Sexualkunskapsprojektet, del 6

Författare: mike Datum: 2004-06-13 00:33:02

Kategori: Heterosex

Läst: 32 360 gånger

Betyg: 3 (383 röster) 15 medlemmar har denna novell som favorit




Det var söndagsmorgon och vi hade gått upp och ätit frukost vid halvtiotiden. Lite småslöa gick vi och la oss igen och läste tidningen och när jag var mitt i en intressant artikel om genmanipulation, kände jag en hand på mitt lår. Anna smekte sakta uppför mitt ben och sa:
- Hördu, när ska vi bjuda hem henne?
- Vem då? sa jag fast jag mycket väl visste vem hon menade.
- En viss kvinna som du har sex med när inte jag är med.
- Skulle du vilja vara med på lektionerna?
- Nja, kanske som en osynlig åskådare. Men när ska vi bjuda hem henne?
- Ja, vad tycker du?
- På lördag, tycker jag, sa Anna som nu hade dragit ner mina kalsonger och kupade handen under min pung. Lemmen reste sig långsamt pulserande.
- Jaha, jag får väl fråga henne i morgon då. Förresten, du kan väl ringa henne sen och fråga, ni har ju så god telefonkontakt!
- Nej, du ska ringa och du ska ringa henne nu!
- Nu? Tänk om hon sover, försökte jag.
- Klockan är snart elva, hon är säkert vaken nu. Ring nu!
- Du är inte klok, sa jag och sträckte mig efter telefonen på sängbordet. Anna började sakta dra förhuden upp och ner över mitt ollon.
Katarina svarade redan efter första signalen.
- Ja, det är Katarina.
- Hej, det är Mikael.
- Hallå Micke, hur mår du?
- Jo, tack, hrrm, jo jag mår bra, jättebra faktiskt.
- Jaså, så bra, så här tidigt på dagen!
- Jo, det blir så ibland, och du då?
- Jag har vaknat för en tjugo minuter sedan och jag ligger kvar i sängen och gottar mig.
- Gottar dig, hurdå?
- Vill du har detaljer eller?
- Kanske, fast jag hade faktiskt ett ärende. Anna tvingade mig att ringa upp dig just nu för att fråga om du vill komma till oss på lördag.
- Tvingade?
Jag hörde hur Katarina småskrattade lite tyst.
- Vill inte du det då? fortsatte hon.
- Jo, verkligen, men jag tyckte det var lite tidigt att ringa.
- Jaha, och var är Anna då?
- Ja, hon är här.
- Vad gör hon då?
Jag tittade ner på Anna som just log ett litet djävulsleende och sedan formade sina läppar som ett O och lät sina mjuka varma läppar glida ner över mitt svullna ollon.
- Hon… hon är lite upptagen, hon har mun full, kan man säga…
- Med vadå?
Jag hörde att Katarina började låta lite upphetsad.
- Med en grej som du aldrig haft i munnen! Vad gör du själv?
- Pratar med dig. Med vänster hand håller jag telefonluren och höger hand, tja, höger hand är lite upptagen…
- Vardådå?
- På ett ställe där du aldrig har varit med den grejen som Anna har i munnen.
- Höll du på med det redan när jag ringde?
- Det har du inte med att göra. Kanske jag gjorde, lite… Får jag prata med Anna?
- Vill du inte prata med mig längre?
- Dig pratar jag ju med hela dagarna, i morgon till exempel. Får jag prata med Anna nu?
- OK då, ha det så skönt.
- Hon vill prata med dig!
Jag lämnade över luren till Anna som släppte min kuk och satte sig upp med ryggen mot huvudändan. Nu hörde jag inte längre vad Katarina sa men av Annas repliker kunde man förstå samtalets gång.
- Hej Katarina, hur är det?
- Ja, han är lite fånig.
- Ja, vi brukar ha lite mys så här på söndagsmorgonen. Än du då?
- Vad skönt det låter.
Anna hade en lårlång sov-t-shirt på sig och inget mer. Nu vandrade hennes hand in under tyget och närmade sig skötet.
- Vill du komma på lördag?
- Bra, jättebra.
- Jo, det vore nog bra, jo, jättekul! På onsdag, sa du?
- Wennstrands på Drottninggatan… mmm…ja, halv sex, hinner du det?
Jag la mig med huvudet mellan Annas lår, särade på dem lite och smekte med handen och smakade med munnen allt längre upp mot hennes mus där fingret nu rörde sig rytmiskt. Jag körde upp huvudet ännu längre, ännu närmare hennes oansade hårbuske. Hennes finger rörde vid min näsa när hon smekte sig själv och jag drog in luft och kände doften av upphetsad kvinna. Jag sträckte ut tungan och gav hennes sköte en lång mjuk slick ända nerifrån kärleksgrottans mynning ända upp till klitoris. Hennes finger slutade tvärt att röra sig.
- Åååh!
- Nej, det är han, han har huvudet mellan min ben.
- Vad han gör nu? Han… slickar, nu slickar han rakt på klittan…
- Du har inte berättat… berättat om lektionen i torsdags.
- Jo, han har berättat men jag vill gärna höra dig berätta, ååhh.. Katarina, nu.. nu suger han på den, vänta lite Katarina, jag vill höra dig berätta, men jag måste byta ställning.
Anna snodde runt och ställde sig alla fyra i sängen med huvudet nerböjt så att hon skulle kunna prata i telefonen. Jag ställde mig på knä bakom henne och lät min kuk nosa i öppningen, den nu alldeles våta hala öppningen. Sedan lät jag den glida in centimeter för centimeter och började knulla henne i långa njutningsfyllda drag.
- Hallå, Katarina… är du kvar… bra, vad gör du… åååh, vad skönt, om jag var hos dig nu skulle jag göra det åt dig, vet du vad han gör?
- Nä, det gör han inte, han knullar mig bakifrån, jag har hans stake i mig… Katarina, berätta mer, berätta vad den där lilla Jenny gjorde, och Johanna…
- Åååh, vilken liten typ, blev du kåt?
- Katarina, om du var här nu skulle jag slicka dig samtidigt… samtidigt som han tar mig bakifrån…
Jag ökade tempot nu och Anna gnydde:
- Mmmm, nu går det snart, jag… jag tror han sprutar i mig snart… du har sett honom spruta…är det skönt för dig nu… kommer du snart… ja, nuuuu… nuuu… aaaahhh…
Min kuk pumpade sin sperma in i Annas mus som i orgasmens kramper sög ut allt ur den stora svullna staken.
Det blev tyst ett litet tag och Anna hade tappat luren. Hon la sig på sidan och tog den.
- Hallå… ursäkta mig, Katarina.. är du kvar?
- Ja, det var så skönt, hade du det något skönt?
- Bra, åh va bra, jag kände mig så ego…
- Jo, han blev nog nöjd.
- Med honom, jo, ett ögonblick bara, men du, onsdag halv sex då, och så på lördag.
- Underbart. Puss, puss!
Jag fick luren av Anna.
- Hallå, ursäkta oss, det är alltid Anna som gör så det blir så här.
- Glöm inte att jag känner dig, sa Katarina med sin mörka sexiga röst. Men ni behöver inte be om ursäkt, det var fruktansvärt upphetsande och jag hade det väldigt skönt här ska du veta.
- Det var gott att höra, svarade jag. Men vad är det för snack om onsdag?
- Jo, jag vill ha träffat Anna ordentligt öga mot öga innan jag träffar er två tillsammans. Vi ska gå och ta en fika bara.
- Jaha, ja ja, håll händerna på bordet bara.
- Snuskhummer, du tror visst inte att det finns andra värden i livet än sex.
- Lägg av, sa jag förnärmat. Men, OK, då ses vi i morgon. Ha det så bra resten av dagen.
- Hej då, krama Anna från mig!
Projektet närmade sig sitt slut. Det var två lektioner kvar och båda dessa lektioner skulle vara med hela gruppen, både tjejer och killar. Den här måndagen skulle vi ha en teoretisk lektion som skulle handla om olika sexuella inriktningar, avvikelser och störningar.
För första gången var hela gruppen samlad uppe i ”Kärleksnästet”. Alla hade redan sina starka minnen och upplevelser från detta rum, och tanken svindlade om man försökte räkna hur många orgasmer som hade ägt rum därinne. Men rummet utstrålade inte bara sex. Värme, ömhet, omtanke och vänskap fanns redan som en känsla i hela rummet, i de slitna sofforna och fåtöljerna, ja, i hela atmosfären. Och det kändes bra eftersom dagens ämne var känsligt.
Jag inledde:
- Ni kommer ihåg att vi pratade mycket de första lektionerna om det här med att säga ja och säga nej, alltså att bejaka det man verkligen vill, att aldrig säga nej när man menar ja. Och att alltid säga nej när man inte vill. Jag hoppas ni fortfarande håller med oss om att det där är grundläggande. Vi vill vidga det där lite idag och använda två andra begrepp, nämligen tolerans och gränssättande. Idag ska vi nämligen prata om olika sexuella inriktningar som t ex att vara homosexuell, eller andra varianter som tittare och blottare, transsexualitet, S/M, kiss och bajs-sex och diverse annat. Vi ska också ta upp ännu värre grejer som tidelag, incest och pedofili.
- Fy fan, skjut dom djävlarna, sa Kristoffer Iverström.
- Tack, Kristoffer, jag är tacksam att du sa de orden så vi får ordentligt röja i det här, svarade Katarina.
Hon fortsatte:
- Kristoffer kastade oss rakt in i den här debatten, men vad ni måste fatta är att man måste skilja stenhårt på gärningen och personen. Tror du verkligen, att någon människa som växer upp, medvetet väljer att bli pedofil? Det vet man att det inte är så. Det rör sig om människor som ofta har blivit missbrukade kanske just på det sättet av andra, och blivit helt störda av detta. Eller också är det andra orsaker i uppväxtmiljö eller kanske någon gång något i generna som får sådan effekt. Det är detta vi menar med gränssättning och tolerans. Vi får inte fördöma människan men vi måste fördöma och stoppa gärningen!
- Var ska man sätta gränsen då, frågade Linda. Hon såg väldigt berörd ut av det som diskuterades, hon hade heta röda fläckar på kinderna.
- Vill du skjuta oss också, mej och Lina? fortsatte hon vänd mot Kristoffer.
- Nej, ni får väl hålla på om ni vill, det stör inte mig, men bögar är äckliga!
Nu hördes flera protesterande röster, även från killar. Det var uppenbart att Kristoffers åsikter inte delades av alla.
- Jag kan berätta om en ganska rolig undersökning som jag läste om, sa jag. De hade samlat ihop två grupper av män. Det ena gänget var sådana som var tolerant eller neutralt inställda till bögar, det andra gänget var de som var väldigt negativa eller hade rena bögskräcken. De fick sedan i enrum se porrfilmer med bögar och så hade man fäst elektroder som mätte hur mycket erektion de fick. Det visade sig tydligt att de som var så negativa till bögar lättare fick erektion när de såg bögfilmer. Och slutsatsen var att bögskräcken kanske framförallt var en skräck för att själv vara bög.
- Jag tror inte att man är 100 8ch 0°sa Johanna. Jag tror alla har lite av allting inom sig, fast de flesta väger över åt något håll. Det är nog bara att erkänna att det är så.
- Jag tänder på killar också, sa Lina. Och det vet jag att Linda gör också, eller hur Linda?
Linda nickade med sin ilsket rödfärgade hårstubb. Hon hade diverse piercesmycken i de flesta utskjutande kroppsdelar.
- Men Linda frågade något viktigt förut, sa jag. Var ska man sätta gränsen?
Det blev en ganska lång diskussion, men till slut var de allra flesta eniga om att det som gjordes frivilligt mellan två likställda tillräckligt vuxna människor, det var helt upp till dem. Däremot det som gjordes mot någons vilja eller att man utnyttjade sin ställning mot någon som inte kunde eller tordes säga nej, där gick gränsen.
Det var väl ganska exakt vad vi ville att de skulle komma fram till och det kändes väldigt skönt. Kristoffer var inte riktigt nöjd ändå.
- Det ska inte komma någon djävla bög och tafsa på mig i alla fall!
- Det är nog ingen risk, Kristoffer, sa Christian Duvskär. Du är inte tillräckligt söt…
- Ska du säga som inte har någon förhud!
- Lägg av nu killar, var inte så djävla barnsliga, sa Josefin. Ni är söta allihop men lite korkade också.
Hon gick fram till Kristoffer och pussade honom på kinden och strök neröver hans bröst ända ner till gylfen.
- Jag tycker om dig, Kristoffer, sa hon. Men du behöver lära dig att se att människor är olika och de måste få vara det så länge de inte skadar någon, eller hur?
Hon tog i Kristoffers haka och lyfte upp den så att han måste se henne i ögonen.
- Joo, visst…, OK då, för fan, muttrade han efter en stund och Josefin böjde sig fram och pussade honom mjukt på munnen samtidigt som hon kramade till med handen om hans lem genom byxorna.
Alla log åt detta sätt att argumentera. Därefter diskuterade vi olika inriktningar, och jag och Katarina berättade allt vi visste i ämnet. Vi kom bland annat fram till att tittare och blottare, det hade vi alla varit de senaste lektionerna, det viktiga var bara att alla var med på det.
När lektionen var slut dröjde sig Johanna kvar.
- Jag vill prata lite med Mikael, sa hon till Katarina. Kan jag få göra det i enrum?
- Visst, sa Katarina, jag går ut ett slag.
När Katarina lämnat rummet sa Johanna:
- Varför ignorerar du mig nu? Är du arg på mig, eller vad är det? Jag känner mig ledsen!
- Nej, jag är absolut inte arg på dig, sa jag och såg in i hennes gröna ögon och det var tårar i dem.
- Det är tvärtom, fortsatte jag. Jag är rädd att det håller på att utveckla sig någonting mellan oss, och det får inte bli så bara. Jag är lärare och du är elev, det kommer vi aldrig ifrån. I gruppen är det OK att vi gör våra erotiska uppgifter, men det får inte bli något personligt erotiskt förhållande mellan oss eller någon förälskelse. Det är därför jag har varit lite reserverad mot dig, det är för att jag själv har lite mer känslor för dig än jag borde ha, det är absolut inte så att jag är arg eller inte tycker om dig.
- Vad gör man om man har sådan känslor då? sa Johanna och hennes röst som brukade vara så säker och auktoritativ darrade lite.
- Det låter kanske larvigt, men när man har blivit så pass gammal som jag är, då inser man att man faktiskt inte får allt i livet och det svåra i livet, ja, för mig det allra svåraste, det är att lära sig leva med den vetskapen. Skulle jag gå efter mina känslor just nu skulle jag inleda ett förhållande med dig, direkt här nu, men det skulle helt säkert förorsaka mer smärta än glädje för flera personer, framförallt för dig och mig. Jag vill att vi nöjer oss med att veta att under andra omständigheter, med annat åldersförhållande, och om jag inte redan var upptagen, skulle det kanske blivit vi två. Det är en bitterljuv karamell som man kan suga på och nästan njuta av. Förstår du hur jag menar?
- Jaa, joo, jag förstår väl, jo du har rätt, men du tycker alltså om mig då?
- Usch ja, sa jag, och kramade henne. Vi stod och bara kramades utan att göra något mer i säkert ett par minuter.
Sedan tittade hon upp på mig och log.
- Det finns en kille i NV3b som jag går på bio med ibland. Han är faktiskt väldigt sjysst, och söt också. Jag ska nog ringa honom när jag kommer hem.
- Lyckliga han, sa jag.
Detta hände på måndagen och på torsdagen skulle vi ha den sista lektionen. Det kändes väldigt konstigt, väldigt vemodigt att det snart var slut. Trösten var att både jag och Katarina skulle fortsätta att jobba med den här underbara gruppen i våra ämnen, jag i biologi och Katarina i kemi och fysik. Men lite konstigt och trist skulle det bli att återgå till vanlig undervisning.
På onsdagen, samma dag som Katarina skulle gå och fika med Anna, satt vi och planerade ensamma uppe i ”Kärleksnästet”. Vi satt på sängkanten och vi var båda mycket medvetna om den sexuella spänning som fanns mellan oss.
- Ja, det blir tråkigt när det är slut, sa Katarina, men nu får vi koncentrera oss på att göra den här sista lektionen så bra som möjligt. Vi har ju redan bestämt det viktigaste, i och för sig, men jag tror att vi får gå igenom det igen.
- OK, sa jag. Först skulle vi köra den här övningen med papperet på ryggen igen, fast nakna den här gången. Då måste vi ha papper med snören för vi kan ju inte fästa med tejp direkt på kroppen.
- Det kan jag fixa, sa Katarina.
- Men, fortsatte jag, jag har en grej som viktig som jag vill plocka in här, som vi inte har pratat om, och det är misslyckanden. Du vet, när man inte får upp den fast man vill jättemycket, eller när känslan försvinner under tiden eller man blir störd eller något annat. Det vill jag att vi ska prata om. Allting har ju varit så himla puttinuttigt hela vägen och egentligen har det gått alldeles för bra.
- Det var ju Malin som hade lite problem först med onanin, sa Katarina, det är väl det enda. Ja, jag är med på det. Tjejer som inte får orgasmer av samlag t ex. Det är ganska vanligt.
- OK, sa jag. Då kör vi det.
Jag tittade upp på henne och mötte hennes blick men vek undan, det fanns en erotisk tändning i Katarinas ögon som räckte för att jag skulle få stånd i byxorna.
- Sen då, sa jag tyst. Ska vi verkligen göra det?
- Både Josefin och Robert har kommit och frågat om de inte ska få öva oralsex och samlag men jag har sagt nej, det tillhör det som de får utforska själva, men jag har sagt att de ska få någon sorts undervisning i det.
- Vi kunde kanske visa en film igen, sa jag med blicken i golvet.
Katarina tog min haka i sin hand och lyfte mitt ansikte så jag måste se henne i ögonen.
- Vill du inte att vi ska göra det?, frågade hon mjukt.
- Visa film? svarade jag dumt.
- Nej, du vet vad jag menar, att du och jag ska visa hur man suger och slickar och knullar. Vill du inte det?
- Jo, jag vill det, sa jag.
Plötsligt drunknade jag i hennes ögon och det var som om vi sögs in mot varandra av en oemotståndlig kraft. Vi möttes i en våldsam kyss och fortsatte med att nästan slita av oss själva och varandra alla kläderna. Vi sjönk nakna ner på sängen med mig överst och våra kroppar möttes i en omfamning som var som en urladdning. Från munnarnas och tungornas vilda lek ner till lårens möte med varandra var vi förenade. Min kuk nosade i hennes skreva och jag kände hennes öppnings fukt mot ollonspetsen. Jag sträckte ner en hand och lät kuken smeka upp och ner i hennes skåra och hon hävde sig upp mot mig och jag skulle just låta den sjunka in i hennes öppna grotta när hon kved och vred sig undan.
- Nej, Micke, nej, jag vill inte! Inte nu, snälla, jag vill, men inte nu! Åååh, Micke, förlåt mig, jag vill så gärna, men inte nu!
- OK , OK, OK!
Jag försökte lugna ner mig.
- Vad är det, Kattis, varför blev det så här?
- Det är två grejer, flämtade hon. Den andra kanske inte är så viktig, men den första är väldigt viktig för mig. Jag skulle inte ha låtit det här hända nu men jag ville lika mycket som du. Hela min kropp vill ha dig och det vill den nu också.
Hon hade satt sig upp i sängen och hon var vacker, ingenting annat än vacker. Det mörka håret låg draperat över axlarna och hennes ansikte hade en hög färg och de mörka ögonen glänste. Hennes bröst hävde sig fortfarande flämtande och när jag såg ner mot hennes sköte skimrade kärleksaftens droppar i hennes könshår.
- Du måste förstå, började hon, jag måste träffa Anna personligen och verkligen prata ordentligt med henne och känna om det här vi gör, du och jag, är rätt. Hon verkar väldigt mogen och stark, Anna, men jag måste få träffa henne ensam först, på neutral plan. Det är inte vanligt att man gör så här, det vet du Mikael, och det kanske inte funkar alls egentligen, det kanske bara blir fel för oss alla tre.
- Innebär det att om du eller ni kommer fram till att det inte funkar, då blir det film i morgon och Alfapet på lördag?
- Jag vet inte, ja, kanske. Men Mikael, vi tre kan ju faktiskt vara vänner utan sex, kan vi inte det?
- Jo, men det blir jobbigt, sa jag. Men, OK, jag förstår vad du menar och du har naturligtvis rätt. Jag låter kanske den här styra mig alldeles för mycket.
Jag tog ett fast grepp om mitt fortfarande bultande stånd för att visa vem jag menade.
- Vad var den andra grejen, frågade jag sedan.
- Jo, du vet att vi hela tiden hållit fast vid principen att varje nytt moment vi visar gruppen gör vi för första gången och jag vill inte frångå det nu, även om det inte är så viktigt.
- Jag förstår, sa jag. Vad gör vi nu då? Ska vi klä på oss och gå åt varsitt håll?
- Nä, det vore väl onödigt.
Katarinas ögon glänste och hon log mjukt mot mig
- Kom, sa hon, kom och sitt mittemot mig här.
Jag flyttade mig till henne och vi satt upp med benen omslingrade bakom varandra.
- Kyss mig, sa hon.
Vi kysstes igen och glöden fanns där fortfarande, inte lika vildsint men ändå intensiv. Jag lät händerna vandra nerför hennes bröst, ner över magen och kupade handen som en skål under hennes sköte som var alldeles öppet som vi satt nu.
Samtidigt kände jag hennes händer börja smeka mitt stånd. Förenade i en sammansmältande kyss smekte vi varandras kärleksorgan. Mina fingrar hittade hennes ömmaste punkt, och med fingrarna smord av hennes kåtsafter smekte jag henne allt intensivare, samtidigt som hon nu bearbetade min kuk i ett våldsamt tempo.
- Jag kommer nu, Kattis, flämtade jag, jag kommer att spruta rakt på dig.
- Jaa…, kom, kom Micke, spruta på mig… jag kommer också… nuuuuu…
Vi klamrade oss fast vi varandra i orgasmen och en kaskad av vit sperma sköt ut ur min lem och landade på hennes mage och strax under hennes ena bröst. I en sista avsvalnande kyss möttes vi och länge, flera minuter, satt vi kvar och höll om varandra, trots att det faktiskt började bli obekvämt.
Omvärlden började återvända till oss och på avstånd hörde vi sådana ljud som man alltid hör i en skola, folk som hojtade i en korridor, ljudet av bänkar och stolar som flyttades, ljud av folk som gick åt olika håll.
Jag bröt tystnaden till slut.
- Om jag inte hade Anna, och visste hur mycket jag tycker om henne och faktiskt älskar henne, ja, då skulle jag tro att detta var den stora kärleken.
- Jag vet, sa Katarina sakta. Jag har många sådana tankar. Men jag vet att jag i slutändan har en distans till dig, ända längst in i min själ kommer du inte. Men förstår du nu hur viktigt det är att jag möter Anna?
- Ja, det är bra, sa jag.
Klockan var nästan elva på kvällen när det rasslade i låset och Anna kom hem. Jag gick ut i hallen och mötte henne.
- Hej, har ni suttit på Wennstrands till nu?
- Nej, vi satt där ett par timmar, och sen gick vi på stan och pratade och så följde jag henne hem och då bjöd hon in mig ett tag.
- Har det varit bra?
- Väldigt bra. Hon är väldigt fin på alla sätt.
Hon hade tagit av sig ytterkläderna och vi kramade varandra. Hon tittade upp på mig och sa:
- Är jag nummer ett för dig?
- Du är inte något nummer på en topplista, du är en del av mig, du är natten och dagen, solen och månen, allting!
Hon log och sa:
- Det var poetiskt, hade du övat på det där?
- Nej, men jag vill att du ska förstå att vad som än händer har du en plats i mitt liv som inte går att rubba.
- Det var väl vad jag behövde höra, sa hon mjukt, det är nämligen så jag känner för dig.
Vi stod och kramades en lång stund och kände den absoluta känsla av samhörighet som kommer när man varit tillsammans i många år. Efter en stund tog min nyfikenhet överhand.
- Nå, vad kom ni fram till? frågade jag.
- Det är grönt! sa Anna.



Kommentarer

bor 29 November 2004, 16:49

Den här serien är bara bäst...

bor 29 November 2004, 16:48

Den här serien är bara bäst...


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright