A space adventure
Som miljardär i USA fanns det inte mycket jag inte kunde unna mig.
Min förmögenhet hade jag tjänat på ett nytt material som jag hade fått patent på tillsammans med en annan man. Han hade stått för det tekniska och jag hade skött det administrativa och andra saker han inte hade så bra koll på.
När vi var på väg att slå igenom hade han inte tålamod eller ekonomi att vänta på frukterna av vårt arbete, utan ville att jag skulle lösa ut honom. Det gjorde jag och succe´n var därefter ett faktum för produkten, som jag nu ensam fick alla pengarna för.
Jag tänker inte närmre gå in på hur han kände sig efter det, dock.
Kontentan var att jag nu inte behövde lyfta ett finger för att tjäna pengar. Det bara rullade in i takt med att företag använde sig av mitt material i sina produkter. Kan nämna att det var ett speciellt sorts tyg som används i vetenskapliga syften och att ingen hade något liknande.
Vad skulle jag nu göra med alla pengarna?
I ett antal år hade jag lekt med båtar, motorcyklar, flygplan, dykning, bilar och annat tekniskt.
Jag hade varit på bägge polerna och i alla djungler. Savanner och djupa skogar. Skjutit björn och vilda djur på savannen i Afrika.
Hade jag velat hade jag säkert kunnat ta mig upp på Everest också, med mina resurser.
Men jag hade kommit på något ännu bättre.
Då jag var i Ryssland och flög i Sukhoi och MiG-plan, fick jag kontakt med en man som hette Jurij.
Han var ansvarig för de få färder med rymdturister som ryssarna använde sig av för att finansiera en del av sitt rymdprogram. Efter många samtal och middagar med honom, och andra som var involverade, beslöt jag mig för att det nog vore en svårslagen grej, att få fara ut i rymden och bo på internationella rymdstationen en vecka.
Det fanns ju andra resor för rymdturister på väg att utvecklas, men det handlade om att få tillbringa några få minuter i viktlöst tillstånd och sedan återvända till jorden igen.
Det var inte aktuellt för mig. Ska det göras, ska det göras ordentligt!
Det tog ett år av träning och tester innan det var dags för mig att få åka upp. Besparar er detaljerna.
Uppskjutningen var enorm. Jag satt tillsammans med två kosmonauter i en liten kapsel , en var veteran och den andra var ny, och det vibrerade och skakade när vi utsattes för en enorm acceleration då raketen släppte loss enorma krafter för att kunna frigöra sig från jordens dragningskraft.
Några minuter senare stängdes det sista raketsteget av sig och det blev lugnt. Bara surret och vinandet från utrustningen hördes. Vi gratulerade varandra och tog oss en sup på ryskt mane´r.
Det tog några timmar innan vi var i läge för att docka med ISS. Under tiden hade vi tagit av oss rymddräkterna och var betydligt smidigare då vi hade overaller på oss i viktlösheten.
Utsikten var underbar, det var värt varenda dollar jag lagt ut. Dock var det lite svårt att se ut ordentligt i den lilla kapseln utan att vara i vägen för de två professionella kosmonauterna.
Under dockningen satt vi fastspända och var nervösa, det fanns alltid en viss risk.
Men det gick bra, och vi flöt snart in i stationen. Kosmonauterna hälsade hjärtligt på sina kollegor och jag kände mig lite utanför. Dock fanns det två landsmän till mig ombord, Richard och Audrey. Dom visade mig lite mer intresse och tog mig runt och hjälpte mig att orientera mig på stationen. Det fanns mycket jag var tvungen att lära mig och det gällde för mig att inte vara i vägen eller råka göra något som kunde leda till fara. Att röra sig i viktlöshet krävde dessutom träning. Dock klarade jag mig ifrån att bli rymdsjuk, det är många som blir det.
Vi cirklade runt jorden på 90 minuter och det var underbart att få se hur solen gick ner och upp igen en stund senare, atmosfären var tunn som ett äppelskal. Det var svårt att inte bli poetisk och undra hur människor kunde kriga när vi bodde på den här sköra planeten. Alla borde få se hur den såg ut från rymden.
Richard och Audrey var i väg och jobbade med ett eller annat när jag satt och insöp intrycken från den här första dagen, det hade verkligen varit en hektisk dag och jag började känna mig lite trött.
Jag hade lite telefonsamtal och någon intervju att klara av den här dagen, men annars var jag fri att göra vad jag ville.
När dom var tillbaka skulle även de gå och lägga sig. För att hålla någon form av rutin försökte jag att hålla deras tider, då vi inte hade den normala dygnsrytmen här uppe.
Vi skulle sova i sovsäckar och ha ögonbindlar för att inte bländas av lamporna, eftersom vi inte skulle släcka dom. Vi pratade mycket under tiden vi gjorde oss i ordning, jag var nyfiken och ställde många frågor. Richard var först att krypa ner i sin sovsäck och hade snart tagit på sig sin ögonbindel.
Jag kröp ner därefter och satte på mig ögonbindeln, men drog inte ner den för ögonen.
Istället tittade jag på när Audrey krängde av sig sin overall. Hon var mycket vacker med svart kort hår och halstablettsblå ögon. Hon hade tränat i sju år för att få komma ut i rymden och det här var hennes första uppdrag, fast efter tre veckor på ISS var hon en rutinerad astronaut nu.
Det var som en balett. Hon svävade runt och med små rörelser kunde hon snurra hur hon ville, och det syntes att hon gillade att sväva fritt.
Snart hade hon bara ett par trosor, sport-bh, t-shirt och sina strumpor på sig.
Hon slängde en blick på Richard och jag blundade instinktivt innan hon tittade mot mig, där jag låg i min sovsäck, lite i skymundan. Dock hade jag bra utsikt från där jag skulle sova.
Jag öppnade mina ögon försiktigt och fick då se Audrey dra av sig sina strumpor samtidigt som hon sakta snurrade i luften. Hennes välformade rumpa vändes mot mig och jag kunde se hur trostyget spände mot hennes underliv. Audrey stoppade ner strumporna i en påse och började därefter att dra av sig sin t-shirt. Det stod ”Rockwell Space” på den. Därpå drog hon av sig den vita sport-bh´n som tydligen behövdes till hennes välvuxna behag.
När Audrey tagit av sig plagget kunde jag tydligt se hur hennes bröst dallrade till i viktlösheten. Detta måste vara ett paradis för storbröstade kvinnor. Att slippa ha vikten av ett par stora bröst som ett handikapp. När jag tänker på det så är det nog ett paradis för män också, att få se hur ett par stora bröst lever sitt eget liv och gungar så härligt för varje rörelse.
Brösten var vita och hade stora ljusrosa bröstvårtor. Hon tog ett par tvättlappar och började att vätta av sig dagens svett, att duscha var inte vanligt här. En gång i veckan om man hade tur.
Hon började med fötterna och hennes bröst pressades mot hennes lår när hon böjde sig. Sen var det benens tur och brösten gungade i takt med hennes tvagning. Det här kunde göra en man galen!
Sen var det magens tur och nu bytte hon tvättlapp. När magen var klar sträckte hon upp ena armen och tvättade noga sitt vänstra bröst, när hon var klar studsade det tillbaka och krockade med det högra bröstet, som hon därefter började tvätta. Det såg ut som något ur en fantasi, hennes bröst dansande i viktlösheten, blanka av väta och nu med hårda bröstvårtor.
Hon tvättade sig vidare och avslutade med att ta under armhålorna.
Audrey slängde nu de båda tvättlapparna och tog fram ett nytt par trosor och en ny t-shirt. Sen tog hon fram ännu en tvättlapp och tittade sig hastigt omkring.
Denna gången blundade jag snabbt och hon måste ha trott att jag sov, för nu drog hon av sig trosorna och jag kunde tydligt se behåringen mellan hennes ben. Det var säkert ca tre veckor sedan hon hade varit helrakad där nere.
Hon tog tvättlappen och tvättade sig hastigt i ljumskarna och sedan även mitt mellan benen och i baken, innan hon snabbt drog på sig trosorna och t-shirten, för att sedan också glida ner i sin sovsäck som var förankrad i väggen som våra.
Jag drog ner min ögonbindel och hade inte svårt att somna efter den här oerhört händelserika dagen.
När jag vaknade hade de andra redan försvunnit och jag gjorde mig i ordning för att äta min frukost med de andra. Stämningen var god och vi skämtade och hittade på roliga trick med matartiklarna.
Vi försökte att äta samtidigt med de andra på stationen. Förutom mig själv, mina båda landsmän och de två kosmonauterna jag följt med upp, fanns det en italienska och en kanadensare samt en ryss till.
Alla utom en av ryssarna var med och åt.
Efter maten började alla göra det dom skulle. Själv hade jag en del samtal och videokonferenser att klara av. Även lite reklamjippon hade jag inplanerade. För övrigt kunde jag sitta vid det stora fönstret i Europamodulen och titta ner på moder jord. Det kunde man aldrig tröttna på.
Sakta började jag att undra över varför jag ständigt återkom till den nakna kroppen tillhörande Audrey i tankarna, trots att jag hade världens bästa utsikt framför mig.
Audrey var verkligen vacker och jag kände hur min kuk började trycka mot overallen av upphetsning.
Jag flöt tillbaka till det ställe på stationen där vi hade våra sovsäckar. Där tog jag fram min ögonbindel och en sax. Försiktigt klippte jag ut hål i ögonbindeln så att jag skulle kunna se trots att jag hade den neddragen för ögonen. Den var svart, så det skulle inte synas att jag kunde se för fullt.
Därefter väntade jag med spänning på att det skulle bli läggdags igen. Det här var inte klokt, jag hade lagt ut många miljoner på den här resan, och så går jag igång på att vara fluktare.
Den övriga tiden tillbringade jag med att läsa, äta och träna lite för att hålla i gång kroppen och matsmältningssystemet, som annars kunde strula i viktlösheten.
När det blev dags att knoppa in var jag först denna gången. Hastigt tvättade jag av mig och kröp ner i min kokong och drog ner ögonbindeln och positionerade mig så att jag kunde se Audrey.
Hon flöt mot sin plats och tittade på Richard och mig innan hon började sin striptease.
Overallen ålade hon sig ur utan problem, sen drog hon av sig strumporna och stoppade undan dom.
Idag hade hon en t-shirt med texten ”Amelia Earhart vs. Jimmy Hoffa”. Den tog hon av sig och krängde sedan av sig den tighta bh´n. De vackra brösten svävade nu fritt men hade märken av den hårt sittande bh´n, det hade jag inte lagt märke till i går. Jag var väl för upphetsad eller chockad.
Apropå upphetsad så hade jag nu ett fullt stånd i min kokong, som jag hoppades inte skulle märkas.
Nu började hon sin tvagning igen. Fötterna först, och nu kunde jag titta obehindrat utan att kisa eller behöva låtsas sova.
De vita trosorna spände runt hennes skinkor och när hennes bak vändes mot mig såg jag den mjuka bullen där hennes mus doldes. Hennes korta svarta hår svävade fritt och det var säkert en fördel att hålla det så kort.
När hon tvättade sina bröst höll jag andan. Det var fantastiskt att se de underbara tuttarna röra sig oberoende av gravitationen. Har man sett ett par bröst under vatten, får man kanske en liten inblick i hur det ser ut, men det var bättre här, för de rörde sig snabbare och kunde gunga eller dallra en längre stund än i vatten. De stora rosa bröstvårtorna var styva och det fanns små knottror runt dom nu när hon tvättade dom rena från svett.
När hon tvättade sina armhålor sträckte hon, precis som förra gången upp sin ena arm och visade den magnifika bysten i all sin prakt. Att få kyssa och gnida runt sitt ansikte i den vita mjuka barmen!
Återigen tittade hon mot mig och Richard. Där vi befann oss i Harmony-modulen för att sova.
Då ingen av oss föreföll titta på henne, drog hon Audrey av sig trosorna och med en gång snurrade hon runt så att jag i precis rätt ögonblick fick se hennes mus dela på sig och blotta lite av det rosa innanför de lätt behårade yttre blygdläpparna.
Med en tvättlapp tvättade hon sig snabbt i underlivet och mellan skinkorna. Tyvärr gick det rätt snabbt, det hade varit fint att få se det här under en halvtimmes tid, men då skulle jag säkerligen inte kunna hålla mig. Som det nu var fick jag försöka kämpa ner mitt stånd och försöka sova nu när hon hastigt hade tagit på sig sina rena trosor och t-shirt igen.
Audrey gled ner och tog på sig sin ögonbindel och verkade somna med en gång.
Det dröjde innan sömnen kom till mig. Dels var jag tvungen att tänka på att få ner mitt värkande stånd, och sen försökte jag komma på hur jag skulle hantera Audrey-situationen.
Nästa ”dag” var alla i gång med sina experiment och mätningar igen. Själv tog jag det lugnt och försökte att titta ner vad jag kunde på jorden. På nattsidan kunde man tydligt se de större städerna med allt sitt ljus. Åskväder var speciellt vackert, med blixtarna under molnen som spelade sin tordönsmusik.
På dagarna kunde man se alla konturer av kuststräckor, men det var inte alltid lätt att se länderna, eftersom det till skillnad från kartor och jordglober inte fanns streck som markerade gränser.
Det förstärkte intrycket av att det var en gemensam jord vi levde på, där det inte borde få finnas gränser som skiljde på folk.
Alla ombord pratade engelska eller ryska. Det var ett krav att man skulle kunna både och, dock var kraven inte lika hårda på mig som rymdturist. Fast under den tiden jag tränades i Ryssland för min rymdfärd fick jag lära mig de fraser och ord jag kunde tänkas ha nytta av i en krissituation ombord.
Den tredje ”natten” blev det inget med Audreys blottande av sin underbara kropp, eftersom hon hade fått sin schemalagda dusch. Hon fick krångla sig in i en plastcylinder där hon kunde duscha med riktigt vatten. Det gick ju inte att jämföra med en riktig dusch, men häruppe var det rena lyxen.
Hon kom och lade sig och hade då redan bytt om, så jag fick se henne för mitt inre istället. Återigen med ett stånd som jag inte kunde göra något åt.
Rymdstationens inre var fullproppad med utrustning. Rör, kranar, ventilation, datorer, pärmar, kameror, förvaringsutrymmen, slangar, vadderade ytor och allt annat man kunde tänka sig.
Färgerna skilde sig åt mellan modulerna, en del hade tillverkats i Ryssland för en del år sedan, en del var nya från Europa eller USA. Dock fanns det standarder för viss utrustning, så att man kunde klara av vissa situationer oberoende av var man befann sig.
Nu var det tre ”nätter” kvar innan jag och två andra skulle sätta oss i den ryska rymdkapseln och låta oss falla in i atmosfären igen i ett eldklot av friktion, och jag var tvungen att göra något åt Audrey.
Som miljardär var jag inte van att inte kunna få det jag ville ha, fast jag insåg så klart att människor inte riktigt kunde räknas in.
När det var ca två timmar kvar innan vi skulle lägga oss, blev det tillfälle att prata med Audrey. Vi hade pratat mycket med varandra innan och jag hade gjort vad jag kunnat för att framstå som trevlig och inte alls påflugen.
Nu fick jag dock lägga om stilen.
-Audrey, jag måste fråga dig en sak, sa jag.
-Visst John, sa hon under tiden hon tittade i ett okular.
-Min tid här börjar närma sig sitt slut och jag har inte möjlighet att gå tillväga på det vis som du förtjänar. Jag undrar helt enkelt om du skulle vilja älska med mig, sa jag så naturligt som möjligt.
Hon tittade på mig med allvarlig blick.
-Hörde jag rätt? sa hon.
-Jepp, jag vet att det inte är så romantiskt, men det vore en höjdpunkt om jag kunde få älska med en vacker kvinna som du i omloppsbana runt jorden. Jag har ju inget vin här och inga räkor, och eftersom levande ljus inte brinner här, eller är tillåtna för den delen, så har jag svårt att få fram det här på ett snyggare vis. Nå, vad säger du?
Hon var tyst och tänkte uppenbarligen för fulla muggar.
-Nej!.....Nej, vad fan tänker du på? Komma hit och komma med ett sådant förslag? Hade jag velat ha skamliga förslag hade jag gått till en bar i Arizona, inte tränat svinhårt i sju år för att bli antagen till det tuffast yrke som finns, och sen bli frågad om jag vill knulla i rymden!
-Ja, jag beklagar omständigheterna, tyvärr är jag tagen av dig. Du är en bedårande kvinna och det här tillfället ville jag inte missa. Det skulle förmodligen inte bli alltför dåligt, jag tror mig vara en god och omtänksam älskare, sa jag och log.
Det gäller att inte ge upp alltför lätt om man ska vara en framgångsrik affärsman.
-Vad ska jag säga för at få dig att fatta? Jag är här som astronaut och inte som din konkubin. Jag tänker för din skull glömma att det här samtalet har ägt rum och vi pratar inte mer om saken, eller överhuvudtaget om det inte krävs för att de andra ska misstänka något.
Hon var tydligt irriterad och stirrade ilsket på mig. Uppenbarligen hade jag sårat henne.
-Ok, då gör jag det till en affärsuppgörelse! För att visa min vilja erbjuder jag dig 100.000 dollar, eller så skänker jag 1.000.000 dollar till en valfri välgörenhet du väljer. Bara det är en legitim välgörenhet. Kom igen, nog har du något du brinner lite extra för?
Nu tappade hon hakan.
-Köper du mig? Är jag en hora nu? Det var det jävligaste jag varit med om någonsin! Jag har blivit ofredad förr och blivit utsatt för både det ena och det andra, men det här tar priset. NASA skickar ut rymdhoror, bara att ta för sig! Har du pengar? Kom hit och knulla våra astronauter! Du kan dra åt helvete din jävel!
Hon gav mig en örfil, men den tog inte så hårt eftersom hon inte kunde ta spjärn i viktlösheten, sen svävade hon iväg, uppenbart ilsken.
Audrey nämnde inget för sina kollegor, och när vi var tvungna att tala med varandra gjorde hon det utan att det verka vara något konstigt, men när vi var ensamma talade hon inte med mig och tittade knappt åt mitt håll. Varje gång jag försökte tala med henne, även om helt oskyldiga saker, flög hon bort från mig.
Det hela förtog lite av nöjet med att vara här på rymdstationen, men jag försökte förse mig med mycket arbete och titta speciellt noga på solnedgångarna och soluppgångarna när de inträffade.
När det blev läggdags väntade Audrey tills Richard och jag låg i våra kokonger. Hon tittade extra noga på mig innan hon ovetandes gav mig ytterligare en uppvisning av den voluptuösa bleka kroppen med sina kurvor och den svarta triangeln mellan hennes ben, som hon tvättade hastigare än innan.
Vad jag visste fanns det inget jag kunde göra nu. När jag kommit tillbaka till jorden skulle jag försöka göra något för att be om ursäkt, men jag hade en aning om att inget skullefungera.
Den natten sov jag inget vidare.
Nästa dag var inte annorlunda. Audrey undvek mig när hon kunde och jag försökte nu föreviga så mycket jag kunde med min kamera. Överallt där jag hade tillträde tog jag bilder och särskilt försökte jag att ta bilder på jorden. Nattbilderna var svårast, men Richard hjälpte mig med tips om hur jag skulle lyckas. Han hade gjort detta förr.
På ”eftermiddagen” kom Audrey in till mig där jag satt och försökte få bra bilder på Italien som nu passerade under oss.
-Hej!
-Hej Audrey! Förlåt mig mitt tidigare beteende, roligt att du pratar med mig nu i alla fall.
-Nej, jag har ännu inte förlåtit dig!
-Ok, men du pratar i alla fall, det är en lite förbättring!
-Skulle du verkligen skänka en miljon dollar?
-Ja, det hade jag gjort!
-Till vad jag ville?
-Nja, det hade måst vara en legitim verksamhet som Röda korset eller något liknande. Det hade varit svårt att ge så mycket pengar till ett junior-basebollag.
Audrey var tyst och tittade ner på Italien som avlägsnade sig.
-Min mor dog i cancer för två månader sedan!
-Jag beklagar, sa jag, men var sedan tyst.
-När hon var sjuk, lovade jag mig att jag skulle börja skänka pengar till cancerforskning.
Jag sa inget nu, utan lät henne bestämma takten, men det såg bra ut för min del.
-Om en timme kommer jag att vara i observationsmodulen. Alla andra kommer att vara strängt upptagna med Angelica´s rymdpromenad. Själv har jag en halvtimme för att plugga, men det skulle jag kunna ta igen nästa vecka. Du får en halvtimme med mig och sen vill jag att du skänker en miljon dollar till cancerforskningen. Är det ok? sa hon under tiden hon ansträngde sig att inte titta mig i ögonen.
-Om en timme i observationsmodelen. Men vad sägs om tre kvart?
Hon tittade ilsket på mig nu.
-40 minuter, inte en sekund mer. Sen ringer du ner och ordnar en överföring ögonblickligen!
-Absolut, du kan lita på mig!
Hon svor och flöt ut från det trånga utrymmet.
Jag kände mig glad över att jag äntligen hade lyckats hitta den svaga punkten. Dock var det ju inte så roligt att det skedde på grund av att hennes mor hade dött, men det försökte jag inte tänka på.
Tiden gick långsamt och jag hade bilder så att det räckte. Jag hade redan fem fulla minneskort och än var mitt äventyr inte över.
När det närmade sig det överenskomna klockslaget svävade jag bort till observationsmodulen och tog med mig kompaktkamera. Den var stryktålig och vattentät. Jag såg ut den punkt i modulen som var lämpligast och fäste sedan kameran där efter att ha startat filmningen. Jag fick gå ner en nivå i kvalitet för att få så mycket tid så att jag skulle få med mina 40 minuter av himmeln.
Någon minut efter jag var klar kom Audrey in. Hon stannade upp så att vi var ansikte mot ansikte. Det finns ju inget riktigt upp och ner i rymden.
-Ok, här är jag. Hur ska vi börja? Klockan tickar!
-Som sagt, jag hade gärna inlett med lite vin och räkor, eller vad du nu föredrar, men nu är det som det är. Jag är ju snart av med en miljon!
-Du lär nog inte gråta över den miljonen! sa hon.
-Nej, jag kommer att njuta av den miljonen, sa jag och log.
Jag tog mig fram till Audrey och kysste henne på kinden.
Hon tittade förvånat på mig och log faktiskt, lite osäkert, men ändå.
Efter att ha tittat i hennes ögon några sekunder kysste jag henne på munnen, hon svarade efter några sekunders tvekan. Hon var bra på att kyssas.
Under tiden började jag dra ner hennes blixtlås på overallen. När det var nere slutade vi kyssas och hon drog av sig sin overall under tiden jag brottades med min. Några sekunder senare hade jag endast strumpor och ett par kalsonger på mig. Hon fnissade åt tyget som bildade en pyramid pga mitt stånd.
Audrey tog av sig sina strumpor och därefter åkte t-shirten av. Brösten såg ut att tryckas ut på sidorna av den hårt sittande bh´n.
-Nu frigör vi dom här stackarna, sa jag och drog upp bh´n och släppte tuttarna fria. Genast drog jag henne till mig och tryckte mitt ansikte mot de mjuka behagen. Audrey tog mitt huvud i händerna och örfilade mig med de tunga brösten.
-Ahh, det här var mycket bättre än den förra örfilen!
-Jag tänker inte be om ursäkt för den, sa Audrey.
-Det behövs inte, sa jag och tog en munfull med bröst.
Jag nafsade och slickade hennes underbara byst. Vårtorna var hårda och upphetsade. De smakade utmärkt.
När jag ätit mig mätt för stunden på de flytande tuttarna snurrade jag runt henne och fick tag på trosorna. Men hon slog bort händerna.
-Du fick tio minuter till, då får du inte ha bråttom!
Då omfamnade jag henne bakifrån och med ena handen smekte jag brösten och med den andra började jag nu smeka henne mellan benen utanpå hennes trosor.
Jag kunde känna värmen och vätan tränga genom tyget och mina fingrar hittade snabbt i mellan hennes läppar. Under en minut smekte jag henne så innan jag sedan lät mina fingrar glida upp på hennes hårda mage och sedan ge sig ner igen, men nu på den stygga sidan av tyget.
Hennes fitta var våt och mina fingrar gled obehindrat omkring i vätan och Audrey njöt av stimulansen. Innan jag förde in mina fingrar i hennes varma slida, såg jag till att hennes klitoris fick all uppmärksamhet. Först efter att hon böjde sig framåt och klämde ihop låren i sin första orgasm, började jag förbereda henne för mitt intrång.
Mina fingrar gled lätt in i henne för hon var så våt, inte förrän jag hade tre fingrar i det varma hålet så började det ta emot.
Audrey drog snabbt av sig sina trosor och drog sedan av mig mina kalsonger. Hon tittade nog på mitt stånd, innan hon snurrade runt sig själv i luften framför mig och särade allt hon kunde på benen.
-In med den, knulla mig nu. Fort!
Jag kunde ju inte gärna neka henne det, utan jag stötte mig in i den trånga, varma fittan.
Jag märkte snabbt att det inte var helt lätt att knulla som vanligt i viktlöshet. Man fick inget spjärn när man försökte lägga lite vikt bakom.
Antingen fick man älska lugnt med varandra och låta kropparna smälta ihopa, under tiden man rörde sig upphetsande, eller så fick man ta tag i den andra personens kropp och med kraft dra den mot sig.
Hade jag haft tid så skulle man kanske förankrat sig golvet på något vis, men nu var det som det var.
Med ett bra tag om Audreys höfter drog jag henne mot mig så att hela min penis försvann in mellan hennes blygdläppar med ett vått ljud. Hastigt knullade jag nu henne och hennes bröst slungades omkring vilt. Audrey tog dom i händerna och smekte dom samtidigt.
-Åhh, det här underbart, stönade jag.
-Knulla mig ditt svin, jag vill komma igen! Du får inte komma i min fitta bara! Säg till innan!
Så som jag knullade nu var det inte långt kvar innan jag skulle behöva komma, och mycket riktigt. Strax innan Audrey skulle komma så var jag på god väg.
-Åh, helvete, nu kommer jag! stönade jag.
Audrey slet sig loss från mig och tryckte sig bakåt.
-Kan du pricka mig, sa hon och skrattade.
Jag runkade vilt min våta kuk och kände hur min orgasm kom rusande. De vita strängarna med sperma sköt ut ur ollonet och for rakt fram mot Audrey. Det var en annorlunda syn. Stråle efter stråle lämnade mig och Audrey flyttade sig så att min säd träffade hennes flytande bröst. Några droppar träffade dock henne på kinden och i pannan.
Hon log när mina sista droppar hade lämnat mig för sin egen rymdfärd mot den himmelska kroppen.
Med en handduk hon hade tagit med sig torkade hon snabbt av sig all min sperma.
-Kom igen, vi hinner med en gång till. Jag behöver någon orgasm till, det är lite av en bristvara här uppe!
Vi cirklade runt varandra och smektes där vi kom åt. Det var svårt för mig att inte leka med hennes bröst. Jag förde Audreys ben åt sidan och lät mig glida in med hennes ena ben mot min bröstkorg och det andra under mig. Där mellan väntade den svarthåriga fittan, med sitt rosa inre.
Min kuk hade inte tappat ståndet och jag siktade in ollonet så att det sakta gled in i henne med våra kroppars vikt som förde oss samman.
Nu rörde jag mig långsammare, för jag ville ha ut maximal njutning. Med den ena handen greppandes om hennes ena skinka och den andra handen smekandes hennes klitoris, rörde jag mig långsamt in och ut i hennes trånga slida.
Audrey började snart stöna lite och smekte sina bröstvårtor. Ibland drog jag ut hela kuken för att se hur det våta hålet gapade efter mig, för att sedan sakta glida in igen och känna värmen och de mjuka slidväggarna omsluta min bultande penis.
Under tiden vi älskade hittade vi en gemensam takt som lät oss njuta maximalt av att älska i tyngdlösheten.
Audrey fick sin orgasm, och den följdes snart av en till, kraftigare, när jag kände att det började närma sig.
-Nu kommer jag snart, det skulle vara skönt att få komma inuti dig!
Audrey drog sig motvilligt loss och tittade på mig.
-Som du vill, det är dina pengar!
Sen flyttade hon sig ner till min kladdiga kuk och gapade stort, sträckte ut tungan demonstrativt och lät kuken glida in i hennes mun.
-Heliga herrens sandaler vad skönt! stönade jag.
Helt utsträckt i luften lät jag den kurviga kvinnliga NASA-astronauten suga min kuk.
Jag blundade en liten stund för att kunna ta in den märkliga känslan av att ha sex under sådana här förhållanden. Sen tittade jag på Audrey igen för att se mitt ådriga skaft försvinna in i hennes mun gång på gång.
Det blev för mycket till slut och jag krampade i hela kroppen när min sats sköts in i den varma munnen. Stråle på stråle lämnade mitt ollon och fyllde Audreys mun.
Hon log och väntade tills jag hade sprutat färdigt och hade slappnat av i kroppen innan hon lät det svullna ollonet glida ut ur munnen på henne.
Vad jag dock inte hade väntat mig var att hon svalde hela satsen med en knyck på nacken.
-Så, då blir det inte mer för den tjugofemöringen, sa hon och log, där hon svävade naken framför mig.
Jag drog henne till mig och kysste henne på munnen, sedan drog jag mig ner och kysste då båda bröstvårtorna. Sedan tog jag mig ytterligare lite längre ner och kysste innerligt hennes rosa blygdläppar och klitoris med en våt kyss.
-Tack, så mycket! Av allt jag varit med om, måste det här varit det mest fantastiska. Det här kommer jag aldrig att glömma!
-Fint, men glöm inte pengarna, du lovade!
-Ja, du behöver inte oroa dig. Ge mig lite tid att smälta intrycken först, så ska jag fixa det.
Audrey torkade sig en gång till med handduken där det behövdes och drog sedan snabbt på sig alla sina kläder. Hon gav mig en blick som sade till mig att det här skulle stanna oss emellan. Jag bara nickade, och sen flöt hon iväg.
Fritt hängande i luften hämtade jag andan innan jag också tog på mig mina kläder. Sen tog jag min kamera och kontrollerade att allt kommit med. Det hade blivit kanonkvalitet. Bra belysning och man kunde se allt, speciellt med tanke på att vi sakta hade roterat runt i luften, så att min kuk hade synts tydligt när den var begravd i Audreys fitta exempelvis.
När jag var tillbaka bland mina prylar tog jag och mailade min bank att jag gärna ville göra en donation på 1 miljon dollar till cancerforskning. Jag mailade iväg det och skickade en kopia till Audreys mail.
En timme senare hade hon sett det och gav mig en hastig kyss på kinden när ingen såg.
Resten av tiden på stationen flöt på bra, jag var i himlen och njöt av jorden återigen från ovan.
Vi pratade på allihopa och jag bjöd in alla ombord att komma och hälsa på mig och segla i västindien, eller vad som kunde passa dom. De verkade gilla ide´n.
När sedan tillfället kom då jag skull resa hem med de astronauterna/kosmonauterna, Richard var en av dom, så tog Audrey mig åt sidan.
-Hade vi haft mer tid på oss, hade det förmodligen räckt med vin och räkor!
-Tack, det gillar jag att höra! Kom gärna och hälsa på mig om du vill! Tack igen för den underbara färden i vilket fall som!
Jag kramade Audrey extra hårt innan vi klev ner i kapseln som snart skulle störta in i atmosfären i 26000km/h, eller vad det nu kunde vara för astronomiska siffror, den biten överlät jag till proffsen.
Vad jag dock inte sa till Audrey var, att jag årligen redan donerade två miljoner dollar till olika välgörenheter.
Men att cancerforskingen fick lite större del av kakan i år gjorde ju inget!
Fler noveller av samma författare
WOW häftig novell.