Att lyda en främling (7)
Hon hade naturligtvis inte en tanke på att låta den främmande mannen få bestämma över henne i ett halvår – eller ens en halv vecka, men i den situationen hon hade befunnit sig hade hon till slut tagit sitt förnuft till fånga. Inte primärt för att han skulle få henne att komma – det hade hon i värsta fall kunnat ordna själv – utan för att hon absolut inte stod ut med tanken på att upptäckas naken och fastbunden på sängen av hotellpersonalen.
Men under veckorna som följde stängde hon inte av den lilla mobiltelefonen han använde för att kommunicera med henne heller. Han skickade SMS med grova anspelningar och direkta uppmaningar, och hon struntade i dem allihopa. Men hon märkte också att hon rent spontant struntade i sina dejtingsajter också. Började bli trött på spelet, på ständiga träffar som aldrig skulle leda någonvart. Det fåtal män som ändå försökte uppvakta henne vidare hörde av sig allt mer sällan.
Men hon var inte ledsen för det. Hon hade ett jobb att sköta, och det gjorde hon med bravur. Den främmande mannens textmeddelanden fick fungera som en kittling i vardagen, inte mer. Han var hur som helst aldrig direkt hotfull. Det närmaste han kom var när han skrev: ”Du vet inte vad du gör, Gunilla.” Hon log lite när hon läste det. Det var möjligt att han hade rätt, men hon trodde inte det. Hon brukade alltid veta precis vad hon gjorde, och när hon väl hade bestämt sig för att försöka vända på steken... När mannen försökte ringa henne direkt svarade hon aldrig.
Så kom en vecka som krävde all hennes koncentration och självbehärskning på jobbet. Då allting höll på att gå överstyr, och då hon hade all möda i världen med att kontrollera skeendet.
När hon kom hem på fredagskvällen kände hon sig alldeles utmattad. Hon slog sig ner framför teven och tittade på något program, likgiltigt vilket. Det brukade hon aldrig göra. Var ingen stor vän av teve alls. Såg knappt vad det var för något i rutan heller. Något slags musikfrågeprogram. Hon hällde upp en gin med otroligt lite tonic och hoppades att den gångna veckan bara skulle rinna av henne.
Det var inte som hon varit onykter, skulle hon reflektera i efterhand. Hon hade bara hunnit smutta på drinken när den lilla mobiltelefonen ringde och hon svarade, för första gången på tre veckor.
”Hej, Gunilla”, sade mannen. Han lät inte sträng eller arg, utan bara neutral. ”Kjol eller klänning, inga trosor. Kyrkogården. När kan du vara där?”
Hon hade kunnat säga tusen saker, skälla ut honom efter noter eller bara säga att hon var sjuk eller trött eller... Istället sade hon: ”Grindarna stängs i skymningen.”
Jo, hade mannen sagt, men de glömmer alltid en liten grind som knappt någon lägger märke till. ”När kan du vara där?”
Kyrkogården låg inte så långt ifrån hennes lägenhet. ”Om en halvtimme”, sade hon. Insåg redan då att hon skulle svepa resten av drinken och inte vara i stånd att köra bil.
Hon svepte drinken innan hon gick. Hann med en till, en mindre också. Medan hon gick genom stadens dunkel kände hon hur alkoholens värme spred sig genom kroppen. Försökte säga sig själv att detta var idiotiskt och dumt, men trots den tilltagande berusningen var hon klarsynt nog att veta att hon hade gett sig av även om hon varit spik nykter. Förstod att någonting djupt inom henne hade väntat på det här ögonblicket.
Hon hittade grinden utan problem. Mannen hade rätt, den var helt bortglömd, men visste man att den fanns där var det hur lätt som helst att slinka in på kyrkogården. Väl inne följde hon mannens anvisningar, försökte låta bli att tänka hur mörkt det var, hur kusligt, hur spöklikt och otäckt. Han brukade ju veta vad han gjorde.
*****
Mannen stod i skuggorna och väntade. Redan när han såg kvinnan komma på håll stelnade han till. Det var lite kylslaget så här en höstkväll, men han hade klätt sig varmt. Att kvinnan struntat i honom i tre veckor bekom honom inte. Det här var en lek, men en som gav ständigt nya infall. Han hade varit säker på att hon förr eller senare skulle svara, och han hade haft rätt. Väntan hade bara varit ytterligare en retning. Snabbt lirkade han fram erektionen och trädde på ett gummi. Visste mycket väl att han inte skulle slakna nu, inte när han hade henne inom räckhåll.
Han väntade i skydd av några buskar, hörde hennes steg mot gången, såg henne sedan när hon passerade snett framför honom. Sade: ”Stanna!”
Hans röst skar genom tystnaden på kyrkogården. Kvinnan stannade tvärt men vände sig inte om. Hade hon gjort det hade han ändå rånarluvan på sig. Han gick snabbt fram till henne och kopplade ett grepp om henne bakifrån, drog in henne på gräsmattan intill buskarna. Sedan lutade han sig fram och satte läpparna mot hennes öra. ”Brukar du vara så dålig på att hålla dina löften?” Detta besvarades inte, men det hade han inte väntat sig heller. Han tänkte inte ödsla någon tid. Istället lät han handen fara in under hennes kjol.
”Leggings”, sade han. Han drog upp kjolen och ner det andra plagget. Kände hennes nakna stjärt. ”När jag sade utan trosor menade jag inte att du skulle täcka fittan med annat.”
Han tyckte sig märka hur hon drog efter andan. Så hon reagerade fortfarande på hans grova tilltal. Han drog ner hennes leggings nästan till knäna. Kramade om hennes ena skinka. Sade sedan: ”Ner på alla fyra.”
Trots allt hade hon fortfarande förmågan att förvåna honom. Han hade väntat sig att behöva ta i, men kvinnan sjönk lydigt ner och ställde sig på alla fyra med stjärten mot honom. Han fann sig dock snabbt och sjönk själv ner bakom henne. Han förde ner händerna under skinkorna och drog dem åt sidan. Han hade, som väntat, blivit ännu lite hårdare. Han hittade placeringen, tog tag i erektionen och styrde den mot hennes öppning. Njöt av att höra hur hon flämtade till. Lade händerna på hennes höfter och drog henne bakåt, trädde henne på sin styva kuk.
Lite motstånd var bara att vänta, men han tänkte inte bry sig om det. Låt henne dra efter andan medan han begravde kuken till botten i henne. Han lutade sig fram och tog tag i hennes hår, drog till och hörde henne flämta till igen. ”Gör du det på pin kiv, Gunilla, eller är du bara sån av naturen?” sade han.
”Gör vad?”
”Struntar i att lyda.” Han drog sig bak en bit och drämde sedan till så att hans långa kuk slog i botten på henne. Hon kved till. Han drog henne lite hårdare i håret och dunkade kuken hårt i henne på nytt. ”För du kan inte vara så dum att du inte inser att det har sitt pris.”
Då överraskade hon honom fullständigt. ”Knulla mig”, viskade hon. ”Jag behöver någon som tar mig hårt.”
Han svarade med att slita än hårdare i håret, hörde hur hennes gensvar fyllde tystnaden. Sedan började han jucka i henne det hårdaste han kunde.
*****
Hon blev först överraskad. Var beredd på att mannen skulle börja retas med henne, tala om för henne att hennes vilja inte betydde något. Men när hon märkte hur han hade för avsikt att faktiskt ta henne hårt slappnade hon av i kroppen. Den första penetrationen gjorde lite ont eftersom hon inte var riktigt uppvärmd, men när hon kände hans långa styvnad röra sig i henne blev hon snabbt mer mottaglig. I tystnaden på kyrkogården hördes det snart tydligt hur hennes after runnit till. Hon var inte helt säker på att ljuden inte hördes ut på gatan och försökte låta bli att stöna, även om hon andades tungt.
Mannen flämtade dock ljudligt när han stötte i henne. Tydligen var han också i behov av att snabbt få knulla av sig. Men där bedrog hon sig. Snart tryckte han kuken ända in och stannade upp i rörelsen. Ljudet när han klatschade till henne på ena skinkan ekade i natten. ”Tro inte att din olydnad kommer att passera, Gunilla”, sade han. ”Du lovade att lyda mig till punkt och pricka i sex månader. Kommer du ihåg det?”
Hon visste inte vad hon skulle säga, men sade: ”Hur hade du tänkt dig att det skulle fungera?”
Den här gången drog han henne hårt i håret. ”Var inte näsvis. Det är inte svårt att begripa. Jag bestämmer vad som skall hända. Du gör som du är tillsagd som den lilla slampa jag vet att du innerst inne är.”
Hon kände hur hon började andas tungt. ”Knulla av dig om det är det du vill”, sade hon.
Mannen skrattade dämpat. ”Bra, Gunilla! Bara visa vilken villig lite knullslyna du är.”
Där hon stod på alla fyra och kände hur fukten från gräsmattan sögs upp av hennes leggings tänkte hon att hon verkligen måste framstå som en slampa. Men just nu bekom det henne inte. ”Knulla mig”, uppmanade hon honom igen.
Han slet till henne i håret igen. ”Olydnad får konsekvenser, Gunilla, har jag inte sagt det till dig tidigare?”
Den här gången lät frågan retorisk, och hon lät bli att svara på den. Hon kände hur han långsamt drog sig ur henne. Ett tomrum uppstod i underlivet. ”Snälla, knulla mig”, flämtade hon igen.
Hon kände hur skinkorna drogs isär. Visste redan innan hon kände gummiöverdraget på anus vad som var att vänta. Kände hur det lilla hålet öppnade sig. Spände sig. Visste att det skulle gå bättre om hon slappnade av, men kunde inte riktigt göra det. ”Nog ska jag knulla dig alltid, Gunilla.”
Hon kved högt när hon kände hur han pressade sig förbi hennes ringmuskel. Kunde inte låta bli. Nog för att han var insmord av hennes safter, men det räckte inte riktigt. Hon kände hur det smärtade till när allt mer av honom försvann in i hennes bak. Kved till igen när mannen såg till att trycka hela sitt långa organ i hennes trånga hål. Bet sig i läppen för att inte ge ifrån sig fler ljud när hon kände hur han började stöta långt in i hennes anus. Förstod att detta var konsekvensen av att hon hållit honom på halster i tre vekor. Kände en insikt som fullständigt överrumplade henne. Att hon hade vetat hela tiden att något sådant här skulle hända. Och eftersom hon var här så måste hon väl ha varit beredd att ställa upp på det.
Hon kände hur han rörde sig i henne allt snabbare. Han knullade henne inte lika hårt i stjärten som han gjort i fittan, men det kändes desto mer. Samtidigt kände hon tomheten i det andra hålet. Hon stödde sig på en hand medan hon förde bak den andra. Kände hur hon måste känna åtminstone sina egna fingrar där. Hon belönades med ett hårt slag på ena skinkan som fick henne att tappa balansen och falla omkull på gräset.
”Slyna!” hörde hon mannens röst. ”Så kul ska du inte få ha det. Inte än, åtminstone.” Han slet upp hennes stjärt och tryckte utan omsvep in kuken i hennes bak igen. ”Du har svårt för att lära dig, Gunilla”, sade mannen. Han flåsade nu, men lyckades ändå få fram orden. ”Men det verkar som om du vill vara den där lilla slampan som tvingar sig själv att få kuk i röven.”
Hon kände att det var det grövsta han sagt henne hittills, men hon orkade inte kämpa emot, vare sig själsligt eller kroppsligt. Hon kände hur kroppen blev mer eller mindre som en trasdocka, hur något inom henne tvingade henne att bara låta sig utnyttjas. Hon hörde hur mannen stönade, kände igen tecknen. Kände hur han drog sig ur henne. Sedan ett nytt högt stön innan den kletiga sörjan sprutade ut över hennes skinkor. Så fort han var klar drog han upp hennes leggings så att sperman sögs in i tyget.
Han drog upp henne så att hon stod på knä i gräset, tvingade henne att vända ansiktet mot henne medan han talade inifrån rånarluvan. ”Så, din kåta lilla slyna. Stick hem nu och kör upp fingrarna i fittan som du så gärna vill. Men du ska logga in på msn först. Du ska visa mig hur du leker med dig själv.” Sedan försvann han in i mörkret.
Hon reste sig mödosamt och rättade till klädseln bäst hon kunde. Kände hur hans säd snabbt kallnade mot hennes stjärt. Kände hur det smärtade i hennes bakre hål. Begrep plötsligt inte alls hur det här hade kunnat hända, nu när det hade hänt. Vinglande till lite när hon började gå. Insåg att hon fått i sig lite mer alkohol än hon varit medveten om, men visste samtidigt att det inte var något hon kunde skylla på.
Väl hemma igen hällde hon upp en ny drink. Svepte den utan vidare. Sedan en till. Tankarna snubblade om varandra. Hon utnyttjades grovt, om och om igen och återvände alltid förr eller senare, lyckades aldrig bryta. Det måste säga något om henne. Något hon fortfarande inte ville inse fullt ut. Hon gick upp till sovrummet och klädde av sig. Tog fram en stor dildo och började utan vidare bearbeta sig själv med den. Smekte sig själv medan hon förde den grova saken fram och tillbaka. Hade inte en tanke på att visa upp sig för mannen via en datoruppkoppling, men kände en egendomlig tillfredsställelse när orgasmen slet i henne och hon samtidigt kom ihåg hur mannen sprutat sin säd över hennes skinkor.
När hon vaknade på lördagsmorgonen var hon svagt bakis, samtidigt som det sved i baken. Hon stönade lite för sig själv, men tvingade sig att gå upp. Hon hade bestämt med en väninna, Camilla, att de skulle gå på stan tillsammans, ta en fika och gå i affärer. Eftersom Camilla skulle komma och hämta henne tillät hon sig att ta en återställare hellre än en huvudvärkstablett. Hon drog på sig jeans och en tröja över en gammal topp som låg liggande. Såg ingen anledning att klä sig finare än så, var nöjd med att få klä sig löst och ledigt.
Camilla hämtade henne halv elva och de gick och kollade lite på kläder innan de satte sig att fika framåt ettiden. Det märktes tydligen på henne att hon inte var helt närvarande, men när Camilla förde det på tal ursäktade sig Gunilla med att det hade varit en tuff vecka och att hon hade varvat ner med en för många gin och tonic. Detta godtogs med ett leende. Det fanns inte en chans att Gunilla skulle tala om för väninnan att hon varit ute på en kyrkogård sent på kvällen och blivit grovt utnyttjad. Det var för mycket. Vad det än var för konstigt hon höll på med så var hon ensam om det, måste vara ensam om det. För vad skulle folk tro om henne om de visste?
Men hon ansträngde sig för att vara lite mer närvarande, skratta när Camilla berättade någon dråplig historia om sina två barn. När det pep i den lilla mobiltelefonen fumlade hon fram den ur väskan utan att tänka närmare på vilken telefon det var. Läste meddelandet, det första sedan de skilts åt kvällen innan: ”Du lär dig visst aldrig.” Sedan följde en tid och en plats. Det högg till i henne och hon stoppade snabbt ner telefonen.
”Det var visst från en karl”, sade Camilla retsamt. ”Så du har hittat en goding på den där dejtingsajten, och håller det för dig själv.”
”Inte alls”, svarade Gunilla. ”Det där var inte vidare lyckat alls, faktiskt.” Redan medan hon sade orden såg hon att Camilla inte trodde henne. Och varför skulle hon. Det var ju en karl som hade SMS:at, men inte alls någon hon träffat via dejtingsajterna. Det slog henne plötsligt att den enda som fanns kvar av dem hon träffat det senaste halvåret var den här konstiga mannen som hon aldrig sett ansiktet på och som utnyttjade henne grovt.
”Jag ser ju på dig att du har nån”, sade Camilla med en blinkning.
Gunilla tänkte efter. Hon kunde aldrig någonsin berätta ens en bråkdel av sanningen för Camilla. Om inte... Men, nej, vilken antydan som helst som var hur liten som helst skulle leda in på farliga vägar. Till slut låtsades hon att det var Max som ville träffa henne igen, men att hon inte var så hågad av att träffa honom. Den sista delen var i alla fall sann.
”Äsch, vad har du att förlora?” sade Camilla. ”Vem vet, du kanske får dig ett nyp.”
I sitt stilla sinne tänkte Gunilla att hon säkert skulle få mer än så om hon gick med på att träffa mannen där han ville. ”Så kul var han inte”, sade hon istället. ”Jag får det säkert roligare med en deckare, ett glas vin och ett skumbad. Jag behöver inte fler förvecklingar.”
Det var åtminstone sant. Åtminstone kändes det så just då. Hon kunde strunta i alltsammans. Vad skulle mannen göra? Kidnappa henne? Inte ens han kunde väl vara så knäpp. Det var så hon kände när hon kom hem igen. Hon lade sig också i badet med en deckare, om än inte med något vin – det fick räcka med alkohol nu. När hon klev ur badet hade det börjat skymma. Hon insåg spontant att det var några timmar till tidpunkten mannen hade utsett. Skit samma, hon hade ändå inte en tanke på att gå honom till mötes.
Badet hade haft en välgörande inverkan på henne, och hon kände sig plötsligt som en ny människa. Men med det kom också en annan känsla: hon kände sig rastlös, ville hitta på något. Hon lagade till något halvfabrikat i mikrovågsugnen som hon åt, ringde sedan en väninna och pratade i en halvtimme. Blev inte lugnare för det. Loggade in på den ena dejtingsajten men insåg att hon ledsnat rätt ordentligt på männen som fanns på den. Kände att hon inte riktigt klarade av den där stillsamma kvällen hemma hon ställt in sig på.
Utan att riktigt vara medveten om vad hon gjorde hängde hon av sig morgonrocken hon haft på sig sedan hon klev ur badet. Hon drog på sig sina svarta stay-ups, hittade ett par matchande sidentrosor och en behå som framhävde hennes byst. Drog på sig en snäv svart kjol och en vit blus som hon lät vara uppknäppt för att hennes svällande urringing skulle framhävas. Såg sig själv i spegeln. Lade en måttlig sminkning. Valde ut ett par skor som framhävde hennes ben men samtidigt var bekväma att gå i. Drog kappan över alltsammans och begav sig ut i den mörka kvällen.
Först när hon var halvvägs till mötespunkten började hon undra vad det var hon höll på med egentligen. Men den känslan utkämpade en ojämn strid med en annan känsla. Hon visste att hon hade klätt sig som hon gjort av en anledning. En oregerlig, omedveten del av henne höll henne i sitt järngrepp.
*****
Mannen såg när hon kom gående, och han såg att hon kände igen hans bil där den stod på parkeringen. Han hade redan skrivit in meddelandet i telefonen, och nu skickade han det: ”Sätt dig i bilen. Ögonbindel finns i handskfacket.”
Han såg hur hon såg sig omkring, sedan hur hon kände på bildörren som han lämnat olåst. Han befann sig inte så långt ifrån, även om han såg till att hålla sig dold.
Som alltid kände han hur spänningen steg inom honom medan han gick mot bilen. Kvinnan ryckte till när han öppnade dörren. Han slog sig ner bakom ratten och tänkte för ovanlighetens skull att han inte skulle tilltala henne. Istället smög han in handen under hennes kappa, kände nylonet på hennes ben. Han styvnade, och letade vidare med handen. Hittade kanten på hennes stay-ups. Njöt av att känna både tyget och hennes nakna hud. Smekte på insidan av hennes lår. Kände hur det dunkade lite hårdare. Märkte också att kvinnan inte var alldeles oberörd heller.
När han kommit så långt drog han tillbaka handen och startade motorn. Medan han backade ut från parkeringsplatsen förvånade kvinnan honom genom att säga: ”Vart ska vi?” Han svarade inte, lät tystnaden arbeta för honom istället, och kvinnan sade inget mer.
Det tog inte allt för lång tid att nå hans eget hem. De hade varit här en gång innan, och kvinnan verkade känna igen sig trots ögonbindeln. Hon lät sig i alla fall ledas in i huset utan ett ord. I hallen sade han åt henne att knäppa upp kappan, som han sedan tog ifrån henne och hängde upp. Sedan ledde han henne vidare in i huset. Fick henne att ställa sig mitt i vardagsrummet medan han satte sig en bit bort. Lät blicken svepa över hennes kropp. Lite kraftig var hon, men med kurvor på alla de rätta ställena. Han kunde gott föreställa sig hur hon klädde sig så här på jobbet, fast kanske inte med lika många knappar uppknäppta i blusen.
”Vänd dig om”, sade han.
Hon gjorde som han sade. Kjolen smet verkligen åt om hennes stjärt på ett synnerligen läckert sätt. Det var nästan synd att hon inte kunde behålla den på.
När hon stod vänd mot honom igen tog han till orda på allvar: ”Du gjorde inte som jag sa igårkväll.”
”Nej.” Bara det enda ordet. Ingen förklaring, inget tecken på att hon erkände sin olydnad.
”Än en gång vägrar du att göra som du är tillsagd.”
”Och? Vad tror du om mig egentligen.”
Han log för sig själv. ”Att du är en kvinna som står vid sitt ord”, sade han. ”Och du lovade att lyda mig till punkt och pricka i sex månader. Kommer du ihåg det?”
”Ja.”
”Det har varit lite si och så med det.”
”Vad vill du mig?”
*****
Hon hoppades att hon lät stadigare på rösten än hon inbillade sig. Mannens svar kom snabbt: ”Just nu vill jag att du skall knäppa upp blusen.”
Hon drog efter andan. Det var inte det hon hade menat, men det var i alla fall något hon var beredd att göra. Hon knäppte långsamt upp knapparna, nerifrån och upp så att det sista som hände var att plagget föll isär och halvt om halvt blottade hennes fylliga bröst, inkapslade av den svarta spetsbehån.
Mannen sade ingenting, och tystnaden var öronbedövande. Hon uppfattade dock att han reste sig och gick mot henne. Kände hans händer på hennes axlar. Kände hur han avlägsnade blusen. Han stod bakom henne, och nu kände hon också hur han knäppte upp knappen i kjolen och drog ner blixtlåset. Plagget föll till golvet, lämnade henne ståendes där i sina underkläder, skor och ögonbindeln.
Sedan sade han: ”Du ville inte visa mig hur du tillfredsställde dig själv i cam, så nu vill jag att du ska onanera för mig live. Du har gjort det en gång innan, så det borde inte vara så svårt för dig.”
Hon borde känna sig upprörd, tänkte hon, men kunde inte förmå sig till det. Istället lät hon sig ledsagas genom huset, in i ett helt annat rum. Hon hörde hur mannen stängde dörren bakom dem, kände sedan hur hans fingrar grep tag i hennes trosor och drog ner dem. Hans fingrar letade sig över hennes venusberg och hon rös till. Det var långt ifrån första gången hon var exponerad för hans blick, men han var fortfarande som en främling för henne, och det kändes lika underligt och... ja, spännande... som första gången. När han knäppte upp hennes behå hade hennes bröstvårtor blivit som små nötter.
Mannen visade henne till något som hon snabbt förstod var en säng. ”Såja, Gunilla”, sade mannen medan han strök med fingrarna över hennes ena skinka. ”Lägg dig till rätta och visa mig hur du bearbetar din fina fitta.” Hon var halvvägs upp i sängen när han frågade: ”Behöver du en dildo, förresten?”
Sängen kändes mjuk och behaglig. Hon halvlåg i den, med överkroppen lutad mot kuddarna. Hon lät benen falla isär, visste att den egendomliga mannen såg allt. Rös till igen när hon lät fingrarna stryka över blygdläpparna. Det var ingen rysning av obehag, utan mer en känsla av att göra något förbjudet, för tänk om någon annan hade vetat om det? Tänk om Camilla hade sett henne nu.
Hon skakade av sig tankarna och lät ena fingret glida in i skåran. Rörde fingertoppen där ingången till hennes fuktiga nöjestempel fanns. Nåja, den var inte så fuktig till en början, men reagerade ganska snabbt. Hon drog med fingret i skåran och andades in när det nådde klitoris. Situationen må vara hur underlig som helst, men kroppen hade helt andra idéer om vad som var rätt och riktigt än hennes huvud. Hon särade på blygdläpparna med den andra handen, gned klitoris en stund, kände sedan på könsmynningen igen, upptäckte att hon kletat av sig en del. Lirkade in ett finger en bit, tänkte att det här inte skulle vara några problem. Lät ett andra finger göra det första sällskap, tryckte in dem hårt, så långt in hon kunde, grävde med dem i sig. Kände hur safterna flödade till. Lyckades nästan glömma bort mannen hon inte kunde se men som kunde se henne. Förundrades över hur snabbt hon hade lyckats komma i stämning. Rörde raskt på fingrarna, hörde kåtljuden som kom ur henne nästan som i en dimma.
Hon famlade efter dildon mannen lagt fram på sängen. Skruvade på den, var ute efter vibrationerna. Tryckte staven mot lustknappen medan hon fortsatte att arbeta med fingrarna djupt inne i sig. Stönade till och vred på kroppen när vibrationerna fick det att gå som en stöt från klittan rakt ut i kroppen.
Det hela gick så snabbt att hon överraskade sig själv. Plötsligt låg hon där med brett särade ben och krampade inför vad hon visste var den främmande mannens blick. Hon försvann in i en dimma, blev plötsligt medveten om rörelser i sängen, hur mannen pressade upp hennes ben och tryckte sin långa kuk i henne, började stöta i henne. ”Så, Gunilla”, flåsade han, ”låt dig nu knullas som den kåta slyna du är.”
Hon var fortfarande halvt borta och blev inte medveten om repet som lades om hennes vrister förrän det var för sent. Hon kvicknade till och började fäkta med armarna medan mannen knöt ihop hennes fotleder. Sedan grep han tag i först hennes ena arm, sedan den andra, och plötsligt hade hon försetts med handfängsel. Hon skrek till, men fick bara höra hur han sade: ”Håll käften! Du markerar ju hur tydligt som helst att det är så här du vill ha det!”
Han hade fortfarande kuken i henne och dunkade hårt och hänsynslöst i henne. Hon var fullt beredd på att han skulle komma medan han var i henne, men plötsligt så drog han sig ur igen. Hon hörde ett ljud som hon inte riktigt förmådde uttyda förrän hön kände hur tejpen virades runt hennes nylonstrumpor alldeles ovanför repet som surrats runt hennes vrister.
Det var första gången under hela tiden spelet med den här mannen pågått som hon kämpat emot på allvar. ”Ligg still!” röt han. Virade tejpen om hennes vader och vidare upp till knävecken. När han kommit så långt slutade han plötsligt. Men så kände Gunilla hur dildon hon nyss använt pressades långt upp i henne. Hon skrek igen, men mannen var obeveklig. Han virade tejpen vidare upp över hennes lår, och hon kände den mot sin hud. Snart låg hon med benen hårt sammantejpade och med dildon uppkörd i fittan.
Därnäst var det armarnas tur att tejpas ihop. Han lyckades inte tejpa ihop dem på samma sätt, men tillräckligt för att hindra att hon rörde på dem så värst mycket. Han drog ner henne i sängen en bit, sköt sedan upp armarna över hennes huvud. Satte sig grensle över henne och drog upp huvudet. Hon ville kämpa emot, men förstod nu att det var lönlöst. Kände hur något mjukt som verkade vara av gummi pressades in i hennes mun. Kände sedan hur det fästes med en rem bak på huvudet. Kunde inte se, inte prata, bara röra sig med viss möda.
Hon kunde höra mannen flåsa, flämtade själv fortfarande lite. Kände plötsligt hur något droppade ner på hennes bröst, sedan hur en stråle sköt ut och träffade henne över ögonbindeln och pannan. Fler strålar följde, några i ansiktet, en hel del över halsen, sedan fler droppar på brösten. Han hade runkat över henne medan hon låg hjälplöst hoptejpad med en stor dildo i sig.
Hon ville tala, men det var omöjligt. Istället tog mannen till orda. ”Så, Gunilla”, sade han. ”Du lovar att lyda, men det krävs visst något alldeles extra för att du verkligen ska göra det. Så du ska få ligga här och tänka ut hur du ska blidka mig.” Hon kunde känna hur han reste sig från sängen, hörde sedan hur han avlägsnade sig, hörde dörren öppnas och stängas. Hörde sedan till sin förvåning hur en nyckel vreds om i låset.
Sedan började hon skaka i hela kroppen. I ett svagt ögonblick hade hon tänkt sig möjligheten att mannen skulle få för sig att kidnappa henne, och det här var väl så nära ett sådant scenario man kunde komma. Hur kunde hon ha varit så dum att hon gav sig in i den här leken. Nu låg hon helt förnedrad i sängen, fastbunden, med sperma över sig. Hon måste göra något.
Hon lyckades vrida armarna så att hon kunde skjuta upp ögonbindeln i pannan. Saken hon hade i munnen kunde hon dock inte rå på, eftersom hon inte kom åt remmen i nacken. Det var helt mörkt i rummet, men när mörkerseendet långt om länge kom igång förstod hon att det måste vara mannens sovrum hon låg i. Men det var något konstigt med det. Sen insåg hon att mannen hade tömt rummet på allt utom sängen hon låg i. Som hastighast tänkte hon beundrande att han verkligen var grundlig.
Sedan började hon desparat slita med armar och ben för att frigöra sig. Låg snart och flåsade medan hon konstaterade att det var lönlöst. Insåg plötsligt att hon för första gången i sitt liv (såvitt hon kunde minnas) hamnat i något som hon inte kunde ta sig ur på egen hand, inte behärska...
Det enda hon kunde göra var att ligga i mörkret och vänta...
Fler noveller av samma författare
