Anna
Min fru heter Anna, och jag förstod att hon hade varit otrogen. Hon hade träffat en av mina kompisar ett par gånger i smyg och hur det nu var så fick jag reda på det. Jag kände mig förstås lurad och sviken, eftersom jag trodde att vi verkligen hade något särskilt tillsammans som inte fick förstöras. Min första reaktion var att jag ville skiljas. Men jag gillar verkligen Anna, hon är söt och smart och underbar mellan lakanen. Jag funderade noga, och så kom jag på något som skulle sona hennes otrohet och få oss att kunna gå vidare.
-Anna, sa jag en fredagsmorgon innan vi gick till jobbet. Jag vet allt om dig och Lars.
-Vad menar du?
-Det är ingen idé att ljuga, och jag vill inte höra en massa bortförklaringar. Om du vill vara ihop med mig så gäller ett villkor som jag inte backar ifrån.
Hon tittade på mig, och lite chockad var hon nog över att jag visste vad hon hade hållit på med.
-Vad är det för villkor du tänker på?
-Du skall ta emot tio piskrapp.
-Vad fan är det du säger? Är du inte klok?
-Du skall ta emot tio piskrapp med ridpiska, och du ska vara bunden. Det är mitt villkor, annars drar jag.
-Du är ju helt sjuk! Det gör jag aldrig, ALDRIG!
-Tänk på saken, du får fram till i kväll på att bestämma dig.
När jag kom hem från arbetet vid sjutiden överraskade Anna mig med en fantastisk middag. Hon hade klätt sig i en kort svart kjol med en vit blus som man skymtade den svarta behån under. Vi åt fisk, kärleksfullt tillagad och drack en flaska vittvin. När vi slog oss ned i soffan förstod jag att Anna hade något att säga.
-Anders, snälla, jag har tänkt på saken, och jag vill att vi fortsätter tillsammans. Men jag vill absolut inte att du ska slå mig.
Hon kröp upp mot mig i soffan och log sitt mest förföriska leende. Hon lutade sig mot mig kysste mig ömt och hungrigt och lade sin hand mot den växande bulan i mina byxor.
-Anna, sa jag och försökte samla mig. Jag är ledsen, men jag har tänkt noga på det här. Du har förödmjukat mej, och du har gjort det med en av mina bästa vänner. Jag tycker ärligt talat att du borde ha någon form av bestraffning.
Anna tittade på mig med stora ögon. Hon verkade börja förstå att hon måste ta ett beslut.
-OK, sa hon knappt hörbart. När blir det?
-Nu. Gå in i sovrummet och ta av dig trosorna, du kan behålla resten på.
Jag hämtade ridpiskan. När jag kom in i rummet satt Anna på sängen och grät tyst.
-Ställ dig på knä mot sänggaveln.
Jag tog fram tre ganska breda livremmar och la den första ett varv som en munkavle runt nacken och virade sedan ett varv runt hennes hals så att jag kunde spänna den. Hon stirrade på mig med stora tårfyllda ögon.
Sedan virade jag en rem ett varv runt hennes ena handled, och förde ner handen till låret på samma sida, virade ett varv runt låret och spände så att det satt ordentligt. När jag hade gjort samma sak på andra sidan fick hon lägga sig framåt med överkroppen på sängen. Jag la en kudde under hennes knän och drog upp kjolen. Sedan ställde jag mig vid sidan om henne, och slog rakt över skinkorna så hårt jag kunde.
Anna försökte vara duktig, men efter tredje slaget brast det fullständigt för henne. Hon grät och skrek högt genom livremmen i munnen, hennes huvud for fram och tillbaka och jag förstod att det gjorde ondare och ondare ju mer hon fick ta emot. Jag gjorde ungefär fem sekunders paus mellan varje rapp och försökte slå lika hårt varje gång. Hennes skrik lät mest som en gurgling när jag gav henne de sista piskslagen.
Jag stod kvar en stund och tittade på hennes bak när det var över. Den var djupt röd med tydliga mörkare ränder. Jag lossade på livremmarna, och Anna gick ut i badrummet. När hon ropade ”NEEEEJ” förstod jag hon hade sett i spegeln hur hon såg ut över baken.
När hon kom tillbaka omfamnade jag henne. ”Älskling, det är över nu.” Vi lade oss i sängen och älskade intensivt i säkert en halvtimma. Det tog ett par dagar innan Anna kunde sitta ordentligt, men efter drygt en vecka kunde man inte se några märken längre.
Vi har aldrig talat om det sedan dess, och jag är rätt säker på att hon inte har berättat om ridpiskan för någon. Och jag tror inte att Anna kommer att vara otrogen igen.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Emmas svarte älskare | Heterosex | 2.5 | 9/7-14 |
| Anna | Bdsm | 4.0 | 27/9-09 |
| Mathias och jag | Homo | 4.0 | 21/9-09 |
Kommentarer
tror du ! hon kommer säkert att göra om det men bli försiktigare.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Det här var ju inte bdsm precis...