Att lyda en främling (4)
Snart nog insåg mannen att han hade nått en punkt i den här leken som var mycket svåravvägd. I parken hade han för första gången mer eller mindre verkligen tvingat kvinnan till något. Att hon hade låtit hans sperma rinna ut över hans byxor var något som krävde konsekvenser, men han kände att det inte riktigt var läge än att låta konsekvenserna vara av det hårdare slaget. Men något utöver det vanliga måste ändå till.
Han funderade och funderade. Nästa förmiddag ringde han upp henne på den lilla telefonen. ”Hej, Gunilla”, sade han efter att hon hade svarat. ”Tack för senast.”
Hon förvånade honom med en gång: ”Tack själv”, sade hon.
Han tänkte dock inte låta henne förstå att hon överraskat honom. ”Det är bara en sak. Jag måste nog låta kemtvätta byxorna. Det var inte snällt av dig.”
”Det råkade bli så.”
”Det hjälps inte, Gunilla. Det får konsekvenser. Vad har du på dig?”
”Som vanligt.”
”Som betyder?”
”Svårt att säga just nu.”
”När du sitter på kontoret?”
”Just det.”
”Så här är det, Gunilla. Ikväll vill jag se dig igen, direkt efter jobbet. Du ska ha på dig stay-ups, inga trosor under kjolen.”
”Det går väl för sig.” Men när han berättade vart han ville att hon skulle ta sig, lät hon inte lika medgörlig. Till slut sade hon i alla fall: ”Visst, samma tid som igår, kanske lite senare.” Sedan var det hon som bröt samtalet.
Mannen satt en stund till och funderade. Kvinnan hade varit helt annorlunda gentemot hur hon varit tidigare. Han hade väntat sig att hon skulle vara tystlåten, lite motsträvig. Han hade inte alls räknat med att hon skulle låta... entusiastisk var fel ord, men...
Kanske var det dags att låta leken stegras lite ändå.
*****
Gunilla tvingade sig själv att fokusera på arbetet, men när lunchen kom släppte allt. Hon lämnade kontoret och gick till närmaste klädbutik för att inhandla nya stay-ups. Hon var själv mycket väl medveten om att något inom henne ändrats. När hon väl hade hittat tillräckligt med styrka för att köra hem hade hon först tänkt att ingenting kunde förmå henne att gå med på den här konstiga mannens vidare upptåg. Men sedan hade hon kommit att tänka igen att hon hade kunnat göra motstånd om hon hade velat. Varför hade hon inte gjort det? Hon tänkte tillbaka över det som hänt och var tvungen att konstatera att hon inte gjort motstånd därför att hon hade gillat det. Han hade mer eller mindre tvingat henne att ta honom i munnen och hon hade gillat det.
Tanken hade först skrämt henne. Vad hade hänt med henne? Men när hon slutade tänka fylldes hon av något annat. Hon hade kvar smaken av honom i munnen. Kände sig till och med lite kletig i ena mungipan. Hon satte sig med en drink och gick igenom hela det korta händelseförloppet i huvudet, kände hur det pirrade lite i henne. Hon tyckte fortfarande att alltsammans påminde om en dålig film, men ingenting kunde längre bedöva hennes känslor. Hon gick upp till sovrummet, klädde av sig och gick ett varv med dildon, oförmögen att stå emot sina egna känslor.
Tillbaka på kontoret efter lunch tvingade hon sig att fokusera på jobbet igen. Det fick bra, hon hade genom åren lärt sig hur hon skulle göra för att hålla privatlivets olika angelägenheter utanför arbetet. Men när det blev dags att sluta och hon uppsökte toaletten kom alla de uppdämda känslorna tillbaka. Hon skalade av sig strumpbyxorna och lade dem i handväskan tillsammans med sina trosor. Sedan drog hon på sig sina nyinköpta, svarta stay-ups. Hon tyckte att hon var nervös som en tonåring som skulle på sin första dejt, förutom att hon inte alls var någon tonåring längre, och detta var någonting helt annat än en första dejt.
Nervositeten bestod i att hon, som vanligt, inte alls visste vad mannen hade i kikaren. Men han hade valt en plats nere vid stranden. Hon kände till den. Den var ödslig, och han hade valt ut en träddunge som stod invid en vattensamling en bit in från stranden. Platsen var så ödslig att mannen säkert skulle kunna mörda henne utan att någon märkte något, tänkte hon melodramatiskt. Men hon var inte rädd för att så skulle ske. Så dålig var inte den här filmen. Men utöver det... Hon hade inte en aning om vad han hade i kikaren, men hon var fast besluten att låta det ske...
Hela vägen ner till stranden kände hon sig helt uppslukad av förväntan. När hon klev ur bilen märkte hon hur mycket det blåste. Vinden tog sin in under hennes kjol och svepte över hennes troslösa kön. Hon tog på sig sin jacka som skydd mot blåsten och började gå, hittade utan problem den plats mannen utsett. För att komma dit var hon tvungen att lämna den lilla stigen hon gått från bilen. Och när hon väl lämnat stigen hamnade hon snart utom synhåll. Med bultande hjärta ställde hon sig vänd mot den lilla vattensamlingen, tänkte på nytt att det inte var något dåligt ställe att gömma ett lik.
När det knäppte till bakom henne hoppade hon till. Hon kunde känna hjärtat slå i bröstet, var akut medveten om hur hon andades stötvis. Hon hörde hur mannen kom närmare. Kunde snart känna hans andedräkt i nacken. Hon rös till och kände hur huden knottrade sig över hela kroppen.
****
Mannen stod ett ögonblick med läpparna någon centimeter ifrån hennes nacke medan han försökte känna in hur han borde göra det här. Till slut beslöt han sig för att vara hård och bestämd. Utan vidare åkte hans hand in mellan hennes ben och han förde den raka vägen till hennes kön. Hon kändes varm och fuktig, och per hans instruktioner hade hon inga trosor på sig. Han drog ut handen och virade istället hennes hår om den. Sedan drog han nedåt. Han hörde henne flämta till, kanske också ett litet kvidande. ”Kverulera inte nu, Gunilla”, sade han. ”Sätt dig på huk.”
Han behöll greppet om hennes hår tills hon sjunkit ner så som han sagt. Hon vinglade till, och han var tvungen att stödja henne med andra handen för att hon inte skulle trilla omkull. För dagen hade han dragit en rånarluva över huvudet. Tidigare hade det varit hennes ögon som var dolda för honom, nu var det tvärtom; än var han inte beredd att låta henne se honom helt. Han kunde bara gissa hur hon kände sig. För egen del kände han en nästan andlös spänning. När han drog ner gylfen såg han till att göra det så att ljudet hördes, tyckte sig se hur hennes kropp spändes.
Han var redan styv när han lutade sig fram över henne, men såg till att inte låta sitt organ röra vid henne på något vis. ”Du förstår, Gunilla”, sade han. ”Från och med nu är jag inte så snäll längre. Jag har haft överseende med dina olika nycker, men ska du lyda mig får du från och med nu se till att göra det ordentligt. Jag uppskattade inte alls att behöva lämna in byxorna på kemtvätt igår. Har du förstått?”
”Ja”, svarade hon. Den enda stavelsen talade om för honom vad han behövde veta. Han gick runt framför henne, visade sig nu för henne. Han såg hur hon tog in först det erigerade organet hon hade i ansiktshöjd, sedan rånarluvan. Han letade efter något i hennes ögon som talade om hur hon kände, men hennes ansiktsuttryck var omöjligt att tolka – som om hon kände hundra olika saker samtidigt. Han tog tag i den erigerade lemmen och strök den över hennes kind. Det ryckte till i mungipan och han drog den svullna toppen dit.
Det var då hon förvånade honom. Hon blickade uppåt där hans ansikte doldes för henne, sedan särade hon lätt på läpparna och vred svagt på huvudet så att hans styvnad försvann in i hennes mun. Hon bearbetade honom med små lätta huvudrörelser, lät tungan samtidigt spela under ollonet. Det spände i kuken, i pungen. Måtte det pågå länge, tänkte han. Njutningen var enorm, och naturligtvis kunde han inte hålla sig hur länge som helst. Han satte handen mot hennes panna och tryckte till samtidigt som han drog sig ur henne. Kuken glänste av hennes saliv och hans eget försprut.
”Du bättrar dig”, sade han. Det gick fortfarande inte att läsa av henne. ”Det är bra att du förstår att du ska gottgöra fadäsen från igår.” Han placerade det svullna kukhuvudet mot hennes läppar igen, njöt av att se hur hon utan vidare särade på dem och släppte in honom i värmen igen. Den här gången sög hon lite hungrigare, kändes lite girigare. Han lät henne hållas, njöt och väntade tills han närmade sig den punkten där det gällde att bestämma om han skulle dra sig tillbaka en stund igen, eller driva allt till slutpunkten.
När han fattat sitt beslut började han jucka svagt i hennes mun medan hon sög. Hennes mun var varm och fuktig, hennes tunga kittlade honom oavbrutet. Snart skulle han komma, det fanns inget sätt att hålla igen. Men än hade han ett beslut kvar att fatta. Han tittade på hennes ansikte med det outgrundliga uttrycket, och valet var lätt.
Ett enda ord: ”Runka!” Han drog sig lite tillbaka medan han sade det så att ollonet slapp ut ur hennes mun. Hon gjorde som han sade; lät handen söka sig till staken och började dra med långa rytmiska rörelser. Han lade händerna på hennes huvud och höll det så att kuken riktades rakt mot det, visade på det viset vad han ville. Han ansträngde sig för att inte med ett ljud visa hur det var ställt, men hon reagerade när hon kände kuken hårdna till strax före utlösningen och blundade. Sekunden senare pumpade han ur sig det vita kletet som lade sig lite varstans i hennes ansikte. Några droppar föll på hennes stay-ups och utgjorde en härlig kontrast mot det svarta tyget. Han stod kvar medan hon mjölkade ur honom den sista droppen. Sedan stoppade han snabbt tillbaka kuken och lät henne sitta där medan han raskt gick därifrån.
Det tog ett tag innan kvinnan dök upp ur den lilla dungen. Hon hade lyckats göra sig ren, men såg lite skyldig ut där hon gick mot bilen. Han log lite för sig själv. Att se henne så här efteråt var nästan lika njutbart som det som hänt innan. Att se henne och fundera lite över vad han skulle vilja ha av henne härnäst. Trots utlösningen han precis fått kände han sig uppspelt och lite vulgär. Han väntade med mobiltelefonen i hand tills kvinnan satt sig i sin bil. Sedan ringde han upp henne: ”Du gör dig bra som en nedsprutad liten slampa”, sade han. Sedan bröt han samtalet.
Han såg hur hon ryckte till. Där hon tidigare varit på väg att starta bilen satt hon nu ett litet tag och stirrade rakt ut i tomma intet. Det var omöjligt att veta hur hon reagerat på hans ord, eller på det som hänt, men hon kunde knappast vara omedveten om att det skulle komma mer... förr eller senare.
*****
Med ett ryck bestämde sig Gunilla för att hon inte kunde sitta där hur länge som helst. Inte för att hon hade någon tid att passa, eller för att någon väntade på henne hemma. Var det så han såg henne, den främmande mannen? Som en nedsprutad liten slampa? Vem trodde han att han var? Vem trodde han att hon var? Samtidigt fanns det inte längre något utrymme för tvivel. Hon hade varit med på noterna under varenda sekund av det korta mötet.
Hon körde hem och duschade. Försökte förstå hur hon kunde ha gått med på allt sådär utan vidare. Det fanns inte i henne att vara någons ”nedsprutade lilla slampa”, men på något sätt hade det blivit så ändå. Hon satte sig i morgonrocken vid datorn och loggade in på sina dejtingsajter. Försökte hitta någon som motsvarade hennes egentliga krav på en man. Hennes senaste dejt hade skrivit några rader för att tacka för senast. Han hade egentligen inte varit alls dum, och hon föreslog att de skulle träffas igen om några dagar.
Under den tiden ringde inte den främmande mannen en enda gång. Om Gunilla var besviken eller lättad var inget hon riktigt orkade rådbråka sin hjärna med. En smärre kris uppstod dessutom på jobbet som tog mycket av hennes tid och energi i anspråk.
Träffen slutade med att hon hamnade i säng med sin dejt. Hon upplevde det som trevligt, angenämt, allt som sex borde vara. Och ändå saknade hon något när det väl var över. Ensam i lägenheten hällde hon upp en drink och tog fram den lilla telefonen, funderade över att ringa till den främmande mannen... Men varför då? Vad skulle hon säga? Bättre att bara låta honom försvinna ur hennes liv, om det var det han hade tänkt. Så att hon kunde återgå till ordningen, låta det här vansinnet ha gjort henne en erfarenhet eller två rikare, men inte mer.
Helgen kom och gick, sedan några dagar till. Hon hade lyckats övertyga sig själv om att mannen inte skulle höra av sig något mer när den lilla telefonen till slut ringde mot arbetsdagens slut.
”Det är din turdag, Gunilla”, hörde hon mannens röst så fort hon svarade. ”Du ska få välja. Välja om det är dags för mig att bekanta mig närmare med din fina fitta. Ja eller nej?” Hon satt som fastnaglad och försökte låta bli att rodna. ”Ja eller nej?”
”Jag måste få tänka på saken”, sade hon.
”Tänka”, fnös mannen. ”Tänk inte så mycket. Svara bara. Ja eller nej?”
Gunilla blundade. Insåg till sin stora förfäran vilket svar som låg närmast till hands: ”Ja.”
”Du kan ruljangsen vid det här laget”, sade mannen. Inga trosor under kjolen. Stay-ups.” Sedan gav han henne ytterligare instruktioner som fick hennes nerver på helspänn.
Någon timme senare steg hon in på varuhuset mannen sett ut. Hon gick raka vägen till damavdelningen och köpte ännu ett par stay-ups. Om det här skulle fortsätta var det väl lika bra att ha ett par i handväskan i fall att, tänkte hon för sig själv när hon lade fram kreditkortet.
Efter avslutat inköp letade hon upp varuhusets toaletter. Upptäckte att hon inte hade någon femkrona, och var tvungen att leta upp närmaste kassa för att växla. Gick in på toaletten och låste om sig, skalade av sig strumpbyxorna och trosorna och bytte till stay-ups. Kände hur hon darrade lite och satte sig på toalettlocket medan hon slog numret. ”Tredje dörren till vänster”, sade hon när mannen svarade. Sedan reste hon sig snabbt och vred om dörrvredet så att dörren var olåst. Precis som hon gjort det hörde hon hur ett mynt trillade ner i apparaten utanför. Hon ställde sig med ryggen mot dörren och lutade sig fram över toaletten.
Hon hörde hur dörren öppnades och sedan låstes från insidan. Några snabba fotsteg och mannen stod bakom henne. Kjolen åkte upp och hennes bak blottades. Händer tog på henne, såg till att hennes blygdläppar drogs isär. Utan att mannen sagt ett ord penetrerade han henne. Hon var långt ifrån uppvärmd och kved till, men mannen lät inte det bekymra honom. Han virade hennes hår om handen och började stöta hårt och intensivt.
Den första obehagskänslan försvann snabbt. Hon borde inte vara förvånad över de egna reaktionerna vid det här laget, men förundrades ändå över hur snabbt hennes kropp producerade sitt eget glidmedel. Mannen knullade på. Drog henne i håret, stötte kuken fram och tillbaka som om hon bara var ett hål för honom att använda sig av för sin egen njutnings skull. Det var det sjaskigaste och mest djuriska knullet hon någonsin varit med om. Hon försökte låta bli att stöna ifall det skulle höras genom väggarna, men lyckades inte förtränga några enstaka gnyenden. Han var inte så grov, men lång, och dunkandet långt in i henne fick blodet att pulsera i hennes underliv. Så kände hon hur han hårdnade till lite, expanderade och sedan pumpade loss djupt i henne.
Det var först då, sekunderna innan han drog sig ur henne, som hon kom att tänka på att han använde kondom. Hur kunde hon ha glömt...? Så kände hon gummit alldeles mot stjärtskårans begynnelse, kände sedan hur hans sörja sipprade ner mellan stjärthalvorna. Hon hörde hur dörren låstes upp, öppnades, och sedan slogs igen.
Mannen hade gått, men där hon stod framåtlutad med sperman rinnandes mellan skinkorna och gummit utslängt på ryggslutet var hon tvungen att avsluta det här själv. Hon stödde sig på den ena handen medan hon snabbt förde andra handen till det nyknullade hålet. Hon stack snabbt in två fingrar, kände hur fittan nästan sög in dem, började pulla sig själv det hårdaste hon kunde.
Hon hade knappt hunnit börja förrän hon hörde hur ett mynt lades i utanför. Hon hade inte låst...! Hon hann precis ställa sig upp innan en mansröst sade: ”Nejmen, oj... jag trodde...”
”Jag var precis på väg att gå”, mumlade hon. Kände hur rodnaden spred sig i hela ansiktet medan hon såg till att dra ner kjolen ordentligt. Kände hur det flammade i hela kroppen. Hon var medveten om hur den använda kondomen hade åkt ner på golvet. Kunde inte göra något åt det nu. Tryckte sig förbi mannen i dörren och flydde fältet så snabbt hon kunde utan att väcka något uppseende. Kände hur sperman fortfarande rann, förstod att något av det måste droppa ut från under kjolen och ner på golvet. Tog sig ut från varuhuset det fortaste hon kunde, kände sig fullständigt tillintetgjord, förstod inte alls varför hon gjorde så här – gjorde så här mot sig själv, för hon hade ju faktiskt kunnat avstyra det när som helst. Att hon inte gjorde det...
En sak var säker, det här varuhuset skulle hon inte kunna besöka igen på länge. Tillbaka vid bilen försökte hon diskret att torka sig ren med trosorna innan hon klev in i bilen, ville inte fläcka ner klädseln i onödan.
*****
Lite längre in i korridoren log mannen lite för sig själv. Att bara få lov att ta någon på det här viset, utan vidare, utan några som helst motkrav, det var som en dröm. Det var sällan han hade njutit så mycket av ett sådant snabbknull, men det var heller inte var dag som man bara fick stoppa kuken i någon och köra på. Det som hänt sen, när hon glömt att låsa dörren inifrån... Ja det gjorde ju inte saken sämre. Han funderade på att ringa upp henne, men bestämde sig sedan för att låta bli. Låt det gå ett tag, låt henne få vänta, och undra...
Fler noveller av samma författare
Du anar inte... ;-)