Plantageslavinnan del 3

---

---

Tredje och avslutande delen i serien om slavflickan Helens otacksamma öde. Historien är lite inspirerad av Charles Dickens...läser ni hela novellen och tänker till så bör ni nog klura ut vad jag menar (Oliver Twist till exempel).

Så det vanliga förordet:
Det här är en vuxensaga som handlar om slaveri, påtvingat sex och förnedring. Men betänk att i sagans värld så är allt möjligt och som en saga ska novellen läsas. Ingen av de fiktiva sagokaraktärerna kom heller till skada i författarens fantasi då novellen skrevs, utan alla låter hälsa de känsliga själar(och de är Legio) att det var jätteroligt att vara med och att dom gärna är med i fortsättningen också. Alla de fiktiva sagokaraktärerna är 18 år eller äldre även om deras ålder anges som lägre i texten.


Nog om detta nu, mycket nöje önskar PhG














Den mörka natten omslöt det stora vita huset som svart sammet. Cikadornas spelande och brasans sprakande var de enda ljuden i arbetsrummet där husets herre James Beauregard satt.


Beauregard var inne på sin tredje konjak och fortfarande sjöd vreden i honom.
Den satans Yankeen!
Den fördömda yankeen hade låtit honom förstå att det fanns problem med förvärvet av änkans egendom och slavar.
Ja mer än bara låtit honom förstå!
Vem satan trodde han att han var? Komma här och ställa krav!


Den femtioårige mannen kastade en blick på det ihop knölade pappret som låg som en snöboll på hans skrivbord. Han hade god lust att kasta in det i den öppna brasan men han visste att det inte skulle ändra något i sak.
Yankeen, Frank Lloyd, hade lämnat över dokumentet efter middagen.
Han hade också berättat att det fanns en annan arvinge till egendomen, en arvinge som helt hade förbisets vid köpet och som gjort försäljningen rent ut olaglig!


Beauregard tömde konjaken i ett svep och grinade till då den brännande vätskan rann nerför hans strupe. Han spillde i mer av den mörka bärnstensfärgade drycken i kupan.

Olaglig!
Den fördömda yankeen hade även visat papper på att en domstol snart skulle ta upp saken och Beauregard var tillräckligt erfaren för att inse hur det skulle gå.
Vreden kokade upp i honom igen med ny styrka och hetta.
Yankeen hade dessutom ställt som krav att han, James Beauregard, skulle frige den unga slavinnan som medföljt köpet!
Vilken satans fräckhet!
Vart var världen på väg egentligen?
Beauregard visste vart den var på väg!
Mot ett ställe som luktade svavel!


**

Helen satt framför spegeln och drog borsten genom sin långa mörka hår.
Borsten var gammal och nött, handtaget illa lagat, spegeln var sprucken och med mörka fläckar. Den unga flickan kände tröttheten i kroppen. Det hade varit en lång dag och hon såg fram emot att gå och lägga sig. Hennes säng var både hård och obekväm, men den var bättre än de sängarna än de flesta slavar på plantaget hade.
Inte som herr Beauregard och hans sons sängar…


Helens hand hejdade sig med borsten och hon mindes tydligt hur mjuka de sängarna var med sina pösande kuddar och mjuka rena bolster.
Men det var inte bara mjukt där…

Hon svalde då hon synen av stora ådriga kukar fyllde hennes medvetande.
Hårda, krävande, alltid redo att tränga in i varje hål i hennes kropp… utnyttja henne… tvinga henne att ta dom i munnen efter att dom tagit henne länge och hårt.

Helen kände hur det ilade till i kroppen och hennes ena hand gled upp mot brösten. Den unga flickan kupade hanen runt ett av de mjuka svällande kloten och hon rörde försiktigt vid sig själv. Genom tyget kunde hon känna sin styva bröstvårta och hon masserade den lilla hårda knoppen.
Hon flämtade till och en skär tungspets vätte läpparna.
För sin inre syn såg hon hårda uppresta kukar, redo att ta henne, inte bara tvinga henne utan även att få henne att njuta mot hennes vilja.


Plötsligt knackade det lätt på dörren och Helen stelnade till.
Vem var det?
såhär dags?


Inte herrn eller hans son?
Dom steg alltid in utan att knacka.


Dörren öppnades och Helen såg att det var yankeen, mannen som besökt dom och skulle stanna över natten.
Helen svalde.
Hon visste vad han ville.
Hon hade kunnat undgå att se hans blickar tidigare under dagen.
Utan ett ord reste sig Helen upp.
Varför ens göra motstånd?
vad tjänade det till.

Hon kunde se den unge mannen stiga in i rummet och stänga dörren tyst efter sig.


Helen började att tyst lösa upp banden som höll samman nattlinnet över hennes bröst.
Den mörka klyftan mellan hennes spänstiga uppnosiga bröst vidgades då hon drog isär det vita tyget.

– Nej inte så…
Hans röst var lugn och han tittade på henne med en blick som hon var ovan vid.
Förvånat tittade Helen på honom.
Vad ville han henne om han inte ville ta henne?


Yankeens dialekt påminde henne om Madams och Helen kände hur hon slappnade av då han talade.
Det var som att lyssna på något från en svunnen tid då livet varit ljust och lyckligt.


Yankeen, Frank Lloyd stod framför henne, ung, stark och stilig.
Hon kände instinktivt hans maskulina styrka men den skrämde henne inte, tvärtom lockade det henne.
– Lyssna nu Helen, sa han med låg röst, jag har något viktig att berätta för dig…


**


Virginia kände hur svartsjukan kokade i henne.
Den fördömda Yankeen!
hur understod han sig…!
Att smyga iväg till hennes jungfrus rum…

Den blonda sjuttonåriga flickan tryckte i skuggorna efter att hon sett Mr Lloyd smyga iväg från sitt rum och bort till Helens rum.

Virginia visste vad yankeen ville.
Att ta för sig av slavinnans mjuka alltid villiga kropp.

Virginia hade spelat ut hela sin charm mot honom under middagen och hon hade sett hans gensvar, glimten i ögonen, nej glansen.
Samma glans som hon såg i andra mäns ögon då dom tittade på henne eller då hennes far eller bror betraktade Helen innan dom tog henne till sängs.

Raseriet kokade i Virginia.
Den fördömda slinkan Helen!

Virginia skulle straffa henne, nej mer än så lära henne en läxa som hon aldrig skulle glömma!
Det ilade till i den blonda flickans kropp då sadistisk njutning sköt genom henne.
Hennes hand gled över brösten som doldes bakom det höghalsade nattlinnet. Siden nattrocken med sina spetsar var öppen framtill och Virginia kramade till runt sitt ena bröst. Hon kände mjukheten och den styva bröstvårtan.

**


Helen satt tyst, tankarna snurrade i hennes huvud efter det som Mr Lloyd berättat för henne.
Kunde det verkligen vara sant, att hon ärvt allt efter Madam? Att hon dessutom var frigiven?
Det betydde, som Mr Lloyd förklarat, att köpet av henne och hennes mor var ogiltiga, till och med olagliga och att Helen ärvt allt efter Madam…


Men som Mr Lloyd förklarat, saken skulle upphävas i domstol, men det fanns en risk att Mr Beauregard skulle göra något överilat. Han ville inte skiljas från vare sig pengar eller egendom.
Det fanns en risk att han skulle kunna sälja Helen vidare för en stor summa pengar, låta henne försvinna i en storstad som New Orleans vars glupande Molok gap slukade unga flickor till sina bordeller.
Men Mr. Lloyd hade förberett en utväg…



**

Virginia stirrade på dörren då den öppnades.
Hon blinkade förvånat då hon såg Helen smyga ut, fullt påklädd och med ett knyte under armen.
Med gapande mun såg hon sin jungfru smyga sig nerför korridoren och bort mot ytterdörren.
Tänkte hon rymma?
Men vart?

Virginia såg hur Helen öppnade dörren och försvann ut genom den.
Virginia tog ett steg framåt och höll nästan på att kollidera med…
– … Mr Lloyd…, andades Virginia förvånat.
Den stiliga yankeen tittade lika förvånat på henne.

Vad hände? Hade Mr Lloyd förmått Helen att rymma… men varför?

Virginia slog bort alla frågor ur huvudet.
Den fördömda lilla slinkan skulle inte komma undan!

Virginia skulle se till att hon inte kom långt, slavinnan skulle fångas in, bindas, piskas…
En ilning av sadistisk lusta sköt genom Virginias kropp då hon tänkte på Helens nakna svettiga kropp upphängd med stadiga rep runt hanlederna, piskmärken på hennes kropp, ljudet då piskan träffade hennes mjuka lena hud…

Virginia skulle se till att Helen straffades hårdare än någonsin och hon tänkte vara med!
Varenda minut, vartenda rapp…

Virginia skyndade snabbt bort mot trappan som ledde upp till övervåningen.
Den sjuttonåriga blonda fröken öppnade munnen för att skrika ut varningen om att en av niggrerna höll på att rymma…

En stark hand slöt sig runt hennes mun, en arm runt hennes mage tvingade henne bakåt.
Virginia flämtade till i chock och kände hur hon tvingades in i Helens rum.
En hård knuff och hon föll raklång på mage över Helens säng.
Flämtande i skräckblandat raseri vände hon sig runt och stirrade på Mr Lloyd.
Han stirrade ner på henne med lugn iskall blick.


Virginia kände för första gången en iskall stöt av skräck genom kroppen då hon såg hans blick.
Den blonda flickan uppfattade knappt orden som han nästan viskade fram.
Helen köps var illegalt…? Skulle upphävas…?


Det gick runt i Virginias huvud.
Sen steg raseriet i henne.
– Den där niggern…! Jag ska piska henne tills hon…!
Hennes röst var hög och fylld av raseri och med en snabb rörelse var hon uppe.
Om yankeen trodde att han skulle stoppa henne trodde han fel!
Hon skulle väcka sin far och bror om dom sov och sedan…


Lloyds hand slöt sig över hennes mun och plötsligt tumlade dom ner på sängen.
Virginia kände mannens kropp ovanpå sin egen och hon försökte vrida sig undan samtidigt som hennes ena hand försökte bända bort hans hand från munnen.


– Var still…! Väste han medan Virginia vred sig under honom.
Han kunde känna hennes kropp genom det tunna linnet, se hennes bröst röra sig och utan att riktigt mena det kysste han den rasande blonda flickan.

Virginia blev förvånad i all sin ilska då hans hand försvann och ersattes av hans läppar.
Med en flämtning kände hon hans tunga glida mellan hennes läppar och hon försökte bita honom.
En örfil snärtades ut mot henne, inte hårt, men det var mer chocken att för första gången i sitt liv bli örfilad som fick henne att pipa till.

Virginia hade själv delat ut oräkneliga örfilar. Ja inte bara det. Slag, sparkar och så hade hon använt piskan. Men hon hade aldrig själv varit den som tagit emot, inte ens en så lätt örfil som den här.
Lloyd grep tag om hennes haka, tvingade upp hennes ansikte mot hans och kysste henne igen.
Den här gången lät Virginia den unge mannens tunga tränga in i hennes mun och hon mötte hans med sin tungspetts. Blygt till en början och hon vred sig under honom.
När han bröt deras kyss tittade hon upp igen på honom.
– Snälla… nej…, viskade hon fram då hon såg hans blick.


Lloyd fyllde händerna med den unga blonda flickans bröst.
Han kramade dom hårt genom det dyrbara tyget, kände bröstvårtorna mot sina händer och hans fingrar fann dom och retade knopparna så att dom ofrivilligt styvnade under hans behandling.
Virginia flämtade till, hennes blå ögon vidöppna.
Det var första gången som en man rörde henne!

– N… nej…, fick hon fram samtidigt som han slet upp hennes linne med ett kraschande.
Hennes böljande mjuka vita bröst blottades och Virginia flämtade till över hans plötsliga rörelse,
Luften kändes sval mot henne bröst och med ett stön dök Lloyd ner mellan dom.
Hans läppar och tunga kysste och slickade dom. Virginia stönade till då hans tunga slickade över hennes bröstvårtor och det ilade till i hennes kropp.


Han kysste henne igen och Virginia svarade på hans kyss, hennes händer rörde vid hans starka seniga kropp.
Hon protesterade fortfarande då han började dra av henne nattlinnet. Bestämda, målmedvetna rörelser, blottandes bit för bit Virginias nakna kropp.
Hon försökte göra ett sista försök att hindra honom, men han tvingade henne att foga sig.
Hjälplöst kände hon den svala luften mot sin nakna kropp. Det vita linnet slängde Lloyd åt sidan, den såg ut som en vit fana, ett tecken på fullständig kapitulation.
Han tvingade ner Virginias kropp igen mot den hårda enkla sängen. Hans händer smekte och rörde vid hennes nakna kropp och Virginia vred sig hjälplöst under honom.
Den unga flickans huvud snurrade, blodet pumpade hett och varmt i hennes ådror och vagt visste hon att nu skulle det ske!


Han kysste hennes bröst, lät tungan glida nerför hennes platta mage. Virginia vred sig stönande då han närmade sig hennes kön.
Lloyds händer greppade tag om hennes knäveck, tvingade hennes ben isär och bakåt och hon stönande högt då han blottade hennes fitta.

Hon kunde känna hur upphetsad hon var, hur våt och svullen hennes fitta var.
Så kysste han henne och hon flämtade till då hans tunga gled över hennes fitta.

– Herregud…, stönade hon fram medan hennes höfter rörde sig mot hans mun.
Det var så skönt!
Hon vred sig på den hårda sängen medan hon lät honom slicka henne.
Virginia flämtade, stönade och lät honom slicka henne. Hon kunde känna hans tunga hitta varenda en av hennes allra mest känsliga punkter. Hon stönade till då hans tunga gled ner till hennes hårlösa anus. Hans tunga slickade den rynkiga heta huden innan han letade sig upp till hennes hala skära klitoris som gled som en hård pärla under hans tungspets.

– V… vad…

Virginia tittade ner mellan sina bröst, förbi sin platta mage. Lloyd hade rest sig upp och Virginia såg hur han knäppt upp sina byxor.
Hon höll andan då han drog av dom och hennes blick var som nitad vid den hårda vippande kuken som blottades.
Hon drog efter andan. Han var stor, väldigt stor och tanken på att ”den” skulle in i henne fick den sjuttonåriga flickan att gnälla till.
Lloyd tittade kallt på henne, han var fortfarande mellan hennes särade ben och han kände hur hon gjorde ett försök att dra ihop dom, men han lät henne inte göra det.

Virginia andades snabbt och en kall våg av rädsla sköt genom hennes kropp.
Det skulle göra ont!
Hon bara visste det, samtidigt var det något som lockade, något i henne ville det.
Det var som om Lloyd märkte av hennes tvekan och innan hon ens hunnit reagera låg han på hennes heta, mjuka kropp.
Virginia skrek till, hans hand var snabbt över hennes mun och flickan försökte vrida sig undan.
Den stora kuken pressade direkt mot hennes våta, svullna fitta och Virginias ögon var stora av skräck.
Han skulle ta henne!
Knulla henne!
Precis som hon var en liter nigger!

Hon kände hur det trubbiga trycket mot hennes fitta ökade, hennes höfter rörde sig i ett försök att komma undan den grova hårda kuken som pressade på som en murbräcka i ett försök att tränga in i henne.

Virginia försökte putta undan honom, klösa honom, men han fångade in hennes handleder med sin fria hand och höll henne fast med enkelhet.
Desperat insåg Virginia att hon skulle förlora sin oskuld här och nu…


– Mmpff…!
Smärtan sköt genom hennes smidiga unga kropp, skriket dämpades av Lloyds hand. Så kände hon en ny stöt av smärta, så ännu en tills det flöt ihop till en enda primitiv känsla av smärta och upphetsning.
Virginia kände de första masochistiska ruset av att förlora sin oskuld till en man.


Hon kände hur han trängde in i henne, tänjde ut och fyllde hennes fitta med sin grova hårda kuk och Virginia vred sig hjälplöst under honom.
Hon kunde höra honom andas snabbt och flämtande på henne medan han obönhörligt arbetade sig in i hennes vridande svetthala unga kropp.
Virginia skrik blev ett dämpat ljud bakom hans hand och hon kunde känna hur han trängde in helt och hållet i henne. Hans kuk var stilla i henne nu, omgiven av hennes trånga, heta fitta som var som en andra hud runt den stora kuken. Virginia låg stilla under honom. All vilja att kämpa emot borta ur hennes kropp.

Smärtan fanns kvar där då Lloyd började röra på sig. Virginia gnällde ömkligt och tittade bedjande upp mot honom. Men den starke unge mannen brydde sig inte. Virginia kunde se att han njöt av hennes kropp, hennes fitta och vetskapen om att vara först i henne.


Han släppte greppet om hennes handled och tog bort handen från hennes mun. Virginia dog efter andan och jämrade sig svagt under honom, hennes smidiga långa ben gled längs hans höfter och lår.

– F… försiktigt…, bad hon med brännande kinder.
Lloyd svarade med en serien jämna och djupa drag med sin feta svullna kuk. Virginias små rosa blygdläppar var som en öppen blomma runt den mörka ådriga kuken som spände ut hennes fitta till bristningsgränsen.
Med ett vant grepp tvingade han den unga flickans ben bakåt så att hans kuk trängde hela vägen in i henne.

Virginia gnällde och jämrade sig, hans kuk gjorde henne illa men smärtan var på väg bort.
Den ersattes av någonting annat, en kåthet och lusta som Virginia inte ens känt då hon piskat slavar eller smekt sig själv. Smärtan förhöjde njutningen hon kände från kuken i sig, den varma huden mot sin egen och de starka manliga musklerna.

Hon flämtade till och kände hur hennes kropp svarade mot mannens rörelser.
Virginias bröst rörde sig guppande i takt med Lloyds stötande rörelser, den stora kuken fick flickan att flämta, njuta och hon knullat ivrigt tillbaks mot honom. Då och då stack det till av smärta i hennes kropp, men nu brydde hon sig inte. Det enda som betydde något var den feta kuken i henne som drev hennes kropp mot ett enda mål.

Virginia kände hur orgasmen kom och med ett dämpat skrik spändes hennes kropp, fittan krampade runt den hårda kuken i henne och med ett dämpat skrik så gick det för henne.

Virginia sjönk flämtande ner mot sängen, kuken fortfarande hård i sig och hon spann nöjt.
Plötsligt föll hennes blick bort mot dörren.

– Helen…?
Den lilla slynan tittade på henne… hon hade sett allt!
Virginia gjorde ett försök att dölja sin kukfyllda fitta men Lloyd hindrade henne igen.
– Vänd på henne…, sa Helen med låg röst.
Vad tänkte hon göra? Tankarna snurrade i Virginias röst då Lloyd vände henne så att hon låg överst,
Vad…?

Plötsligt kände hon ett par mjuka händer på sin stjärt.
– Helen… vad…?
En mjuk tunga slickade över hennes bakre hål, ner mot hennes fitta där Lloyds kuk fyllde varenda millimeter av den. Så gled tungan tillbaks igen till hennes hårlösa lilla anus.
Virginia låg stilla.
Det kändes skönt, motvilligt erkände den blonda flickan det, känslan av upphetsning fyllde henne igen medan Helen omsorgsfullt slickade hennes bakre hål.


Så ett finger där och Virginia flämtade till då Helen pressade in sitt pekfinger till sista knogen i hennes bak.
– Aj…Helen…sluta…!
Ett andra finger.

Helen kände hur ringmuskeln spände som ett hårt band runt hennes fingrar. Fascinerad över den kvinnliga kroppen drog hon sina båda fingrar fram och åter i den trånga lilla öppningen.
Virginia skrek till, men hennes skrik dämpades av Lloyds hand över munnen. Hans ena arm höll henne fast medan Helens båda fingrar arbetade i Virginias anal.

Helen kunde känna Lloyds hårda kuk genom den millimetertunna hinna som skiljde de båda hålen åt.
Hon kunde höra den blonda flickans smärtfyllda, dämpade skrik medan hon drog sina båda fingrar fram och åter i den trånga kramande tunneln. Hon tryckte till, pressade på, njöt av att ge igen, hämnas. Helen visste att hon gjorde den blonda flickan illa, men känslan av at äntligen få ge igen fyllde henne. Med nyvunnen sadism stötte hon hårt fram och tillbaka. Så föll hennes ögon på hårborsten.


Handtaget var slätt och ganska brett.
Snabbt nappade Helen till sig borsten och höll den i handen.
Så måttade hon ett snabbt, hårt slag mot Virginias vita stjärt.
Ett dämpat skrik och Helen kunde se det röda märket på den vita baken.
Så slog hon igen och igen.


Virginias skrik blev till hulkande snyftningar innan Helen var nöjd.
Så riktade hon in handtaget mot flickans rosa hårlösa anus och med glänsande ögon tryckte hon till.
Långsamt och motspänstigt trängde handtaget in i Virginias stjärt. Ringmuskeln gjorde ett fåfängt motstånd, men Helen pressade på tills hela skaftet var inne i Virginias bak.
Lloyd grymtade och började dra sin kuk fram och åter i den snyftande blonda flickan.

Ett par hårda stötar in i den undergivna kroppen, så såg Helen hur hans kuk ryckte i en serie spasmer och hon förstod att han kom djupt, mycket och länge i Virginias fitta.

Efteråt slängde Helen till Virginia hennes linne.

Den blonda flickan vågade inte möta Helens blick utan stirrade ner i golvet, hennes kropp glänste som om den var inoljad och hennes ansikte var strimmigt av tårar. Helen kunde se sperma glänsa runt Virginias fitta och på hennes lår.


Utanför hade Rufus hämtat Lloyds häst som Helen bett honom göra efter hon väckt honom. I den månljusa natten följde Rufus med dom så långt som han vågade innan gryningen kom. Helen kastade en blick över sin axel, någonstans i mörkret bakom dom låg det stora huset, bortom synhåll nu i natten.
Dagen efter hörde dom nyheterna, att sydstaterna avlossat de första skotten i vad som skulle komma att kallas för inbördeskriget.

**

Fyra år senare.




Kriget var slut.

Helen reste genom trakten på väg ner mot New Orleans. Inbördeskriget var över nu, sydstaterna krossade. Helen hade fått sitt arv då hon tagit sig till norr med Lloyds hjälp, med sin förmögenhet hade hon hittat sin mor och dom levde nu i välmåga.

Hennes sällskap hade stannat till en stund och Helen hade frågat vad som blivit av familjen Beureguard.
Det stora huset var nedbränt av general Sherman då han marscherat tvärs genom landet på sin väg mot havet. Fälten där slavarna en gång arbetat var övervuxna, slavhusen borta. James och William borta i kriget som så många andra. Dottern i huset, Virginia då?
Ingen visste säkert men några sa att hon fanns i New Orleans, arbetade på en bordell eller på gatan. Hon hade förlorat allt i kriget, precis som många, många andra och tvingades nu försörja sig på det sätt som är enklast för vackra unga kvinnor.

Helen lät blicken vandra över de sotiga resterna av det nedbrända stora huset, ogräs växte mellan de svarta brända resterna.
Borta, som en ond dröm.

Den unga kvinnan satt i den fina hästdragna vagnen som skulle ta dom till floden och till hjulångaren där de bästa hytterna väntade dom.
Kanske skulle hon besöka glädjekvarteren i New Orleans?

Ett leende spelade på hennes fylliga läppar.
Med sina pengar kunde hon köpa den blonda lilla horan Virginia.

I fjärran hörde hon ångvisslan från båten medan vagnen krängde och guppade ner mot kajen.
Kanske skulle hon göra det, kanske.

---

---

Fler noveller av samma författare

Denna författare har inga andra noveller

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.