Sabina - utnyttjad och tvingad till underkastelse (DEL 1)
Det började med att hans hand råkade nudda hennes rumpa. Första gången trodde hon att det var ett misstag, sedan började det hända igen och igen, grövre och grövre för varje gång, mer och mer närgånget. En dryg vecka efter att Sabina börjat sitt nya jobb som bartender på Redlight hade hennes chef gått så långt i sina närmanden att han vid ett tillfälle tryckte upp henne mot bardisken med en hand på hennes bak och den andra på hennes bröst. Under några sekunder stod hon som fastfrusen utan att andas, innan han släppte, gick vidare förbi henne, och låtsades som ingenting.
Robert var knappast någon man var uppkäftig mot, heller. Han var lång, över två meter, med breda axlar och armar som liknade trädstammar. Konfrontation var därför inte någon tänkbar lösning, så Sabina hade valt det näst bästa: polisanmäla, och sedan hålla sig gömd hemma tills vidare.
I ungefär en vecka från det att hon polisanmälde krögare Robert Morberg för sexuella trakasserier, hade hon tagit det lugnt, tränat lite, fikat med vänner. När hon på måndagskvällen kom hem från en långpromenad kändes allt som vanligt, tills hon i trappuppgången i lägenhetshuset blev stoppad av två okända män. Utländska utseenden, kanske sydlänningar, bistra miner, solglasögon, mörka kläder.
"Sabina Jonsson?" frågade den ena av dem, med påtaglig utländsk brytning. Hon frös till is, började direkt misstänka vad det rörde sig om.
"J-j-ja?" Hon flackade med blicken, kollade sig ängsligt bakåt och övervägde att springa, men det var försent. Männen tog tag i henne, drog henne med sig. Innan hon hann skrika till var en stor, grov hand tryckt över hennes mun. Ingen granne hann höra eller se något, och en minivan körde fram alldeles framför lägenhetsport, dörrar öppnades och slogs igen, och den unga kvinnan fördes bort.
***
Robert satt på sitt kontor när Dragan, Hamid och Josef kom tillbaka från sitt uppdrag. De knackade på dörren, öppnade utan att invänta något svar, och klev in. Med triumferande leenden knuffade de fram sitt byte framför sig.
Sabina var precis lika läcker som han kom ihåg henne; korpsvart hår, kurvig kropp, fylliga bröst. Putande läppar och stora ögon. Stora ögon, som just då var fyllda av rädsla. Blicken var riktad mot honom.
Nu skulle hon få ångra att hon vågade käfta emot, att hon vågade gå till snuten och gola. Det enda han gjort var ju att känna lite på henne. Om hon nu inte ville att folk skulle tafsa på henne, kunde hon väl ge fan i att klä sig så inbjudande?
Nej, det var helt klart på sin plats att lära henne en läxa. Sätta henne på plats. Visa vad hennes roll är som hona.
"Hej Sabina!" hälsade han, spelat förstrött. "Bra att du kunde komma. Jag tänkte att vi skulle prata lite kring din uppsägning och så. För att göra en lång historia kort: jag tänker inte tolerera att du lämnar företaget, och jag tänker definitivt inte tolerera att du springer till snuten och golar om en massa skitsaker. Förstår du?"
Sabina nickade, med gråten i ögonen. Hennes kropp skakade.
"Bra. Nu vill jag att du lovar att från och med nu så kommer du inte börja tjafsa varje gång jag råkar klämma lite på dig. Det är bara sånt du får räkna med. Är det okej? Lovar du?"
Den skräckslagna kvinnan tittade ner i golvet. Efter några sekunders tystnad svarade hon. "Jag lovar".
Robert hånlog mot henne. "Bra. Förutom det känner jag att jag verkligen måste få se bevis på din lojalitet mot mig och mot företaget."
Hon tittade oförstående på honom, när han reste sig från sin stol och ställde sig bredvid henne. Han knäppte upp sina byxor och tog fram sin kuk, och i samma ögonblick insåg Sabina vad som skulle hända. Hon vred bort huvudet, bara för att stirra rakt in i en pistolmynning.
"Försöker du sticka så knäpper jag dig, fattar du?" Det var Dragans röst.
"Seså, det där behövs nog inte. Sabina kommer inte bråka eller protestera, hon har lovat att vara snäll. Eller hur?"
Flickan med det korpsvarta håret grät nu öppet. Hela hennes kropp skakade.
"Eller hur?" frågade Robert igen, denna gång med tydligare skärpa i rösten.
"J-j-jag lovar... jag lovar att... att vara lydig", kom det ur henne till slut. Nu gällde det för henne att koppla bort all rädsla, allt hat, allt äckel. Nu var det överlevnad som gällde.
Han stod alldeles framför henne nu, med sin stora, hårda kuk i handen. Hon torkade sina tårar, ställde sig till rätta på knäna och fuktade läpparna. Öppnade sin mun, och lät den omsluta hans ollon. Hon hörde hur Robert stönade. "Gud vilka härliga sugläppar hon har!" sa hon till de andra tre. De skrattade till svar.
Nästan utan att tänka efter tog hon sin hand och smekte hans kuk lite lätt, drog tillbaka förhuden. Lät tungan smeka undersidan, runt omkring. Drog tillbaka huvudet tills läpparna vilade mot spetsen. Förde tillbaka hans kuk in i munnen igen, masserade den med läpparna.
"Gud vilken duktig kuksugerska du är, Sabina", hörde hon Robert säga. Hans röst var lugn nu, nästan mjuk. "Ett riktigt proffs. Nog för att jag redan förstått att du är en riktig hora, men din mun är ju som gjord för att knullas."
Hon hade slutat gråta nu, helt uppslukad av sin uppgift, nästan hypnotiserad. Det var som att hon kopplade bort allt äckel och ställde in hjärnan på autopilot. Lät de primitivare delarna av hjärnan ta över. Hon bearbetade inte riktigt det som hennes våldtäktsman sa, men på något sätt kändes det bra att han var nöjd med hennes prestation. Hon fortsatte suga och slicka, och tappade nästan bort tiden helt, när hon kände hur Robert fick svårare och svårare att stå still. Hans stön blev högre och högre, och Sabina insåg att han snart skulle komma.
Hon kände plötsligt en hand rund sitt huvud. Den var inte hårdhänt, men den hindrade henne effektivt från att dra bort huvudet. Sedan var det som att kuken i hennes mun exploderade. Hennes mun och svalg fylldes av varm, kladdig säd när han sprutade, och hon gjorde sitt bästa för att svälja så mycket som möjligt av det, fortfarande med hans kön i sin mun. Hon kände hur stora droppar sperma rann ut från hennes mungipa ner över hennes blus.
Robert tog bort handen från hennes bakhuvud, drog ut sin kuk från hennes mun. "Tack, det där var precis vad jag var ute efter." Han hånlog mot henne igen. "Dragan, ge henne något att dricka."
Sabina satt kvar på knä. Huvudet snurrade. Hon hade fått sperma över kläderna, på hakan. Ett glas räcktes fram till henne, och hon insåg plötsligt hur törstig hon var. Utan att tänka efter tog hon emot glaset och drack upp innehållet. Det smakade konstigt, lite som alkohol utspätt med saltat vatten, men det kändes mycket bättre efteråt i alla fall.
Hon satt kvar ett tag till, samlade tankarna, osäker på vad hon skulle göra nu. Robert hade stoppat tillbaka sin kuk i kalsongerna och knäppt ihop byxorna. Han stod och letade igenom en skrivbordslåda och verkade nästan ha glömt bort henne. Hon kollade snabbt över axeln, och de tre underhuggarna stod fortfarande där. De kollade ömsom på henne, ömsom på varandra, och viskade saker till varandra. Hon uppfattade inte vad som sades, men hon gissade på att det inte var några snälla saker.
"Res på dig", hörde hon plötsligt sin chef säga. Hon lydde hans uppmaning, men när hon ställde sig upp kände hon sig så yr att hon var tvungen att ta stöd mot skrivbordet för att inte ramla. Det var inte bara koordinationsförmågan som var satt ur spel, hon hade svårt att se. Allt kändes som i ett töcken.
Hon försökte förstå vad som hände, men det krävde stor ansträngning. Robert hade tagit fram en videokamera, och det verkade som att han höll på att filma med den. "Nu ska vi leka lite mer med dig, men det kommer bli bra, bara du inte bråkar. Stå så där, luta dig med båda händerna mot skrivbordet. Bra. Böj dig framåt lite mer."
Sabina lydde. Hon var förvirrad och visste inte vad som hände, och det kändes bra med den trygga, fasta rösten som sa åt henne vad hon skulle göra. Hon kände en varm känsla i magen, som hela tiden tycktes öka i intensitet. Armarna och benen kändes sladdriga som spaghetti, men hon lyckades hålla sig upprätt genom att ta stöd mot skrivbordsskivan med underarmarna och armbågarna.
Världen omkring henne blev mer och mer suddig, längre och längre bort från hennes sinnen. Några armar som omfamnade henne bakifrån, händer som knäppte upp hennes jeans, drog ned dem till vaderna. Fingrar innanför trosorna som mjukt och försiktigt bearbetade hennes klitoris, hennes hål. Den varma känslan i magen kombinerades med en pirrande känsla, som spred sig vidare till hennes ryggrad, ut till hela hennes kropp. Hennes omdöme var som bortblåst. Vad hon ville, vad hon inte ville. Vad hon borde, vad hon inte borde.
Hon särade lite mer på benen, så att fingrarna skulle komma åt bättre. Det kändes skönt, och hon förstod att hon måste vara våt där nere. Allt obehag var borta nu, inget kunde skada henne, och hon hade ändå inget annat val än att bara låta det hända.
Hon hörde män som skrattade, som pratade. Hon förstod att de pratade om henne, men hon kom inte ihåg varför. Hon kände att fingrarna försvann, och istället ersattes av fasta händer på hennes höfter. Läppar och tunga mot hennes nacke och hals, och sedan något hårt, trubbigt och kladdigt som gneds mot hennes slida. När kuken trängde in i hennes fitta stönade hon högt.
***
Robert filmade allt med sin videokamera. Det hela gick bättre än vad han väntat sig. Skulle hon mot förmodan mopsa upp sig mot honom efter det här, skulle det bara vara för honom att visa henne det han spelat in, och hota med att sprida ut det till alla hon någonsin träffat.
Josef hade bearbetat Sabinas fitta med stor framgång, vad det verkade, och hon verkade allt annat än ovillig när han nu börjat knulla henne bakifrån.
"Sabina... Hallå, Sabina, hör du mig?"
Han fick försöka flera gånger innan han fick hennes uppmärksamhet.
"Sabina, kan du vara en duktig flicka och le mot kameran?"
Våldtäktsoffret med det korpsvarta håret öppnade ögonen och såg sig omkring. Tittade rakt in i kameran och log brett, samtidigt som hon stönade högt. Josef höll en stadig rytm, tryckte ner henne lite, fram över skrivbordet, tog nytt tag om höfterna och knullade henne.
"Vilken härlig hora hon är, den här", sa Josef, "hennes fitta var verkligen plaskvåt redan innan jag började knulla henne."
De andra skrattade. Hamid och Dragan stod på tur att få ta henne, och det märktes att de var ivriga att få komma till skott.
"Fortsätt knulla horan, visa vem som bestämmer" beordrade Robert sin torped.
Sabina sluddrade fram något, men det gick inte att höra vad hon sa. Hon gjorde hursomhelst inget motstånd, utan flämtade och stönade om vart annat medan Josefs kuk trängde in och ut ur hennes fitta. Robert zoomade in på hennes flämtande ansikte, hennes halvslutna ögon och öppna mun, men zoomade ut igen när han märkte hur Josef var på väg att komma.
Våldtäktsmannen stegrade rytmen, bet ihop, lät händerna vandra upp över hennes mage, hennes bröst, grep tag i hennes hår och ryckte huvudet nära hans mun. Bet henne i nacken, och tryckte därefter sina höfter mot hennes kropp, kuken inne i hennes fitta så djupt som möjligt. Stötte till hårt några gånger, medan han tömde sig inne i henne.
Han stod still så i några sekunder, innan han drog sig ur våldtäktsoffret, smiskade till hennes rumpa lite lätt, och lämnade plats för nästa på tur. Robert höll dock upp en hand för att be underhuggarna vänta lite, och ställde sig bakom Sabina. Han filmade hennes bak med kameran, ställde sig på knä och zoomade in på hennes kön. Josef hade verkligen fyllt henne med säd, och det rann ner från hennes fitta, längs hennes lår.
"Gud vilken härlig knulldocka", tänkte han för sig själv, "och nu är hon min helt och hållet. Min att använda och utnyttja helt som jag vill".
Han reste sig upp igen och lämnade plats åt Hamid. Horan skulle ridas in ordentligt, kuvas. Sabina Jonsson skulle bli en stor tillgång till hans affärsrörelse, så mycket var klart.
SLUT PÅ DEL 1
Fler noveller av samma författare
Titel | Kategori | Betyg | Datum |
---|---|---|---|
Förnedring på hemmafesten - Del 1 | Gruppsex | 3.3 | 18/11-10 |
Sabina - utnyttjad och tvingad till ... | Bdsm | 4.1 | 29/3-10 |
Blev det nån fortsättning? Underbar story