Sensommarnatt, Del 2

Författare: drsmurf Datum: 2009-04-09 21:22:43

Kategori: Homo och Första gången

Läst: 5 474 gånger

Betyg: 2.7 (4 röster) 1 medlem har denna novell som favorit



"Jag ska bara springa hem och klä på mig" ropade Jonathan och försvann på en halv sekund.

Det var bara tjugo meter till Jonathans hus. Han bodde också på ön själv. Han hade ärvt huset av sin morfar, en sjöman, som dött i en olycka.
Det var bara Jonathan och Dennis på ön just nu, de andra husen stod tomma.

Han öppnade dörren och sprang in i sovrummet.
Ett par jeans och en t-shirt slängde han på sig. Samma kläder som innan han gick och badade. Sedan sprang han tillbaka till Dantes hus.
Skämtsamt öppnade han dörren och ropade:

"Har du saknat mig, älskling?"

Dennis hade ställt sig upp då Jonathan sprang iväg och han gick till sitt rum och bytte om till en vit skjorta och såg på sig själv.

”Det var inget. Jag bara smörjde in salvan, eller hur? Hehe."
sade han tyst och suckade för att sedan gå ut precis då Jonathan kom.

Han petade på honom.

”Tack för den du! Klart jag har saknat dig”
sade han och log lite. Utan att veta om det log han lite charmigt och gick sedan ut till tv-rummet.

"Med tanke på att klockan är runt ett går det väl inget på TV. Har du något film vi kan se?"
frågade Jonathan.

Utan att lyssna på vad Dennis svarade började han rota i hyllorna och ställde till en himla oreda.
Han höll upp ett fodral och frågade:

"Vad handlar den här om?"

Dennis suckade lite och log när han såg Jonathan rota igenom skåpet.

”Du är som vanligt.
Åh! de ska vara en jävligt bra skräckfilm. Men jag har aldrig vågat se den själv. Och du, reta mig inte för det!”
sade han bara och satte sig i soffan.
"Haha, skräckfilm, så lägligt, nu när det är fredagen den trettonde"
Dennis tittade på sin kalender och mycket riktigt, det var fredagen den trettonde.
"Om du blir rädd kan du få hålla mig i handen"
fortsatte Jonathan och skrattade ännu mer.
Dennis räckte ut tungan och Jonathan räckte ut tungan tillbaka. Sedan stoppade han i filmen i spelaren och satte sig bredvid Dennis i soffan.


Dennis flinade lite och suckade.

”Visst, såklart jag ska”
sade han och himlade med ögonen innan han startade filmen.

Ungefär timma in i filmen hade Dennis en kudde i famnen och satt med den upptryckt vid ansiktet. Han pep till då och då och var allmänt rädd och hoppades bara inte Jonathan skulle hacka på honom senare.
Jonathan la armen om Dennis' axel och sa:

"Lugn, det finns inga galningar på ön, det är bara du och jag här. Fast, det är klart, om inte jag är en galen yxmördare då"
säger han och flinar.

"Men det hoppas jag att du inte tror?"

Dennis såg tyst på Jonathan och repeterade orden i huvudet:

- Jag är inte gay, jag är inte gay, jag är inte gay
och han såg tyst på filmen tills den äckligaste delen kom då han skrek till och klamrade sig fast runt Jonathan.
När han märkte vad han hade gjort släppte han snabbt.

”Eh, förlåt”
sade han tyst och kunde inte få fram mer

"Det är ingen fara, du får kramas hur mycket som helst." säger Jonathan och ler. Det sprutar mer blod på skärmen när galningen hugger av ett ben.

Dennis sneglar på Jonathan och skakar på huvudet

”Jag behöver inte kramas”
mumlar han tyst och ser vidare på filmen.
han tar kudden för ansiktet och kryper ihop till en boll och ser skiträdd ut då och då.
Han hackar nästan tänder och funderar på att fråga om Jonathan om han skulle kunna tänka sig att sova över, men han kommer att tänka på allt som hänt under dagen och ångrar sig.

Skräckfilmen rullar vidare och när den väl är slut håller Jonathan på att somna.
Jonathan säger:

"Nej, nu ska jag sova"
och reser sig.
"Vi ses imorgon" lägger han till, och smäller igen dörren när han går.

Väl hemma lägger han sig i sin säng och försöker somna. Men det går inte. Han tänker på Dennis. Men han vet inte varför.
Efter tio minuter hör han knackningar på dörren, och eftersom Dennis och Jonarthan är de enda på ön ropar han:

"Kom in!"



Kommentarer

Denna novell har inga kommentarer.


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright