Grevinnan
Författare: snabel-a Datum: 2011-02-28 12:48:56
Kategori: Första gången och Heterosex
Läst:
51 633 gånger
Betyg: 4.4 (9 röster) 5 medlemmar har denna novell som favorit
Mitt namn är Jean, och jag bor i Paris.
Året är 1856 och det råder stor nöd. Människor ligger döda i gränder och ingen bryr sig. Sjukdomar härjar och det är kallt för det ät höst nu.
Många kommer säkert att dö den här vintern, bara de starkaste kommer att överleva.
De flesta människor är tysta, de har inget att glädja sig över. De enda röster som höjer sig är försäljarna, som försöker få ut så mycket pengar de kan för det lilla dom har att sälja, och spädbarnen som gråter av hunger.
Hundarna och katterna som normalt stryker omkring och håller råttor och matrester borta, har försvunnit. Dom är uppätna. Vad ska vi äta när det är vinter?
De som finns kvar av min familj har lyckats lägga upp ett litet förråd av potatis och rovor, som möjligen skulle kunna hålla oss vid liv, om gud är med oss. Vi är fyra stycken och det blir svårare för varje mun som ska mättas.
Själv är jag 14 år och det ligger på mig att stjäla, snylta, lura eller på annat vis kunna utöka vårt lilla lager för att kunna överleva den här vintern.
Det är bara min far, min syster och min bror kvar, förutom jag, i en familj på sju.
Jag är så trött nu, det är länge sedan jag åt mig mätt och jag har inte varit varm på två dygn, då jag värmde mig vid resterna av ett nedbrunnet hus på rue de Griffon.
Den här dagen sitter jag längs en större gata, för att se vad som kan bjudas. Att stjäla finner jag inte omoraliskt, det är bara ett sätt att överleva, däremot är jag rädd för soldaterna som patrullerar, de kan avrätta mig på stället om de vill.
Helst hade jag velat ha ett jobb där jag kunde tjäna ihop till något att äta till hela min familj, men det är önsketänkande.
En svart vagn dragen av ett par svarta hästar fångar min uppmärksamhet. Det finns andra liknande vagnar, men den här är speciell. Den är för ren, kommer jag på till slut. Allt är smutsigt nu för tiden, smutsigt och färglöst. Den svarta vagnen blir en färgklick i den här miljön.
Jag håller mig stilla för att inte väcka uppmärksamhet, vill bara observera och ta vara på de få tillfällen då jag kan roffa åt mig något.
Vagnen stannar mitt på gatan, det går inte att se in, det hänger svarta spetsgardiner framför fönsterna, men jag kan se siluetterna av två personer därinne.
Plötsligt kan jag skymta ett spetsigt finger som pekar mot mig innanför tyget.
Jag tittar mig omkring, men bestämmer mig för att sitta kvar. Än ser jag inget hot mot mig, kanske det är en förmögen människa som vill skänka pengar? Troligen inte, men det verkar ej heller vara något hotfullt, så jag rör mig inte. Man blir nervös under sådan här tider, ett liv är inte mycket värt.
Det dröjer några sekunder, sen ser jag ett runt vackert kvinnoansikte dyka upp i vagndörrens fönster.
Hon ler med sina fylliga läppar och vinkar med handen att jag ska komma fram.
Försiktigt ställer jag mig upp och går sakta fram, jag kan springa fort och få kan gränderna så bra som jag. Skulle jag känna mig hotad kan jag komma undan.
Två meter i från vagnen stannade jag.
Kvinnan log fortfarande. Hon såg inte ut som ägaren till denna vagn, hon verkade vara en tjänarinna av hennes hår och huvudbonad att döma. Men så var det ofta, de fina människorna skulle aldrig beblanda sig med sådana som mig.
Men vad kunde de vilja mig?
-Ursäkta, unge herrn! Får jag fråga ert namn? sa kvinnan med en len vänlig stämma.
-Jean! sa jag. Ville jag ha en allmosa, fick jag inte sätta mig på tvären, utan göra allt vad jag bads om.
-Unge herr Jean, min fru skulle vilja att du följde med oss. Det väntar en stor belöning om du gör henne till viljes.
-Vad vill din fru att jag ska göra och vad får jag för det?
-Ni är allt bra frågvis, låt mig bara försäkra er om att ni kommer att få det bra, bättre än du någonsin haft det.
-Jag har en familj att ta hand om.
-Er familj kommer likaså att tjäna på detta erbjudande, seså tveka inte nu! Då får vi hitta någon annan som vill ha ett bättre liv.
Att jag skulle kunna göra livet lättare för min familj gjorde mig nästa vimmelkantig av lycka, men det fanns fortfarande misstankar. Dock var jag ju som sagt snabb och skulle säkert kunna ta mig ur en eventuell knipa om det behövdes.
Min familjs lycka kom först.
-Varmed kan jag stå er fru till tjänst?
-Sätt er därbak på vagnen så språkar vi mer när vi är framme. Hon drog in sitt huvud, fortfarande med ett leende.
Jag gick runt vagnen och hoppade upp på en planka som tjänstgjorde som säte.
Vagnen skakade och hoppade och hade jag inte hållt i mig hade jag farit av vid flera tillfällen.
Jag tittade på alla människor som tittade på mig undrande där jag satt och dinglade med benen. När vi åkt ca tio minuter verkade vi vara framme, det var en bra bit från mina hemkvarter, men jag skulle utan problem hitta hem igen härifrån.
Ett par portar öppnades och vagnen rullade in på kullerstenar som lät mot hjulen som var klädda med stålband. Vi kom in på en innergård och vagnen gungade till när tjänarinnan klev ur vagnen och gick bak till mig.
-Var inte rädd. Jag ska ta hand om dig, följ med mig så ska du få mat!
Det var det bästa jag hört på länge. Kanske jag kunde få ett stycke av ett bröd att ta hem till de mina?
Den andra personen i vagnen hade ännu inte klivit ur, och jag brydde mig inte särskilt mycket. Jag ville bara ha mat.
Tjänarinnan var rund i formerna och hade den sedvanliga klänningen med undantag för den ovanligt lågt skurna urringningen som visade de bleka stora brösten som såg ut att kämpa om att få komma ut. Men det var bara en observation, för i mitt sinne fanns det inte plats för sådana njutningar när hungern alltid var närvarande.
Vi gick in genom en dörr och upp för en smal spiraltrappa innan vi kom in i ett rum som såg ut som en liten matsal för tjänstefolket.
-Innan du äter har vi lite att göra, sa tjänarinnan.
-Mitt namn är Isabelle och jag har först några frågor till dig.
Jag nickade, det kunde väl vara värt att svar på frågor för att få lite mat.
-Ditt fullständiga namn?
-Jean Williams, min farfar var engelsman.
-Ålder?
-14 år, tror jag.
-Familj?
-Far och två syskon i livet.
-Finns det någon kvinna i ditt liv?
-Min syster?
-Jag menar om du har en kvinna att hålla om på nätterna, sa hon och log.
-Nej, jag har aldrig fått hålla om en kvinna, sa jag och rodnade över den fräcka frågan.
-Utmärkt, sa tjänarinnan och log igen. Jag förstod inte riktigt vad frågorna var till, men det skulle kanske visa sig.
-Nu är du vänlig och tar av dig dina kläder så ska du bada innan du kan äta.
Det var inte i går jag badade och det hade jag inte väntat mig att få göra innan sommaren hade kommit tillbaka om jag fortfarande levde då.
Isabelle ledde bort mig till en träbalja med vatten, där tog jag av mig alla mina kläder och höll noga händerna framför mitt underliv.
Vattnet var kallt men Isabelle tog en rejäl gryta med vatten från en spis och hälld ner i baljan och kände efter så att det inte blev för varmt. När temperaturen var lagom enligt henne bad hon mig att kliva i.
Det var väldigt varmt och jag var inte van vid att vara varm, så det var nästan outhärdligt.
Isabelle började knyta upp sin klänning bakom ryggen och hängde den sedan på en galge. Nu hade hon endast en underklänning på sig och de stora brösten syntes ännu tydligare nu. De gungade när hon gick mot mig med en rotborste och en skopa.
Hon lade ifrån sig borsten och tog en skopa med vatten och hällde över mig. Hon upprepade detta tills jag var alldeles våt, då tog hon en träburk med såpa och hällde lite av innehållet på borsten och började gnugga min hud hårt. Det gjorde ont, men var skönt ändå. Tänk att få vara ren!
När hon utan blygsel började tvätta mig med händerna runt mitt könsorgan och mellan mina skinkor stod jag bara stilla och kunde inte röra mig. Hon var väldigt noggrann!
Mitt huvud tog hon sist, hon bad mig att sätta mig ner och det gjorde jag så klart.
När hon böjde sig fram och gnuggade min hårbotten trillade brösten till slut ut ur sin fångenskap. De hängde stora och runda i formerna och gungade i takt med hennes tvagande. De blev blöta och jag såg hur vattnet rann på den bleka huden och hur det droppade från de rosa bröstvårtorna som pekade neråt. Isabelle verkade inte bry sig, utan var helt inriktad på att tvätta mig så bra det bara gick. När hon var klar med huvudet bad hon mig att ställa mig upp.
När jag gjort det hällde hon mer vatten över mig, återigen utan att bry sig om att hennes bröst hängde utanför henne klänning. De gjorde mig upphetsad och jag hade svårt att dölja mitt stånd nu.
Hon gav mig en filt att torka mig på, tänk om vi hade sådana filtar i min familj, så skönt det skulle vara på nätterna!
Isabelle drog nu ut sin klänning så att de bleka brösten slank ner innanför det tunna tyget. Det gick fortfarande att se bröstvårtorna för tyget var vått.
-Nu ska du få äta, om du vill vara vänlig att ta på dig de här kläderna först!
Hon lade fram en hög kläder till mig som passade förvånansvärt bra. De var finare än några kläder jag någonsin haft och de luktade underbart.
Jag fick sätta mig till bords och Isabelle gick ut i köket och kom in med en korg med nybakt bröd. Det ångade från det och jag trodde knappt mina ögon. Med en blick på Isabelle för att se om jag fick börja äta, så högg jag ivrigt in på det färska brödet.
Innan jag hunnit stoppa in hela brödkakan kom Isabelle in med ett fat med kycklingkött.
Jag tittade misstroget på den glänsande, knapriga kycklingen och lade brödbiten åt sidan för att snabbt stoppa i mig så mycket av den härliga kycklingen jag kunde. Det tog inte slut där, det kom korv, och grönsaker jag aldrig sett, och mer kött och dricka fanns det också.
Jag åt vad jag kunde och hällde i mig mängder med dricka tills jag till slut inte kunde röra mig eller ens prata. Under tiden hade jag även stoppat på mig bröd i fickorna och annat som skulle gå att äta senare. Tänk när min familj skulle få se det jag kunde få med mig.
Till slut var jag helt slut. Isabelle torkade av mig runt munnen och ledde mig in i ett stort rum där hon sade åt mig att vila en stund.
Lycklig, varm och mätt lutade jag mig tillbaka och somnade omgående.
Inga tankar hade jag på faror, och mina drömmar var lyckliga.
När jag till slut vaknade hade solen gått ner och jag började genast att oroa mig över vad min familj skulle tro.
Isabelle satt vid min sida och klappade min panna när hon såg min oroliga blick.
-Såja, nu är du vaken. Min fru vill träffa dig. Om du pratar med henne får du inte glömma att tilltala henne Grevinna. Det är en stor ynnest hon visar dig här i kväll, var tacksam och lyd henne vad hon än befaller. Jag tog mig friheten att ta bort all mat du gömt i kläderna, du kommer att få vad du behöver ändå.
Isabelle ledde in mig i ett stort ståtligt rum med guldornamenteringar, de finast möbler och stora tavlor föreställande mestadels nakna kvinnor i olika positioner.
Vid ett bord med ryggen mot oss satt en kvinna i svart klänning och antecknade.
-Lämna oss, sa hon med en viskande röst. Isabelle försvann snabbt ut och stängde dörren.
-Nå, Jean Williams! Sa hon och reste sig upp långsamt.
-Ja, grevinnan, sa jag nervöst.
-Smakade maten bra?
-Oh, ja! Tack så hemskt mycket, jag har aldrig ätit bättre och ren blev jag också! Tack Grevinnan!
-Kom får jag se på dig min pojke!
Jag gick närmre och lät henne titta på mig från topp till tå.
Själv var hon ett mysterium, hon hade ett sätt som fick henne att verka vara hundra år, men hon såg inte ut att vara en dag över tjugo. Hon var mycket vacker. Blek och med nätta drag som fick henne att se mer ut som en målning än som en verklig människa. Läpparna var lika bleka som hennes kinder, men det fanns ett vänlig leende på dom.
-Jag ska ge dig en gåva, Jean Williams! Du kommer aldrig mer behöva vara hungrig, men i gengäld vill jag att du ger dig åt mig i natt!
Vad skulle det här betyda? Att inte behöva vara hungrig i de här tiderna? Det verkade inte kunna vara sant. Men att ifrågasätta en grevinna var lika otänkbart.
Grevinnan lade huvudet lite på sned och log lite större.
Isabelles råd ekade i huvudet på mig.
-Jag gör vadhelst grevinnan vill! Tänk att aldrig behöva vara hungrig igen!
-Ger du dig till mig i natt? frågade hon igen med sin viskande röst.
-Ja, svarade jag, fast jag inte riktigt visste vad som menades.
-Då är det klart! Du gör nu som jag säger åt dig, och du ställer inga frågor!
Jag bara nickade. Leendet var borta, men hon såg inte arg ut, bara neutral och obestämbar.
-Ta av dig dina kläder! Grevinnan backade tillbaka några steg för att titta på.
Givetvis tog jag av mig mina kläder, men jag var väldigt osäker och lite rädd, för det här var väldigt okänt för mig. Nåja, det var bara att göra som hon sa, så skulle det säkert gå bra.
När jag stod naken skylde jag mig återigen.
-Ta bort händerna, unge herr Williams! sa hon med en vänlig röst. Jag tog bort händerna.
Hon tittade på min penis som nu var ordentligt rengjord av Isabelle. Jag fick en bild av Isabelles stora bröst som hängde våta och gungade med styva bröstvårtor. Det gick inte att få bort och jag började få panik när jag kände hur min penis började rycka och fyllas med blod. Jag blundade men såg bara hur vattendropparna föll från de gungande brösten.
-Du hedrar mig min unge herre! sa grevinnan och gick fram till mig.
-Jag ber om ursäkt för mitt beteende, grevinnan!
-Nej inte alls, seså, låt mig låsa lite liv i den här elden!
Vad gjorde hon nu? Hon satte sig ner så att den svarta klänningen böljade ut runt omkring henne på golvet. Sen började hon lätt blåsa på spetsen av mitt könsorgan.
Den kalla luftströmmen kittlade mig och penisen reste sig ytterligare och ollonet började titta fram från förhuden.
-Ser man på, en sån gentleman som ställer sig i givakt för en dam!
Jag var i chock och kunde inte röra mig, och inte heller tro att det satt en grevinna med sin mun några centimeter från min penis.
-Så stolt och fin. Så ren, du har aldrig varit nära en kvinna med en här lilla soldaten!
Grevinnan tittade beundrande på det hårda ståndet som nu stod rakt upp. Det bultade i mig och jag var helt i grevinnans makt.
Nu sträckte hon fram sina händer och lät några av fingrarna dra lite i mina fjun som växte run penisen och på min pung. Sen började hon dra lätt med sina vassa naglar från strax under ollonet och hela vägen ner till pungen, för att sedan sätta naglarna under pungen och lätt dra dom upp mot ollonet igen. Det enda jag kände i hela kroppen var de hårda naglarna som smekte mig långsamt längs min styva penis.
När hon upprepat detta 10-20 gånger kunde jag inte längre kontrollera mig utan det började strama i höfterna och det brände i underlivet.
-Såja, min lilla soldat. Fram med det bara, jag välkomnar dig!
Grevinnan satte händerna på mina höfter för att hålla mig stilla. Sen kom hennes lilla tungspets fram och slickade min lilla öppning på ollonet helt lätt. Jag tittade ner och såg den lilla skära tungan röra sig just där min säd skulle utgjutas.
Två sekunder innan den kom drog hon sig tillbaka några centimeter och plutade lite med de bleka läpparna så att en mycket liten öppning bildades. När jag kände hennes läppar mot mitt ollon exploderade jag och all min säd rusade genom min penis och försvann in i det lilla hålet mellan hennes läppar och vidare in i munnen på grevinnan.
Det såg nästan ut som om hon satt och rökte en fin pipa. När den sista droppen lämnats åt hennes mun, drog hon sig tillbaka och såg ut att njuta av en söt karamell. Hon lät säden fara runt i munnen, tuggade lite på den innan hon med ett belåtet leende svalde vätskan lite i taget.
Grevinnan reste nu på sig och såg ut som om inget hade hänt.
-Gå bort till sängen! Med en halvstyv penis gjorde jag som hon sade. Jag stannade vid sängen och vände mig om.
Då började grevinnan att gå mot mig och under tiden hon gick föll klänningen av henne utan att det hindrade hennes rörelser på något oförklarligt vis.
Plötsligt hade hon endast svarta strumpbyxor som slutade på hennes lår och svarta kängor med hög klack på sig, förutom sina smycken. Hon var mycket vacker!
Brösten var uppnosiga, runda och dallrade när hon gick. Bröstvårtorna var nästan lika bleka som hennes hy, och de var hårda.
Midjan var smal och hennes höfter kvinnligt breda och följde man benen upp möttes man av ett naket Y, hon hade ingen behåring alls mellan benen. Endast ett smalt streck markerade hennes kön.
Grevinnan kom fram till mig och omfamnade mig med kraft. Hon gned sin nakna kropp mot mig och jag kunde känna de styva knopparna mot mitt bröst och hur hennes händer grep om mina skinkor.
Jag omfamnade henne, men visste inte vad jag skulle göra med mina händer. Det var grevinnan som hade kommandot så klart.
Plötsligt slängde hon sig bakåt, ner på sängen. Brösten studsade ut mot hennes axlar, men samlades igen på hennes bröstkorg som hävdes upp och ner då hon nu var andfådd och upphetsad.
-Nu ska du få annat än kyckling, sade hon och särade långsamt på benen.
Hennes underliv var lika blek som resten av henne, men när hon så satte fingrarna mot sina läppar och delade på dom åt mig så kunde jag se den vackraste rosa färg på de innersta hudvecken.
Det var alldeles blankt av väta och min kropp drogs mot henne. Mitt huvud närmade sig det, som jag insåg skulle vara det finaste jag någonsin skulle få uppleva.
Min mun öppnades och fylldes med grevinnans smak. Det vackra underlivet smakade lika bra som det såg ut. Bättre än all kyckling och mat i världen!
Lycklig lät jag mig väl smaka och min tunga smekte hennes innersta länge och väl, och slutligen fick hon en orgasm som aldrig ville sluta. Mitt ansikte var vått av hennes safter och jag var glad att jag hade gjort något bra för grevinnan. Min andhämtning var tung för jag fick mycket lite luft under tiden jag tillfredsställde grevinnans underliv.
När grevinnan lugnat sig vände hon på sig och ställde sig på alla fyra.
-Bestig mig nu, unge herr Williams!
Hade jag inte redan haft ett rejält stånd, skulle jag lätt fått det av att se grevinnans bleka bak som sköt ut mot mig med hennes hårlösa kön som delades av den våta springan.
Med ett tag om skaftet siktade jag in mig och lät min kuk glida in i den varma, trånga vätan.
Hennes slida svalde mig utan problem och jag började nu stöta i henne och njöt av synen. Det här var bara för bra för att vara sant!
Stötarna blev kraftigare och vildare, grevinnan stönade högt och lade sig ner med överkroppen på sängen medans jag fortsatte att låta min penis penetrera henne.
När hon var som vildast sträckte hon bak sin hena hand och lät först ett, men sedan ett andra finger glida in i hennes analöppning. Det gjorde susen, och det gick återigen för henne. Orgasmen smittade av sig och jag vräkte mig framåt och lät min sats pumpas in i henne bakifrån.
Jag föll av henne och flämtade våldsamt.
Grevinnan var dock av rejälare virke. Hon tog min spermakladdiga penis i munnen utan att tveka och började suga av den. Hon lyckades inte bara få in hela organet utan även min pung i munnen, och dessutom kunde jag känna hur hennes tunga slickade mig bakom pungen samtidigt. Att det borde vara omöjligt slog mig inte, utan det började genast att bulta i min lem igen.
Grevinnan grenslade mig omedelbart och började rida mig hårt. Det hårlösa underlivet lämnade fri sikt att kunna se hur min blanka lem sögs in i hennes kön gång på gång. Hon var så skön och vacker!
Mina händer sträckte sig mot de studsande brösten och smekte dom under tiden. Dom var så mjuka och huden var så slät och fin. Bröstvårtorna var hårda i mina händer och gav henne extra njutning när jag nöp dom.
Grevinnan drog mig nu uppåt så att vi båda satt upp i sängen. Hon red min penis fortfarande och brösten trycket ut och gneds mot mitt bröst. När jag kände de bekanta ilningarna i mitt underliv, verkade grevinnan också känna av sin nära förestående orgasm. Hon flämtade allt vildare och slängde med huvudet.
-Nu kommer du snart få den högsta belöningen! skrek hon.
Jag förstod inte vad hon menade riktigt, men när jag kände min orgasm, och min säd som sprutade upp i hennes slida, som knep om min kuk i sin egen orgasm, så njöt jag!
Så skönt det var! Det var knappt att jag märkte hur grevinnans tänder trängde genom mitt skinn på halsen. Tänderna var vassa och punkterade utan problem min halspulsåder.
Hennes pulserande orgasm blandades med min pulserande sperma och blodet som pulserade ut ur min hals och in i hennes mun. Det var ett kretslopp som inte hade någon motsvarighet.
Så var det!
Grevinna var en vampyr med många år och offer på nacken. Att ta unga män som var oskulder och få dom att ge sig åt henne, höll henne ung.
Min familj glömde jag dock inte, trots att jag också blivit vampyr. Det hände att jag besökte dom i smyg. De var fortfarande fattiga, men de överlevde vintern i alla fall.
Då och då hittade dom några slantar på sina sängar, men gissade aldrig var de hade kommit från.
De skulle bara vetat.
Fortfarande i dag händer det att jag hjälper min familj. Det har gått många år, men jag har koll på dom ändå, varje generation.
Dom säger inom släkten att det finns en ängel som vakar över dom i svåra stunder.
Hade jag haft humor skulle jag ha skrattat!
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Mycket välskriven novell! Detta måste vara min favorit novell hittills, väldigt snygga formuleringar. Kul twist på slutet också, skulle verkligen uppskatta en fortsättning eller en i samma stil och tidsepok.
Vädigt upphetsande.. Lite tänd är man väl på vampyrer och så men ja.. Gud vad upphetsad jag blev :O
Jag har läst flera av dina noveller nu och måste få applådera, du skriver fantastiskt bra! Fantasi har du också så att det rinner över, jättebra!
SKITBRA! :D perfekt skrivet, om det finns några stavfel har jag inte märkt några, och Grevinnan lät het som in i helskotta ;)
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Sjukt bra :D