Slavinneskolan
Författare: cecilita Datum: 2009-05-26 16:11:10
E-post: cecilitasv70@hotmail.com
Läst:
43 290 gånger
Betyg: 4.1 (16 röster) 8 medlemmar har denna novell som favorit
Slavinneskolan del 1 av 10
Förord. En urgammal kunskap visar att varje överdrift i en riktning direkt ger en motpol i motsatta. När nu Feministiskt Initiativ går ut med sina överdrifter har det redan skapat i motpol hos tjejer, som hellre av inre kraft böjer sig än vill ha strid. Om de sedan vinner en bonus, egen njutning, är det inte fel, för dem. Jag upplever mig som en sådan motpol. Jag menar att män och kvinnor har exakt lika värde, men i en sexuell lek får han gärna ha ”dirigentstaven” och se till att jag lyder honom. Jag menar, vilket ligger närmast kvinnan, att serva och stå till tjänst eller att kriga? Att stå till tjänst och se till att en man har det bra är ju slavinnans roll också, bara ett steg längre och kallad ett annat namn, slavinna eller tjänarinna. Kalla det vad du vill!
+
(På tal om det. Jag kommer senare att skriva om:
“The Universe of female orgasm”= Kvinnlig orgasms Universum
Vetenskapen kommer med nytt hela tiden. Vi har slutat att förvånas och ibland gäller det att vara med på det nya. Jag har alltid känt att tjejers orgasm måste ha mycket mer att ge, men inte vetat hur. Jag har ju märkt hur jag närmat mig mer, enstaka gånger. Vi vill vara med och ta för oss, men fortfarande behålla vår härligt undergivna känsla.
Jag har skrivit ner en berättelse, som Pia berättat och den är onaturligt sann, hela den. Den är riktad, som ett uppmuntrande hopp, till att ge redan undergivna tjejer en helt ny och alldeles egen upplevelse, som saknar all beskrivning. Det är underkastelsekänslans absolut högsta och upptrimmade nivå i form av vad som kallas underkastelseberusningen (submission intoxication) då njutningar bara stegras hela tiden i en spiralform, som inte tar slut förrän den medvetet bryts, ”Njutning av inte denna världen!”, som några flickor kallat den. Jag minns hur killarna trimmade sina mopeder att gå fortare och det är i samma grannskap det ligger, men absolut inga droger och sådant otyg, utan hjärnans mottagningscentral blir mentalt trimmad att hantera och uppleva mycket mer och intensivare. Tänk att då den orgasmen, varje gång. Jag förklarar mer senare.
Cecilita, cecilitaSv70@hotmail.com)
+
Sammanfattning: (Synopsis) Tina är upp över öronen kär i Micke. Men han vill göra slut med Tina för en annan tjejs skull. Manligt fegt vill han att det ska bli hennes ”fel” att det blir slut. Därför inbillar han henne att hans kompis Peter har en slavinneskola och ett icke förhandlingsbart villkor är att hon frivilligt går med på att genomgå utbildning för att bli en perfekt slavinna och bli godkänd, annars är det hennes fel att det blir slut. Han försöker att undvika att förneka det, men låter henne ha uppfattningen att hon får komma tillbaka till honom, när hon är klar med sin ”utbildning”, men det vill han inte eller ville han?
(Tina har berättat om sina upplevelser för de andra undergivna tjejerna i subgruppen. Det har bandats och skrivits ner av mig. Inget talar emot att den är helt sann, men ett fult utnyttjande av det som vi alla tror på – Kärleken!
För Tinas skull har jag lagt ner ganska mycket tid och möda för att få berättelsen att bära. Genom djupgående intervjuer med henne, Micke och Peter vill jag få med alla upplevelsevinklarna. Sedan har jag valt ut och lagt in deras versioner i någorlunda kronologisk ordning, för att det lättare ska gå att leva sig in i och förstå.
Tina säger att hon aldrig kände sig lurad och har inget hat mot Peter, kanske tvärtom. Hon hävdar fortfarande att hon gick med på det av fri vilja. Hmm!)
PS. Jag riktar mig till 18+ och skulle bli helt förtvivlad om jag fick veta att någon har tagit efter detta kärleksföraktande och fula handlingssätt. Denna risk har gjort att jag har sparat den i flera år.
Please, please don’t be a copy-cat.
DS
/Cecilita
cecilitaSv70@hotmail.com
Slavinneskolan 1
Tina: 20 år,
Micke: 33 (Mickael) och
Peter: 52
Sonja: 16
Ulrika: 19
PETER:
Jag har varit frånskild i 4 år och bor ensam kvar i villan. Det jag nu ska berätta för dig är absolut ingenting som jag är stolt över att ha genomfört, men jag kunde bara inte låta bli. Det ena gav det andra. Jag hoppas att några män förstår mig, att kvinnor inte gör det, köper jag fullt ut. Jag erkänner öppet att det är oförlåtligt att lura den som är förälskad, men likväl sker det dagligen över hela världen.
Jag är tacksam om du försöker se från min sida också.
Mitt Öde öppnade möjligheterna för mig, en 52-årig man, att nästan obegränsat få leka med en ung, naken och oförstörd flicka och jag kände att jag måste vara med när tåget gick. Tåg har gått ifrån mig förr, just för att jag inte kommit till skott. Jag har ångerfullt lärt mig den läxan.
I min hjärna fördes en ojämn kamp mellan på ena sidan mitt samvete och vad jag lärt mig vara rätt och orätt och utnyttjande av svagare och
på andra sidan mina manliga hormoner, som i tankarna fritt fick leka med en 32 år yngre, smärt, len och vacker flicka. Tillsammans med möjligheten att återigen få uppleva och ge verklighet åt min djupa längtan efter oinskränkt makt över en undergiven kvinna. Jag hade lärt mig det som: ”En frivilligt undergiven kvinna!”
Jag vill också föra fram till mitt lama försvar att denna längtan efter makt inte fanns där från början, utan den hade jag lydigt lärt in från en annan flicka.
Gissa vilken sida som vann?
+
Dåtid:
Först en återblick mot en viktig händelse och inlärningsfaktor, som en del av mitt försvar.
När jag var 20 år hade jag ett omoget och tafatt dominans-underkastelse-förhållande med en ung tjej (Sonja 16 år).
Hon var mer alldaglig än vacker, men hon visade mig undergivet njutningar och upplevelser, som jag inte visste fanns.
Det var hon som öppnade upp detta fönster, visade på och lärde mig denna underliga värld. Hon själv hade lärt det av och fått uppleva det med en annan äldre kille, men när hon väl var fast hade han gjort slut. Han hade börjat söka efter nya och oförstörda själar och kroppar att erövra och träna.
Jag ”hittade” henne ledsen och övergiven på en parksoffa utanför ett hus där det pågick en högljudd fest. Senare fick jag veta, hans fest med nya unga, naiva offer för hans otyglade lustar. Nåja, det fordras två för en tango. Parkbänken hade en plats bredvid henne och i sin totala förtvivlan lättade hon sitt hjärta för mig, en främling. Eller rättare sagt släppte ut övertrycket av orättvisa och övergivenhet.
Hon talade om att hon inte kunde leva ett liv utan honom. Han var så bestämd och härlig mot henne. Det var bara så underbart att lyda honom i allt vad han sa åt henne.
I sin krampaktiga saknad av honom berättade hon om hur de hade levt och hur underbart det hade varit när han bestämde i allt över henne och hon bara var hans slavinna. Det var så enkelt och skönt för henne att bara göra det han sa åt henne. Jag förstod snabbt att hon hade fastnat fullt ut i dessa underliga känslor och njöt av dem till max.
Som 20 åring hade jag ingen uppfattning om något annat än ”missionärställningen”, när det gällde sex, men förhäxades snabbt av känslorna av makt över en tjej. Fast inte alldeles från början. Kanske har jag haft anlag inom mig. Vad som lockade var att hon som hans slavinna utförde precis allt vad hennes Herre befallde henne att göra. Han hade det skönt exakt när han ville och hur han ville och hur länge han ville, berättade hon. Jag märkte tydligt att hon gillade att berätta om sin totala underkastelse, sin servande roll och osjälviska handlingar. Jag kände att det tilltalade min manliga lättja, en snabb tömning och inget tjafs. Vid de få erövringar jag hade bakom mig hade min empati gjort att jag ville att tjejen också skulle ha det skönt och jag lärde mig snabbt att själv bli hetsad av en tjejs orgasm. Då blev den också ett mål, men detta var ett helt nytt tänk och lite ”tillbaka till GÅ”.
Jag såg hennes snabba blickar mot skrevet i mina byxor och skämdes över att jag som man inte kunde dölja mina reaktioner och känslor. Jag kände mig utlämnad och sårbar när jag märkte att hon kunde styra reaktionerna i mina byxor genom mer och mer utlämnande detaljer i berättelserna.
Allt detta var nytt och främmande då, men tilltalade min kuk som vädrade morgonluft och såg en chans till att bli riktigt manligt bortskämd. Min hjärna hade redan förberett hemliga erövringsplaner av denna kvinnliga varelse, som hade en så härlig inställning till tömning av mannens ständigt påfyllda kul-lager. (Fyndigt!)
När jag erbjöd henne en plats att sova, vila ut och sörja tackade hon ja och följde villigt och tacksamt med mig hem. Jag fick en tydlig uppfattning av att hon rörde sig nästan apatiskt. Hon var ju van att lyda och att någon tog över och tog ansvaret för henne, som hon hade berättat. Hon hade också sagt att hon fann en trygghet och en inre njutning i att låta sig ledas. Jag visste att hon behövde en sorgeperiod och gav henne ledning. Ett helt nytt tänk, jag frågade inte vad hon ville, utan sa åt henne vad hon skulle göra. Hon lydde, nästan automatiskt. Bitvis kände jag mig som den Herre, som hon talade om.
Vi inledde ett förhållande genom att hon flyttade in i min två. Jag fick en känsla av att hon hade mig på prov, förmodligen för att se hur jag utvecklades och om jag hade vad hon krävde av en Herre. Trots att hon ofta hetsade mig genom att berätta om sin totala och blinda lydnad inför honom, var vi de första tre dagarna bara vänner.
Jag anade att hennes berättelser mest var ett sätt för henne att aktivt bearbeta sin sorg, när positiva händelser rann upp i hennes minne och störde henne vardag, men att de kanske också var en test för att se mina reaktioner. Kanske inte minst att hon njöt av att berätta om sin underkastelse, vilket jag vet att hon gjorde. Emellanåt fick jag en känsla av att hon överdrev, så slavisk kunde väl inte en människa vara. Den känslan kom att visa sig felaktig på alla sätt.
Sedan öppnade hon ett fönster för mig att se och uppleva denna andra värld. Hon visade och undervisade mig om hur en man skulle uppträda som en riktig Master, som hon sa. Sonja gav mig njutningar som jag inte visste fanns och hon var den mest behagliga och kvinnliga varelse som jag hade träffat. Hon gav sex och njutning ett helt nytt ansikte. Jag var helt förstummad av hennes iver och villighet att serva mig i allt dag och natt och hennes eget ivriga begär att hela tiden ge mig mer. Hon visade på alla sätt att jag var henne Herre! Tyvärr, kanske också som ett surrogat för en Herre hon säkert längtade efter, om hon inte kunde träna upp en ny i mig förstås.
Vilken galen lek, som rann upp i mitt huvud, hon såg till att den blev verklighet, när jag talade om den för henne. Att jag hade det skönt var det viktigaste för henne eller som hon själv sa: ”En slavinna lever bara för att göra det skönt för sin Herre!”, ”Bara tala om för mig vad jag ska göra.” och ”En slavinna får inte ta några egna initiativ!”
Jag tyckte då att jag upplevde allt med henne men senare visade min uppfinningsförmåga och fantasi för mig att detta bara var toppen på ett isberg.
Hon inpräntade i mitt minne gång på gång att hon hade absolut inga begränsningar utan jag måste sätta hennes gränser och jag måste testa henne på denna punkt. Hon sa mycket ofta: ”Det du befaller det gör jag!”, ”Din vilja är min lag!”, ”Jag älskar när du tar ut allt av mig”, ”Bry dig inte om mig, du ska bara se till vad du själv vill” och ”Jag vill vara ditt villiga redskap, som du gör vad du vill med”.
Hon vidöppnade en dominant värld för mig där hon menade att min vilja var den enda som fanns i mitt hem. Hon uppfyllde varje av mina mest galna pojk-sex-drömmar, som jag ville uppleva eller bara testa. Till slut visste jag inte vad som var upp eller ner. Jag försökte hitta nya tokiga order för henne att uppfylla och hon bara såg till att de blev verkliga och ville ha mer.
Hon var bara 16 år!
Hon hade små bröst, men det brydde jag mig inte om, för hon allt annat som man kunde hitta på en kvinnas kropp. Och hon var en fullfjädrad expert på att på alla sätt ge njutningar åt en man och det hissades upp flera nivåer av att hon var så slaviskt undergiven och hade en så upphetsande ivrighet i att ge njutningar.
När jag hade lärt mig att ge frihet åt min manliga egoism kunde jag se ett godkännande och uppmuntrande leende på hennes läppar. Hon gjorde ingen hemlighet av att hon älskade att ge njutning och att hon själv njöt av att skämma bort mig.
Det verkade som om det fanns en egen sanning i att den hon älskade och erkände som sin Herre skulle också ha all njutning som fanns och alltid lite till.
I samma ögonblick som hon hade avslutat ett uppdrag som gett mig sexuell njutning uppmanade hennes ögon mig att ge hennes ett nytt uppdrag, men bara hennes ögon. ”En slavinna får inte ta egna initiativ, hon måste vänta på order”. Nåja, några gånger kom jag på henne med att styra mig för mina njutningar. Hennes iver och villighet att lyda mig i allt jag hittade på var förbluffande.
Tidigare hade jag inte ens hört talas om att en flicka kunde ta en mans penis djupt ner i halsen, låta den stanna där och massera den med sväljmusklerna för hans njutning. Jag var förstummad över att se hela min lem, 18 cm försvinna in i hennes mun, så att hon hade sina läppar djupt in i min hårbuske. Det var en alldeles ny upplevelse att känna hur hon masserade ”huvudet”, djupt därnere i böljande rörelser, som också skapade ett vakuum. Hon svalde min sperma, som om det var efterlängtad nektar. Efteråt slickade hon sig om munnen, som om hon ville ha mer och slickade min penis ren eller om ville locka den att ge henne mer. Jag kom aldrig underfund med vilket. Senare kom jag på ytterligare ett alternativ, att hon i sin slaviska underkastelse visade att ”det var en slavinnas uppgift att göra!” Att alltid göra honom ren med sin tunga och läppar, oavsett var den hade varit.
Mycket ofta öppnade hon självmant munnen och visade med det att hon ville att jag gav henne en order om att suga mig. Det var när hennes underkastelsekänsla plötsligt kom över henne och det gjorde den ofta.
Hon slickade mina testiklar, mitt skrev och min håriga bakdel så ofta som jag ville att hon skulle göra det. Många gånger dagligen bad hon mig, med sin tysta och öppna mun om en order att låta den arbeta på något sätt för att framkalla njutningar för mig. Hon älskade att suga och slicka på mina tår, även om inte det var min grej, eftersom jag var så kittlig där. Hon njöt också av att med tungan tvätta hela min kropp, från fötterna till nacken, i en mycket sakta och omsorgsfull process under en-och-en-halv-timmes tid. Hon kallade det en slavinnas helkropps tvätt. Hennes slickande och mjuka tunga besökte varje liten vrå av min kropp och jag lät det passivt och njutande ske. Ganska snart hade hennes uppfattning smittat över till mig: ”Jag var hennes Herre och den som skulle ha det skönt!”
I början var jag mycket kittlig i skrevet och hon gav mig bilden av en okynnig flicka, som ville trigga fram en bestraffning, när hon kittlade mig med sin tunga och sina läppar. Snart blev jag mer och mer van vid hennes spetsade och mjuka tunga och kyssande läppar, men den underliga kittlande sensationen var kvar och jag måste bekämpa den på ett behagligt sätt. Den bara stegrade min njutning.
Under en av de återkommande fritt-ur-hjärtat stunder, som vi hade, berättade hon att hon fullkomligt älskade och njöt utav att suga, slicka, kyssa och ge mig njutningar med munnen och att detta behov hos henne var fullkomligt omättligt. Hon önskade att hon kunde få göra det alltid. Det gav mig en förklaring till varför hennes mun så ofta var öppen, i en tyst bedjande om ett uppdrag, en order. Hon kunde provocera mig med denna öppna-mun-inbjudan när vi var på varuhus, snabbköpet eller hade gäster hemma. Jag förstod det, men förmodligen ingen annan, mer än kompisarna förstås. För dem hade hon berättat vad det betydde och hon fick också deras ”byxreaktioner”, som hon ville ha, när hon stod där med öppen mun framför mig. Hon hade varit mycket tydlig med att det var bara hennes Herre det gällde.
Hon älskade att spontant väcka mig på morgonen med min penis i sin mun eller med tungan kittlande djupt i mitt skrev. Någon gång, som jag sov på magen, hittade hennes sökande tunga min ut-väg i rumpan och jag vaknade till hennes smekande tunga och hennes varma flämtande andetag. Att väcka sin Herre med att ge honom njutning när han passerade från sömn över till vaket tillstånd gav henne en så utsökt egen njutning, som slavinna. Det var så en slavinna skulle väcka sin Herre och då behövde hon inte hans order om att utföra det. Det var nämligen en slavinnans skyldighet, förklarade hon undergivet.
Andra gånger kunde jag vaknande återvända till verkligheten utav att jag kände hennes varma utandningsluft mot mina känsliga delar, just medan jag dåsande av sömndruckenhet långsamt blev medveten om sensationen. Det var en upplevelse att dö för, en kvinnogåva, som få män fått uppleva. Bara känslan av att ett ord från mig, i vilket ögonblick jag valde, skulle få hennes läppar, tunga, munhåla och hals gå till full aktivitet.
Hon berättade också att när jag gav henne uppdrag att använda munnen för min njutning, sjönk hon in i ett givande och tidlöst tillstånd och kunde hålla på i evigheter. Hon tappade tidsbegreppet fullständigt och kunde efteråt inte bedöma om det hade gått 10 minuter, en timme eller flera. Det var ett gudomligt och behagligt tillstånd, förklarade hon. Men det var ”grekiska” för mig!
Bestraffningar var ingen stor grej för oss (Läs: för mig!) men några gånger provocerade hon mig först och lade sig sedan med bar stjärt över mina knän, som en olydig liten flicka, som skulle bestraffas. Mer som en gest eller en lek.
Eller rättare, hon placerade sig över mina knän och presenterade sin nakna och vickande stjärt till mitt beskådande och smiskande. Säkert 10 gånger ville hon att jag skulle smiska henne på ett kittlande sätt och hon hade varit ute och skurit ett björkris som hon överlämnade. När jag gjorde henne till viljes vickade hon ännu mer på stjärten i dess meningslösa försök att komma undan träffarna av riskvistarna. För varje träff på hennes spända skinn bad hon om mera: ”Snälla Herre, sluta inte!”, ”Jag ska vara en snäll och lydig flicka!” och ”Herre, jag gör precis allt vad du säger!”. Ett underligt löfte, för det gjorde hon alltid med det lockade mig till mer.
Hon reagerade också med sexuell upphetsning när min hand träffade hennes bara skinkor med smäll efter smäll. Och hon talade om för mig att det triggade henne till ännu mer lydighet. Hon markerade också sin önskan om aga genom: ”När du vill att jag ska vara ännu mer lydig, bara smiska och risa mig, Herre!”
Hon underströk massor med gånger att hennes bara stjärt alltid fanns där för min hand eller ett björkris. Hon njöt speciellt när hon, efter en risbastu, fick visa hur mycket mer lydig och undergiven hon hade blivit.
Nåja, det var jag som höll igen på detta.
Jag minns speciellt ett tillfälle (följt av flera) då hon hade fått mig upphetsad genom att jag hade hennes nakna och vickade stjärt över mina knän och jag kände mig hetsad av känslan av makt. Att det var jag som bestämde var björkkvistarna skulle träffa och att det var jag som avgjorde när smiskningen var över.
Strax innan hade jag lyssnat till hennes bedjande men glättiga röst: ”Jag ska vara en duktig och lydig slavinna för dig Herre!” och ”Herre, låt mig visa hur lydig jag kan vara!”
Jag föll i hennes retningsfallgrop och bara för att pröva och känna min makt befallde jag henne att hämta tre nya björkkvistar. Hon sprang ut till en björkdunge 500 meter från huset, skar kvistarna och sprang tillbaka, som om hon varit en lydig hund. Flämtande och nästan utan luft, överlämnade hon kvistarna knäböjande framför mig, för att det skulle vara ödmjukt.
Känslan av obegränsad makt överväldigade mig mer och mer och för ögonblicket blev jag en ”ris-man”.
Hela hennes stjärt var rosa med tusentals små ljusa blåsor där risets toppar hade träffat henne skinn, innan vi var färdiga och hennes iver för smiskningen var inte att ta miste på. Hon höll sitt löfte att vara ännu mer lydig än i vanliga fall, om det var möjligt.
Om du förstår mig var hon ibland så överraskande naivt och blint lydig, att jag fick tårar i ögonen.
Jag hade ofta gamla kompisar på besök. Vid ett tillfälle när hon hade en tala-fritt-period, vilket hände ofta, bad hon mig att jag skulle ge henne order om att visa respekt för mina killkompisar, när de kom och när de skulle gå, genom att ligga på knä framför dem en och en och ljudligt kyssa på byxtyget vid deras skrev. ”Jag kan inte göra det utan en order från dig, men jag skulle älska att göra det som en rutin varje gång de är här!”
Hon förklarade att det var henne sätt att visa männens fysiska övertag över kvinnan, men mest av allt att få dem avundsjuka på och beundra mig, som hade henne 24/7. Jag föll in i min Herre-roll och när kompisarna kom innan för dörren gav jag henne befallningen med hög och tydlig röst: ”Sonja, visa respekt för mina kompisar!” Jag visste att hon älskade dessa förödmjukande handlingar framför mina kompisar.
Första gången framkallade det en fullständig chock i rummet, en av dem, Peppe, blev röd i ansiktet av förlägenhet, när Sonja låg där på knä framför honom och kysste ljudligt över skrevet på hans byxor, som om hon ville komma åt hans stolthet, där innanför. Det skulle han säkert tillåta!
Vid ett tillfälle glömde jag det när två av mina kompisar skulle gå och de blev påfallande långsamma. Hon gav mig ett förebrående ögonkast, inget mer. Då kom jag ihåg och sa i skarp ton: ”Ska du inte visa din respekt för mina kompisar, när de ska gå?” Jag minns inte om jag använde, ”Sonja” eller ”Slavinna”
”Jo Herre, förlåt Herre!”
Hon blinkade mot mig innan hon knäböjde först framför Matti och sedan Gunnar och utförde respektritualen framför deras skrev. Jag såg att båda hade stånd i byxorna och förstod också att de hade väntat på hennes respektvisande.
Hon utförde sin självkonstruerade förödmjukelse scen och reste sig sedan upp och stod avvaktande.
Jag hade en ökande mängd kompisar dessa dagar. Undrar varför? *Ler*
Hon var alltid påklädd, när jag hade gäster, men hon överdrev sin servande roll emot mig och talade öppet om för mina kompisar att hon var min slavinna, som jag kunde göra vad jag ville med och att hennes viktigaste uppgift var att utlösa min penis när och hur jag ville. Och att hon gjorde allt vad jag ville.
Så ofta hon fick en chans till det betonade hon: ”Min Herres önskningar är mina lag!” Hon hetsade och retade dem med: ”Min Herre behöver bara öppna sin mun och sedan gör jag detsamma, fast av en annan anledning!” Allvar och skämt.
Vid ett tillfälle, sa hon: ”Min mun är alltid öppen för att tjäna min Herre!” De stod en bit ifrån mig och Gunnar sa, i öppen avund att han väldigt gärna skulle vilja pröva den munnen. Hon svarade inte som många andra tjejer hade gjort: ”I dina drömmar, killen!”, utan istället svarade hon blixtsnabbt:
”Jag är hans slavinna, så om Peter ger mig order om det kommer jag att lyda och jag skulle ha gett dig njutningar långt över dina vildaste drömmar. Men han är min Herre och bestämmer över vad jag ska göra! Jag är hans slavinna!” Hon sa det som om det varit den finaste titeln i världen.
Hon tillade direkt, innan den första pärlan hade satt sig i rummet: ”Jag har aldrig nekat att lyda hans order och det kommer aldrig att hända, vad han än säger åt mig!”
Jag var nog den ende i rummet som visste att hon inte överdrev ifråga om vilken njutning hon var kapabel att ge. Det startade säkert alla de andras fantasier.
Mycket ofta funderade jag över vem som styrde och dominerade vem, av oss, men hon lät mig mycket skickligt behålla kommandot och initiativen. Ja, hon uppmanade mig till det på ett ödmjukt och undergivet sätt.
Jag visste att hon njöt av att ha gett mig absolut makt över henne, inför mina kompisar. Hon påpekade många gånger att min vilja var det enda som var återhållande från att precis vad som helst kunde hända i rummet.
Jag blev inte riktigt klok på hennes önskan att förödmjuka sig så enormt inför mina kompisar. Fortfarande kunde hennes kinder bli röda när hon berättade för tre av mina kompisar att jag ofta lydnadstränade henne, som en hund, naken på golvet och hur hon lydigt följde alla mina kommandon: Fot, sitt, ligg, rygg, kryp, hämta osv. Hon berättade också att jag hade tränat in henne på att blint lyda vissa kommandoord, när jag ville ha henne i en viss ställning eller utföra en viss tjänst. Ibland kunde hon roa sig med att ge dem upphetsande detaljer. Jag vet att hon njöt av att framkalla avund hos dem och efter att de hade gått och vi var ensamma var hon speciellt våt och villig för mig, om nu det var möjligt.
Leende framhöll hon att det var kul att jag hade så många kompisar och att de blev fler och fler.
Sonja var Guds gåva till mannen.
När vi hade gäster spelade hon gärna upp slavinnerollen inför dem och hon hade inga begränsningar i sin underkastelse inför mig. De visste alla om att hon var min slavinna och hon hade massor av gånger förklarat att hennes enda uppgift var att se till att jag hade det skönt på alla sätt. Ofta stod hon upp, ibland i orderställningen och väntade på hur hon skulle serva mig, eller satt vid mina fötter med sitt huvud så nära att det gav intryck av att hon när som helst var beredd att ge mig oral massage, vid minsta tecken från mig. Jag visste att hon skulle ha gjort det öppet inför alla och i en stor show, om jag hade gett henne order om det. Men jag tyckte att hennes verbala och uppvisade underkastelse var mer än tillräcklig.
Jag måste tillstå att de avundsjuka ögonkasten från mina kompisar kändes upplyftande och jag visste att vem som helst av dem i ett ögonblick hade velat vara i mitt ställe. En av dem, Anders, frågade mig om han inte kunde få sitta i en garderob och se på när jag lydnadstränade min nakna slavinna. Jag tvekade något, men svarade nej. Det skulle kunna vara en eggande upplevelse, speciellt om inte hon visste det. Jag visste att jag hade rätt att göra det som hennes Herre, men hon skulle likväl inte veta om det.
Under alla hennes ”provokationer” visste jag att det var jag som måste ta ansvar för alla hennes handlingar - inte hon. Hon påpekade ofta inför mina vänner att jag kunde få utlösning på vilket sätt, hur ofta och hur länge jag ville. Det var bara för mig att kommendera henne! Jag såg många utbuktningar i byxor, när hon matade och höjde deras sexfantasier.
Hon älskade också sina långvariga uppdrag och det gjorde jag också.
Det tog ganska lång tid för mig att inte tänka på henne som min kvinnliga sexualpartner, som jag var van vid, utan istället koppla av i mina manligt egoistiska njutningar, som hon uppmuntrade och tillät mig.
Jag lärde mig att på rygg koppla av och låta henne sköta alla agerande för min njutning och tidigt kom jag underfund med att om inte jag sa åt henne att stoppa, skulle hon hålla på i evigheter. Jag testade henne för att se om hon hade några tidsgränser, men fann aldrig några. Vid ett tillfälle använde hon sin tunga så länge att hon sluddrade, som en drucken, när jag slutligen gav henne order om att sluta
Väl medveten om att hon absolut inte hade några begränsningar visade jag mitt ansvar när jag (vi) hade gäster hemma. Trots det var det mycket sexuellt upphetsande att veta att det bara var mitt återhållande som hindrade henne från att naken och fullständigt undergiven visa sig inför mina kompisar. Jag visste att hon skulle gjort absolut allt för att få dem att känna avundsjuka mot hennes Herre. Det var också anledningen till att hon måste ha kläder, när vi hade gäster. Hon bad mig om att låta henne visa mer naket skinn, men jag förbjöd henne det.
Innan några gäster kom fick hon lägga fram sina kläder så att jag kunde välja bland dem, vilka hon skulle ha. Då kunde jag bestämma hur mycket skinn som fick synas.
På mycket behagligt och skönt sätt fick jag lära att jag som hennes Herre hade fullt ansvar för alla hennes handlingar och att hon bara behövde svara inför mig. Jag kunde förstå hennes syn på att en slavinna kunde totalt avslappnad och utan ansvar för sina handlingar, genom att bara vara lydig. Jag kunde också förstå lite av hennes kittlande njutningar i att utmana mig att sätta hennes gränser och testa dem. Hon testade mig genom att lyda mig blint och helt utan egna värderingar. Jag hade hela ansvaret och hon kunde bara leka.
Jag berättade för en kompis att det var fullt möjligt att bli trött på att vakna varje morgon med sin penis i en flickas mun. Han nekade att tro mig, även när jag betonade: ”Varje morgon, under varje vecka och varje månad!”. Själv hade jag min gräns efter sex veckor. Då begränsade jag det till bara de morgonar som jag hade beordrat henne i förväg. Det hade blivit alltför automatiskt.
Jag hade verkligen försökt att vara den Herre, som Sonja begärde av mig, men hela tiden begärde hon mer. Vem dominerar vem? Jag ville i början att vår lilla lek skulle vara hemlig, som om det var något att skämmas över. Det låg inte i tiden att dominera och härska över en kvinna. Jag var helt övertygad om att mina kompisar skulle se ner på mig, det blev tvärtom, en osminkad avundsjuka.
Sonja tyckte inte att det var något att dölja. Hon kände sig fri att visa upp sin slavinneroll för alla. Hon ville uppträda som min slavinna öppet ute bland folk också, på restauranger, kaféer, snabbköpet, varuhus, gator och torg, men det förhandlade jag bort och hon respekterade det. Istället ville hon visa det öppet inför mina kompisar.”Jag visar upp det jag känner för och du sätter gränserna!”, sa hon och tillade: ”Om du tycker att jag går för långt får du väl skicka mig att hämta björkriset och lägga mig över knäna. Jag har bara ansvar inför dig, inte inför dina kompisar. De skulle säkert gilla föreställningen!” Jag visste att hon njöt av att visa upp sig som min slavinna inför mina vänner, även mina flickkompisar. Jag visste inte hur de skulle reagera.
Under lite mer än tre minutintensiva månader upplevde jag den sexuella himlen tillsammans med henne och tackvare henne. Sedan dog min mor och jag var tvungen att tillfälligt flytta ifrån staden, för att reda upp allt i samband med begravningen. ”Tillfälligt” blev konstant och jag återvände inte på länge.
Jag har aldrig ångrat något så mycket i hela mitt liv. Jag ångrade också att jag inte tog henne med mig, vilket hon bad mig om. Hon var redo att följa med och jag kunde alltid skaffa ett jobb, i butik eller som städerska, åt henne i den andra staden. Faktum var att jag var tillfälligt trött på henne och att jag inte kände mig redo för ett djupare förhållande. Hur dum får man vara?
I min omskakande saknad av henne förstod att jag varit ganska så tafatt som hennes Master. Hon hade så enormt mycket mer att ge.
Detta fick jag smärtfullt ångra under de kommande åren som jag gifte mig, skilde, gifte och skilde mig.
Fru nr 1 bjöd mig bara lama försök att spela med i mina nyfunna lekar så det blev min fantasi som räddade mig, men som också välte båda mina äktenskap. Det mesta var mitt fel, allt, om jag ska vara ärlig. Det är förståeligt att en hustru inte kan vara gift med en man som har BDSM-sex i sitt huvud 24 timmar av dygnet, om hon gillar det själv förstås.
Fru Nr 2 gjorde också försök att ställa upp på mina fantasilekar, men mest för att vara snäll. Ibland för att få andra vinster. När hon hittade mina anteckningar och bilder från tiden med Sonja blev hon alldeles utom sig av vrede. Hon blev så arg att jag för ett ögonblick trodde att hon skulle få en hjärtattack. Jag vet inte riktigt varför. Det var ju historia och långt utanför hennes tid. Hon lämnade mig plötsligt.
Vad jag inte visste då var att hon skulle bearbeta chocken ”Sonja” på ett alldeles speciellt sätt.
+00
Desto längre bort i tiden som Sonja försvann desto mer hanterade mina tankar allt jag mer skulle kunna ha gjort med henne och fått njuta av. Hon gav mig ju fullständigt fritt utrymme och var strålande glad när jag kom på något nytt. Jag kunde bara inte släppa minnet av de triggande maktupplevelserna, där tillbaka i tiden och jag byggde hela tiden på dem.
Två gånger sökte jag Sonja, men hon hade ändrat sej, blivit mycket mer mogen och fått två barn som var henne liv nu. Det fanns inte längre plats i hennes liv för ”sådant barnsligt trams”, som hon kallade det.
Jag är inte en man som tar till tårar, men det uttalandet gjorde så fruktansvärt ont att jag kände att det rann salt vätska nerför kinderna. Och jag ångrade allt det som jag inte hade gjort med henne när hon hade en annan inställning.
En kvinnlig arbetskamrat hade jag fått att tända på underkastelsetanken, men innan jag hade kommit till skott hade hon gått tillbaka till sin man igen, efter en kort utflykt i friheten. En vild gissning var att kanske han fick skörda vad jag hade sått.
Min första fru lyckades jag övertala och förhandla till liknande lekar men hon spelade bara med för att vara snäll och saknade den egna drivkraften som jag sett hos Sonja och som jag tyckte var nödvändig. Det var ju så jag hade lärt mig det, att det var kvinnan som själv ville vara slavinna – av egen kraft.
De förhandlingarna kostade mig mycket och hon genomförde sin del bara mekaniskt och själslöst. Om du förstår var jag menar, så kunde jag lika gärna ha haft ”Uppblåsbara Barbara”.
Nej, maktupplevelserna låg på is och kunde bara få levas upp i min fantasi. Men Gud vad jag ångrade att jag inte gjorde mer med Sonja, då när hon hade gett mig fullständigt fria händer. Hon hade skyndat på mig och eggat mig till ännu mer, men jag, min dumskalle….
*
När det har tagits upp för diskussion mellan vänner, släktingar och arbetskamrater har min bestämda åsikt varit att var och en får ha det som de vill, bara det är frivilligt. Alla former av utpressning har jag, som de flesta, varit klart emot. Nej, fri vilja är ett hedersord.
*
Nutid:
Jag har haft Micke som bästa kompis i många år.
Det skiljer 19 år mellan oss. Jag är fyllda 52 och han är 33.
Han och jag har jobbat tillsammans och levererat, kört ut och burit TV-apparater och stereoanläggningar till kunder i många år . När man bär i alla möjliga och omöjliga ställningar, släpar, lyfter,drar och vinklar 40 tums Tv-apparater till 5:e våningen, när hissen är trasig, då är det viktigt att man kan varandra och kan lita på varandra.
Micke har flera gånger sagt att han inte upplever någon större åldersskillnad mellan oss, mer än att jag har större erfarenhet av livet och har läst mer. Själv ser jag honom som en mycket god kompis. Faktiskt en av mina allra närmaste vänner. Det enda som riktigt skiljer mellan oss är vår musiksmak. Hans förstår jag inte alls. Melodiöst är min melodi.
Vi har pratat mycket i bilen under dessa 5 år och berättat om våra problem och innersta tankar.
Micke och jag trivs ihop och har ungefär samma värderingar och kompletterar varandra. Sedan är det väl ofrånkomligt att man, precis som makar i ett äktenskap, påverkar varandra i olika riktningar.
Djupa diskussioner hör till våra favoriter och att sedan efter arbetet träffas och ta en öl eller fler. Men också våra sexfantasier rör sig i samma område.
Vid en tidpunkt, tidigt i vår vänskap, berättade jag drömmande om Sonja och gav jag honom ”råd” om hur man skulle hantera en slavinna. Det var delvis, även för mig nya råd och idéer, som jag hade tänkt fram eftersom jag inte hade den erfarenheten då, med henne, att använda dem själv.
Han började skoja om ”Du vet ju för du har väl en slavinneskola hemma!”
Jag berättade öppet om mitt liv och jag fick i detalj följa hans i dess utveckling. Ofta i bilen berättade han om nya erövringar och hur de hade fallit ut. Han sparade aldrig på några detaljer, till stort nöje för både mig och honom. Han var en skicklig detaljberättare, som gjorde att man lätt levde med i dem.
Begreppet ”slavinneskola” blev till en ploj mellan oss. Vi visste båda att jag inte hade det, men vi skojade om och låtsade båda att jag hade det. När han träffade någon tjej, som han kunde leka dominanslekar med och jag kom med förslag så menade han: ”Det är ju inte konstigt att du är expert med tanke på din slavinneskola hemma!”
De senaste 2-3 åren har han ännu mer kommit med sina problem till mig innan han har bestämt sig för något drastiskt i kärlekslivet, som en andra uppfattning, ”second opinion”. Han har sagt att det har hindrat honom från att rusa iväg och bara handla. Micke är en typisk känslomänniska medan jag är mer kalkylerande och logisk. Ibland skäms jag lite för mitt kalla beräknande och skulle hellre vilja vara en känslomänniska, som han. Det känns så problemfritt, men samtidigt har jag sett de problem, som de dragit in honom i. Han har ofta ändrat handlingsriktning efter att ha konfererat med mig och fått min logiska syn på situationerna.
I början vet jag att han såg mig mer som sin mentor men efterhand har vi båda fastnat i kompisandan.
*
Det var fredagskväll och jag tittade på TV i min ensamhet och i ett meningslöst stort jävla hus, för mig själv. Då ringde telefonen. Den hade ringt strax innan och då var det fru nr 2 som gaggade i en halv timme om något oviktigt och inflätat mellan det att hon funderade på att komma tillbaka till mig. Jag svarade inte ja och inte nej. De enda gångerna som jag vaknat till under samtalet var när hon hade nämnt det för mig magiska namnet: ”Sonja!”
Denna gång var Micke som frågade om han kunde komma över. Han hade ett stort problem, sa han.
- Visst kom du!
En timme senare satt han och berättade om sitt problem.
Han hade varit särbo med Tina under 2-3 månader och sambo under 2 och hon var fortfarande upp över öronen förälskad i honom. Micke såg bra ut, det kunde till och med jag se och han hade dessutom en pojkaktig och naturlig charm och alltid glimten i ögat. Därför var det inte så konstigt att flickorna fastnade för honom.
Han hade redan en månad tidigare nämnt för mig att han började bli trött på Tina. Hon var som ett klister, tyckte han och han kände emellanåt att han inte fick luft.
Jag visste att de ofta lekte Herre-slavinna-lekar och Tina var tydligen en tjej som gick in för sin roll. Hon ville ju bli skådespelerska.
Han hade berättat om lekarna och jag hade lämnat förslag till utvecklingar och variationer.
Själv hade jag bara träffat henne två gånger, båda gångerna hemma hos Micke. Det var bara när hon lämnade köket för att servera något, fullt påklädd, naturligtvis.
En sak tyckte jag kändes speciellt skön. Jag kunde komma med förslag på vad han skulle låta henne göra och sedan veta hon råkade ut för det senare på kvällen. Det gav min sovande maktkänsla en liten kick.
När han berättade om Tina och vad hon gjorde tänkte jag automatiskt på Sonja. Det verkade som om Tina också hade den där inre drivkraften, att hon ville vara slavinna, för att hon själv på något konstigt inre sätt njöt av det. Eller så var hon en så duktigt skådespelareämne.
Hon hade berättat för Micke att i hennes fall var det det totala givandet som eggade henne.
Tina var en tjej på 20 år, med långt ljust hår, hon var smärt i kroppen men knappast smart i huvudet. Detta sista är inget nedlåtande, vi är olika! Men hon stämde väl in på schablonen: ”Dum Blondin” eller Bimbo. Hon var vacker att titta på med långa smärta ben och en liten synlig stuss innanför jeansen. Brösten behövde väl kanske växa till sig lite, om de nu ville det.
Dessutom hade Micke berättat att hon blonderade sitt i grunden råttfärgade hår och då föll epitetet ”äkta blondin”.
Jag visste att Micke också hade träffat en annan tjej, som han tyckte passade honom bättre och att han att ville göra slut med Tina.
Detta var hans stora problem.
MICKE:
Jag talade om för Tina i kväll att jag funderade på att bryta vårt förhållande. Lade bara försiktigt fram det för att känna på hur hon skulle ta det.
Precis som jag hade väntat blev hon så hjärtskärande förtvivlad att jag fick dåligt samvete och backade. ”Nej, jag gjorde inte slut med henne, jag hade bara funderat på det ibland.”
Hon har aldrig långt till slavinnerollen så hon sa att hon var beredd att göra precis allt vad jag ville. Min första tanke var att det inte kändes särskilt starkt för hon har aldrig nekat att göra någonting som jag hittat på, även när jag verkligen försökte.
Vad som var värre: Hon hotade med att ta livet av sig om jag lämnade henne. Då hade hon inte längre något kvar att leva för, sa hon.
- Testa mig. Jag gör precis vad Du vill! sa hon.
Som du vet vill hon ha det helt gränslöst när vi leker slavinna-Herre. Så jag visste att när hon sa så, så menade hon det riktigt. Jag visste att hon själv njöt av att lyda mig och underkasta sig sin Herre. Det hade hon berättat många gånger.
Men nu verkade det som om det fanns mycket mer självuppoffrande och självutplånande i hennes löfte om underkastelse och lydnad. Jag hörde det på hennes sätt att betona allt.
När vi leker går hon in för sin slavinneroll, som en duktig skådespelare. Hon blir som förbytt i samma ögonblick som vi leker att hon är min slavinna. Det magiska ordet är just: ”Slavinna!” Det är som att trycka på en knapp, en förvandlingsknapp.
Det är faktiskt bara hos skickliga skådespelare man kan se dessa tvära kasten mellan personligheterna. Jo, hon drömde länge om att bli skådespelare, men ute på vischan är möjligheterna inte stora.
Visst känns det lite lockande ändå, det erkänner jag, men nej, jag vill inte fortsätta med henne längre. Hon ger mig inget intellektuellt motstånd. Hon är helt enkelt alldeles för osjälvständig och dum och vill att jag ska styra henne precis hela tiden. Det kan bli jobbigt. I början var det riktigt kul att styra henne och se hur hon blint följde mig i precis allt vad jag sa och bestämde, vakna, sitt där, stå där, sug, gå och lägg dig, hämta det, osv. Vilka dåraktigheter som helst, hon bara lydde mig. Jag testade mina mest vansinniga idéer på henne och hon hängde lydigt med. Precis vad som föll mig in och helt osorterat.
Hon kunde naken få bära min penna instucken i fittan för att jag snabbt skulle kunna få den när jag behövde den eller bära parkeringspengarna i munnen, när vi åkte ner till staden. Vara naken under kappan när vi rastade grannens hund eller tog egna promenader och precis när jag bestämde det öppnade hon kappan för mina ögon. Men jag var noga med att ta några risker.
Hon kunde t ex fråga om hon fick gå på toa och göra ”Bompelibomp” och jag svarade nej så accepterade hon det och väntade tills jag flera timmar senare tillät henne.
När jag satt i soffan och tittade på TV kunde hon komma in i rummet, stå upp och fråga om hon fick sitta och om jag svarade nej så stod hon upp en hel långfilm med reklam allt och väntade på ett tecken från mig att få sitta.
På kvällen frågade hon om hon fick, tvätta sej, borsta tänderna, ha nattlinne på sej, fick ligga i sängen eller på golvet ovs.
På morgonen frågade hon om hon fick gå och tvätta sej, ta av nattlinnet, ta på sig kläder, vilka kläder hon skulle ha under dagen. Då hade hon lagt fram alla sina vardagskläder på sängen och jag fick välja bland dem. Hon frågade om hon fick äta frukost, om hon fick sitta vid bordet när hon åt, borsta tänderna, gå och lägga sig igen när jag gått till jobbet. Hon hade inget jobb så hon servade mig och huset.
En kväll beordrade jag henne att stå på huvudet med hjässan mot golvet och händerna stödjande och med benen maximalt isär, så att jag kunde få fri insyn över hennes springa, mellan benen.
Telefonen ringde och jag gick iväg för att svara och kom tillbaka en kvart senare och hittade henne i exakt samma ställning.
Jag kommer inte ifrån att hon har blivit mycket duktig på att suga mig till utlösning och jag styr i detalj alla hennes rörelser med tungan och läppar.
Vill jag dra ut på njutningen så kan jag få utlösningen precis när jag vill, nåja, nästan precis, för ibland glider det över kanten utan att jag kunde göra något åt det. Det är ju som skönast nära den gränsen. Men eftersom hon är så lyhörd och lydig så kan jag ibland stoppa hennes tungrörelser precis innan.
Hon har en ganska skön uppfattning och säger ofta att en man behöver mycket mer än en tjej och det är helt okej och att jag får komma så ofta jag vill. Hon sa också att hon kunde vänta. ”Den som väntar på något gott!”
Det som andra kvinnor blir tokiga av, att mannen tittar på porrfilm och utmanar hennes kvinnlighet och möjlighet att ge honom samma, som han tittar på, är inga problem för henne. Hon sätter i videokassetten och står bredvid och väntar tills hon får en annan order, eller ligger och suger mig under tiden. Likväl är hon svartsjuk men slaviskt trogen själv.
Som du vet så nappade jag på din idé.
Så ofta när jag sitter vid datorn och är ute på nätet så sitter hon på golvet framför mig och under bordet och suger mig. Hon sitter rakt ner på golvet med benen stickande ut på varje sida om min stol och leker med min kuk. Leker, smeker med läppar, tunga och har hela kuken inne i munnen. Fingertopparna smeker och kittlar hela tiden på min pung som hänger ner, när jag sitter på framkanten av stolen. Hon ger min kuk 100 % av sin uppmärksamhet och ser det som sin uppgift att den ska utlösas så snart som möjligt.
Jag tycker att det är helt underbart att sitta och chatta med andra undergivna tjejer, när hon sitter på golvet och suger mig så länge och precis på det sättet som jag vill det. Emellanåt styr jag henne med korta kommandon: ”Mer tunga”, ”Krama med läpparna”, ”Snabbare”, ”Tungan på pungen”, ”Bättre fart på tungan”, ”Mer saliv” och ”Stilla nu”. Hon vet om att jag är ute på nätet, men säger att hon äger mig och det är hon som får vara nära mig!
När jag sedan sprutar in i hennes sugande och välkomnande mun sväljer hon lydigt ner hela satsen och går sedan över till att mjukt och försiktigt smeka och kyssa den i väntan på ett nytt stånd.
Allt detta var mycket bra men det som lockar mig mycket mer nu är min nya erövring Ulrika. Hon har allt det som jag saknar hos Tina.
- Peter, vad fan ska jag göra? Jag vet ju att precis vad jag än hittar på så gör hon det och jag kan inte hitta på något som är så avskräckande att jag kan ta det som anledning att bryta upp med henne, för att hon nekar. Jag hittar inte någonting som hon nekar och nu blir det väl ännu värre.
Jag har försökt att uppmuntra henne att gå ut och träffa andra människor. Men hon bara ruskar på huvudet och gråter. Hon trycker sig upp mot mig eller kastar sig ner mellan mina ben och suger av mig. Och när hon har min kuk i munnen är jag chanslös.
Efter att jag talade om att bryta ger hon mig inte en chans att se minsta tvekan att utföra något, hur svårt det än är för henne. Jag har testat, tro mig! Hon lyder så snabbt att jag ibland bara ser hennes kropp blixtra till i en rörelse som jag har kommenderat.
PETER:
- Jag förstår vad du menar, svarade jag och gjorde det verkligen. Jag tyckte också synd om Tina.
- Kan jag bara få tiden att gå lite så kanske hon glömmer bort mig. Kunde jag bara komma på något som hon nekade så kunde jag ha det att skylla på, men det är omöjligt. Att det ska vara så svårt att bryta upp!
- Jo, det måste finnas en lösning. Skulle hon ta livet av sig så klarar du inte att leva med den bördan, sa jag försiktigt och visste att jag spädde på hans dåliga samvete, men menade det inte riktigt så. Återigen min förbannade kallt beräknande hjärna som planterade ut lockbeten. Jag kände att det började formas en lösning i min hjärna men kunde inte riktigt få fingret på den ännu. Då sa han det:
- Tänk om Du kunde ta över henne, så hade problemet varit löst. Men hon tycker att Du är jättegammal och det är klart att Du skulle kunna vara hennes farfar om Du hade haft en snabb son. Nej, jag skojar förstås. Hon har faktiskt sagt flera gånger att åldern inte har någon betydelse, men det är alltid lätt att säga.
Vi drack vars en öl och två. Han sjönk mer i soffan och vi tittade tysta på en dokumentär på Discovery som handlade om moderna krigsmaskiner, stridsvagnar.
Under tiden arbetade min hjärna. Visst hade det varit skönt att ta över henne, men åldersskillnaden var för stor. Jag vet. Jag är 32 år äldre än henne. Skulle man kunna hitta något som byggde över det, något tillfälligt?
Så kände jag plötsligt att det fanns en unik brygga: Slavinneskolan.
- Jag tror att jag har en lösning. Är det säkert att du inte vill ha tillbaka henne?
- Ja, jag har bestämt mig. Jag ville inte ha henne. Jag har prövat henne under så lång tid att jag vet vad hon går för, men Ulrika är nog tjejen för mig nu. Nej, jag vill inte ha henne tillbaka!
- Hmm, sade jag eftertänksamt. ”Ulrika är nog tjejen för mig nu” hade han sagt. Det öppnade för tvekan.
- När du säger så, har du en problemlösning, det vet jag, anföll han direkt.
Jag kände hur hjärnan jobbade och formade fram en lösning, i varje fall ett tänkbart alternativ allt eftersom jag pratade. Men skulle han gå med på det?
- När hon säger att hon är beredd att göra vad som helst för att du inte ska göra slut, så kan du ju kräva att hon går på en slavinneskola och lär sig att bli en duktig och riktig slavinna för dej. Du behöver inte lova henne att ta tillbaka henne om hon sedan blir godkänd på skolan, bara låta henne själv tro det, spånade jag. Jag tänkte mest för att tiden ska gå och hon kanske kan tänka på annat och komma in på andra spår. Dessutom och det viktigaste, det kan funka utmärkt som ett skrämskott. Om Du lägger fram det som ett krav och hon säger nej så har hon själv tagit beslutet och får skylla sig själv.
Jag kände att jag hade satt igång hans hjärna eller rättare hans känslor, som är snabbare.
- Jaha. Utveckla vidare. Du menar att jag inte blir tvungen att ta tillbaka henne, för jag lovar inte henne det, bara får henne att tro det. Jag vill ju inte ha henne tillbaka nu när jag har träffat Ulrika.
- Om Du skickar henne till slavinneskola hos mig så ska jag ”godkänna” henne och då gör jag inte det utan låter tiden gå. Det går alltid att skylla på något, du vet. Under tiden glömmer hon säkert bort dig mer och mer.
- Jo, det skulle kanske funka. Men Du har ju ingen slavinneskola på riktigt.
- Det vet ju inte hon och det bestämmer väl vi själva om här är en slavinneskola hos mig eller inte.
- Jovisst! Perfekt! Genialt! Det skulle kunna funka!
Det blev tyst i rummet och jag hämtade vars en ölburk till och kom tillbaka och satte mig.
Nu visade Discovery gamla kinesiska uppfinningar som vi västerlänningar trodde att vi var först med, men som funnits i Kina i flera hundra år, ja, en del tusen år tidigare. Marco Polo förde med sig en del, som sina.
- Jo, jag köper det. Jag ska försöka med henne. Säger hon nej, får hon skylla sig själv. Då är problemet löst. Hon kommer inte att neka och går hon med på det så kan ju du leka fritt med henne i månader och då hinner hon glömma mig.
Jag har ju hela tiden fegat och försökt att få henne att lämna mig och när det inte gått så har jag försökt att det skulle bli hennes fel och hennes val. Okej, jag vet att det är fel, men jag kan inte se henne gråta.
- Jag tror att det skulle fungera. Visst hon är fin i mina ögon. Är det säkert att du inte vill ha henne tillbaka, när hon lärt sig allt?
- Hör du du, vad skulle du kunna lära henne som inte jag skulle kunnat göra?
Det var ett kompisaktigt skämt. Han visste att jag hade tillfört mycket nytt för honom att njuta av.
- Jag går hem nu och kollar av läget.
Han försvann snabbt med sin alldeles speciella lösning på sitt problem.
PETER:
Lite dåligt samvete hade jag nog ändå. Vi skulle ju lura henne att gå på en slavinneskola, som inte fanns och sedan mina lekar med henne och vi visste båda att han inte skulle ta tillbaka henne. Men kanske ändå. Mitt dåliga samvete dämpades av en bultande hård kuk i byxorna.
Jag skulle hålla skenet uppe och träna henne i lydnad dagligen.
För att döva mitt samvete intalade jag mig att flickan, trots allt, hade valet att avstå eller frivilligt ville ge sig in i leken. (Håller du inte med mig, så kan jag bara beklaga.)
- FAN! Att få leka med och träna en ung tjej i lydnad och till att bli en perfekt slavinna. Hon måste bli godkänd av mig och jag skulle ha henne helt i mitt grepp. Hon skulle kunna bli min nya Sonja. Men Gud!
Ville hon inte gå på slavinneskola så var det hennes val och Micke kunde göra slut med henne. Hon var så förälskad i Micke att hon kom kanske att välja slavinneskolan, men…
Jag tvingade min hjärna att se hennes nekande som huvudalternativet, men min hjärna trilskades med mig.
Gick hon frivilligt med på det och började på min slavinneskola och sedan gav hon upp och lämnade mig så var problemet löst för Micke, och jag skulle säkert sakna henne. Men jag skulle få njuta så länge det varade.
Jag greppade inte min hjärna. Min fantasi gick i spinn!
Jag måste ta tag i min fantasi och inte ta ut något i förskott, det är ju då man bara blir besviken.
Ett litet kort och förståndigt ögonblick tänkte jag att om hon inte ville så var det kanske lika så bra och Mickes problem var löst.
För min egen stolthet och mitt samvetes skull måste jag trycka på att det måste vara frivilligt från hennes sida och hon måste ansöka om att bli antagen till skolan. Jag får inte glömma att tala om det för Micke.
+++
Fortsättning om det finns tydligt och uttalat intresse. Som kvinna drivs jag av feedback och utan det stannar jag. Om du väljer att ge mig feedback glöm inte att skriva: Slavinneskolan, annars sorteras det bort som spam.
/Cecilita
cecilitaSv70@hotmail.com
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Klart den bästa av de tre du publicerat här hittills. Bra upplägg och ger mersmak. Fortsättning - Ja, Tack!
Det här är riktigt bra. Vill gärna läsa mer av detta. Roligt med de olika personernas berättelser. Kan vara svårt att skriva så, men försök gärna att fortsätta! Livet kan vara hårt, och tur är väl det ;-)
Tycker att denna var väldigt bra gillar din andra novell med Keep Up the God Work
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Vad ligger i kvinnans natur? Jo serva och blabla. Är du dum i huvudet eller?