Fru P:s dilemma

---

---

Författarens ord:
Detta är en av mina personliga favoriter så hoppas ni har överseende med dåligt språk och en långsam start men den som väntar på något gott väntar alltid för länge...
god läsning.





Hon hade alltid haft en viss stolthet över sin lokalkännedom i den lilla bygden, hon kände alla och hon visste alla små hemligheter som var värda att veta. Hon såg alltid till att alla visste sin plats i hiarkien i det lilla samhället med bara ett par tusen invånare, P var lite av en skönhet med strikta drag och en nästan lite vass mun. Hon var gift med den rikaste mannen och hade de mest väluppfostrade barnen och hon avskydde verkligen när folk tog sig friheter och inte gjorde som hon sa. Hon visste att folk tyckte illa om henne i det lilla västkust samhället och hon accepterade det så länge de gjorde som hon sa. I skolan hade hon varit klassordförande och elevordförande och den där eleven som alltid var Lill polis mot de andra eleverna och den rollen hade följt henne som hennes blonda strikta hästsvans genom skolåren och upp i karriären som chef på den enda fabriken på orten.
P var lång med vackra solbrända ben en fast rumpa son hon såg till att hålla efter med rigorös träning och efter att hon fött två barn hade hon fått riktigt vackra höfter och lite större bröst än innan vilket hon i hemlighet var nöjd med. Hennes man J hade dock tröttnat på sin frus ständiga klagande och domderande och helt slutat visa affektion mot sin strikta fru och sökte i hemlighet tröst hos deras gemensamma granne Evy. Alla i bygden tyckte synd om J för att han var gift med den mest hatade kvinnan i staden och de visste om att han sökte tröst hos Evy.
Den gamla herrgården hade varit under ombyggnad under nästan 3 års tid och nu verkade det som om ägaren slutligen var nöjd med restorationen och hade bestämt sig för att flytta in och som den enda lokala ansvarstagaren var P den som bestämde på bygdemötet att de skulle ge denna självfallet rika nya boende ett riktigt välkomnande.
Den lilla gruppen i bygdeföreningen som skötte sådant bakade ihop och koka saft och sylt och rökte makrill och la in sill för den nya herrgårdsägaren, alla de lokala delikatesserna kom med inklusive P.s körsbärs paj och sylt som hon var så stolt över. De promenerade i samlad tropp fram till de stora gjutjärnsgrindarna och ringde på den digitala ringklockan, ett surrande hördes och en sträv mansröst hördes i det överraskande klara PA systemet.
– Silver residens vad gäller saken? Sa den sträva men på något sätt mjuka mansrösten.
– God dag mitt namn är P och jag är ordförande för bygdeföreningen och vi ville hälsa familjen Silver välkomna till vår byggd och överräcka en liten välkomstkorg till er. – Sa P med en nästan lite dryg stämma.
Ett skrockande hördes från den havregrå högtalarlådan
- Vad pittoreskt tack! Ni kan ställa korgen där framför grinden så kommer någon och plockar upp den. Den strävröstade mannen stämma lät road och på deras bekostnad.
P rodnade, kokade kände sig förnedrar på ett sådant sätt att hon vill skälla, skrika, slå att hon skulle bli behandlad på detta sätt, det hade aldrig hänt förut i alla fall inte sedan gymnasiet.
- Vi ville välkomna familjen Silver personligen och inte bara lämna korgen vid grinden där djur och måsarna kan förstöra maten, hon ville inte låta så indignerad som hon lät men det bara rann ur henne och det fanns något annat i bakgrunden, djupt inom henne, en osäkerhet som hon inte var van vid. Det var som om hon kände sig lite uppspelt.
Det sprakade till i Pat igen och mannens röst hördes igen.
- Som jag sa damerna kan lämna korgen vid grinden eller bara ta med den tillbaka och herr Silver har ingen familj och känner ingen vilja att träffa en grupp lokala kvinnor idag, så var god och ge er av från området.
P var rasande nu men hon insåg att det inte gick att tvinga sig in hos denna herr Silver och hon ville veta vad det var för någon kuf som köpt herrgården som hon alltid drömt om att äga.
- Ja vi ska lämna herr Silver men vi lämnar korgen, och hoppas att vi får träffa honom vid ett senare tillfälle.
Den lilla gruppen kvinnor började direkt att tissla om vem den mystiska och oförskämde herr Silver var, Evy var med och trodde att han var någon miljonär från Europa som bestämt sig för att gömma sig här ute på landsbygden medan en annan kvinna trodde han var änkeman som kanske sörjde sin fru och ville bli lämnad ifred.
P var rosenrasande och vill träffa herr Silver mellan 4 ögon och ge honom en utskällning över den behandling hon fått. Den förnedringen hade hon bara fått uppleva en gång innan och det var på gymnasiet när M i hennes klass som iofs var vacker ja han var vacker med sitt sandfärgade hår och grågröna ögon. Han hade skrikit åt henne att hon behövde få kuk för att överhuvudtaget fungera som vettigt folk och till råga på allt i klassrummet under en lektion och allt bara för att hon rättat honom i ett uttal och påpekat samma sak för läraren. M hade åkt till rektorn samma dag och sedan blivit omplacerad till en annan skola, man tillät inte sådana saker på den lilla ortens skola där Ps far dessutom var rektor.
Hon var så arg att hon kokade men ändå den där ovana känslan dök upp igen och det var nästan berusande lite som efter två glas rödvin.
Hon kom hem och smällde igen den vackra röda ytterdörren lite för hårt och kände sig fortfarande arg, det var som att det kokade i hennes mage, hon måste träffa denna herr Silver och sätta honom på plats, han hade rubbat hennes cirklar.

Följande dag var det fredag och halvdag på fabriken, de tillverkade marksten och mur för hela Sverige och nu på sommaren var det högtryck men eftersom detta var sista arbetsdagen innan semestern var det halvdag och det enda som fanns på schemat var ett besök från en framtida investerare, detta hade kommit ner från ledningsgruppen bara dagen innan och P hade fått det stressigt att göra sig själv och fabriken iordning.
Hennes blonda hästsvans var strikt uppsatt och inte ett hår låg fel, hon hade en skir off white blus enkel med ett vackert men strikt snitt, en knälång kjol med en lite slits för rörelsefrihet på sidan av låret, självfallet var kjolen marinblå och hennes ben var släta som en persika, hon var stolt över dem inga strumpbyxor behövdes trots att hon inte var ung längre. Skorna var självfallet högklackade men på ett estetiskt tilltalande sätt som gav hennes ben ännu mer struktur och tilltalande form.
Fabriken var städad och förberedd trotts att personalen var slö och ineffektiv så hade de hunnit till 10.
Ingen dök upp på den avtalade tiden och P blev arg, det hade hänt ofta på sista tiden och J hade undvikit henne, hennes mus till man men han var lätt att styra i alla fall och gjorde alltid som hon sa.
20 minuter senare dök en svart metallic BMW upp på parkeringen och en man stiger ur, han har en vackert skuren skräddarsydd kostym på sig, en grafit färgad kostym. P kände hur hon reagerade på hans utstrålning och det var något annat med den här mannen, hon kände igen honom på något sätt och rent kroppsligt så var han vacker var det första ordet som kom för henne.
- God dag sade mannen, mitt namn är Michel Silver. Jag har ett möte inbokat hos er chef.
P bara stod och gapade, hon tappade helt fattningen var denna man den oförskämda Silver och var han den nya stora investeraren, marken skakade under henne och hon kände hur det pirrade till i henne.
- Hur är det fatt? Frågade mannen med en bekymrad min.
- Jag fick bara lite blodsockerfall, svarade P med lite darrig stämma, håll ihop det nu tänkte P hon fick inte visa vad hon tyckte för denna ouppfostrade man.
- Ska vi börja guidningen, frågade hon så korrekt som möjligt men darrningen i rösten fanns kvar där och hon kände sig mot alla odds lite nyfiken på denna man, hans ögon var åt det gröna hållet och hans blonda slingade hår var välklippt men lite busigt vilket tilltalade henne men ändå inte. Hon var dragen till honom kände hon på något sätt, på något undermedvetet plan ville hon ha honom, nästan så det blev fysiskt för henne.
- Låter bra, visa vägen till din chef fröken?? Frågade mannen med en spjuveraktigt leende på läpparna och en lite elak glimt i ögonen.
- Det är jag som är chefen här! sade P med nästan gäll stämma.
- Och det är Fru, jag är gift, lade hon till nästan lite drygt.
- Visa vägen som sagt, sade mannen med samma leende igen.
Guidningen gick som planerat och mannen hade en dragningskraft och en närvaro som gjorde P helt villrådig, hon visste helt enkelt inte hur hon skulle klara av denna herr Silver, han var helt opåverkad av henne men hon visste knappt vad hon hette i hans närhet.
Han avslutade guidningen och mötet med en handskakning som kändes nästan sensuell, och en inbjudan till hans herrgård på affärsmiddag redan nästa dag,
- Om frun har tid vill säga? sade Silver med ett leende som hade gjort en varg gå och gömma sig.
- Jag ska bara titta i min kalender svarade P med dåligt spelad nonchalans, hon darrade i benen sådan effekt hade han på henne.
- Visst middag blir bra med min man och dig och? hon tittade på Silver med något som verkade som hunger i blicken.
- Ingen mer, jag tror inte på förhållanden, inte på det sätt ni tillämpar det i alla fall svarade Silver.
- 19.30 då fru P och ni behöver inte ta med något mer än ert trevliga sätt och er andra hälft sade Silver med samma leende som han tycktes föredra att ge henne.
Hon var i chock, att en person kunde få henne att helt tappa koncepten hade aldrig hänt förut, han hade fått henne upphetsad bara genom sin blotta närhet, kunde vara att hon och hennes man J inte hade haft sex på över ett år och att hon vägrade använda sexleksaker och bara smekte sig själv någon gång i kvartalet, sådant gjorde bara tonåringar och snuskiga tjejer inte distingerade kvinnor som hon själv.
Hon gick in på sitt badrum och smekte sig själv tills hon låg på gränsen till avgrunden, då knackade det på dörren och hans röst hördes,
- Hallå jag glömde min portfölj, hans röst fick henne att stanna och hålla andan, vad skulle hon göra.
Hon drog ur handen ur trosorna som var blöta och lite kalla mot hennes pulserande sköte, tvättade och spritade in sina händer och klev ut.
Där stod han med sitt vargleende och tittade på henne som om han visste vad hon gjort inne på toaletten.
- Ursäkta att jag störde i din privata stund men min portfölj innehåller viktiga papper som jag inte kan låta ligga var som helst. Sade han med blicken fäst vid henne, hon insåg att hennes ögon måste avslöja hennes tillstånd, och var fortfarande darrig och hennes trosor skavde mot hennes sköte och hon kände med varje cell i hennes kropp hur upphetsad och villig hon var, speciellt mot denna man som ändå var så oförskämd och med det där leendet.
- Nåväl vi syns imorgon sade han och gick fram och tog henne i hand på det där sensuella sättet och hon darrade och knäna vek sig nästan hos henne.
Han log och tittade henne i ögonen, han visste hon såg det på honom, han visste vad han avbrutit för henne i badrummet. Han gick ut ur rummet utan så mycket som en blick till och hennes ansikte var djupt rött och skammen hennes skam var nästan total, hon hade aldrig gjort bort sig så här, hade aldrig känt sig så förödmjukad, samtidigt så upphetsad och ur kontroll, han Silver var vad som gjorde henne sådan här.
Hon måste stålsätta sig mot honom. Men hur skulle det gå på middagen, hur skulle hon klara av att hålla sig från honom och motstå denna man?

Fortsättning följer om det kommer kommentarer...

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Fru Ps Dilemma middagen del II	Bdsm	3.7	6/9-11
Fru P:s dilemma del III Middagen	Bdsm	2.0	29/8-11
Fru P:s dilemma del II J,s lekstund	Bdsm	3.0	10/8-11
Fru P:s dilemma	Bdsm	3.8	8/8-11

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.