Jens och Cecilia
JENS OCH CECILIA
Äntligen sommarlov! Härliga, sysslolösa dagar! Jag njöt i fulla drag av ledigheten och när pappa berättade att mamma skulle följa med på en av hans resor, gladde jag mig ännu mera. Tänk att ha huset för mig själv, göra som jag ville, komma hem när jag ville, äta när jag ville! Men hej vad jag bedrog mig. Det visade sig nämligen att mamma insisterade på att det skulle finnas någon som ”skötte om mig”. Jag protesterade på det bestämdaste, hävdande att jag vid femton års ålder verkligen inte behövde någon barnvakt. Det hjälpte inte, mamma skickade ut sina tentakler i sin stora bekantskapskrets och fick slutligen tag i en, som hon uttryckte det ”lämplig liten person”. I ren protest hade jag hållit mig borta vid ”anställningssamtalen” och kom därför inte att träffa ”personen” förrän avresedagen. Mamma hade på det strängaste tillhållit mig att lyda henne, om inte, utlovade hon en grundlig risbastu då hon kom hem eller i värsta fall skulle pappa ge mig en bastonad med rottingen. Jodå! Så var det. Fast jag var femton år ansåg mamma och pappa, att om jag inte kunde avhålla mig från att hitta på dumheter, så skulle jag agas på bara stjärten. ”Det är nyttigt för pojkar med lite sveda där bak”, som mamma brukade säga vid de inte alltför få tillfällen då jag låg på mage med min blottade uppfostringsyta i vädret. Så det där skrämde mig inte särskilt mycket. Jag hade ju den där olycksaliga fascinationen för smisk på bara stjärten. Jag tyckte att det var ganska spännande att blotta baken för uppfostran, även om jag hade en god portion dåligt samvete för det incestuösa inslaget.
Dagen kom. Jag steg upp tidigare än vanligt, ville vara med mina föräldrar så här före deras avre-sa. Mamma förmanade mig omigen att vara snäll och lydig mot Cecilia eller, ”barnflickan”, som jag envisades med att kalla henne. När det ringde på dörren gick jag iväg för att öppna. Jag fick mitt livs överraskning. Därutanför stod inte någon tråkig kärring utan en av de vackraste unga kvinnor jag någonsin sett. Skulle jag beskriva henne blev det bara de vanliga klichéerna om blond och blåögt, midjesmal och högbarmad och så vidare. Rena folkvisan alltså. Jag stod som fallen från skyarna och bara stirrade. Uppenbarelsen log ett leende, som var nära att golva mig.
− God dag, jag är Cecilia. Du måste vara Jens, sade hon med änglalik stämma. Vid det här laget hade mamma anslutit sig till oss. Hon såg roat på mig.
− Visst är hon söt, skrattade hon. Jag kände till min ilska hur jag rodnade. – Hoppas att ni kommer att trivas ihop.
− Det gör vi säkert, svarade ängeln. – Han är förresten väldigt söt själv, log hon och räckte mig handen.
Den obeskrivligt pinsamma situationen räddades av pappa, som med sedvanlig effektivitet tog hand om det praktiska. Cecilia installerades i gästrummet, visades omkring i huset och fick en del instruktioner. Så gick hon för att packa upp sina saker. Jag kramade mamma och pappa till avsked, inte utan en tår i ögonvrån. Droskan for iväg och jag var ensam i huset med Cecilia. Ensam med en ängel!
Som de flesta pojkar i min ålder var jag blyg för henne i början. Det rådde hon snart bot på. Hen-nes glada öppna väsen, hennes vänlighet, hennes livliga pladder fick mig att slappna av och strax var vi som gamla vänner. Hon berättade att hon nyss fyllt tjugoett, att hon utbildade sig för att bli sjuk-sköterska och att hon åtagit sig det här uppdraget för att byta miljö under sommaren och för att tjäna lite extra. Vi hjälptes åt att laga till en enkel lunch och sakta gick det upp för mig att jag var förälskad. Förälskad i en kvinna, sex år äldre än jag. Hopplöst.
Eftermiddagen gick åt till att visa henne vår idylliska lilla stad. Vädret var strålande och jag njöt av hennes sällskap, gladde mig åt de beundrande blickar hon fick från både män och kvinnor. På vägen hem inhandlade vi lite varor till middagen. Hon visade sig vara en förträfflig kokerska. Jag, som tidigare aldrig visat minsta intresse för matlagning hjälpte till. Eller rättare sagt; svassade omkring och var i vägen. Till slut daskade hon mig lekfullt på baken och sade åt mig att sätt mig på en stol i stället. Jag gjorde så. Nu kunde jag obehindrat bara njuta av att se på henne. Den där lilla klappen på stjärten hade räckt för att göra det lite trångt i byxorna och att sitta där och titta på henne sådär bakifrån gjorde inte saken bättre. − Tänk att få lägga upp sig över de där låren, tänkte jag och begrundade hennes runda bak, som avtecknade sig så bedövande vackert genom det ljusa, tunna tyget i hennes klänning. Så upptagen var jag av att beundra detta naturens underverk och de vackra vadorna, att jag inte märkte att hon leende såg på mig över axeln förrän det var för sent. Hon skrattade åt min förlägenhet och fortsatte med sitt stökande medan hon flyttade sig lite bakåt och sköt ut stjärten med svankande rygg.
− Titta du, sade hon utan att vända sig om. – Det är bara trevligt.
Detta var första gången hon visade något annat än änglalikhet, visade det där draget av liderlig-het, som jag skulle komma att älska så. Plötsligt gick hon fram till mig. Hon böjde sig fram och tog mitt heta ansikte mellan sina mjuka händer. Ställningen gjorde att jag såg det mesta av hennes fasta bröst i urringningen. Hon kysste mig lätt på munnen.
− Förlåt mig, sade hon mjukt. – jag borde inte reta dig sådär. Du är så söt och du får gärna se på mig, log hon, smekte mig på kinden och återgick till sina sysslor. Jag gick på toaletten och lindrade nödtorftigt min spänning.
Kvällen blev stillsam, vi pratade, jag berättade om mig och mitt, hon pratade om sitt. Vi spelade lite Fia. När skymningen kom, satte hon sig bredvid mig i soffan, nära. Jag kände värmen från hennes runda lår. Jag lutade huvudet mot hennes axel, kände hennes doft, kittlades av hennes hår. Vi satt tysta länge. Till slut reste hon sig. – Läggdags, sade hon med en gäspning. Utanför mitt rum fick jag en kyss på kinden, ett varmt leende och en lätt smekning över stjärten.
Jag låg vaken länge, ansatt av de vildaste fantasier. Jag onanerade till fantasin att jag låg över hennes knä med byxorna nere. Jag fantiserade om att hon var en tjänsteflicka, som jag agade på hennes blottade bak. Jag fantiserade om att jag tog henne. Till slut somnade jag utmattad.
Jag skall inte trötta er med alltför många detaljer om vad som hände de följande dagarna. Vi blev allt godare vänner, alltmera intima utan att gå över gränsen. Jag dristade mig vid ett tillfälle, då Ceci-lia skrattade åt min tafatthet i köket, till att daska henne rätt ordentligt i baken. – Aj, aj, skrattade hon och höll sig om skinkorna.
Så kom den dag, då fördämningarna skulle brista. Jag hade inskränkt mitt umgänge med mina vänner till ett minimum, ville hellre vara med Cecilia. Den här dagen hade jag emellertid lockats att följa med Per, en klasskamrat, på äventyr. Den odågan hade stulit några cigaretter från sin pappa och naturligtvis måste vi vara karlaktiga och röka dem. Jag skulle förstås vara värst och drog djupa halsbloss. Oj vad sjuk jag blev! Efter att ha spytt mig tom, tog jag mig kallsvettig hem. Blek och eländig tog jag mig till mitt rum. Cecilia, som inte anade sammanhanget, daltade med mig. Hon torkade min panna, hämtade vatten och var allmänt ompysslande. Symptomen lindrades ju snart, men jag tyckte om hennes ömma omsorger och lät henne hållas.
− Hör du Jens, sade hon oroligt. – Jag borde nog ta tempen på dig. Jag, som trodde att den skulle tas i armhålan, hade inga invändningar. Inte förrän hon kom in med termometern och en burk vaselin började jag ana vad som skulle ske.
− Knäpp upp byxorna och vänd dig på mage, sade hon. Exakt de ord mamma brukade använda när hon skulle till att klå mig. Om hon inte tog mig över knäet förstås.
− Jamen…
− Äsch, sjåpa dig inte, jag är ju snart färdig sjuksköterska.
Det förstås. Egentligen hade jag inget emot saken. I min perversitet tilltalades jag av tanken på att låta henne syssla med min rumpa, tilltalades så pass att jag började styvna. Alltså gjorde jag som hon sagt. Knäppte upp byxorna och vände mig på mage.”Nu skall hon ge mig stryk!” fantiserade jag när hennes händer tog tag i byxlinningen och hon halade ner byxorna tillsammans med kalsongerna. Det fläktade svalt om stjärten och jag styvnade rejält när det helt sjunkit in att jag låg med stjärten bar inför en kvinna, som inte var min mamma.
− Åh vilken gullig stjärt du har, sade hon. Nog tyckte jag att hennes röst var en aning ostadig. Hon satte sig på sängkanten. Jag fick kämpa för att inte stöna av lust när hennes svala mjuka händer sakta strök över skinkorna. – Lilla söta pojkstjärten, jollrade hon och daskade mig lätt över skinkorna. Så drog hon ena skinkan åt sidan. Det kittlade skönt när den insmorda spetsen av termometern rörde vid anus och jag fick mobilisera all behärskning jag var mäktig för att det inte skulle komma för mig när den gled in.
− Så, nu får du ha den i stjärten ett par minuter.
Hon satt kvar, förhörde sig om möjliga orsaker till min sjuka medan hon hela tiden smekte mina rundningar. Till slut drog hon ut instrumentet, konstaterade att jag inte hade feber. Jag sade att jag började må ganska bra och hon avlägsnade sig för att låta mig knäppa om mig. Vilken obeskrivlig lättnad det var att spruta i handfatet!
På kvällen, när jag hämtat mig helt och vi som vanligt satt tillsammans i soffan beslöt jag mig för att lätta mitt hjärta. Långsamt och tvekande fick jag ur mig min bekännelse. Cecilia satt tyst en stund.
− Vad skulle hända om jag berättade det här för din mamma, undrade hon.
− Det gör du väl inte?
− Men om?
− För en sådan här sak skulle jag nog bara få smäll med handen.
− På bara stjärten?
Jag nickade. Det blev åter tyst en lång stund. – Jaa, jag vet inte… kom det tvekande från henne. Då for den lede i mig. Jag reste mig, ställde mig med ryggen mot henne och började knäppa upp byxorna.
− Vad… Vad gör du?
Jag svarade inte, lät byxorna hasa ner till anklarna, böjde mig framåt och drog sakta ner kalsongerna. Jag hörde hur hon rörde sig oroligt, hörde hennes andhämtning. Hon reste sig. Hennes hand på min rygg. Den andra på min nakna bak. Sakta smekte hon över stjärtens former. Hon andades tungt, tydligt upphetsad. Så började hon smälla mig. Lätta, nästan smekande daskar. Omväxlande på höger och vänster skinka. Jag bara njöt. Lemmen stod stenhård. – Varför daskar hon inte ordentligt, tänkte jag.
− Kom, vi går upp till mig. Jag vill ha dig över knät.
Jag reste mig, vände mig skamlöst mot henne, lät henne se mitt stenhårda stånd. Det kom ett långt ”ååååh!” från henne. Jag gled in i hennes famn. Hon stack handen mellan våra kroppar, grep om staken. Jag tog henne om stjärten drog henne tätt intill mig. Oh denna stjärt! Så rund, så fast, så ljuvligt kvinnlig.
Jag gick före henne i trappan, höll upp byxorna, fast inte högre än att stjärten fortfarande var bar. Herregud vad jag var upphetsad av att gå sådär framför henne och visa min nakna bak!
Hon satte sig på sängen. Det behövdes inga ord. Villigt, nästan ivrigt lade jag upp mig. Nu blev det inga smekningar. Jag kände hur skjortan drogs upp ordentligt på ryggen. Hon tog ett fast grepp om midjan. Så small det till. En rejäl dask på stjärten. Jag stönade lite, rörde mig en aning så att snoppen trycktes hårt mot hennes lår. Klatsch följde på klatsch. Det sved lite, fast inte på långa vägar som när mamma lät riset dansa. Jag gnällde en del, ropade ett och annat ”aj!” men njöt i fulla drag av Cecilias straffande hand på mina allt hetare skinkor. Jag pressade mitt stånd mot hennes runda lår, gned det hårt mot klänningstyget i takt med klatscharna på stjärten. Tydligen märkte hon att jag närmade mig. Klatscharna upphörde.
− Vänta! flämtade hon. Jag gled ner på golvet och hon lade sig på sängen. Med febrig iver slet jag i hennes trosor. Stirrade för första gången på en kvinnas kön. Hennes öppna, fuktiga sköte. Hennes obeskrivligt lena innanlår omslöt mig när jag tryckte ansiktet mot den kluvna bullen.
− Kom! Jag vill ha in den! kved hon. Jag ville inget hellre och trots att jag aldrig gjort det förr gled lemmen hur lätt som helst in i hennes hala, varma sköte. Det gick genast för oss båda.
Senare, när vi åter satt i vardagsrummet kom det tvekande från Cecilia:
− Duu… det där vi gjorde… det där jag lät dig göra…
− Mmm…
− Det är ju alldeles kolossalt förbjudet. Jag har dåligt samvete.
− Äsch! Ingen får ju veta.
− Nej men… men ändå. Hon såg på mig under lugg. – Jag borde också ha smäll på stjärten.
Jag blev alldeles vimmelkantig. Menade hon… Jag kom mig inte för att säga något förrän hon låg tvärs över mina lår med stjärten i vädret. Snoppen reagerade omedelbart och det blev väldigt obekvämt. När jag försökte rätta till den gled hon av mitt knä.
− Vänta! flämtade hon och började lösa upp min livrem. – Jag kan väl få hålla i den när du smiskar mig. Jag lät henne hållas och lyfte hjälpsamt på stjärten när hon drog ner mina byxor och kalsonger. Strax låg hon åter över mitt knä med lemmen i ett fast grepp i sin vänsterhand. Med febrig iver halade jag upp hennes kjolar. Jag slet med ett ryck ner hennes underbyxor och drog upp linnet. Där var den! Hennes drömstjärt, denna ljuvlighet, dessa fasta halvklot med sin djupa klyfta. Denna gräddvita klang och jubelstjärt. Inramad av höfthållare och strumpeband. Upplag över mina knän. Mina knän! Upplagd för aga. De vackra strumpklädda låren höll hon korsade, vilket dock inte hindrade mig från att långt därinne skymta den söta spingan.
Min hand formligen studsade från hennes skinkor. Hon skrek högljutt från början. Hon liksom mötte varje klatsch med stjärten och sparkade lite med benen. Nu visade hon allt hon hade. Det söta rynkiga hålet glimtade fram varje gång hon mötte min straffande hand. Hon höll min styvhet i ett fast grepp. Hennes stjärt var ordentligt röd och det sved i min hand när jag flämtande avslutade agan. Hon reste sig och sparkade av sig underbyxorna.
− Knulla mig! kved hon och ställde sig på knä i soffan. Hon stack en hand mellan låren, styrde in mig. Hon skrek med en annan ton när jag sjönk in i henne. Hennes kropp riste i de ljuva kramperna. Det gick för henne två gånger till innan jag var tvungen att spruta djupt inne i henne.
Vilken underbar tid vi hade tillsammans denna sommar! Vi såg till att det alltid fanns färskt ris till-hands. Ibland var det hon som var den stränga fröken, ibland var jag den stränga husboden som utdelade husaga. Ibland blottade vi varandras stjärtar åt riset. Med byxorna nere och stjärten bar klådde jag henne tills hon gallskrek. Sedan var det min tur att framåtböjd ta emot ordentligt med stryk innan vi knullade för glatta livet.
Då tycktes åldersskillnaden mellan oss som ett oöverstigligt hinder. Nu sex år senare är vi gifta. Vi har förändrats. Hon har alltmer blivit den undergivna kvinnan, som måste smaka riset minst en gång i veckan för att må bra och jag har blivit den stränga maken, som håller sin hustru i herrans tukt och förmaning.
