam, även med tanke på omständigheterna, men efter den generande inledningen hade Erik tagit sina kvarvarande rapp med all värdighet han kunnat uppbåda, och han höll huvudet högt när han leddes av podiet och ner till en madrass brevid Simones.
Julia kände sig närmast berusad. Synen av Eriks muskulösa stjärt som spändes och slappnade av före och efter varje rapp var fastbränd på hennes näthinnor. Oscar verkade inte i närheten av lika intresserad som han varit under bestraffningen av Simone. Julia föreställde sig Oscar i Eriks ställe, och sig själv strax bakom honom, hon vägde rottingen i handen... Nej. Hon och Oscar, nakna båda två, fastspända vid varsin piskpåle brevid varandra. Dom tittade varandra i ögonen medan rappen föll, andades i takt...
-"Adam S! Du har dömts till åtta månaders arbetsläger för misshandel, men på grund av gott uppförande och med brottsoffrets godkännande har du getts möjlighet att ta ett kroppstraff om 25 slag med gissel på din bara rygg i stället för att avtjäna dom återstående fem månaderna. Accepterar du?"
Det var den kvinnliga vakten som talade till den bredaxlade, skäggige fången.
Han nickade till svar.
-"Är du medveten om att straffet inte kan avbrytas annat än genom mitt, i egenskap av läkare, ingripande när det väl har börjat verkställas?"
-"Hmm."
-"Är du medve..."
-"Ja för fan!"
Julia studerade fångens ansikte. Det här skulle bli intressant. Adam drog av sig sitt linne och klev själv fram till spöpålen innan han ens fått order om att göra så. Den kvinnliga vakten ryckte på axlarna och sträckte sig för att spänna fast hans händer över hans huvud. Julia tittade på Jon. Han skakade på huvudet och tog upp gisslet från bordet.
Jon tog sats och slog till över Adams skulderblad. Gisslet gjorde ett helt annat ljud än vad rottingarna hade gjort, några i klassen vände sig bort.
Adam frustade och vred huvudet i sidled för att titta på Jon.
-"Förfan Jonny Boy, ta inte i så du skiter på dig." Spridda fniss i publiken.
Jon slog igen. Adam grymtade och spände sina håriga armar så att blodådrorna stod ut.
Julia såg musklerna spela under den allt rödare huden på Adams rygg medan slagen haglade. Hon märkte att hon rodnade och kände hur det kittlade i underlivet.
Vid det 15e slaget upptsod ett litet sår på Adams rygg, och en ensam blodsdroppe ringlade ner mot byxlinningen. Julia fick svårt att andas. Allt blev svart.
Hon reste sig.
-"Måste gå...ut" flämtade hon, ignorerade Oscars oförstående min och reste sig. Som i trans gick hon bort mot dubbeldörren, öppnade den och stapplade ut. Hon hade aldrig i hela sitt liv varit så upphetsad. Hon ville dra av sig jeansen, sätta sig ner i korridoren och tillfredställa sig själv här och nu.
Hon kom till sans, satte sig ner på det kalla stengolvet, blundade och andades djupt i flera minuter. Till slut hörde hon fotsteg och ljudet av dörren som öppnades. Hon öppnade ögonen och fick syn på den kvinnliga vakten.
-"Blev det för mycket? Det är alltid någon som inte klara att titta på."sade vakten med en min som skulle verka moderlig men inte riktigt lyckades, förmodligen för att vakten var högst tio år äldre än hon själv. Julia nickade.
-"Dina kamrater är på väg ut ur bestraffningsrummet nu, du kan vänta här tills dom kommer förbi." Julia log blekt och reste sig.
-"Får jag gå tillbaka in? Jag måste fråga om en sak."
Vakten nickade.

Jon.

Jon stod brevid podiet och rengjorde mansrottingen med bakteriedödande sprit och en trasa när han hörde dörren öppnas. Han tittade upp och förutom Annika, som han väntat sig att få se, såg han även den blonda flickan från klassen. Hon gick rakt emot honom med snabba steg.
När hon kommit fram till honom tittade hon honom i ögonen och sade:
-"Herr skarprättare, jag har en fråga."
Jon kunde med nöd hålla tillbaka ett leende.
-"Fråga på."
-"Hur blir man skarprättare?"
Adam gav upp ett brölande skratt.
-"Har du en liten beundrarinna, Jonny?"
Flickan ryckte till, hon verkade inte ha lagt märke till Adam där han satt på sin pall med bar överkropp snett bakom Jon.
-"Känner ni två varandra?"
Jon såg fåraktig ut. Adam svarade istället:
"Det var Jonny Boy där som jag gav på käften, så det är hans fel att jag är här överhuvudtaget idag."
-"Han brukade jobba här." fyllde Jon i.
Julia verkade helt ha tappat tråden, och hon stirrade från Jon till Adam och tillbaka igen. Annika hade börjat smörja in Simones och Eriks ömma bakdela med kylsalva.
-"Ska du också ha lite, Adam?" undrade hon.
-"Tackar som frågar, men nej" svarade han, varpå han reste sig, nu fri från hand och fotbojor, och gick med självsäkra steg mot dörrarna, med linnet i ena handen och sin pryglade rygg till allmän beskådan.
Jon vände sig mot Micke, den andre vakten.
-"Eskortera Adam ut och se till att han inte skadar någon på vägen."
Micke nickade och joggade efter Adam.
Jon och Julia tittade efter dom. Det enda som hördes var stönandena frå Simone och Erik, smärta blanda med vällust när salva började verka.
Till slut harklade sig Jon vände sig mot Julia.
-"Är du intresserad ska vi ta reda på om du har vad som krävs. Kom hit till Rättvisedeparementet klockan tio på morgonen på söndag, jag har ett intressant fall då."

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Studiebesöket.	Bdsm	4.5	16/8-11

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.