Anna serverar hos Mästaren igen
Anna betraktade sig själv i spegeln. Hon var klädd precis som förra gången; högklackat, svarta stay-ups, en svart klänning som knappt nådde ner till strumporna, ett vitt förkläde utanpå. Och så den guldfärgade ansiktsmasken som hon hoppades innebar att ingen skulle känna igen henne, om de nu hade sett henne någon gång, eller gjorde det i framtiden.
Hon förstod sig knappt på sig själv. Förra gången hon serverade hemma hos Mästaren hade det varit en skräckblandad tillställning. Ändå hade Mästaren gett henne vissa löften som inte alls gällde denna gången. Vad som skulle hända den här gången stod skrivet i stjärnorna. Men mitt i nervositeten fanns en kärna av spänning också.
Hon hörde Mästarens steg i trappan och det sög till i magen. Snart stod han i dörröppningen och granskade henne strängt. Även om hon fortfarande inte riktigt förstod att hon gjorde det här, förstod hon vad rollen krävde av henne: "Är Mästaren nöjd med mig?"
Han nickade kort och hon kände suget i magen som kom genom att han framstod som så obeveklig. "Det här gäller ikväll", sade han sedan. "Jag vill vara en god värd. Det innebär att allt som gästerna vill ha ska de också få. Såvida de inte är alldeles oresonliga. Men det bestämmer jag från fall till fall."
Anna kände hur marken hotade att försvinna under hennes fötter. "Betyder det att...", började hon. Men sedan svek rösten henne.
Mästaren log snett. "En annan sak du behöver veta är att alla felsteg ikväll får omedelbara konsekvenser." Han stirrade stint på henne medan han talade.
Anna kände hur det knöt sig i magen. Vad var det inom henne som ledde henne hit? Men hon visste också vad som förväntades av henne: "Ja, Mästaren", sade hon. Hon följde honom ner till köket, där hon precis som förra gången bjöds på en drink innan hon började på sina sysslor. Denna gången var måltiden betydligt enklare, så dukningen krävde inte lika mycket av henne. Ändå gjorde hon fel med besticken.
"Du kan tydligen inte lära dig hur det skall vara", sade Mästaren strängt till henne. "Man skulle nästan kunna tro att du gör det med flit." Fan också, tänkte Anna för sig själv. Naturligtvis hade hon inte gjort det med flit. "Luta dig fram över bordet!"
Hon gjorde som hon blivit tillsagd. Nästan genast kände hon hur klänningen drogs upp över skinkorna. Trosorna drogs ner. I nästa stund kände hon ett skarpt sting på ena skinkan. Mästaren smiskade henne tre gånger på vardera skinkan. Anna stålsatte sig, fast besluten att lydigt ta sitt straff. "Förlåt, Mästaren", sade hon sedan. "Det skall inte upprepas." Redan när hon sade det visste hon att hon inte kunde garantera det, ens för sig själv.
"Det är bäst för dig, det", kom Mästarens röst. Han daskade till henne en extra gång. "För jag är inte på humör att tolerera något slarv." Han lät henne ställa sig upp och rätta till kläderna. Till hennes stora glädje hittade han inget mer att anmärka på, och snart stod matbordet färdigt. Sedan följde en nervös halvtimme innan gästerna kom.
Den här gången var gästerna tre till antalet. Fredde och David kände hon igen sedan tidigare, men nu kom också en ny förmåga som hette Ulf. Han verkade vara den där lite högljudda och självsäkra typen, men han var snygg också. När hon öppnade för dem betraktade alla tre männen Anna med lystna blickar. Hon såg i deras blickar vad de ville göra med henne, och det fick det att suga till i magen.
Männen gick in och sätta sig vid bordet. Den här gången hade Mästaren bestämt att de skulle dricka öl. Hon öppnade flaskorna i köket och bar in dem i matrummet. Hon var fullt beredd på att männen kunde tafsa på henne, så det kom inte som någon överraskning när David smög upp en hand på insidan av hennes lår medan hon hällde upp åt honom. Fredde gjorde detsamma. Nykomlingen Ulf verkade dock inte helt införstådd med rutinerna eftersom han lät henne hälla upp utan att antasta henne.
När även Mästaren försetts med sin dryck var det dags för Anna att ta upp deras beställningar. Det verkade bli en riktig grabbkväll, för det vankades pizza. När hon hade noterat vad de ville ha skulle hon ringa in beställningen till en lokal pizzeria som körde hem maten. Männen hade komplicerade önskemål. Anna var inte dummare än att hon förstod att det var i förhoppningen att hon skulle göra fel. Därför var hon extra noggrann när hon ringde in beställningen.
När hon var färdig med det gick hon tillbaka till matrummet för att se till att glasen hölls påfyllda. Även denna gången fick hon känna männens händer på sig. Nu tog även Ulf för sig. Han smög upp handen under klänningen och klämde till rejält om hennes ena skinka. Hon klarade dock även denna gången att hälla upp utan missöden. Det kändes både som en lättnad och som en seger.
När pizzabudet ringde på dörren var det Annas uppgift att öppna. Han spärrade upp ögonen på vid gavel när hon öppnade, och hon kunde mycket väl förstå varför. Han blev också påfallande nervös, även om hon såg på hans blick vad han hade lust med.
Ute i köket lade hon upp pizzorna på tallrikar. Sedan bar hon in dem i matrummet. Männen var återhållsamma när hon serverade maten. Om möjligt gjorde det henne mer nervös. Det var som om de samlade sig för något riktigt stort. Ute i köket tog hon en drink för att lugna ner sig.
Nästa gång hon gick ut i matrummet var männen desto mer klåfingriga. Det började redan med Fredde som förde upp handen så långt under klänningen att han nästan nådde hennes kön. När hon hällde upp åt David smög han in handen under hennes trosor för att klämma på hennes skinkor. Nya snygga Ulf hörde även han upp en hand under hennes klänning, och han kom åt att nudda henne där trosorna var öppna i grenen. Mästaren förhöll sig oberörd, men Anna kände på sig att han bara inväntade sitt tillfälle. När hon återvände till köket började hon känna hur nervositeten blandade sig med förväntan.
Nästa steg var att duka ut från matrummet. När hon ändå var där begärde Mästaren att hon skulle hälla upp mer öl åt honom. Hon stod vänd bort från Ulf, som tog tillfället i akt att daska till henne på stjärten. Medens blev Anna medveten om hur hon skvätte ut öl på bordsduken. På nolltid blev hon också medveten om Mästarens sträng blick. "Slarvigt!" sade han. Det fanns något olycksbådande i hans röst. Samtidigt tyckte sig Anna ana att hela scenariot var uppgjort från början.
Hon kunde tydligt känna hur hjärtat bultade när Mästaren sköt bak stolen och ställde sig upp. Han stirrade henne stint i ögonen. "Vänd dig om", sade han strängt. Anna gjorde som han sade. Hon behövde inte undra särskilt länge vad som skulle hända, för med en enda gående gång hade Mästaren tagit av henne förklädet. Sedan tog han snabbt och drog ner klänningen till midjan och band fast den där. Anna hade ingenting på sig under klänningen och blev akut medveten om hur de andra männen vid bordet stirrade på hennes tunga, nu nakna bröst. Att de gärna skulle vilja ta sig till något med dem var inte att tvivla på.
När hon hade hällt rätt så fortsatte hon att duka ut. Nu bankade hjärtat lite mer. När hon återvände till matrummet var hon akut medveten om hur hennes tunga bröst gungade. Hon var också akut medveten om hur männen stirrade på dem med lystna blickar. Hon var fullt beredd på att de skulle tafsa på henne, men ingen rörde henne. Hon bar ut det sista och återvände sedan till matrummet för att se om de behövde mer att dricka. Det gjorde de inte. Istället fick hon order om att ta ut glasen och ölet och genast återvända. Det var med fjärilar i magen som hon gjorde det, för utan att Mästaren sagt något insåg hon att något var på gång. Att männen tafsat så lite på henne var nästan mer skrämmande än om de gjort det förbehållslöst.
Än en gång stirrade männen ogenerat på hennes tunga bröst när hon gick bort till Mästaren, som hade kallat henne till sig. Hon ställde sig bredvid honom om väntade. Han mönstrade henne uppifrån och ner. Sedan börjades det.
Mästaren sträckte fram handen och tog ett fast grepp om Annas ena bröst. Hon kände hur nervositeten for genom kroppen men kunde inte hindra att vårtan styvnade lite grand. Motvilligt, försökte hon intala sig själv. "Det har framkommit önskemål från gästerna", sade Mästaren med sträng röst. "Och gäster är som kunder. Man skall alltid ge dem vad de vill ha." Andemeningen i detta gick inte att ta miste på. Anna kände hur hennes kropp reagerade med både oro och spänning. Mästaren tog bort handen från hennes bröst och avslöjade därmed hennes reaktion för de tre andra männen. Sedan tog han och lyfte på klänningen för att avslöja trosorna med öppningen i grenen.
Anna såg tydligt hur männen stirrade på hennes underliv med förväntan i blicken. Nervositeten for genom henne. Hon kunde inte vara klok som gick med på det här. Men hon hade lovat att lyda, så... På Mästarens begäran ställde hon sig lite mer bredbent. "Känn på dig själv!" uppmanade Mästaren. Absolut inte klokt kände Anna när hon förde ner handen och tog lite tafatt på sig själv. Men än mer knäppt var att hon kände sig svagt upphetsad. Det måste vara sättet männen såg på henne... Som om de ville äta på henne.
Nervöst särade hon på blygdläpparna på Mästarens begäran. Männens kåthet lyste i deras ögon. Det gjorde henne inte mindre nervös, men det fick henne lite mer upphetsad. När hon på Mästarens begäran förde in två fingrar i slidan kunde hon känna hur en viss kåthet började märkas därinne. Hon förde fingrarna fram och tillbaka medan männen stirrade på henne med rovdjursblick. Hon blev lite skrämd. Var skulle det här sluta? Samtidigt kände hon att det rann till lite. Var skulle det här sluta?
Efter ett litet tag sade Mästaren åt henne att dra ut fingrarna och smaka på sig själv. Det kändes skämmigt, men lite blygt gjorde hon som hon var tillsagd. Hon såg hur Ulf slickade sig om läpparna när hon gjorde det. Det krävdes inte mycket fantasi för att räkna ut vad han tänkte.
Mästaren kom så nära att le som han någonsin gjorde. "Gästerna har inte fått någon dessert", sade han.
Jaså det var det han tänkte. Anna beordrades bort till Ulf. Väl där fick hon åter sticka in fingrarna i sitt sköte. Medan hon gjorde det räckte han fram ena handen och kände på hennes ena bröst. Han lutade sig fram och kittlade den andra bröstvårtan med tungan. Anna hade väldigt känsliga bröst och kände hur vårtan reagerade direkt. Hon ville blunda och bara känna efter, men ville å andra sidan inte visa för de andra att hon gillade det. Hon kände att hon blev ännu lite fuktigare och drog ut fingrarna ur slidan för att låta Ulf smaka på henne. Precis så som mästaren beordrat.
Samma procedur upprepades sedan med David och Fredde. När Anna skickades ut i köket för att hälla upp jordnötter, chips och ostbågar var hon pinsamt medveten om hur hennes bröstvårtor stod ut. Att börja tänka på hur hon verkligen kände vågade hon inte. Istället tog hon och smuttade på en ny drink när nu ingen ändå såg. När hon återvände till matrummet hade Mästaren plockat fram en stor whiskyflaska och fyra glas, samt en kortlek. Det visade sig nu att både David och Fredde ville ha is i drinken, så Anna skickades ut i köket igen. Hela tiden kände hon hur bröstvårtorna stod ut och gav männen tankar som hon inte var säker på om de ville ha eller inte.
Hon skulle precis lägga ner is i Davids glas när Mästaren sade: "Stopp!" Anna fick order om att varje gång hon lade ner en isbit i ett glas först dra den kalla klumpen mot bröstvårtorna. Hon kände hur det sög till i magen. Än värre var hur det fick bröstvårtorna att bli som små hasselnötter. Männen flinade när hon ryckte till av kylan. Hon började undra hur det här skulle sluta. Inte för första gången. Hon hällde upp whisky åt dem och skickades sedan tillbaka till köket.
Precis som förra gången hon var här kunde Anna dock inte låta bli att ställa sig alldeles om hörnet och tjuvlyssna på männen. Den första som talade var David: "Hur långt får vi gå?" frågade han.
"Det har jag inte bestämt än", kom Mästarens röst. "Men jag skall se till att ni får en trevlig kväll."
"Fint", sade David. "Det var lite frustrerande förra gången, att inte få göra mer än vi gjorde."
Anna kunde höra hur Fredde instämde. Benen ville knappt bära henne. Vad menade Mästaren egentligen med att de skulle få "en trevlig kväll"?
"Hon är i alla fall fin på att lyda", sade Mästaren nu. "Men kom ihåg att det är mig hon lyder."
Anna visste inte om hon borde känna sig lugnad eller inte. Hon hörde skrapet av en stol och drog sig snabbt tillbaka till köket. Att inte höra vad männen sade var nästan värre än att höra. På det här viset svävade hon i ovisshet. Hon försvann bort i tankarna, nu också lite lullig av drinkarna hon hade tagit, och ryckte till när hon plötsligt hörde hur Mästaren ropade inifrån matrummet. Det här var inte bra, insåg hon när hon skyndade ut till männen.
"Försummar du dina plikter?" sade Mästaren strängt när hon klev in i rummet.
"Förlåt", sade Anna. "Det skall inte upprepas."
Mästaren fixerade henne med blicken. "Det hoppas jag verkligen. Men det spelar ingen roll. Försummelse är försummelse." Anna kände hur benen knappt ville bära henne. "Ta av dig klänningen." Med darrande fingrar fick Anna upp knuten så att klänningen föll till golvet. Nu hade hon bara på sig de högklackade skorna, stay-upsen, trosorna som ändå var öppna i grenen, och ansiktsmasken. Och hon stod så inför fyra män. Fyra män som alla betraktade henne som vore hon deras byte. Hon förstod inte att hon befann sig i den här situationen.
Mästaren sköt bak stolen och reste sig upp. Sedan sköt han en del saker som stod på bordet åt sidan. Anna kände det som om hon nästan lämnade kroppen när hon blev tillsagd att luta sig fram över bordet. Hon kände hur han drog ner trosorna för att blottlägga hennes skinkor och kände hur hon rodnade under ansiktsmasken.
"Jag förväntar mig att du sköter dina plikter", sade Mästaren strängt. "Försummelse bestraffas. Det vet du."
"Ja Mästaren", sade Anna med låg röst.
"Du skall vara tyst och ta ditt straff!" Så fort han sagt detta kände Anna hur hans hand landade på hennes ena skinka med full kraft. Hon kved till utan att kunna hejda sig. "Tyst!" röt Mästaren. Anna bet sig i läppen när han smiskade den andra skinkan. Medan han fortsatte att slå lugnt och metodiskt reste sig de andra männen upp.
De smiskade henne i tur och ordning. Var och en av dem utdelade tolv slag, sex på vardera skinkan, 48 slag totalt. Anna bet sig så hårt i läppen för att inte kvida att hon kunde känna en svag sötma i munnen. När det äntligen var slut och trosorna drogs upp över hennes skinkor igen var hon alldeles öm där.
"Har du lärt dig din läxa?" frågade Mästaren när de andra männen äntligen satt sig ner.
"Ja, Mästaren", svarade Anna. Hon hoppades att hon lät tillräckligt undergiven.
"Bra", svarade Mästaren. "Då kan du hämta mer is åt Fredde. Hans glas är tomt."
Anna kände sig alldeles matt, men hon trampade ut i köket, smärtsamt medveten om hur röd hon måste vara på skinkorna. Hon återvände snabbt med mer is. I grevens tid, innan hon skulle släppa ner bitarna i glaset, kom hon ihåg att stryka dem över bröstvårtorna. Hon såg på Mästaren att han roades av att hon nästan gjort en sådan fadäs. Hon hällde upp åt Fredde och noterade att även Mästarens glas var tomt. "Får jag hälla upp åt Mästaren?" frågade hon. Det var nog bäst att spela rollen fullt ut om hon inte skulle få ännu mer smisk, tänkte hon.
Hon hällde upp åt honom och skickades sedan ut i köket igen. Den här gången satt hon på helspänn ifall någon skulle ropa på henne. Det dröjde tio hela minuter, men hon var beredd när hon kallades. Den här gången hade David tomt i glaset, så hon fick springa efter mer is igen. På nytt strök hon kuberna över bröstvårtorna innan hon släppte ner dem i glaset. Hon noterade nu att Ulfs glas var tomt. "Får jag hälla upp?" frågade hon honom.
Ulf nickade och höll upp glaset för henne att fylla på. Men precis när hon började hälla ryckte han undan glaset. Det var ett billigt trick, men ack så verkningsfullt. "Vad gör du?" röt Mästaren genast. "Har jag inte varit tydlig nog, kanske?"
"Förlåt, Mästaren", sade Anna medan hon ansträngde sig för att inte benen skulle ge vika. Hon förstod mycket väl att ingenting hon sade skulle blidka honom. "Torka upp spillet", sade han. Anna var på väg att vända sig om för att gå ut i köket när Mästaren hejdade henne. "Med trosorna", sade han.
Vad kunde hon göra? Inför männens rovdjursblickar drog hon av sig trosorna och torkade av på bordet med dem. Hon började förstå precis hur utlämnad hon var åt Mästarens godtycke denna kväll. Han flinade gott när han sade åt henne att ta på plagget igen. Tyget kändes kallt och fuktigt mot huden, och Anna var inte beredd på att alkoholen skulle få det att svida där hon tidigare rakat sig kvällen till ära. Hon tyglade sina känslor och hällde upp whisky åt Ulf. Men om hon trodde att det var glömt, så trodde hon fel. Till hennes stora förvåning lät Mästaren henne förstå att hon inte straffats nog för förseelsen, och att han nu ville att hon skulle krypa ner under bordet. Det lät inte klokt, men hon gjorde som hon var tillsagd.
Så fort hon krupit in under bordet förstod hon. Hon kände hur det sög till i magen, men vad det var för känsla kunde hon inte avgöra. Hon visste bara att det inte fanns något att be för. Hon måste lyda. Vad det än innebar. Egentligen insåg hon också vad det innebar innan hon hörde Mästarens röst: "Du skall kompensera gästen för fadäsen."
Den här gången tänkte Mästaren tydligen inte se till att gästerna höll något innanför byxorna. Ulfs styva, nakna lem stack fram ur gylfen. Den var inte bara styv, den var stor och grov. Anna kröp fram till den medan en ny nervositet trängde sig på. Med lite tur skulle hon kunna klara sig, tänkte hon. Hon tog tag i lemmen och höll den på plats medan hon satte tungan mot skaftet. Hon slickade nerifrån och upp och runt hela den grova lemmen. Det fanns en hel del att smaka på. Som genom ett under kallades hon fram från under bordet utan att behöva göra mer. Men hon tvivlade inte ett ögonblick på att hon skulle få mer att göra.
Hon skickades tillbaka till köket för att invänta nya order. Medan hon väntade snurrade det i skallen på henne. Hon kunde fortfarande känna smaken av Ulfs kuk på tungan. Drinken hon tog för att undanröja den fick henne knappast klarare i huvudet. När hon kallades in igen var det för att omedelbart ge sig ut i köket igen efter fler jordnötter och mer is. Alla ville ha mer whisky, och Anna drog åter isbitarna över bröstvårtorna innan hon släppte ner dem i glasen. Männen var nu upptagna med något kortspel som hon inte kände igen, och ägnade henne inte så mycket uppmärksamhet. Hon var på väg att gå tillbaka till köket när hon hörde Mästarens röst: "Du kan stanna kvar!"
Med bultande hjärta undrade Anna vad som var i görningen där hon stod. Hon såg hur Ulf tog hem den giv de spelade, och sedan kom dolkstöten. Mästaren vände blicken mot henne: "Jag glömde visst att tala om en sak för dig", sade han. "Vi spelar om dig."
Anna hann knappt reagera på det här inom sig själv innan hon hade beordrats ner under bordet igen. Först nu högg det till i henne när Mästaren sade: "Den här gången skall du suga ordentligt!" Han visste alltså vad som hänt sist... Hon såg på den stora, förväntansfulla lemmen. Den var nästan skräckinjagande grov, men Anna var mer nervös för vad som skulle hända henne om hon inte lydde. Hon tvingade sig själv att gapa stort. För ett kort ögonblick när hon sänkte munnen över det stora ollonet var hon nästan rädd för att käkarna skulle gå ur led. Hon rörde läpparna så mycket hon kunde, vilket inte var så mycket. Det var verkligen en monsterkuk den högljudde jäveln ägde.
"Du kan stanna kvar därnere medan vi spelar nästa giv", sade Mästaren, lika mycket ett tecken åt henne att sluta som en order i sig. Hon kände hur det värkte i käkarna där hon sugit på Ulf och hoppades att han inte skulle vinna nästa giv också. Hon fick som hon ville. Den här given tog Fredde hem. Det förstod hon när han snabbt drog ner gylfen. Han var mer normalstor än Ulf, och hon klarade att suga honom lite hetsigare. Hon hade aldrig varit så hågad av att suga in för mycket i munnen, men det lät på Fredde som om han gillade det hon gjorde. Hon fortsatte att suga, lite eggad av att han så öppet visade vad han tyckte. Faktiskt togs hon på sängen när det ryckte till i honom och han självmant drog sig ur hennes mun. Så det hade varit nära för honom...
Där hon satt under bordet och väntade på att nästa giv skulle ta slut, kände sig Anna märkligt eggad av att det nästan gått för Fredde. Så eggad att hon nästan kände sig lite sugen när hon såg hur David plockade fram sin lem. Hon runkade den lite medan hon slöt läpparna om den. Sedan kom hon på sig själv med att till och med vara lite hungrig på staken. "Suger hon dig tillfredsställande?" hördes Mästarens röst. "Jodå", svarade David. "Hon kan verkligen sina saker." "Bra", sade Mästaren. "Det blir värst för henne själv om hon inte är till din belåtenhet." När Anna hörde det högg det till i magen igen. Men konstigt nog tyckte hon att det högg till lite längre ner också. Hon förstod sig inte på sig själv. Men för att försäkra sig om att hon inte skulle bli straffad sög och runkade hon lite hårdare, ända tills hon kände att David var nära att komma.
En ny giv spelades. Hon förstod snart att Fredde hade tagit hem den. Hon såg hur hans hand letade sig ner under bordet och tog tag i staken. Det fanns bara en sak att göra. Hon sjönk ner över honom med munnen igen. Hon hörde honom stöna till och kände till sin skam och förvåning hur ljudet fortplantade sig i hennes kön. Den fina flickan i henne sade henne att känslan var fel. Men hon kände också att hon inte kunde rå för vad kroppen fick för sig.
"Suger hon till din belåtenhet?" kom Mästarens röst. "Mmmm", sade Fredde. "Det känns som om hon är riktigt kåt på kuken."
En kort stund senare kom Mästarens röst: "Du kan komma fram nu." Nästan lite motvilligt övergav Anna Freddes lem. Hon var glad att hon hade ansiktsmask så att det inte syntes hur skamsen hon var, och ändå hur upphetsad hon var samtidigt. "Jaså du blir kåt av att sitta under bordet och suga kuk", sade Mästaren. Det var mer ett konstaterande än något annat. "Vet du vad det gör dig till?"
"Ja, Mästaren", slank det hur henne nästan reflexmässigt. De tre männen hon nyss sugit så förtjänstfullt skrattade rått. Mästaren rörde dock inte en min i ansiktet. "Hämta mer is", sade han bara. Anna gick ut i köket för att göra som han sagt. Nu när hon tvingats att suga på gästerna hade lite av nervositeten försvunnit. Det var sant att ovissheten alltid var värst. Därmed inte sagt att hon inte fortfarande kände sig lite ängslig, men upplevelsen under bordet hade inte varit alldeles oangenäm...
Hon återvände till matrummet, där Mästaren som bäst höll på att ge. Hon glömde inte att stryka isbitarna över bröstvårtorna innan hon släppte ner dem i glasen. Sedan gick hon ett varv runt bordet och hällde upp whisky. Männen var inne i spelet igen, och det vara bara någon hand som förstrött nuddade hennes stjärt. Hon skickades ut i köket igen efter mer tilltugg, sedan sade Mästaren åt henne att lämna dem. Hon skulle återvända igen om en halvtimme med mer is.
Under halvtimmen i köket försökte Anna att koppla bort alla tankar på vad som kanske skulle hända sen. Det gick inte så lätt. Hon tog en drink, men hade inte så mycket annat att göra. Hon var i alla fall noga med att hålla ett öga på klockan. Punktlig och nervös återvände hon till matrummet. Männen satt nu tillbakalutade och pratade och skrattade.
Anna kunde inte sätta fingret på det, men hon kände genast att det var nåt lurt i görningen. Hon kände hur det sög i magen och försökte komma på vad det var hon kände medan hon släppte ner is i Freddes och Davids glas. Hon märkte genast hur allt ljud plötsligt tystnade. Männens blickar vändes mot henne där hon stod. Det slog Anna med en gång vad hon hade gjort. Hon hade glömt att dra isbitarna över bröstvårtorna. Hon insåg också med en gång att det var det dummaste hon hade kunnat göra.
I samma ögonblick som hon insåg det kom Mästaren på fötter. Med två snabba steg var han framme vid henne. Han slet tag i hennes hår och drog hennes huvud mot hans, så att hans läppar var snuddande nära hennes öra. "Du glömde en sak", väste han. "Jag är mycket besviken på dig."
"F-förlåt", sade Anna tyst. "Det ska inte upprepas."
"Förlåt", hånade Mästaren. "Det är för sent för sånt. Nej, min flicka, du skall få dig en läxa du sent kommer att glömma." Hastigt ryckte han hennes hår nedåt. Anna kved till, men Mästaren var obeveklig: "Ner på alla fyra!"
Hon gjorde som han sade. Vad kunde hon göra? Hon hade ju förbundit sig att lyda. Och även om hon gjorde motstånd, vad skulle det tjäna till? Hon hade inte varit medveten om att Ulf hade lämnat rummet, men nu såg hon honom återvända med en ridpiska i högsta hugg. Nej, skrek det inombords, men hon stod tyst kvar på alla fyra som paralyserad. Fredde, som satt nära henne, sköt nu bak stolen. Han vände sig om så att han satt vänd mot henne och började långsamt dra i sin styva lem medan han betraktade henne med ett lystet flin på läpparna.
Nu reste sig David upp från sin plats och gick runt bordet. Han slet tag i Annas hår och tvingade hennes ansikte närmare Freddes kuk. Hon hann knappt med att känna smärtförnimmelserna i skalpen innan David tvingade ner henne över Fredde. Hon kände hur han tryckte hårt på bakhuvudet så att hennes läppar sjönk ända ner till kukroten. Det kändes som om ollonet försökte leta sig ner i hennes hals och hon kände kräkreflexer komma. Då lättade trycket och hon kunde frigöra sig från kuken och kippa efter andan.
Behandlingen upprepades flera gånger om. Till slut vande hon sig vid att ha kuken så långt inne i munnen och lyckades hålla inne med reflexerna. Det måste ha märkts, tänkte hon, för nästa gång David tryckte ner hennes huvud över kuken höll han kvar den där. Anna kände hur munnen fylldes med saliv som sedan svämmade över hennes läppar. Kuken kändes enorm i hennes mun.
Sedan kom nästa chock. Hon kände hur det snärtade till på ena skinkan. Sedan på den andra. Hon förstod att hon fick känna på ridpiskan som Ulf hade haft med sig in i rummet. "Bra!" hördes Mästarens röst. "Den olydiga lilla slynan måste tuktas!" Anna kände ett nytt piskrapp. Raskt kom det fler. Än på den ena skinkan, än på den andra. Det var inga lätta slag heller. Hon kände hur det sved som bara den. Och hela tiden tvingades hon hålla kvar Davids kuk i munnen medan saliven rann. Hon hade aldrig varit med om något liknande.
David och Fredde bytte plats. Nu var det Freddes kuk hennes mun pressades ner över av David. Hela tiden ven piskan. Anna hann tänka att hennes stjärt måste vara rejält röd, så som det smärtade. Och hela tiden pressades hennes mun ner över den hårda kuken. Hon kände sig helt utlämnad. Det kändes hemskt, men också lite spännande.
Så släppte David taget om hennes huvud. Hon kippade efter andan och märkte att piskrappen avtog. Så kände hon hur fingrar pressades upp i hennes fitta. Hårt och bestämt. Det verkade gå ganska lätt märkte hon. Inte kunde hon väl ha blivit...
Fingrarna drogs ut och i nästa stund kände hon hur en hand slet dag i hennes hår och drog upp hennes huvud. I nästa stund tryckte Mästaren in fingrarna i hennes mun. Hon kunde tydligt känna smaken av sina egna safter. Hon förstod ingenting.
"Jag hoppas du har lärt dig din läxa", sade Mästaren strängt. Fingrarna drogs ut ur munnen.
"Ja Mästaren", sade Anna. Det fanns inget annat att säga. Hon kunde fortfarande inte tro att hon blivit våt av den förnedrande behandlingen. Hon visste inte om hon skulle bli förfärad eller känna något helt annat. Man fick bara inte bli kåt av att bli förnedrad på det här viset.
När männen återvände till sina platser tilläts hon att resa sig upp. "Du kan hälla upp nu", sade Mästaren. Anna gick fram till bordet och tog tag i whiskyflaskan. Hon märkte att hon darrade på benen, och kanske inte var helt stadig på handen. Hon samlade sig och hällde upp åt David, Fredde och Ulf. När hon skulle till att hälla upp åt Mästaren spände han ögonen i henne. Det räckte för att en liten skvätt skulle hamna utanför glaset.
"Otroligt!" utbrast Mästaren. "Du kan tydligen inte utföra den enklaste uppgift rätt."
"F-f-f-förlåt", stammade Anna, men hon visste att det inte skulle hjälpa. Hon visste bara att hon försatt sig i en situation som både skrämde och kittlade.
"Det hjälper inte", sade Mästaren strängt. "Uppenbarligen har du inte lärt dig din läxa, så som jag hade hoppats."
*******
Som ett försök inbjuder jag dig som gillar den här novellen att tala om vad du tycker skall hända Anna härnäst. Skicka ett PM, eller skriv till mig på skrivrummet@live.se
vill ni veta något riktigt snuskigt i affären?