Var det en dröm? Som gick i kras...
Författare: Wanna Play Datum: 2004-06-16 12:57:53
Kategori: Heterosex
Läst:
3 856 gånger
Betyg: 2.4 (153 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Jag hade varit gift i många år, men hade nyligen skilt mig och var nu fri, att göra vad helst jag önskade. För en vecka sedan hade jag suttit på teatern och sett ett klassisk stycke av Shakespeare. När pjäsen var slut och i stort sett alla hade lämnat salongen, fick jag se en ung kvinna kliva upp på scenen. Hon var totalt omedveten om min och eventuella andra som kunde vara kvar.
Hon var några och de tjugo, vacker med långt mörkt hår utsläppt och draperat över hennes späda axlar. Hennes kropp var mjukt kvinnliga med underbara former, ja hela hennes väsen var vackert hur man än såg det.
Hon rörde sig som i nån slags dans, rörde sig runt på scenen och hon rörde sig mycket utmanade, man skymtade en bar axel där, ett bröst? där, och jag blev upphetsad över vad jag såg. Jag sjönk djupare ner i stolen för att hon inte skulle få syn på mig, jag ville inte förstöra känslan.
Hennes blus gled ner och blottade hennes mjuka, fylliga bröst, med fasta rätt stora mörka vårtgårdar. Jag skulle inte ha något emot att få smeka dem.
Som om hon läst mina tankar kupade hon sina händer omkring dem och smekte dem, nöp sig i bröstvårtorna och jag kunde se hur skönt hon tyckte det var. En hand hade smugit sig ner innanför hennes byxor och jag kunde nästan höra hur hon kved av åtrå och lust.
Jag lade en hand på min gylf och smekte mig själv, så härligt. Nästan en förbjuden känsla av att någon kunde komma.
Hon avbröt för ett ögonblick, genom att dra ner byxorna och kliva ur dem, nu stod hon bara i svarta string trosor. Jag önskade inget annat än att hon skulle ta av dem med, men hon hörde visst något och fick bråttom att klä på sig och försvinna in bakom scenen.
Besviket reste jag mig upp och gick hemåt, hela tiden tänkte jag på kvinnan. Vem hon var, varför hon hade gjort så där och skulle jag få se henne igen?
Hela veckan gick jag och tänkte på henne och längtade till lördagen då jag skulle tillbaka till teatern och se en ny pjäs. Kanske skulle hon vara där...
Pjäsen var bra men mina tankar var på annat håll, i min fantasi var hon min och jag klädde av henne i tanken. När den var slut satt jag kvar och väntade, hon kom aldrig och till slut gick jag besviket hemåt.
Utanför teatern stod en gestalt i långrock och väntade tydligen på någon. När jag gick förbi tittade jag till i ögonvrån. Ett par högklackade stövlar som smet om ett kvinnolår, fick mig att titta upp. Där var hon, och hon log mot mig.
" Hej främling... om jag följer med dig hem, behåller du mig då? Hon lät
rocken glida isär och visade henne kropp. Jag kunde annat än nicka, och hon tog mig arm och vi gick sakta hemåt i höstmörkret...
Hon var det bästa som hänt mig, men hon lämnade mig snart för en yngre man. Men sånt är livet antar jag? Man kan inte alltid få det man allra helst önskar...
Men det var roligt så länge det varade...