Frida och grannarna (7)
Helgen blev som helgerna tenderade att vara nu för tiden, lätt outhärdlig. Utan jobbet som distraherade sökte sig Fridas tankar osökt till hennes konstiga dubbelliv. Alla förhoppningar hon eventuellt hade hyst om att kunna ta sig ur grannarnas grepp hade försvunnit. Hon skulle fortsätta att vara deras lilla... Ja vad? Sexslav? Sexleksak? Deras lilla hora?
Hon rodnade för sig själv när hon tänkte detta. Kom ihåg hur hon senast förnedrats genom att tvingas gå på alla fyra i koppel, säga högt att hon var en liten kukhora, och äta Eriks sperma ur en skål på golvet. Det var inte utan att hon rös till när hon mindes det. Kanske mest för att det otänkbara hade hänt att hon blev mer tillfredsställd av det än av älskogsstunden med maken, Bengt. på lördagskvällen.
Det blev allt svårare för henne att hålla masken de stunderna hon och maken var ute i trädgården och språkades vid med grannarna. Hur kunde de prata så normalt samtidigt som... Ja, samtidigt som de utnyttjade henne? Vid något tillfälle råkade Bengt säga att han skulle ha ett sent kvällsmöte på måndag. Hon såg genast en glimt i grannfruns, Agnetas, ögon, och undrade inte för första gången vem som egentligen bestämde i det där huset.
Måndagen var uthärdlig eftersom jobbet distraherade. Men hon gick också med en lågfrekvent skam längst in. En skam som bottnade i den förväntan hon samtidigt kände. När hon kom hem gick hon som på nålar och väntade på att telefonen skulle ringa. När den inte gjorde det började hon undra. Hon tittade bort mot grannhuset mer än en gång, men det var nu så ljust om kvällarna att det behövde bli rätt sent för att hon skulle se om ljuset var tänt i källarrummet.
Hon hade varit så säker... Som så ofta förr blev nyfikenheten henne övermäktig. Hon tog sig ut köksvägen och in på grannarnas tomt. Sedan smög hon fram till fönstret.
Om hon förr blivit lätt skärrad av sådant grannarna hittat på, fick hon på nytt en syn som gjorde att hon knappt trodde sina ögon. Grannfrun låg naken på rygg i den stora sängen. Hon var bunden till armar och ben i sängstolparna. Men det var brösten som Frida fäste blicken på. Hon kröp ända intill fönstret för att kunna se bättre.
Agneta hade något slags klämmor om sina stora bröstvårtor. Såvitt Frida kunde se hade klämmorna ringar eller krokar där rep hade fästs. Hon misstänkte att det måste finnas en krok i taket som hon inte hade lagt märke till, för repen var hårt spända och sträckte sig rakt upp i taket. Grannfruns bröstvårtor och bröst var utsträckta på ett för Frida närmast groteskt sätt. Hon hade aldrig sett något liknande.
Hon såg hur grannfrun ibland var tvungen att lyfta på överkroppen för att avlasta. Hon kunde inte alls förstå hur någon frivilligt kunde utsätta sig för sådant, men hon kunde inte slita sig. Och var befann sig Erik?
"Hej, Frida. Jag visste väl att en smygfluktande liten kåthora som du inte skulle kunna hålla sig borta."
Hon borde ha förstått. Hon borde ha haft vett att dra sig hem med en gång. Nu var det för sent. Hon såg på Erik, kände att hon måste försöka... "Jag klarar inte...", började hon.
"Klarar inte det där?", sade Erik, och nickade mot fönstret. "Vi får väl se vad du klarar. Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag vill göra med dig än - det blir ögonblickets ingivelse som får bestämma."
En akut ängslan sköljde genom Frida, men hon lät sig kopplas och ledas in i huset utan ett ljud. Hon visste inte vad hon skulle utsättas för och det fick henne att känna sig svimfärdig. Som vanligt fick hon Eriks lystna blickar på sig när hon klädde av sig, innan hon leddes ner i källarrummet.
"Hej Frida!" sade Agneta, där hon låg med utsträckta bröstvårtor. "Så trevligt att du kommer och hälsar på." Det var en befängd replik givet omständigheterna, och fastän hon var lika solig som alltid lät rösten ansträngd.
Inte heller nu sade Frida något. Den "riktiga" Frida var fortfarande påslagen. Den som hatade att bli förnedrad genom att tvingas krypa på alla fyra fram till den konstiga gynekologstolen. Och sedan bli fastspärrad i den. Hon fick sitta upp, men med benen brett särade. När hon inte kunde röra en fena tog Erik och strök henne över kinden. "Vilken näpen liten hora", sade han. "En kåt, smygfluktande liten hora." Sedan blev rösten strängare. "Men du är dålig på att tala om vilken kåt liten hora du är. Och eftersom du tycker så mycket om att titta, skall vi visa dig vad som förväntas av små horor. Se och lär!"
Frida bara stirrade på honom. Det här var ju inte klokt. "Väntade de sig verkligen att hon skulle lära sig att...?"
Hon såg på när Erik med raska steg gick bort till sin fru. Väl där slog han på repen som gick mellan hennes bröst och kroken i taket. Agneta flämtade till, och det syntes på hennes grimas att det gjorde ont. Erik daskade till repen igen. Agneta kved till och höjde lite på överkroppen. Aldrig att hon själv skulle klara något sådant, tänkte Frida där hon satt. Hon kunde nästan känna smärtan i sina egna bröstvårtor.
Hon såg hur Erik tog tag om båda repen och drog. Fruns bröst antog en fullkomlig osannolik form och hon skrek högt. Erik släppte taget om repen, men örfilade genast sin fru istället. "Tyst!" sade han strängt. "En liten hora ska väl kunna tåla lite, eller hur?"
"Ja, älskling", flämtade Agneta genast. "Förlåt älskling."
Erik lät ögonen svepa över fruns kurviga kropp, som om han funderade ut nya sätt att plåga henne. "För du är väl en liten hora, eller hur?"
"Ja älskling, jag är en liten hora."
Genast slog Erik till repen så att frun kved. "Vad är du för hora?"
"Jag är en liten kukhora", flämtade Agneta snabbt. "En knullhora. En riktig liten knullhora som är till för att utnyttjas."
"Vad har du för taxa då?"
"Jag är en riktigt billig lite slampa. En billig liten knullhora som låter vem som helst stoppa kuken i henne för en tia."
Vad fan säger hon? tänkte Frida chockat.
Erik skrattade högt. "Hör du det, Frida, din lilla hora? Vilket billigt fnask man är gift med, som säljer sig för en tia. Vad får man betala för att knulla din lilla horfitta då?"
Frida var så indignerad att hon glömde sig helt. "Hundratusen, minst", sade hon sturskt. Sedan sjönk hjärtat i hennes bröst när Erik raskt gick bort till henne. "Är du uppkäftig, ditt lilla luder?" sade han. Frida började darra invärtes. Givet vad hon sett så här långt var hon långt ifrån säker på att hon alls skulle gilla fortsättningen. "Hundratusen? Jag har väl aldrig hört på maken. Egentligen borde jag bjuda in alla mina kompisar och låta dem knulla din lilla horfitta gratis." Han granskade henne uppifrån och ner. Granskade henne med ögon som talade om för Frida att han stod och funderade över exakt vad han skulle kunna göra med hennes fasttjudrade kropp. Nu hade hon verkligen ställt till det för sig själv.
Det fanns bara en sak att göra: "Förlåt", sade hon, "jag tänkte mig inte för."
Erik granskade henne strängt. Frida hoppades att hon hade lyckats blidka honom. "Jag ska fundera på om jag godtar det", sade han. Sedan lämnade han henne och gick tillbaka till sängen där Agneta låg.
Frida hade en känsla av att hon hade kommit lindrigt undan där hon satt. Men det skulle hon säkert inte göra framöver. Erik slog till repen hårt igen, och Agneta kved till. Sedan daskade han till hennes ena bröst. "Två billiga små fnask till priset av en", sade han, som för sig själv. Han tog tag i repen igen och drog så att Agnetas bröst töjdes ut. Hennes ansikte förvreds och hon flämtade hårt. "Du vet vad jag vill höra", sade Erik strängt.
"Du vet att jag är din lilla kukhora, älskling", kved Agneta. "Du vet att du får utnyttja mig som du vill."
"Så lilla kukhoran är sugen på kuk, då?"
"Ja! Jag är alltid sugen på din härliga kuk, älskling. Och så är jag ju ett billigt luder som förtjänar allt du gör med mig."
Erik granskade henne hårt en stund. Sedan krokade han loss repen från klämmorna, som han lät sitta kvar i Agnetas bröstvårtor. Han band loss hennes armar, men bara för att binda ihop dem vid handlederna när han fått henne att sätta sig upp. Hon satt fortfarande bredbent i sängen med fötterna fasttjudrade när han band samman repen i taket med dem som höll ihop hennes armar och hissade upp dem så att de var fullt uppsträckta. Han klev upp på sängen framför henne och lirkade fram sin kuk.
Där Frida satt hade hon fortfarande svårt att ta in allting. Men hon kunde inte låta bli att titta. Titta på det groteska skådespelet och samtidigt våndas inför vad som skulle hända henne så småningom. Hon såg hur Erik virade fruns hår om handen, hur han sedan tryckte in kuken till roten i hennes mun. Det chockades hon inte längre av. Men när han gav Agneta en hård örfil med kuken intryckt i munnen högg det till i Frida. Häpet såg hon hur Erik munknullade sin fru medan han fortsatte att örfila henne.
När grannfruns kind var blossande röd tryckte Erik hårt in sin kuk i hennes mun så att det kluckade våldsamt innan han drog ur den. Agneta hängde där i armarna och flämtade, kippade efter andan och dreglade okontrollerat. Erik knäppte på bröstklämmorna innan han lämnade henne där. Frida bara stirrade. Hon förstod inte hur grannfrun förmådde vända blicken mot henne och le.
"Skall du bara lämna din lilla kukhora så här?" sade hon sedan till sin man.
"Är du uppkäftig?" sade han till henne. "Eller är du bara en kåt liten hora som vill ha mer?" Han höll på att rota i en låda efter någonting. "Först ska du i alla fall blunda." Han tog med sig några olika attiraljer tillbaka till sängen. Han lade ner sakerna innan han gick runt bakom sin fru. Snabbt försåg han henne med ögonbindel. Han tog bort klämmorna från hennes bröstvårtor, men bara för att ersätta dem med andra klämmor som var hopkopplade av en kedja. Sedan slet han i kedjan. Frida såg hur bröstvårtorna sträcktes ut och Agneta kved till igen. "Vad kvider du om, din lilla hora?" sade Erik. Handen släppte kedjan men slog snabbt till Agneta på kinden.
Frida kände sig fortfarande indignerad, men på något konstigt sätt hade grannfruns tidigare leende lugnat henne. Hur perverst det än var, så tvivlade hon inte på att Agneta var med på noterna. Men om Erik skulle göra så mot henne själv... Hon skulle inte klara av det... Hon skulle dö.
Nu daskade Erik till fruns bröst igen. Hon flämtade till, men kved inte. När han på nytt drog i kedjan grimaserade hon, men inget ljud kom över hennes läppar. "Ser du nu hur en riktig hora beter sig, Frida?" sade Erik. Frida visste inte vad hon skulle säga, men Erik verkade inte bry sig om hennes tystnad. "Ju snabbare du lär dig att bli en lydig lite hora, desto bättre." Han gjorde en konstpaus. "För dig, menar jag."
Han släppte kedjan som band ihop fruns bröst och tog upp ett nytt redskap från sängen. En piska formad som en liten hand. När han började gå fram mot henne kände Frida ånyo hur skräcken sög i henne. Erik höjde piskan över henne, men han slog aldrig. Istället drog han med den lilla handen över först det ena, sedan det andra av Fridas bröst. Rädslan fick Frida att andas stötvis. Medan Erik fortsatte att dra med piskan över hennes bröst tog han till orda:
"Så vad är du för en då, Frida?"
"Jag är en kåt liten knullhora", svarade Frida snabbt. Med piskan mot brösten hade hon inga problem med att få fram orden.
"Och hur mycket tar du om man skulle vilja knulla din lilla horfitta?"
"Femti öre", svarade Frida. Hon tänkte inte göra om samma misstag två gånger.
Erik började gapskratta. Han rotade i byxfickan och fick fram ett litet brunt mynt som han lade mellan hennes bröst. "Här har du en femtiöring, i fall att. Jag har inte bestämt mig för om jag har lust att knulla din smutsiga lilla luderfitta idag."
Skammen brände som en eld i Frida. Kanske lite mer för att hennes bröstvårtor faktiskt styvnat under beröringen som för förnedringen i sig.
"Vad tycker du, älskling?" ropade Erik sedan. "Ska jag knulla Fridas lilla horfitta för femti öre? Är det värt pengarna?" Frida ville allra helst sjunka genom jorden.
"Bara om jag får se", svarade Agneta.
Ängslan höll på att förtära Frida. Det här höll på att leda någonvart hon inte var säker på att hon ville hamna. Det perversa paret hade kokat ihop något. Det var hon säker på. Men så vände Erik tvärt och återvände till sin fru. Han slet hårt i kedjan mellan hennes bröst, och denna gången skrek Agneta högt. "Din lilla hora", väste han mellan sammanbitna tänder. "Jag bestämmer vad du ska se och inte se. Begrips?" Hans händer kupade hennes bröst och han kramade om dem hårt. Agneta kved högt och ljudligt.
"Jag kan inte hjälpa det", flämtade hon sedan. "Jag kan inte hjälpa att jag är en sån omättlig liten kåtslyna. Du vet ju, älskling... Du vet hur jag älskar att se dig munknulla den där lilla sughoran. Hur jag njuter när du kör ner din stora kuk i halsen på henne."
Frida försökte värja sig mot Agnetas ord. Till sin egen förfäran inte så mycket för att de var nedsättande som för att hon kände sig märkligt upprymd av dem. Hon vågade inte tänka vad det kunde tänkas säga om henne.
Och Agneta bara fortsatte: "Jag vill se dig utnyttja henne. Se dig köra in din stora kuk i alla hennes små horhål. Se dig knulla henne hårt. Se dig använda henne som det kåta luder hon är. Spruta ner henne med din varma kuksås."
"Vad säger du, Frida?" sade Erik. "Ska jag låta min fru få sin vilja igenom?"
Frida kände paniken rusa genom henne. Vad skulle hon nu säga? Men hon fann sig snabbt. "Jag är bara en liten knullhora utan egen vilja", sade hon.
"Hör du", sade Erik och ryckte i kedjan. "Horan låter mig göra vad jag vill med henne."
"Gör det då, älskling", kved Agneta. "Bara jag får se."
Erik sade inget, men Frida kunde se hur han log. Sedan tog han upp några klädnypor från sängen innan han slog sig ner bredvid fruns underliv. Agneta kved till redan när han vidrörde henne med fingrarna. Kanske anade hon vad som skulle hända. När mannen satte en klädnypa i hennes ena blygdläpp bet hon sig i läppen. När den andra behandlades på samma sätt kved hon till.
"Bestämmer du vad jag ska göra, ditt billiga lilla fnask?" sade Erik. Han drog till lite i kedjan och fick frun att kvida till lite igen.
"Nej, älskling. Förlåt, jag glömde mig."
Erik flinade lite och vickade på en av klädnyporna. Sedan lät han blicken vandra mellan Frida och sin fru. Vad han än hade i huvudet så förstod Frida att han funderade över vilken av kvinnorna han skulle göra det på. Hon försökte göra sig så liten som möjligt. Hon våndades över tanken på att han skulle behandla henne som han behandlade sin fru. Samtidigt levde en del av henne kvar från när hon var liten, som alltid ville väljas framför alla andra. Det måste vara det hon kände. För inte kunde hon väl vara kåt? Hon var ju fullständigt utlämnad åt Eriks godtycke. Fasttjudrad som hon var kunde han göra som han ville med henne och hon kunde ingenting göra åt saken.
Hon såg hur mannen nu åter vände intresset mot fruns bröst. Han kramade dem hårt innan hon daskade till dem. Agneta kved till igen och Frida insåg plötsligt att alla ljud hon gav ifrån sig innehåll lika delar smärta och njutning. Det var ofattbart för henne. Hon undrade hur det kunde vara så, och hennes egen nyfikenhet skrämde henne.
Nu tyckte tydligen Erik det var dags för något nytt. Han tog tag om Agnetas käke och väste: "Är du en lydig liten hora då?"
"Ja, Älskling."
Han hakade av kroken som höll hennes armar uppsträckta och hon mer eller mindre föll ihop på sängen. Erik började binda upp repen som höll fast hennes ben. Medan hans vana fingrar arbetade med knoparna tittade han bort mot Frida och log lystet. Frida kunde omöjligt veta vad han hade i åtanke, men hon darrade lite under hans blick. Han fick frun att ställa sig på knä vid sängen och luta sig fram över den med stjärten vänd åt Fridas håll. Hon hade kvar ögonbindel, klämmor och klädnypor när Erik tog upp något från sängen som för Frida såg ut som ett svart pingisracket. Frida stirrade med stora ögon. Hon kunde ana vad Erik hade för planer för sin fru.
När han drämde till med paddeln mot sin frus stjärt skrek hon högt. Erik vände sig om och såg på Frida. "Jag hoppas att du också är en lydig liten hora, Frida. För det här är vad som händer om du inte är det." Det högg till i Frida. Räckte det inte med den utpressning Erik redan bedrev mot henne? Måste han hota henne med det här också? Erik drämde till sin fru på den andra skinkan. "Svara!" röt han.
"Ja", sade Frida snabbt. Hade svårt för att hantera grannfruns skrik.
"Vadå ja?" sade Erik strängt och slog till fruns stjärt igen.
"Jag är en lydig hora", sade Frida snabbt medan Agneta skrek till.
"Men du är mer än så, eller hur?" sade Erik. När Frida inte svarade snabbt nog fick Agneta än en gång smaka på paddeln.
"Jag är en lydig liten knullhora", försökte hon.
"Bättre", sade Erik, men han slog ändå till frun på nytt. Ett nytt skrik gjorde Frida ur stånd att tänka ordentligt. Tjutet ekade i hennes huvud. Tillsammans med rädslan för att själv råka ut för det hamnade hon i upplösningstillstånd. Det enda hon ville var att det här skulle ta slut. Det gjorde det inte. Agnetas röda skinkor fick ta emot ett nytt slag. Och ett till. Frida ville bara springa därifrån, men fasttjudrad som hon var kunde hon inte det. Ett nytt slag fick grannfrun att skrika högt. "Det här fortsätter tills Frida säger vad jag vill höra", sade Erik.
"Sluta, snälla", kved Frida. "Jag kan inte..." Ett nytt slag, ett nytt skrik från grannfrun. Frida insåg att det bara fanns ett sätt att få stopp på det som hände framför hennes ögon. Orden forsade ur henne i ren panik: "Jag är en hora! En knullhora! En lydig liten kukhora! Jag vill ha kuk i alla mina hål... Jag vill bli hårt tagen... Knullad... Jag tar nästan inget betalat... Jag vill bara ha kuk i mig! Vill bli knullad hela tiden..."
Hon flämtade av ansträngningen. Orden sinade. Erik slog till sin fru med paddeln igen, men sedan slängde han redskapet på sängen och gick bort till Frida. Han tog ett fast grepp om hennes käke. "Frida har nästan rätt. Men hon är inte bara en kåt liten knullhora, hon är ett lydigt knullredskap utan egen vilja. En kåt liten kukhora som är till för att utnyttjas." Han släppte taget om hennes käke och stirrade henne stint i ögonen. "På lördag är det väl hemmamatch igen?" Frida nickade matt. "Så fort Bengt har kört iväg ska hon komma hit. Hon ska vara klädd som den lilla hora hon är, och hon skall vara beredd på att behandlas som en riktig liten knullhora. Framför allt skall hon vara en lydig hora som helt och hållet ställer sin kropp till förfogande."
Frida öppnade munnen för att säga något, vad som helst som kunde tänkas blidka Erik. "Säg inget", befallde han då. Till hennes förvåning tog han loss kopplet och låste upp anordningarna som höll henne på plats i stolen. "Du kan gå", sade han. Frida begrep ingenting. Det måste ha synts på henne, för Erik fortsatte: "Jag tänker ge min fru vad hon förtjänar."
Frida halvsprang från rummet, uppför trappan och drog snabbt på sig kläderna. Men något gnagde i henne. Hon kände sig skyldig. Innan hon lämnade deras tomt måste hon se så att inget riktigt hemskt hände Agneta. Hjärtat klappade när hon smög fram till det lilla källarfönstret. Men det hon såg hade hon inte alls förväntat sig att få se.
Paret satt bredvid varandra på sängen. Agneta hade fortfarande klämmorna med kedjan om bröstvårtorna, men ögonbindeln var borttagen och hon skrattade gott tillsammans med maken. Kramade om honom. Kysste honom intensivt. Snart låg hon på rygg och tog emot honom i sig med ett extatiskt uttryck i ansiktet.
Frida ville inte se mer. Hon kände sig fruktansvärt dum. Hon insåg nu att allt hade varit uppgjort. Planerat för att få henne att...
Åh, nej! Vad hade hon sagt om sig själv? Hur hade hon kunnat gå på det, förnedra sig själv på det viset. Och hur hade hon kunnat låta sig bli snuvad på konfekten?
Snuvad på konfekten? Tanken, insikten, överrumplade henne helt. Hur i hela friden kunde hon känna sig så besviken på att ingenting gjorts henne?
Hon gick in på toaletten och drog ner jeansen och trosorna. Hon hann nätt och jämt tillfredsställa sig själv innan maken kom hem. Ändå kände hon sig märkligt otillfredsställd. "Ta fram din stora kuk och munknulla mig hårt", tänkte hon.
Istället pussade hon honom på kinden och sade: "Hej, Älskling! Hur var mötet?"
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Jag fullkomligen älskar denna novellserie!
Hoppas Frida för njuta mer av att bli utnyttjad så skönt :)
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Jag gillar verkligen novellerna om Frida. Är det en förtsettning på gång?