Förhandlingen med portvakten 1
Författare: cecilita Datum: 2009-09-09 23:26:54
E-post: cecilitasv70@hotmail.com
Läst:
23 776 gånger
Betyg: 4 (2 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Förhandlingen med portvakten 1
Förord: Anne berättade denna händelse vid ett av våra tisdagsmöten i tjejgruppen.
Berättelsen är mer SENSUELL än sexuell, som de andra berättelserna jag valt att lämna ut.
Berättelsen utspelar sig i en tidsperiod då BOSTADSBRISTEN är total och skapar, som alltid bland människor, pressade, udda och utnyttjande situationer.
Eftersom stämpeln BDSM är så extrem väljer jag att inte använda den vid i varje fall de första avsnitten.
//
Sammandrag (Synopsis): På Annes eget initiativ, har Göran blivit hennes Master och hon hans lydiga slavinna, men bara i deras sexuella lekar. Allt hade varit frid och fröjd om inte…
Vid ett tillfälle retar hon upp portvakten i hyreshuset och han vill skvallra för hyresvärden att Göran har en hyresgäst INNEBOENDE hos sig. Han vet att värden, som är en girigbuk, kommer att se extrainkomster försvinna och kan enligt kontraktet säga upp Göran. Göran vill till varje pris förhindra att portvakten skvallrar och låter Anne gå ner till honom för att förhandla fram ett avtal. Hon måste erbjuda, det enda hon har att erbjuda, sig själv som portvaktens tjänarinna under ett antal dagar. Detta är Annes första förhandling och hon har fått en expert, som varit facklig löneförhandlare, framför sig.
*
Berättat för tjejerna, bandat och renskrivet av mig. Denna tillhör de ganska tidiga berättelserna och då tog jag mig tid till mycket merarbete. Här har jag intervjuat Anne, Göran och Portvakten för att sedan välja ur textmassan och lägga in det i berättelsen i kronologisk ordning.
/Cecilita)
Förhandlingen med portvakten 1 av 6
ANNE:
Som flera andra, i samma situation, hade Anne råkat ut för att någon tagit för sig på hennes bekostnad.
En mycket äldre kille hade, när hon var 14 år tagit för sig av hennes kropp. Hon förstod inte att det var en regelrätt våldtäkt. Hon hade inte velat det som hon utsattes för, men hon lät det ske i barnslig nyfikenhet på vuxenvärldens mysterium. Det gav henne inte något annat än äckel, avsky och en intensiv känsla av förödmjukelse.
Men hon lät det bli hennes egen förnedring och skämdes för att tala om det för någon annan, då. Hon lade hela skulden på sig själv och hade förträngt mannen ur sitt minne. För henne var HAN bara en svart och stor figur.
Istället försökte hon bearbeta den olycksaliga händelsen inom sig och försökte att få svaret på frågan VARFÖR. Men händelsen satt också mentala spår hos henne.
Det var då en dag som hon, bakom en parkbänk, hittade en bortkastad bok, som hon öppnade och började bläddra i. Den var röd och framsidan talade om att titeln var: ”Historien om O”.
Boken var för henne anonym, med det som fångade hennes blick var VARNINGSTEXTEN på baksida, att den inte borde läsas av unga personer. Hon reagerade på vuxenvärldens förbjudande med samma styrka som många före henne. ”Ingen skulle tala om för henne vad som var farligt för henne…” först långt efteråt förstod hon att den boken kom att prägla hennes tänkande och även vad hon kände under lång tid framöver.
Ingen i närheten gjorde anspråk på boken och hon slog sig ner på bänken och började läsa den.
En ung kvinna, som kryptiskt kallade sig ”O” träffade en älskare. När hon förklarade sin oändliga kärlek för honom begärde han av henne att hon skulle visa djupet av sin kärlek genom att besöka ett slott.
På slottet utsattes HON OCKSÅ för övergrepp av andra män, och Anne fick uppfattningen att hon också gjorde det frivilligt.
Att hon lät dem använda hennes kropp för sina njutningar, att hon tillhandahöll sin kropp för dem, ja, nästan att hon tillät dem att göra precis vad de ville med henne, för att hon, genom det, skulle visa sin kärlek till sin älskare. Den sista biten var svår för Anne att förstå eftersom hennes handlingar och tillåtande inte riktade sig mot hennes älskare.
Annes egen stora fråga ”varför” fick lite av ett svar i att ”män gjorde så”. Bara tog för sig och använde kvinnors kroppar för sin egen njutning och i ”O:s” fall, tillät hon det och njöt på sitt eget sinnliga sätt, när de utnyttjande hennes kropp.
I Annes huvud började sakta, men säkert, tankar och känslor om att vara utlämnad och bli utnyttjad av män för deras djuriska lustar att ta fastare form.
Det som från början hade känts som äckligt, motbjudande och förnedrande började omskapas och ta andra former i hennes tankevärld. I allt det hemska smög det sig in hetsande och varma känslor på ett motsägelsefullt sätt. Själv fick hon genom att läsa och fantisera vidare uppleva det genom ”O” och det blev då till hennes egen njutning.
På något sätt kan man säga att det öppnades ett rum i hennes tankevärld av hetsande och översinnliga njutningar när det kopplades till underkastelse och förödmjukande. Att med sin kropp stå till mångas förfogande.
Hennes fingrar masserade och tvingade hårt och brutalt fram orgasm efter orgasm. Ungefär som om ”Det skulle göra ont för att bli skönt” och ”Det skulle tvingas fram”. Allt blev till en omvänd värld av känslor, tankeupplevelser och tvärt-emot-tankar.
Hon kände mer och mer att hon som ”O” ville bli djuriskt utnyttjad av män. Samtidigt med detta kände hon också att det skar sig mot hennes monogama uppfattning. Hon ville ju bara ha en man. Hon ville att EN man tilläts njuta av henne och det var bara hon själv som kunde ge det tillåtandet.
Blir man utnyttjad när man själv vill det?
Svaret på den frågan kunde hon inte ge, men tyckte istället att det kändes skönt att tänka på just de orden: ”Utnyttjad”, ”Använd”, ”Att underkasta sig” och ”Att lyda” och ”Att göra vad någon sa”. I hela tanken hade hon byggt in att det som skulle begäras av henne, att utföra, skulle vara sådant som hon inte själv ville, annars blev det inget lydande, utnyttjande eller underkastande, bara vad hon själv ville. Hon prövade också, i fantasin göra sådant som hon ville och tyckte om, men direkt kände hon att den eggande och sköna känslan inte ville inställa sig. Men när hon återgick till de påtvingade situationerna kom allt det sköna tillbaka.
När hon tänkte ”någon” gav hon den tanken en klar och tydlig koppling till en MAN, en man som styrde henne. Och såg till att han fick njuta av henne. Det kändes skönt att bara känna sig som ett redskap och verktyg för hans njutning. Mycket av givande. Ett eget mottagande fick hon söka inom sig, i njutningen av det egna givandet och underkastelsen.
Boken läste hon från pärm till pärm och sedan återigen, tills hon tyckte att hon kunde hela boken innantill, kunde alla händelser som ”O” råkade ut för under sin väg ner för trappan, till ett totalt förslavande. Till en slavinna och ännu längre ner, till ett objekt, ett föremål för mäns lustar…
Hon blev fixerad vid den typen av böcker och hittade andra av samma typ, men ingen, som överträffade ”Historien om O”. Att den var skriven av en kvinna, som kunde beskriva och förklara, gjorde den ännu mer spännande för henne. Några böcker lånade hon på biblioteket i grannstaden.
Men hon hittade NYA, hemska och spännande ord, (en del engelska) som hon samlade i sin egen lilla, hemliga och rosa ANTECKNINGSBOK. Hon tog fram den för att smaka på orden emellanåt.
Ord som förfärade och skrämde, men också hetsade och eggade henne: ”Sexobjekt”, ”Sexleksak”, ”Knulldocka”, ”Barbie”, ”Ponygirl”, ”Kuk”, ”Kuksugerska”, ”Spermahink”, ”Ris”, ”Björkris”, ”Spermamottagerska”, ”Deep Throat”, ”Slavinna”, ”Trälinna”, ”Slyna”, ”Slinka”, ”Sexrobot”, ”Sexmaskin”, ”Petgirl”, ”Massagestav”, ”Ris”, ”Björkris”, ”Bamburör” och ”Master”. Alla orden var så hemska och utmanande, så nedvärderande och förödmjukande och stämde inte med hennes syn och krav på jämlikhet mellan könen, men likväl så underbart sköna att uttala för sig själv, i ENSAMHET.
Hon hittade också: ”Analsex”, ”Piskning”, ”Läderpiska”, ”Mun-boll”, ”Analstav”, ”Painslut”, ”Elchock” och några till. Dessa skrev hon på en särskild sida i sin bok. Hon kände något obestämt kittlande inför dem, men visste inte vad och var absolut övertygad om hon INTE ville pröva på någon av dem.
För att riktigt ta avstånd ifrån dessa spännande och i sin hemskhet hetsande orden skrev hon överst på sidan: ”INTE-ORD!”
Det var ett tydligt sätt för henne att ta avstånd från dessa ord, att liksom klä av dem någons vädreringar och göra dem till ANTI-ord.
Hennes hjältinna ”O” hade ju blivit utsatt för ”Piskning” och till och med begärt det själv vid ett tillfälle, när en beundrare skulle besöka henne. Hon ville då att han skulle hitta henne naken och nypiskad med ränder över hela kroppen.
Usch! Fy! Men hennes tanke att hon tillhörde sin Herre så mycket att hon ville demonstrera det på detta viset. Det var en kärleksyttring över allt annat. Tänk om…? Nej, sådant skulle hon aldrig våga sig på.
Det som ”O” råkade ut för hade etsats sig fast djupt inne i hennes hjärna, som något hemskt, men också hemskt skönt. Oftast vägde ”hemskt skönt” över så mycket att ”hemskt” bara ekade lite eggande i bakgrunden. Men hon kände att det måste få finnas med för att bära upp det ”hemskt sköna”.
Som hon kanske ändå skulle vilja pröva på, när hon vågade eller bara tryggt fortsätta att fantisera om.
*
Strax innan hon hade fyllt 18 år träffade hon Göran och hon berättade barnsligt öppet för honom om sina tankar, önskningar och böjelser. Helt utan skam och i fullt förtroende för honom.
Han hade först blivit chockad och bara tyst. Hon kände, alltför sent, att Göran inte var rätt person för sådant, han var alldeles för snäll. Han kunde inte ta för sig. Med Göran kände hon sig trygg och kanske därför läckte det över från hennes fantasivärld och över till verkligheten. I flera veckor hade hennes hjärna, i fantasins trygghet, lekt med ett scenario och en kväll bestämde hon sig. Det fick bära eller brista. Hon kom nyduschad och naken och ställde sig framför Göran och sade utmanande:
”Du får göra precis vad du vill med mig och jag lyder alla dina order. Din vilja är min lag ikväll, för jag vill känna hur det känns. Snälla Göran ställ upp på detta och gör det för min skull. Desto mer egoistisk du är desto bättre för mig. Snälla Herre!”
”Menar du verkligen detta? Du vet ju inte vad du startar och sätter igång?”
”Snälla Göran. Jag vill detta! Du är min Herre ikväll och hela natten. Det som du bestämmer kommer att hända. Passa på och njut av en riktig slavinna, som uppfyller din minsta vink och som vill göra det så skönt för dig som det bara går. Snälla Göran, gör det för min skull. Tycker jag sedan INTE om det, ska jag aldrig mer begära det av dig. Men snälla Göran, låt mig få uppleva detta EN GÅNG, innan jag blir tokig, snälla, snälla, Göran! OK?”
”OK, jag ska låta dig uppleva det, men du kommer inte att tycka om det. För att du ska bli botad från dessa fixerade tankar så ska jag SPELA mycket krävande!”
”Ja tack, Herre. Det hoppas jag verkligen.”
//
Som kvinna drivs jag av freedback, får jag inte det stannar jag. Beställer du dig för att maila mig, skriv då PORTVAKTEN, annars sorteras det bort som spam.
Cecilita
cecilitaSv70@hotmail.com
Fler noveller av samma författare
