Vändning

Hej!
Det här är den första novell jag försökt mig på att skriva, och jag är medveten om att den är lite väl lång. Om ni ändå orkar läsa er igenom hela skulle jag uppskatta enormt om ni lade ett par sekunder på att skriva en kommentar, både positiv och negativ kritik betyder extremt mycket.
/ gond

För oentusiastisk. För lite respons. Inget engagemang. Förhållandet var dött. Det var dom orden Mikaela hade använt. Robin lade ifrån sig mobilen. Han hade inte trott att Mikaela skulle göra slut över telefon. Han hade vetat att hon skulle göra slut, det var väntat, men han trodde det skulle ske öga mot öga. Fast egentligen brydde han sig inte. Han hade velat göra slut själv i flera veckor, men inte orkat, eller vågat, ta steget. Han var inte kär i Mikaela längre. Kanske hade han aldrig varit det.
Han kände ingen sorg, snarare lättnat att det var över. Tankarna gled genast in på Kim, hans bästa vän, istället. Han föreställde sig bilder på Kim när han sprang, dom båda spelade i samma fotbollslag. Kims rörelser var smidiga och graciösa. Plötsligt förändrades bilderna till Kim i duschen, hur vattnet strilade över hans muskulösa kropp. Robin blev varm i hela kroppen, blev kåt. Sedan insåg han vad som höll på att hända. Han blev generad, slog ifrån sig tankarna. Han ruskade hela kroppen och gick till köket och åt kvällsmat, kröp sedan snabbt i säng.
Klockan ringer tidigt. Robin hatar morgonen, särskilt måndagsmorgonen som innebar en hel vecka kvar till helgen. Han får tvinga sig upp ur sängen varje dag. Hoppar över frukosten, tar bara en snabb dusch och drar på sig lite kläder innan han drar till skolan.
”Tja, allt bra?” Han träffar Kim vid cykelstället. Kim som är på sitt vanliga glada, pigga morgonhumör. Och fastän Robin är glad att se honom muttrar han bara ett hej tillbaka. Dom tar sällskap in i skolan. Kim babblar på, pratar om Maja, en tjej från Robins klass, som Kim strulat med några gånger innan och som han träffade på en fest i fredags. Hur dom nästan hade gjort det, men hon hade bangat i sista stund.
Dom kommer till Robins skåp först, och där står Mikaela vid sitt skåp, bara ett par skåp ifrån. Kim skiner upp och går fram och ger henne en kram. ”Hej snygging, du är het idag! Robin vet fan inte om hur lycklig han är som har dej”. Det högg till i magen på Robin. Kim flörtade alltid med Mikaela på det sättet, och Robin tyckte inte om det.
Mikaela lösgjorde sig från kramen. Hon kastade en sur blick mot Robin och sa sedan ”Nej, och nu har han missat chansen”. Hon tog sina böcker och försvann snabbt iväg mot klassrummet. Kim vände sig fundersamt mot Robin. ”Har jag missat nåt...?” ”Hon dumpade mig igår” mumlade Robin till svar. Kim rynkade pannan, och allt Robin kunde tänka på var hur snygg han var när han gjorde det. ”Hon dumpade dig, och var ändå den som verkade sur? Vad har du nu gjort egentligen?”
”Vi tar det en annan gång va” svarade Robin. ”Mmh, vi börjar nu, jag måste dra”. Kim gick fram och gav Robin en snabb kram innan han gick.
Kim var ett år yngre än Robin, och gick bara andra året på gymnasiet. Dom båda gick naturvetenskaplig linje, men Kim hade sitt skåp i andra änden av byggnaden. Det resulterade i att dom ändå inte såg varandra så mycket i skolan. Dom träffades i stället främst på fritiden och på fotbollträningarna.
Skolan var olidlig. Robin kände blickarna från Mikaela hela tiden. Dom gick i samma klass och hade samtliga lektioner tillsammans. Han visste redan nu att dom aldrig skulle kunna bli kompisar igen. Dom sa inte ett ord till varandra på hela dagen, så Robin blev förvånad när han hörde henne ropa på honom när han var på väg ut till cykeln efter sista lektionen. Han vände sig om såg att hon stod i dörren. Han tvekade först, men gick sen långsamt emot henne. ”Vad?” Han kunde inte dölja irritationen i rösten.
Hon sträckte fram handen och greppade honom om handleden. Utan ett ljud drog hon med honom längs korridoren och svängde sen in på en toalett. Hon låste efter dom, och stirrade sen Robin rakt i ögonen med en intensitet som nästan var obehaglig. Det kändes som om hon försökte se rakt in i honom.
”Vem är det?” Hon spottade ut frågan. Robin fick ett förvirrat uttryck i ansiktet. ”Vaa..?” ”Sluta spela oskyldig. Jag vet att du är kär i nån annan och det är därför du varit så frånvarande. Du är skyldig mig att berätta vem det är. Du kanske till och med var otrogen?” Hon blängde anklagande på honom. Robin slog ner blicken i golvet. Han kämpade med att slå bort tankarna som plötsligt hade exploderat i skallen. Hade han inte hela tiden tänkt på nån annan? Längtat efter nån annan? Men nej. Det går inte. Att Kims namn surrade som en hel bisvärm i skallen på honom försökte han ignorera. Han var hetero. Helt och fullständigt hetero. Han svalde och tittade sedan upp igen. ”Nej. Ingen annan”. ”Är det Jessica? Eller Maja? Jag vet att du spanade in henne när hon var ny”
Nu började Robin bli mer än irriterad. ”Ja, okej. Maja. Är du nöjd nu?” Han blev förvånad över hur lätt lögnen gled över läpparna. Men han ville bara få ett slut på den här konversationen.
Mikaela såg ut som hon blivit slagen. Ansiktet bleknade och munnen öppnades som om hon tänkte säga nåt, men sen stängdes den igen. Robin såg hur det ryckte i överläppen, hon var nära att börja gråta. Utan ett ord vände hon sig om och gick ut från toaletten. Hon smällde igen dörren så hårt efter sig att Robin ryckte till.
Han satte sig med en duns på toaletten, slog knytnäven hårt i kakelväggen. ”Fan!”
På fotbollsträningen tog han i som aldrig förr. Han behövde får ur sig alla förvirrade känslor. Behövde bli ren i huvudet. Efter nedjoggningen la han sig ner i gräset och bara slappnade av. Han var totalt slutkörd. Hans lagkompisar gav honom uppskattande kommentarer, ”Fan Robin, vad det än är du ätit så borde du äta det innan varje träning!” ”Imponerande Robin!” ”Härlig fart idag Robin”. Han orkade inte ta åt sig av komplimangerna.
Han blundade för en sekund, och fick en chock när en våg av vatten träffade honom i ansiktet. Han satte sig upp och såg sig förvirrat omkring. Där stod Kim med en tom vattenflaska och skrattade. ”Du såg ut att behöva det där” flinade han. Robin skakade bara på huvudet och sträckte fram händerna för att få hjälp att dra sig upp. Kim tog tag i Robins båda händer och drog. Rycket blev så hårt att Robin kom upp på fötter och sedan snubblade framåt, rakt in i Kim. ”Smidigt hörredu” sa Kim och tog ett steg bakåt och återförde därmed ett luftrum mellan dom. ”Äsch. Kom nu” Robin vände sig och gick sakta mot omklädningsrummet, varm i kroppen mer efter närkontakten med Kim än efter träningen.
Han duschade långsamt. Lät vattnet rinna över kroppen länge. Kände hur musklerna slappnade av en efter en. Han sneglar diskret på Kim som står bredvid och duschar. Blicken dras automatiskt till Kims kuk. Den är stor, bland dom största i laget. Robin känner hur blodet rusar ner i hans egna kuk och tvingar sej själv att slita blicken och vända sig in mot väggen. Han kan inte få stånd nu. Han gör allt han kan för att tänka på russin och blodpudding. Suckar av lättnat när han hör hur Kim går.
Robin vrider av vattnet och tar sin handduk. Han torkar av sig innan han går in i omklädningsrummet igen. Han stannar upp när han ser att Kim är kvar. ”Har inte du gått än?” ”Jag väntar på dig, vi ska ju åt samma håll” ”Okej, skyll dig själv då”
Robin börjar klä på sig. Det uppstår en tystnad, som inte är alltför bekväm. Kim harklar sig. ”Så du är kär i Maja?” Robin stelnar till. ”Var har du hört det...?” Kim ignorerar frågan och fortsätter, ”Du kunde väl ha sagt nåt? Om jag vetat det hade jag inte stött på henne. Jag har undrat vad som varit fel, varför du blivit så konstig på sistone. Jag vågade inte fråga heller.” Robin visste inte riktigt vad han skulle svara. ”Jag är inte kär i Maja. Jag vet inte vart du har fått det ifrån” ”Mikaela sa till Maja att du hade sagt det. Sedan berättade Maja det för mig.” Robin svor till. Han hade inte trott att Mikaela skulle sprida dom orden. Han försökte förklara. ”Det är ett missförstånd, jag råkade säga det bara, för hon var på mig om att jag var kär i nån annan, och jag orkade bara inte” ”Är du det då?” ”Vadå?” ”Kär i nån annan?” Kim tittade honom i ögonen. Robin höll kvar blicken lite för länge innan han slet bort den och mumlade nåt ohörbart.
”Okej, men om du inte har några problem med att jag stöter på Maja, så måste det vara nåt annat fel?”. Robin hade visst problem med att Kim stötte på Maja, men inte på samma sätt som Kim menade. ”Det är inget fel, det har bara varit lite mycket nu, med plugget och Mikaela, och så...” Han försökte sig på ett leende, och även om Kim inte var fullständigt nöjd med förklaringen så frågade han inget mer. ”Nu är jag klar, ska vi gå?”
Dom cyklade tysta tillsammans, tills det var dags för Robin att svänga av. ”Anders har fest på fredag, då ska du och jag gå dit och röja. Hitta ett par skitsnygga brudar och du ska glömma Mikaela helt” Kim lät entusiastisk, Robin tyckte inte att det var en lika bra idé, men svarade ändå att det vore kul. ”Ses imorn då” ”Japp, hej!” Robin stod kvar och såg efter Kim tills han försvann bakom en kurva. Han kände en tomhet inombords, som han alltid gjorde när dom skildes åt.
Kim hade fel. Dom syntes inte alls nästa dag, för Kim var inte i skolan. Robin kastade långa, sökande blickar åt alla håll. Framåt lunch kunde han inte hålla sig längre, utan skickade iväg ett sms. Efter bara nån minut fick han svar. ”Så in i helvete ont i magen. Har spytt hela jävla natten.”
Tisdagen, onsdagen och torsdagen passerade utan att Kim var tillbaka, och Robin höll på att gå sönder av saknad. Natten till fredag drömde han om Kim. Han vaknade med praktstånd och var tvungen att skynda sig in duschen. Han behövde bara runka ett par drag innan han sprutade ordentligt. Kims kropp flimrade framför ögonen när han kände hur kaskad efter kaskad sperma landade på duschkabinen. Han lutade sig utmattad mot väggen. ”Kim...” mumlade han.
Han cyklade snabbt till skolan, ville var där tidigt. Han parkerade cykeln och ställde sig sedan att vänta, och efter bara ett par minuter såg han Kim komma farande. Fjärilar började fladdra i magen, och Robin blev varm. Äntligen var han frisk.
Robin trampade otåligt i marken medans Kim låste sin cykel. Så fort han reste sig upp tar han ett steg framåt och kramar om Kim hårt. ”Hoppsan, har du saknat mig så mycket? Jag har ju bara varit borta i tre dagar” skrattar Kim. ”Äsch, håll tyst” skrattar Robin tillbaka.
Dom går in mot skolan och när dom kommer in genom dörren kommer Maja springande och slår armarna om Kim, ger honom en snabb kyss på munnen. ”Fler som har saknat mig verkar det som” Maja ler stort, kastar en snabb, nyfiken blick på Robin, men koncentrerar sig på Kim igen när han kysser henne igen. Robin ser hur Kims händer glider ner på Majas rumpa, och han blir plötsligt illamående. Han måste därifrån, nu. Utan ett ord går han därifrån. ”Vänta Robin!”. Robin skyndar på stegen mer och Kim får springa ifatt. ”Vad är det med dig egentligen?” ”Inget” Rösten är mer besk än han tänkt. Kim blir tyst. När dom är framme vi Robins skåp säger han ”Halv sju hos mig ikväll då? Anders fest vet du...” Han låter tveksam på rösten. Robin tittar upp på honom, ångrar att han reagerat som gjorde. ”Ah, halv sju.” Kim nickar kort och går sen iväg.
Robin är sen. Klockan är över sju när han ringer på hos Kim. Han väntar otåligt på att nån ska öppna. Tänk om han gått nån annan stans? När han hör låset klicka drar han en lättad suck. Även Kim ser lättad ut när han öppnar dörren. ”Jag började tro att du inte skulle komma” Han håller upp dörren så att Robin kan gå in. ”Sorry. Jag hittade inte nycklarna, så ringde morfar och sen var det punka på cykeln... ”Jaja, jag är glad att du är här nu i alla fall” Kim avbröt Robins ursäkter. ”Kom, jag har redan öppnat en öl. Vi ligger efter i schemat nu! Det får bli några snabba jägershots” Robin följde efter Kim in i köket. Omedvetet fastnade blicken på Kims rumpa, som den här kvällen var gömd i ett par svarta jeans. Han undrade hur det skulle kännas att lägga händerna på den, men hindrade snabbt dom tankarna.
Dom fick båda i sig en hel del, dom skrattade mycket och drog igång musik. Dom dansade som galningar. Kim tog Robins händer och dom hoppade omkring tillsammans, Robin mådde ovanligt bra. Han blev besviken när Kim plötsligt släppte händerna och drog av musiken för att svara i telefon. Robin såg på hur Kim pratade med nån i andra änden, men han förstod inte så mycket av samtalet. Han var mest koncentrerad på hur Kims läppar rörde sig.
”Det var Maja. Hon är hos Anders nu, och alla andra också tydligen, dom saknade oss” ”Snarare att Maja saknade dig” muttrade Robin men Kim var redan på väg ut i hallen för att dra på sig skorna. Robin lunkade sakta efter.
Det var en promenad på cirka 10 minuter hem till Anders. Eftersom både Robin och Kim hade hunnit få i sig en del så blev det en vinglig färd, och dom fick stödja sig på varandra. Dom skrattade hela vägen, och Robin blev besviken när dom var framme hos Anders.
Dom kunde se på långt håll att det var fest i den stora villan. Det var liv och rörelse, och människor syntes överallt i trädgården. Skratt och skrik blandades med den höga musiken.
Dom tog sig in i hallen tillsammans, men där möttes dom av Maja som tog Kims hand och drog iväg. Kim vände sig om och blinkade mot Robin. Ensam kvar kände sig Robin övergiven. Han letade sig in i köket för att få tag på en ny öl. Han hittade en burk i kylskåpet. Han knäppte den direkt och svepte flera stora klunkar. Han satte nästan i halsen av en dunk i ryggen. ”Hey Robin, vad är det för jäkla vattenfall egentligen? Dränker du dina sorger eller?” Robin torkade av ölen som hamnat på hakan samtidigt som han vände sig om. Där stod Jessica, en klasskompis, och log ett stort leende mot honom. ”Nåt sånt...” svarade han ansträngt. Jessica skrattade till, ”Jaså är det så illa? Följ med ut på verandan”. Robin hade ingen bra anledning att inte följa med, så när Jessica tog hans hand lät han sig ledas iväg.
Dom ramlade ner i varsin stol i ett lite avskilt hörn av verandan, där man hade utsikt över hela den stora trädgården, som inkluderade en pool, där ett par personer Robin inte kände igen höll på att skvätta ner varandra.
Jessica pratade på om alldagliga saker, på ett högst vänskapligt sätt och inte alls flörtigt. Det förvånade Robin lite, men han tyckte det var skönt. Han hade till och med riktigt trevlig. Ända tills Maja kommer springande runt hörnet på huset i full fart, och bara ett par meter efter kommer Kim och jagar henne. Dom springer omkring i trädgården, och Kim får fatt i Maja, och dom brottas. Kim lyfter upp Maja på sina starka armar, Robin kan trots avståndet och mörkret se hur musklerna spelar, och kastar ner henne i poolen. Maja skriker högt, men man kan tydligt höra glädjen i rösten. Kim dyker i efter henne och dom fortsätter leken där.
”Du är kär i honom va?” Frågan som Jessica ställer träffar Robin som en blixt. Han blir stelfrusen och kan inte ens förmå sig slita blicken från Kim för att se Jessicas ansiktsuttryck. Han biter ihop käkarna så hårt att det gör ont. Menar hon allvar eller?
”Dina ögon glittrar när du talar om honom, hela du lyser när han är nära, lika mycket som mörkret tar över när han är med Maja. Du kan inte slita blicken från honom, och oavsett vad vi pratar om, så kommer han in i samtalet på nåt sätt.”
Robin sväljer hårt. Varje ord som Jessica uttalar hamrar hårt i Robins huvud. Dom river ner varje lögn, varje undanflykt, varje mur som han byggt i sin hjärna. Dom sitter båda tysta en kort stund. Robin vrider på huvudet sakta, ser rätt in i Jessicas ögon med en hjälplös blick. Han nickar kort, en enda, knappt märkbar nick. Jessica har helt rätt. Robin är kär i Kim, och det har han varit länge, men han har vägrat inse det. Inte velat erkänna sig själv som homosexuell, gay, bög. Det skulle aldrig gå.
Plötsligt blir Robin rädd. Om Jessica kunde lista ut det så lätt, kunde alla andra förstå då också? Skulle Jessica sprida det här, berätta om det för alla? Värst av allt, skulle Kim få veta? Det skulle kunna rasera hela deras vänskap. Det sista Robin ville var att förlora den relation och närhet dom ändå hade, även om han aldrig skulle få mer än så.
Jessica sträcker sig fram och tar Robins hand, som om hon förstod vad han satt och tänkte. Robin vänder blicken mot poolen igen, precis i tid för att se hur Maja lägger armarna runt nacken på Kim, sträcker upp huvudet och kysser honom. Kyssen övergår i ett grovt hångel, och illamåendet slår över Robin. Bilden av dom två försvinner plötsligt, Jessica har rest sig upp och ställt sig i vägen. ”Kom vi går” sa hon mjukt.
Robin följer tacksamt med Jessica in i huset igen. Han ser sig omkring på dom festande ungdomarna.”Jag ska nog gå hem nu” säger han till Jessica. ”Men tack så mycket, tror jag. Du hjälpte mig nog en hel del”. Han böjer sig fram och dom kramar om varandra länge, sen tar sig Robin till hallen för att leta reda på sina skor. Efter en del grävande får han fram dom och ger sig sen iväg ut.
Det tar bara ett par minuter innan mobilen ringer. Robin halar upp den ur fickan och tittar på displayen. Kim. Det pirrar till i Robin först, sen kommer bilden av Kim och Maja i poolen och han blir istället tung inombords. ”Robin”. ”Tjaaa Robin! Var fan är du nånstans? Ligger du och Jessica i nån buske nånstans eller?” Kim garvar i andra änden. ”Äh, lägg av va” Robins röst är märkbart irriterad. ”Men förlåt då, herr surgubbe, jag skojade ju bara. Jessica står här bredvid mig, hon sa att du gått hemåt. Utan mig dessutom. Vilken svikare! Aldrig är du här när jag behöver dig”. ”Behöver till vadå? Har Maja tappat en lins i poolen som du du behöver min ädla hjälp för att hitta?” Robin ångrade sig genast. ” Fan äre med dig? Maja skulle dra hem, jag ville parta med dig ju, men inte om du ska vara på det här humöret. Var är du nånstans?” Robin suckade, ansträngde sig för att skärpa till sig. ”Jag har bara gått ett par minuter bort, men jag tänker inte komma tillbaka till festen””Då får väl berget komma till Muhammed då. Eller nåt” ”Va?” ”Jag är berget, pucko. Stanna där du är!” Det klickade till när samtalet avbröts.
Robin såg sig omkring, han stod på en väg mitt i ett villaområde. En låg stenmur omringade det närmsta huset, och Robin tog dom få stegen dit och satte sig ner att vänta.
Han såg Kim på långt håll, och iakttog varje steg noggrant. Ju närmare Kim kom, desto varmare blev det i Robins bröst. Han var nervös. Det här var första gången han skulle träffa Kim sedan han insett att han var totalförälskad i honom.
Kim gick inte rakt, och när han kom fram till Robin ramlade han till när han satte sig bredvid. Killarnas armar nuddade varandra och Robin fick spjärna emot lite när Kim stötte emot honom. ”Du är skitfull ju!”utbrast Robin. ”Yesh shir” svarade Kim och försökte sig på en honnör. Robin reste sig upp och drog sen upp Kim också. Han fick lägga armen om honom för att han inte skulle ramla. Robin släpade Kim hem mot Kims hus. Efter en stunds kamp var dom framme vid dörren. ”Nycklarna?” Robin tittade på Kim. ”Nycklar kan vara bra att ha...” var det svar han fick. Men en suck visiterade han Kim och hittade nyckeln i jeansfickan. Han fick upp dörren och drog in Kim till hans rum, där han fick ner honom på sängen. Efter mycket tvekande, så bestämde han sig för att klä av Kim också. Han knäppte försiktigt upp jeansen och försökte låta bli att fästa blicken på bulan som gömde sig där under. Han drog av byxorna, och fick även av strumporna. ”Sätt dig upp” Robin blev överraskad när Kim klarade att sätta sig upp utan hjälp. Han tog tag i nederdelen av t-shirten och drog den uppåt. ”Upp med armarna”. Kim lydde order.
Dom satt båda tysta. Kim stängde ögonen men satt fortfarande upp. Robin tillät sig svepa med blicken över Kims kropp. Han såg det mörka håret i en ostyrig frisyr, de långa ögonfransarna som vilade mot kinderna, den raka näsan, munnen som hade skarpa men ändå mjuka konturer. Han såg halsen med adamsäpplet, axlarna med tydligt markerade nyckelben, dom vältränade armarna, det släta bröstet och rutformationen på magen. Strängen med hår från naveln ner i kalsongerna fick Robins hjärta att slå flera dubbelslag. Han blev extremt medveten om den nästan nakna kroppen framför sig. Den otroligt sexiga kroppen som tillhörde Kim. Kåtheten stegrade i Robin, och resultatet kändes innanför byxorna där det började bli trångt.
Han såg på Kims avslappnade ansikte. Ögonen var fortfarande stängda. Han vet att han in borde, men han kan inte stå emot impulsen att sträcka fram handen och röra först Kims mage, för att sen smeka uppåt bröstet. Handen stannar till vid ena bröstvårtan, cirklar lite och massera. Fortsätter sen upp i nacken, in i håret och sen fram och stannar på kinden. Robin låtsas att det här är på riktigt, och det framkallar en lyckokänsla hos honom.
Robin låter tummen avancera och smeker fjäderlätt över Kims läppar, följer formen. Han stelnar till när Kim lutar huvudet en aning framåt, och mellan läpparna öppnas en glipa. Nej han kan inte. Det vore inte rätt. Robin kan komma på hundratals argument till varför det vore fel. Ändå kan han inte hindra sig när hans ansikte närmar sig Kims. Långsamt, långsamt, som om han väntar på att nåt ska avbryta, för han sina läppar närmare Kims. När dom nuddar varandra går en stöt genom kroppen på Robin. Han avvaktar en reaktion, men när inget händer, trycker han läpparna hårdare mot Kims.
Det är Kim som först låter sin tunga försöka hitta väg in i Robins mun. Robin har inget att sätta emot, utan släpper in tungan i sin mun. Deras tungor dansar en avancerad dans, och Robin känner Kims händer på ryggen. Han lutar sig framåt med överkroppen och trycker på så sätt ner Kim i liggande ställning. Dom fortsätter kyssas och händer smeker. Robin vågar till och med låta sin hand glida hela vägen ner längs Kims mage, och kupa handen över det växande ståndet som finns där på andra sidan kalsongtyget.
”Maja...” Kim stönar fram det enda ordet. Ett enda ord, som får Robin att rycka sig ifrån Kim. Han backar hastigt och ställer sig mot väggen. Hans andhämtning är tung. Förvirrade tankar rör sig i Robins huvud. Kim hade hela tiden trott att det var Maja.
Det blir svart framför ögonen för Robin, och han måste stå still och återhämta sig en stund innan han kan stappla ut ur rummet. Han tar sig hela vägen hem till sin egen säng innan tårarna kommer.
Hela helgen passerar som i ett töcken. Han stänger av mobilen och ligger i sängen hela dagen. Han har sagt till sina föräldrar att han inte vill prata med nån om det ringer, eller ens om nån kommer dit. Men han behövde inte oroa sig. Ingen hörde av sig.
I skolan på måndagen skyndade han sig in i klassrummet, han vill inte riskera att träffa på Kim. Han fick ett varmt leende från Jessica, men det förbättrade inte hans humör nämnvärt.
Nåt som oroat Robin hela helgen var hur han skulle klara av att träffa Maja. Han kände sig smått lättad när lektionen började och hon ännu inte dykt upp. Han skulle inte behöva hantera det där idag i alla fall verkade det som.
På vägen från klassrummet till skåpen gick han bakom Mikaela och en av hennes kompisar. Eftersom dom inte var så diskreta i ljudtonen hörde han tydligt vad dom pratade om. Maja var inte i skolan eftersom hon blivit dumpad av Kim. Hon var så förkrossad att hon inte kunde komma till skolan. Tydligen var Kim en ”jävla idiot” och en ”riktig player”.
Orden väckte Robins beskyddarinstinkter, han gillade inte när nån talade illa om Kim, oavsett vad det handlade om. Han behärskade sig dock och höll tillbaka impulsen att agera på nåt sätt.
Han blev också orolig. Varför hade Kim dumpat Maja? Hade det hänt nåt? Robin bestämde sig för att inte fokusera på det, det var Kims och Majas problem.
Hela veckan gick utan att Robin och Kim stötte på varandra. Robin hade sett Kim i matsalen en dag, då hade han vänt och hoppat över lunchen, annars hade det inte varit några problem att undvika honom. Han hade skyllt på en gammal knäskada för att slippa fotbollsträningarna.
När Robin startade mobilen på fredagen hade han 16 sms från Kim. Han läste dom inte.
Han var sen till sista lektionen och stod ensam i skåphallen och rotade igenom väskan efter en penna när Kim plötsligt står bredvid honom. Robin kastar snabba blickar omkring sig efter en flyktväg, men inser snart att det är redan är försent.
”Du har undvikit mig” Det var ett konstaterande som inte krävde nåt svar, och därför sa Robin ingenting. ”Jag behöver prata med dig. Vi har nog en del att reda ut. Mina päron är borta i helgen så du kan väl komma hem till mig ikväll vid sju? Bra.” Utan att vänta på svar gick Kim därifrån.
Robin hade inte yttrat ett ord, men han visste ändå att han skulle gå dit, Kim hade ju rätt, dom behövde prata.
När Robin kom hem duschade han, klädde sig i lagom snygga kläder, fixade håret och väntade sedan otåligt på att klockan skulle bli sju. Tio minuter över ringer han på hos Kim, medvetet försenad och fruktansvärt nervös.
”Du är sen. Som vanligt” Kim håller upp dörren och Robin går in. Dom går in på Kims rum och Robin slår sig ner på sängen. Minnesbilder flaschar förbi och han blir obehaglig till mods. ”Vill du ha nåt?” Kim frågar mest av artighet, och för att vinna tid, det är tydligt, så Robin tackar nej.
Kim sätter sig på sängen också, men ganska långt från Robin, noga med att inte riskera att dom ska nudda varandra. Han trummar nervöst med fingrarna på låren, och Robin kan se att han letar efter dom rätta orden att börja med.
”Tack för hjälpen i fredags. Du såg visst till att jag kom hem...” Robin stönade inombords. ”Ja, då efter att Maja dragit.. och så...” fortsatte Kim. Kim tystnade, visste inte hur han skulle fortsätta. Robin tappade tålamodet. ”Vad hände med Maja?” Kim såg upp. ”Inget”. ”Hon har ju inte varit i plugget på hela veckan” ”Mmh... Först sa hon att det var för att jag inte ville bli tillsammans med henne, men nu tror jag att hon blivit sjuk också..” Kim talade ganska tyst och trevande.
”Varför inte?” Kim såg förvirrad ut, ”Vadå?”. ”Varför vill du inte vara tillsammans med henne?” ”Oh..” var allt Kim fick ur sig. Robin väntade på mer. Efter en tids tystnad försökte Kim igen. ”Jo du vet, då i fredags...” Robin nickade bara kort. ”Du hjälpte mig hem och... hjälpte mig i säng...Tog av mig kläderna... ” Robin rodnade, och Kim kunde inte undgå att märka det, vilket framkallade ett snabbt leende, innan han blev allvarlig igen. ”Tog av mig kläderna... och sen ja... lät du din hand liksom... smeka... och sedan kysste du mig” Robin rodnade inte längre. Han var likblek. ”Jag var nog egentligen inte så full som jag verkade, jag menar, jag minns ju allt. Men jag måste få veta vad du känner för mig”. Kim fäste blicken i en osynlig fläck på golvet.
Robin var skräckslagen. Nu skulle det här bli slutet på deras vänskap. Han kunde inte ljuga. Han skämdes för vad han gjort då efter festen, utnyttjat att Kim var full. Han skulle bli tvungen att ta konsekvenserna nu.
Robin tog ett djupt andetag för att stålsätta sig. ”Du trodde jag var Maja, jag drog nytta av att du inte var fullt medveten, och det var förbannat dumt. Jag förstår om du inte kan förlåta mig för det, men jag vill ändå be om ursäkt.”
Kim tittade upp mot Robin. ”Du besvarade inte min fråga. Vad känner du för mig?” Robin höll kvar Kims blick medans han formulerade orden i huvudet. ”Jag älskar dig Kim. Mer än nåt annat. Jag har varit kär i dig väldigt länge nu, men det var först i fredags som det klarnade, med mycket hjälp från Jessica.” Blickarna var stadigt fastkilade i varandra. Robin började känna sig som en totalidiot, när plötsligt Kim flyttade sig närmare, och hastigt närmade sig Robins ansikte med sina läppar. Robin satt orörlig en stund innan han besvarade kyssen.
Tankar far omkring som missiler i Robins huvud. Vad händer egentligen? Han förstår att det här är fel. Samtidigt känns det så rätt. Alla tankar resulterar i panik. Robin ställer sig hastigt upp och tittar ner på Kim med sökande och förvirrad blick.
”Vad fan håller du på med?” Robin kan inte få ögonkontakt med Kim, som bara stirrar ner i golvet. Kim reser sig upp och börjar gå omkring i rummet, fortfarande utan att se på Robin. Det kryper i kroppen på Robin och han är otålig. ”Kim? Sluta nu. Jag har precis berättat för dig att jag är kär i dig, och så kysser du mig. Det är fan inte rätt. Du fattar inte hur det får mig att känna. Jag börjar tro på saker som inte finns, inbilla mig saker. Försöker du medvetet få mig att må ännu värre? Det är redan sjukt jobbigt som det är”. Robin talar till en rygg, och han kan inte se minspelet i Kims ansikte. Han ser inte hur Kims mun har vridits till ett stort leende, eller hur hans ögon fullkomligen strålar av ljus.
Robin ser hur Kims rygg börjar skaka lätt, hör hur ett lågt skratt letar sig ur Kims mun. Kim står och skrattar åt honom! Robin måste svälja hårt, men klumpen som plötsligt bildats i halsen försvinner inte. Ögonen tåras och han måste kämpa för att dom inte ska svämma över. Med snabba steg går han mot dörren. Han måste härifrån. Nu.
Han hinner inte ens igenom dörren innan Kim fångar upp hans hand. ”Vänta lite Robin” Robin kniper ihop ögonen hårt, och samlar sig några sekunder innan han kan vända sig om och se på Kim. Det hånleende han väntat sig finns inte där. Det enda Robin kan utläsa ur Kims ansikte är glädje. Han blinkar och tittar igen, men ser samma sak. Robin börjar undra vad som händer egentligen.
”Kom och sätt dig igen, dummer.” Kim drar med sig Robin till sängen och Robin följer apatiskt med. Den här gånger sätter sig Kim närmare Robin, så nära att deras knän rör varandra. Kim försöker fånga Robins blick, ge honom ett uppmuntrande leende.
”Jag fick panik” Kims ord gör det bara ännu mer förvirrat i Robins skalle. ”I fredags alltså. Det kändes så bra, men jag fick panik. Det enda jag kom på var att säga Majas namn, jag förstod att det skulle skrämma iväg dig. Men så fort jag sagt det ångrade jag mig, men du var redan borta, det var försent. Hela helgen funderade jag på det som hänt, det jag känt. Jag var inte säker på vad du tänkte, och jag hörde inte av dig. Sen undvek du mig hela veckan. Jag höll på att bli galen, jag var tvungen att få veta. Jag blev så rädd, det klickade till i mig, jag har aldrig tidigare upplevt en sån känslostorm som då i fredags.” Kim gör en paus, vill få bekräftat att Robin hänger med. ”Jag försöker få fram att jag är kär i dig också. Så jävla mycket”
Robin sitter tyst, mållös. Vad är det som händer egentligen? Sa Kim precis allt det där? Med en frågande blick ser han in i Kims ögon. Han ska precis fråga om det är på allvar, när Kim lutar sig fram och återigen låter sina läppar möta Robins. Robin bestämmer sig för att glömma alla frågor för tillfället och bara njuta av situationen, och besvarar kyssen. Kim makar sig närmare Robin och låter ena handen glida upp i hans nacke, och med den andra smeker han Robins rygg.
Robin känner hur Kims händer och läppar framkallar vågor av välbehag i kroppen. Han kysser hungrigt tillbaka och börja leta sig mot Kims hals med läpparna. Samtidigt för han in båda sina händer under Kims tröja, och kan smeka magen och känna värmen där innanför.
”Så du vill verkligen det här?” Robin behöver en sista bekräftan innan han kan släppa efter helt. Kim fångar upp en av Robins händer och för den till den allt hårdare bulan innanför hans byxor. Sen ser han Robin i ögonen ”Ja. Verkligen”.
Robins hand börjar massera och smeka där den ligger på Kims byxor. Med cirklande rörelser känner han hur Kims kuk blir ännu större, den växer i takt med Robins egna.
Robin ställer sig upp och ser ner på Kim med ett stort leende. ”Lägg dig ordentligt, på rygg” Kim följer order och hasar sig upp i sängen. Robin lägger sig ner över Kim, med sina ben utanför Kims, så magar nuddar magar och läppar nuddar läppar. Kims händer rör sig ivrigt över Robins rygg, och dom reser båda på överkropparna för att snabbt slänga av sig sina tröjor. Killarnas nakna hud pressas samman när dom återigen lägger sig ner.
Robin kysser med sina läppar Kims näsa, panna och ögonlock, för att sen fortsätta ner mot hakan, halsen och bröstet. Han suger in en bröstvårta, och låter tungan cirkla runt den. Han naffsar lätt med tänderna i huden precis bredvid, vilket framkallar ett lågt stön hos Kim. Robin kysser och slickar sig ner mot magen, gör spår mot naveln. Han lägger sen munnen mot Kims skrev och biter försiktigt, och Kim börjar vrida på sig. När Robin försöker dra ner Kims byxor med hjälp av händerna, tar Kim tag i Robins hår och drar honom uppåt. ”Vänta”. När dom har ansiktena bredvid varandra vrider sig Kim så att Robin ramlar av honom. Kim flyttar efter och lägger sig ovanpå honom. ”Jag vill visa dig att det här är på riktigt först”. Kim ger Robins läppar en flyktig kyss och börjar sen jucka med höfterna så att deras hårda kukar gnids mot varandra.
Kim för ner en hand emellan dom och börjar fingra utanpå Robins byxor. Kort där efter ger han sig på gylfen och knappen. Det är svårt med en hand och han ger upp snabbt. Han smeker Robins bröst och mage med båda händerna samtidigt som läpparna lämnar ett fuktigt spår efter sig på väg ner mot byxlinningen. Med två händer går det lättare, och Kim ställer sig på knä för att lättare kunna dra av Robins byxor. Kvar finns nu bara ett par svart boxerkallingar.
Kim smeker utanpå tyget och möter Robins blick som är kåtglansig. Med ett förväntansfullt leende drar han sen sakta ner kalsongerna. ”Lyft på rumpan va!” Robin gör sitt bästa och ligger sen helt naken framför Kim. Efter att ha beundrat den fullt stående kuken låter Kim en hand slutas runt den. Med försiktiga rörelser drar han ett par runktag. Robin kan inte längre hindra stönen utan släpper dom helt fria. Känslan som kommer när Kim sluter sina läppar kring Robins ollon är den mest underbara känsla Robin nånsin upplevt, och han kan inte låta bli att flämta högt.
Kims tunga vandrar ner till kukroten och sen upp igen. Han slickar på undersidan och masserar pungen med en hand samtidigt. Han för sen in kuken i munnen och med långsamma tag rör han huvudet upp och ner. Han för in kuken så långt han kan, han känner kräkreflexerna och måste backa. När han försöker igen får han in nästan samtliga centimetrar. När han hör hur Robins andning efter en stund ökat drastiskt suger han hårdare. Robins händer i Kims hår bestämmer takten. ”Jag... Kommer.. Snart” Trots Robins förvarning slutar inte Kim. Han suger bara ännu hårdare, och runkar kukroten med en hand samtidigt.
Det svartnar för Robin och det är nära att han skriker rakt ut när stråle efter stråle av sperma fyller Kims mun. Orgasmen känns i hela kroppen, det går stötar och rycker i Robin. Efter en stund faller han utmattad tillbaka och orkar inte ens hålla ögonen öppna. Han känner hur Kim kryper upp bredvid honom, och när hans läppar täcks av Kims öppnar han sakta munnen för att ta emot det Kim har i sin mun. Dom låter sina tungor blanda saliv och säd, och smaken är främmande men underbar.
Kim lägger sitt huvud på Robins bröst och Robin måste återhämta sig en stund innan han orkar säga nåt. ”Tack” Han vet att det lätt ynkligt, litet och inte tillräckligt för vad som precis inträffat, men han kom inte på nåt bättre. I stället lyfte han båda sina armar och höll om Kim.
Dom slumrar en stund innan Robin vaknar av tanken att Kim aldrig hade fått komma. Han smeker Kims kind med handen och leendet sprider sig i Kims ansikte redan innan han slår upp ögonen. ”God morgon” säger han sömnigt. Robin skrattar till och kastar en blick på väckarklockan bredvid sängen. ”Du har bara sovit en halvtimme knäppis, det är fortfarande fredag” ”Vad bra. Då kan vi ligga kvar här länge till” svarar Kim belåtet och sluter ögonen igen.
Robin lirkar sig loss och ställer sig upp. Han tar tag i Kims båda händer och drar i honom. ”Sova får du göra sen. Nu ska vi duscha” Robin släpar med en smått ovillig Kim in i badrummet och parkerar honom mitt på golvet. Han går sen för att hämta ett par handdukar. När han kommer tillbaka står Kim kvar på samma plats, med ryggen mot dörren och Robin. Robin lägger ifrån sig handdukarna och går fram och ställer sig så nära Kim det bara går. Han trycker sin mage mot den bara ryggen. Han för in händerna under Kims armar för att komma åt att smeka magen. Samtidigt placerar han kyssar i nacken. Kim lutar huvudet bakåt men står annars orörlig. Robin för ner händerna till Kims byxor, och den här gången bli han inte hindrad. Byxorna faller till marken och Kim lyfter på fötterna så att Robin kan dra undan dom. Robin går runt så han nu står framför Kim. Han ger honom en kyss på munnen. ”Du kan inte ha kläder på dig i duschen..” säger han retsamt och tar tag i linningen på kalsongerna och drar dom sakta neråt. Fram hoppar fullt erigerad kuk. En kuk som funnits i Robins tankar många gånger. Nu ser den till och med större ut än dom gånger Robin sett den i duschen efter fotbollsträngen. Han skulle gissa att den var uppemot 18 cm.
Robin sträcker fram tungan och slickar bort den glansiga droppen av försats som sitter på toppen av Kims kuk. Retfullt låter han tungan följa konturen av kuken, innan han återigen ställer sig upp. Han tar tag i Kims hand och drar in honom i duschen. Han drar på vattnet och puttar in Kim mitt under strålen. Bilden av Kim med vattnet strilande längs den sexiga kroppen får det att hoppa till i Robins kuk, som sedan länge är fullt hård igen.
Robin sätter sig på knä och tar in Kims kuk i munnen. Kim stönar till och lutar sig mot väggen. Robin suger och slickar och arbetar med tungan i takt till Kims läten. Samtidigt låter han en hand glida upp längs låret och in mellan skinkorna för att stanna vid Kims analöppning. Där cirklar han med fingrarna några varv innan hann försiktigt pressar in ett finger. Ett jämrande hör från Kim, och Robin känner hur Kims kuk pulserar i munnen, han är nära att komma nu.
Plötsligt slutar Robin, och reser sig upp. Han möter Kims frågande, förtvivlade blick med ett finurligt leende. ”Vill du knulla mig?”. Ljuset rinner tillbaka in i Kims ögon och han nickar kort en gång. Robin lutar sig fram och kysser Kims våta läppar. ”Ta det försiktigt bara”. Sen vänder sig Robin om och tar stöd med händerna mot väggen. Han putar ut med rumpan så mycket han kan, och känner hur Kims händer ivrigt smeker hans skinkor. Händerna avlägsnas och han hör hur en flaska öppnas. Snart känner han fingrar mot sitt hål, och nåt kladdigt smetas ut. Ett finger trycks in, och snart två. Efter en stund är tre fingrar inne. Kim tar det väldigt lugnt och Robin blir imponerad, för han vet hur kåt Kim är.
”Är du beredd?” Frågan kommer samtidigt som han känner Kims ollon tryckas lätt mot hålet. Han tar ett djupt andetag. ”Ja.”. Kim särar Robins rövhalvor med händerna och trycker sen hårdare. Robin gör sitt bästa för att slappna av, men när ollonet tar sig förbi ringmuskeln går ändå en blixt av smärta genom honom och han rycker till. Det får Kim att stanna av. ”Är du okej? Ska jag sluta?” Robin känner hur smärtan långsamt försvinner, så han samlar sig och svarar ”Nej det går bra”. Robin biter ihop käkarna hårt när Kim pressar in sig hela vägen. ”Nu är jag inne”. Robin andas ut och känner hur smärtan omvandlas till ren njutning. Han stönar och det tolkar Kim som och tecken på att det är okej att fortsätta, och börja långsamt röra sig utåt. Innan han är helt ute trycker han på in igen.
Kim jobbar med höfterna och stötarna blir hårdare och snabbare. Robin är sprängkåt och måste föra ner en hand till sin kuk för att runka. När Kim ser det motar han bort Robins hand och tar över. Det tar bara några drag innan Robin sprutar ner duschväggen. Trots att det är andra gången han sprutar idag är det en stor mängd vitt klet som blandar sig med vattenstrålarna och virvlar ner i brunnen.
Kim följer Robins sperma med blicken och stöter till en sista gång, för att komma så djupt in i Robin som möjligt. Kims kuk pumpar ut kaskad efter kaskad sperma in i Robin. Utmattad lutar han sig över Robin och Robin vänder bak huvudet för att ta emot en kyss. Dom står stilla en stund innan Kim drar ut sin slaknade kuk ur Robin. Robin vänder sig om och dom kramar om varandra. ”Underbara du” får Kim ur sig.
Dom hjälps åt att tvåla in sig och duscha. Dom torkar av sig och lägger sig sedan nakna tillsammans i Kims säng. Kim somnar fort och Robin kan obehindrat studera hans ansikte.
Robin känner sig lycklig. Samtidigt är det många tankar som snurrar. Hur skulle det bli nu? Skulle dom bli tillsammans, eller fortsätta vara bara vänner? Tänk om Kim skulle ångra sig? Tänk om det kom ut? Vad skulle kompisar säga? Lagkamraterna? Föräldrarna?
Robin slår bort alla jobbiga tankar. Han kysser sig Kim på pannan och lägger sig sen och blundar. Han somnar snart, med ett leende på läpparna.

Fler noveller av samma författare

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.