Mot min vilja, del 9

Författare: safves Datum: 2009-03-29 21:38:54

E-post: brorsson@bsnet.se

Kategori: Heterosex

Läst: 32 732 gånger

Betyg: 3.4 (5 röster) 3 medlemmar har denna novell som favorit



Jag reflekterade häromdagen över hur länge det var sedan jag skrev det första utkastet till vad som skulle bli de första delarna i den här berättelsen. Det har egentligen inte förflytt så lång tid sedan dess. Däremot så har det hänt en hel del saker, saker som jag ibland undrar om jag kunde undvika om jag hade agerat annorlunda. I sinom tid så kommer jag kanske att berätta om dem med, men så länge så har jag mycket annat att förtälja.

Jag rekommenderar starkt att du läser alla tidigare delar innan du börjar på den här. Gör du inte det så kommer du få det svårt att hänga med i historien.

Håll till godo!

"Mot min vilja" del 9

---

Reflektion: Fredag 8 Augusti 2008

Så du lyssnar fortfarande på min historia. Det var ju skoj att du gillar den. Jag måste dock fråga dig en sak som har aldrig riktigt har blivit klok på. Varför gör vi människor ibland så att vi själva blir lidande bara för att göra någon annan lycklig. Gör vi det för att vi älskar personen eller för att vi ibland helt enkelt måste må dålig. Är det så att vi gör andra lyckliga då vi själva lider bara för att plåga oss själva? Vad förväntar vi oss få ut av ett sådant agerande. Vem vet kanske det gör oss till bättre människor. Vi får väl hoppas det, för annars så är det rätt meningslöst.

Lördag 9 Mars 2002

Min blick försöker fixera vid träden som kvickt for förbi mitt fönster. Men det var meningslöst att försöka följa med dem. Jag var trött både till kropp och själ, och det syntes tydligt på mig. Mitt huvud låg lutat mot rutan medans mina fötter vilar på sittsen mitt emot mig. Det förvånade mig lite att det var så ont om folk på tåget. Speciellt med tanke på att det var lördag, och klockan var halv åtta på kvällen.

Jag vred upp huvudet och såg mig kvickt omkring. Endast ett tjugotal personer i kupén som jag kunde se. Med tanke på att det fanns platser till säkerligen tre gånger så mycket folk så var det lite lustigt. Men det var ingenting att fundera på, mina tankar var egentligen fokuserade på helt andra saker.

Hanna hade blivit så glad att hon nästan skrek i telefonen när jag tidigare samma dag hade ringt till henne och avslöjat att jag hade fått en oväntad ledighet. Det hade stått mellan att var kvar på kasernen eller betala biljetten själv och åka hem till Hanna. Även om jag var tvungen att vara tillbaka till på söndag kväll så var det helt klart värt det.

Det hade inte dröjt många sekunder efter dess att Hanna hade lugnat ner sig som hon hade börjat planera vad som skulle ske den kvällen. Hennes föräldrar skulle över till ett par grannar för en fest. Så hon hade hela huset för sig själv. Sex var ju självfallet den stora saken som var på tapeten. Men Hanna hade för avsikt att göra den här kvällen till något speciellt för oss båda.

Hennes första tanke var att laga mat, något som hennes mor kvickt avrådde henne från. Hanna hade stor vilja, men laga mat var hon absolut inte bra på. Så det var nog ett klokt beslut då matförgiftning inte var något jag var ute efter. Istället så hade hennes mor erbjudit sig att laga till något, som vi enkelt skulle kunna värma. Hanna tyckte inte det var samma sak alls, och att vi istället skulle fixa något på egen hand. Vad det skulle bli bestämde vi aldrig. Så jag anade att vi fick lösa det när jag kom fram.

Min mobiltelefon surrade till i min ficka och jag fumlade när jag skulle plocka fram den. Den gled ur mina fingrar och föll till golvet med ett ilsket surrande. Till min otur så for den in under sätet framför mig.

"Det var väl själve fan...", muttrade jag ilsket för mig själv och reste mig upp.

Jag tog ett steg fram och fann till min förvåning att telefonen hade blivit upplockad av en söt tjej som satt framför mig.

"Jag tror att du tappade något.", sade hon och sträckte över mobilen till mig.

"Tack.", svarade jag kort och gav henne ett litet leende.

"Det var så lite så.", svarade hon och gav mig ett flörtigt leende.

Jag gav henne en kort nick och lyfte sedan luren.

"Ja det är Mikael.", svarade jag med en liten otrevlig ton.

"Hej älskling!", utbrast Hanna glatt. "Du verkar på lite dåligt humör."

"Nej, det är bara så att min telefon for iväg in under stolen framför mig.", försökte jag förklara och ändrade omedelbart tonen i min röst.

"Usch vad jobbigt.", svarade Hanna med glad stämma. "Så när kommer ditt tåg fram. Eller ännu viktigare. När är du här så att jag kan ge dig kramen som har väntat på dig i flera dagar."

"Tåget anländer vid runt åtta. Så jag är i dina armar inom en timma.", svarade jag efter att ha slängt ett öga på klockan.

"Jag ryser i hela kroppen.", viskade Hanna.

"Varför det?", undrade jag lite förvånad.

"För att jag är så spänd på att träffa dig. Har saknat dig något så fruktansvärt.", förklarade hon glatt.

"Har saknat dig tokigt mycket med.", svarade jag i ett försök att förmedla mina känslor.

"Sedan att vi skall ha sex för första gången i kväll med har nog lite med saken att göra med.", sade hon med ett fnitter.

"Det är nästan så att jag börjar bli nervös. Fattar inte det.", sade jag lite eftertänksamt.

"Får vi inte hoppas!", svarade Hanna med en tydligt underton. "Jag har stora förväntningar om dig."

"Tack!", svarade jag syrligt. "Det gör ju saken mycket enklare. Nu är jag inte det minsta nervös."

Hanna skrattade glatt åt min kommentar och tillade sedan lite skämtsamt.

"Bra för då vet jag att du kommer att göra allt för att tillfredställa mig i kväll."

"Jag skall göra vad jag kan...", svarade jag men blev avbruten av min telefon som pep till.

"Telefonen som klagar på batteriet?", undrade Hanna som hade snappat upp ljudet.

"Mmmm, den dör vilken sekund som helst.", svarade jag och började febrilt leta efter laddaren i min väska.

Det dröjde ett par sekunder innan jag insåg att den låg kvar i skåpet på regementet.

"Men jag lovar att jag skall skynda mig så mycket jag bara kan.", sade jag till Hanna med en glädjande stämma.

"Väntar otåligt på dig. Puss!", sade Hanna kärleksfullt. "Älskar dig."

"Älskar dig med. Puss.", svarade jag och lade sedan på luren.

En snabb blick på klockan avslöjade att det var nästan en hel halvtimma kvar innan tåget skulle vara framme i Linköping. Jag placerade min hand framför min mun för att dölja en gäspning som försiktigt hade smugit sig på mig.

"Oh nej! Trött får du inte vara.", viskade jag för mig själv och skakade på huvudet.

Tjejen som satt i stolen framför mig tittade plötsligt fram över stolsryggen.

"Fyller hon år i kväll?", frågade hon nyfiket.

"Nej det är något annat vi skall fira.", svarade jag kort.

Hon synade mig i ett par sekunder innan hon gav mig ett insiktsfullt leende.

"Aha så det är så det ligger till.", sade hon lite dröjande. "Vad spännande."

"Det blir det säkerligen.", svarade jag med en nick och fann hennes framfusighet mer tilltalande än störande.

Hon pekade på sätet jämte mig och gav mig en frågande blick.

"Kan jag slå mig ner? Det är sjukt tråkigt att sitta och glo för sig själv.", frågade hon lite försiktigt.

"Självfallet!", svarade jag och flyttade in mot fönstret.

Så fort hon hade satt sig ner så sträckte hon fram handen till mig.

"Linda heter jag förresten.", sade hon och skakade min hand.

"Mikael.", svarade jag enkelt. "Så vart är du på väg?"

"Skall hem till Linköping över helgen. Men sedan blir det ut och resa på måndag morgon igen.", förklarade hon med en liten suck. "Du då, vart är du på väg?"

"Samma ställe faktiskt. Är du student på skolan?", frågade jag lite nyfiket.

"Jag var, men jag avslutade min magister förra året. Så nu jobbar jag bara häcken av mig.", svarade hon och lade bak håret bakom öronen.

"Färdig med skolan?", sade jag lite förbryllat. "Är du ett sådant där underbarn som fick hoppa över en massa årskurser? Jag menar vad är du... nitton, tjugo?"

"Oh tack!", fnissade hon och sken upp som en sol. "Nej jag är tjugotre, och femton månader. Men tack för komplimangen."

"Det var väl inte mycket av en komplimang.", sade jag med en uppriktig stämma. "Du ser nästan ut att vara yngre än mig. Hade jag träffat dig på en fest så hade jag inte dragit mig två sekunder för att stöta på dig."

"Vad är det med er killar som gör att ni inte klarar av tjejer som är äldre. Även om det bara handlar om en fyra, fem år.", sade hon och gav mig en fundersam min.

"Den frågan har jag ställt mig själv ett par gånger.", svarade jag och fann att samtalet plötsligt hade blivit väldigt intressant. "Rent spontant känns det som att anledningen är att tjejer rent mentalt är några år äldre än killar."

"Så du menar att det blir inte bara fem år mellan. Utan snarare tio eller rent utav kanske femton år mellan.", svarade hon och nickade lätt.

"Det kan vara så enkelt. Men sedan så finns det ju självfallet killar som är mentalt äldre än sin faktiska ålder med.", sade jag och vickade lite fram och tillbaka på huvudet.

"Jo men de är lika sällsynta som lingon i januari.", svarade Linda och gestikulerade med händerna. "Så vad är du, vuxen eller tonåring?"

"Beror på...", svarade jag lite dröjande och tänkte efter. "Jag önskar att jag är vuxen med det är väl endast en kvinna och inte en ung tjej som behöver vara jury där."

Linda skrattade gott åt min självreflektion och jag fann situationen lite lustig. Här satt en söt tjej som var ett par år äldre än mig och uppenbart stötte på mig. Eller gjorde hon verkligen det? Kunde det vara så att hon bara var glad och trevlig av sig, och det var min manliga hjärna som övertygade mig om att hon stötte på mig.

Varför reagerar jag alltid på samma vis så fort en tjej visar det minsta intresse i mig. Bara för att man pratar med någon så betyder inte det att man vill ha sex med personen.

Vårt samtal fortsatte hela vägen fram till stationen och när vi slutligen klivit av tåget så sade Linda.

"Det är var väldigt trevligt. Det här får vi göra fler gånger."

"Det var det minst sagt. Men jag hoppas att du inte missade att det var min flickvän som ringde mig tidigare.", svarade jag och rynkade lite på pannan.

"Jag visste att du skulle säga det.", sade hon och skrattade åt mig. "Var mer ute efter att återstålla min sinande skara av killkompisar. Du verkar ju vara mogen och trevlig för din ålder. Chansen är ju rätt stor att du har någon polare som är likadan fast singel."

"Haha, har aldrig agerat dateing tjänst förrut. Kanske något jag skulle börja med.", svarade jag med ett glatt flin.

Linda rotade lite i sin handväska tills hon hittade ett visitkort där hon kvickt klottrade ner något på baksidan.

"Här är mitt mobilnummer. Slå en signal om du känner för att äta lunch någon dag.", sade hon och räckte över kortet till mig. "Mitt hemnummer har du på baksidan om du ringer efter kontorstid."

"Det skall jag göra.", svarade jag och tog villigt emot kortet.

"Jag är rätt upptagen i ett par veckor nu. Ute och reser över hela landet. Men slå gärna en signal i vilket fall, har du tur så är jag kanske i samma stad som du är."

I ögonvrån såg jag hur min buss körde fram till hållplatsen och jag började sakta stega bakåt.

"Måste med bussen nu. Men jag ringer dig någon dag så får vi äta lunch.", svarade jag.

"Ja gör det", sade hon och vinkade.

Jag hade precis vänt mig om när jag hörde Linda hojta.

"En sak till bara. Om du hade stött på mig på en fest så hade jag inte sagt nej. Bara så att du vet.", ropade hon glatt.

Linda vinkade adjö till mig en sista gång och sedan så försvann hon iväg bortom kröken. Jag flinade lite för mig själv åt det som precis hade hänt. Det var fortfarande ett mysterie hur jag så ofta kunde träffa tjejer som var uppenbart intresserade av mig.

Jag skyndande så gott jag kunde från hållplatsen till Hannas hus. Där till min glädje hon stod på verandan insvept i en stor filt och väntade på mig. Med ett stort språng så hoppade jag upp för trappan och slog min armar om Hanna som redan stod redo för att krama om mig.

Vi omfamnade varandra krampaktigt som om vi inte hade sett varandra på flera år. Jag kände hur glädjen inom mig växte sig starkt och att alla bekymmer som ständigt kretsade runt i mitt huvud var som försvunna.

Jag placerade mitt ansikte tätt intill hennes och viskade försiktigt.

"Nu är jag äntligen här."

"Det hoppars jag. För om detta är en dröm så blir jag sjukt besviken när jag vaknar.", svarade hon och gav mig en kyss som var fylld av passion, längtan och kärlek. Inte helt olik den kyssen vi hade delat då jag hade insett att jag var förälskad i henne.

Hanna lät sina händer glida utmed min rygg medans vi lät våra läppar och tungor stå för förmedlandet av våra känslor för varandra. Det kändes som om vi aldrig ville släppa taget, som om vi aldrig skulle skiljas åt igen.

Jag strök försiktigt Hanna över kinden när våra läppar ovilligt skiljdes åt.

"Älskar dig.", var det enda jag kunde få fram.

"Älskar dig med.", svarade Hanna och kysste min handflata.

Jag kunde se hur en liten tår av glädje rullade ner för hennes kind, men jag torkade inte bort den. För tårar av glädje är inget man skall torka bort.

Med armarna om varandra så stegade vi så sakta in i hallen och stängde sedan kvickt dörren bakom oss. Mina händer ville inte släppa taget om den underbara tjejen som i den stunden stod tryckt tätt intill mig och suckade tungt av lättnad. Hanna hade placerat sitt huvud mot min bröstkorg medans hennes händer vandrade upp och ner för min rygg. Hon förde försiktigt sitt huvud uppåt och började så sakta kyssa mig på halsen.

"Mina föräldrar är hos grannarna på fest. Så vi har hela huset för oss själva i kväll.", viskade hon med eggande stämma.

"Vad trevligt.", svarade jag och mötte upp med hennes läppar. "Undra vad vi skall göra då?"

"Precis allt...", svarade Hanna efter att ha tänkt efter först. "Och gärna lite till."

Hon flina brett medans hon förde sina läppar fram emot mina och gav mig en varm och hjärtlig kyss. Vi snurrade runt ett par varv innan vi slutligen motvilligt släppte taget om varandra. Våra händer sökte på ett omedvetet vis efter den andres. Och så stod vi en bra stund där i hallen. Hållandes varandras händer och fullständigt förlorade i den andres ögon.

När vi slutligen bröt tystnaden så var det Hanna som först tog ton.

"Har du några planer på vad vi skall äta i kväll?", frågade hon och lade huvudet på sned.

"Jag vet inte riktigt...", svarade jag och kände efter. "Finns det något hemma som vi hade kunnat laga till?"

"Det gör det säkerligen.", svarade Hanna och rynkade på pannan. "Men min morsa ville inte att jag skulle laga något. Hon var rädd för att vi båda skulle bli matförgiftade."

"Jo du sade de.", nickade jag och gav henne en liten kram. "Verkar inte som om din mor har mycket tilltro till din matlagning."

"Jag är skitdålig på att laga mat.", suckade Hanna och pillade lite sporadiskt med sitt pekfinger på min axel. "Men jag ville så gärna överaska dig med att ha lagat mat."

"Det var snällt av dig.", svarade jag med ett leende och gav henne en lätt puss som tack.

"Nu vet jag inte riktigt vad vi skall äta.", sade hon och kliade sig fundersamt i håret. "En restaurang hade varit skoj men jag har inga pengar."

"Och att jag bjuder dig är något du aldrig skulle gå med på.", sade jag nickade åt henne.

"Det kan du skriva upp. Går det på över hundra spänn så betalar jag för mig själv.", nickade hon bestämt. "Hade det varit men födelsedag eller liknande så hade jag gått med på det. Men inte i dag tyvärr."

"Skulle du kunna tänka dig pizza då. Jag vet att det är lite fattigt men vi kan ju hyra en film samtidigt och börja kvällen lite lugnt.", föreslog jag lite enkelt. "Eller du hade tänkte slita ut mig totalt i kväll?"

"Jag har inget emot att vänta ett par timmar.", svarade hon med ett leende. "Även om jag är sjukt kåt redan nu så kan jag vänta tills lite senare."

Hanna tog kvickt på sig sin jacka och sedan så lämnade vi huset i riktning mot pizzerian. Vi övervägde först att ringa och förbeställa, men då vi även skulle hyra film så tänkte vi att det var lika bra att fixa det medans pizzorna bakades.

Hela vägen ner till pizzerian gick vi och småpratade om allt vi kunde komma på. Det kändes så naturligt på något vis att gå där med Hannas hand om min arm. På något underligt vis så var det nästan som om vi hade varit tillsammans i flera år redan. Vi kände varandra så väl att vi kunde avsluta varandras meningar. När vi var tillsammans så var det inte vi Hanna och Mikael. Det var som om vi var en enda person, med en gemensam tanke.

Väl nere på pizzerian så beställde en kebabpizza med blandad sås, och en Hawaii med banan. Efter att bagaren hade tagit vår order så traskade vi bort till videobutiken för att hyra en film.

Efter mycket om och men så bestämde vi oss för 'En vampyrs bekännelse'. Även om Hanna påstod att hon hellre ville se något som var lite mer erotiskt. En åsikt som jag rätt snabbt vände på då jag frågade henne om hon ville dra ut på det i början eller inte.

Nöjda med vårt val av film och med en grape tonic samt en stor mjölkchoklad i kassen. Så traskade vi bort till pizzerian och hämtade våra rykande heta pizzor. Med armarna fulla av saker så skyndade vi oss sedan hem för att kunna avnjuta maten innan den fick en chans att kallna.

Väl innanför dörren så slängde Hanna kvicka av sig skorna och rusade in för att hämta tallrikar, bestick och glas. Det slog mig i denna stund att hon hade betett sig väldigt vuxen ända sedan jag mötte upp med henne på verandan. Hennes agerande kändes mer genomtänkt, mer kvinnligt på något vis. Som om hon hade vuxit sedan vi träffades sist.

Hon var ju bara trotts allt sjutton år gammal. Men i denna stunden så kändes det nästan som om hon var lika gammal som tjejen jag träffade på tåget tidigare samma kvällen.

"Jag kan stjäla en öl eller två från pappas lager om du vill ha.", erbjöd sig Hanna medans hon dukade soffbordet. "Han skulle aldrig märka någon skillnad."

"Tack, men jag håller mig nog till läsken.", svarade jag med ett litet leende. "Vill inte riskera något."

Hanna knackade på tinningen med sitt pekfinger ett par gånger för att symbolisera att det var en god tanke.

Vi slog oss ner i familjens stora soffa efter att ha dukat fram maten samt startat filmen. Trotts att jag var vrålhungrig så orkade jag inte äta mer än halva pizzan. En orsak kan mycket val ha varit att Hanna rätt omgående kände för att sitta och mysa i stället för att äta.

När vi var nöjda med maten så slängde jag kvickt resterna i kylen och återvände så fort jag kunde till den underbara tjejen som väntade på mig under en filt i soffan. Jag kröp ner bredvid Hanna som hade gjort sig bekväm med hjälp utav ett par kuddar samt de två filtarna som vanligtvis hängde över soffryggen.

Vi låg där och smekte varandra varsamt, utan att för den delen gå för långt och stressa fram det som vi båda två väntade på. Mina händer vandrade försiktigt utmed Hannas mage och ena arm. När våra händer möttes så flätade vi in dem i varandra och suckade gillande båda två. Denna handling fick oss att fnissa till en smula. Dels för att vi nog började bli lite nervösa och dels för att vi hade reagerat på samma vis.

"Jag hade kunnat ligga här bredvid dig i alla evighet.", njöt Hanna och strök mig eggande ovanpå handen.

"Och helt strunta i fortsättningen?", fnissade jag och gav henne en puss i nacken.

"Nej det förstås.", svarade hon och klappade mig på låret. "Låt säga så här då i stället. Jag kommer inte vilja gå ur sängen i morgon bitti är jag rätt säker på."

"Skall göra allt jag kan för att förvandla dina ben till gelé.", svarade jag självsäkert.

Hanna skratta gott åt min övertygelse att jag kunde göra henne så slut att hon inte skulle kunna stå på benen. Hon lät sin en hand glida upp längsmed min höft. Upp mot min midja och hela vägen fram till mitt skulderblad.

"Det här kommer att bli en natt jag aldrig någonsin kommer att glömma. Det lovar och svär jag på.", viskade hon försiktigt i mitt öra.

I samma stund så hörde vi hur ytterdörren öppnades och hur fler än en person dundrade in i hallen.

"Woohoo! Någon hemma?", ropade Hannas mamma.

Hanna suckade tungt och ropade sedan till svars.

"Ja vi är här inne!"

Eva stegade lite rund om fötterna in i storarummet tätt följd av sin man och ett par andra vuxna som jag tog för grannar eller vänner till familjen.

Hannas pappa verkade inte bry sig att jag låg i soffan med hans dotter tätt tryckt intill mig. Han verkade mer upptagen med att sikta in sig på barskåpet med mål att länsa det fullständigt.

Jag kunde känna hur Hanna stelande till utav rädsla då hennes föräldrar dundrade in. Men hennes ansikte gav inte det minsta sken av detta. Istället så utstrålade hon ett sken av att vara väldigt besvärad utav deras närvaro.

Hennes mor som trotts sin berusning tydligt kunde läsa sin dotters signaler. Försäkrade oss om att de skulle lämna oss ifred så fort de hade hämtat lite mer att dricka, samt ett par cd-skivor. Hanna reste sig upp ur soffan och försökte fösa ut sina föräldrar genom ytterdörren så fort hon bara kunde.

"Ni sa ju att jag skulle få vara i fred här med Micke i kväll. Att ni aldrig håller vad ni lovar.", skällde hon på sin mor.

"Ledsen hjärtat men din far insisterade på att hämta mer sprit.", ursäktade Eva och strök sin dotter på armen. "Vi skall gå nu så ni får vara i fred."

Halvvägs ut genom dörren så stannade hon dock upp och rusade in i huset igen. Hon sprang in i sovrummet och rotade efter något i en liten stund och var ute igen lika kvickt. Utan att jag kunde se vad det var så räckte hon i smyg över något till Hanna och viskade något i hennes öra.

Inom kort så återvände de till grannfesten och Hanna stängde och låste dörren med ett par snabba rörelser.

"Vad var det där sista om?", frågade jag när Hanna kom in i storarummet igen.

"Ibland så förstår jag mig inte på min mamma.", sade Hanna fundersamt och lade pannan i djupa veck.

"Vad då?", frågade jag och blev väldigt konfunderad.

"Hon gav mig dessa.", sade hon och kastade över en liten ask till mig. "Slit dem med hälsa . Var vad hon sade till mig."

Min blick föll ner mot asken som jag precis hade fångat och till min förvåning så var det en ask med kondomer.

"Va!", utbrast jag och var helt ställd. "Din mor gav dig kondomer och sade att du skulle slita dem med hälsa."

"Hon hade väl gissat att vi skulle ha sex i kväll, och hon ville väl inte att jag skulle bli med barn.", suckade hon och satte sig ner i soffan bredvid mig. "Fattar inte att hon skulle reagera så. Trodde att hon snarare skulle förbjuda mig från att ha sex med dig."

"Det kanske är så enkelt att din mor är cool nog att fatta att inget kan stoppa en tonårstjej från att ha sex. Eller så minns hon kanske själv hur det var att vara ung.", föreslog jag och satte mig upp jämte Hanna.

"Kanske det... Eller så tänkte hon att om hon tillåter det så kommer det inte att hända.", sade hon eftertänksamt och trummade med fingrarna på bordet. "Men tji fick hon för jag skall ha sex i kväll."

Hanna tryckte ner mig i soffan och satte sig gränsle över mig. Hon fattade mina händer och placerade dem på sina höfter medans hon ack så sakta lutade sin överkropp ner mot mig. Hennes andetag hade blivit allt tyngre och jag kunde känna genom de små ryckningarna hon hade i fingrarna att hon var nervös.

"Var inte orolig. Det här skall bli det bästa vi båda någonsin har varit med om.", förkunnade jag med självsäkerhet och strök henne över kinden.

"Jag är inte orolig. Inte det minsta.", svarade Hanna tvärt med ett leende.

Jag fattade hennes ena hand och placerade den över hennes bröstkorg så att hon skulle kunna känna sitt egna hjärta slå.

"Det är lätt att känna ur tungt ditt hjärta slår ända här borta.", svarade jag och reste mig upp mot henne. "Här känn hur jag är precis lika nervös. Och jag kan inte förklara varför jag känner så."

Jag placerade hennes hand mot min bröstkorg så att hon skulle känna hur tungt mitt hjärta slog. Hanna fnittrade till när hon insåg att jag var precis lika nervös som hon var, och hon log brett åt detta faktum.

"Det här är rätt sexigt. Sitta och känna hur hårt ditt hjärta slår bara för att jag sitter i ditt knä.", sade hon och fäste blicken i mina ögon. "Här känn..."

Hon tog min man hand och placerade den så att vi båda tydligt kunde känna varandras hjärtan.

"Är det inte otroligt hur två människor kan få varandra att reagera på det här sättet.", viskade Hanna tyst. "Jag vet att mina föräldrar kan storma in genom ytterdörren vilken sekund som helst igen. Men jag bryr mig inte. Det enda jag kan tänka på just nu är dig. Endast dig och inget annat."

"Vill ha dig i mörkret hos mig...", sjöng jag lite tyst och lutade mig tätt intill Hanna.

"Tiden den stannar när vi rör vid varan.", svarade hon och strök sin fingertoppar utmed min rygg.

"Låt det aldrig tag slut.", viskade jag och placerade mina läppar bara millimeter från Hannas.

"Du vet att du missade ett par rader.", fnittrade hon och gnuggade försiktigt sina läppar mot mina.

"Tänkte att vi skulle förverkliga dem istället.", svarade jag och gav Hanna en väldigt intensiv kyss.

Våra tungor och händer, ja hela våra väsen försökte med allt vi förmådde förmedla för varandra vad vi kände i den stunden. Om kärlek kan få dig att flyga så kände jag i den stunden mig som en astronaut som utforskade de yttre delarna av vårt solsystem. Det sägs att man inte kan beskriva känslan av att vara förälskad. Men vad jag kände i den stunden går att beskriva med väldigt enkla ord. Jag var lycklig och ledsen på samma gång. Jag kände mig som kungen av universum men samtidigt mindre än det minsta kryp på jorden. Kärlek är en underbar känsla, en känsla som jag i den sekunden insåg att jag aldrig riktigt förstått mig på.

"Vad är fel med mig?", frågade Hanna helt öppet när tårarna rullade ner för hennes kinder. "Det här är lite fel tillfälle att börja lipa."

"Det är ju tårar av glädje tjejen.", svarade jag och log åt henne. "Jag känner precis på samma vis."

"Det vet jag att du gör.", nickade hon instämmande och gav mig en liten puss. "Jag skall bara tvätta av ansikten. Gå du upp till mitt rum så länge så kommer jag om ett par sekunder."

Hon hoppade raskt ner på golvet och sprang in till toaletten. Jag reste mig lite väl hastig upp ur soffan har blev tvungen att stå still ett par sekunder för att låta yrseln försvinna. Sedan traskade jag med bestämda steg upp på övervåningen och in i Hannas sovrum.

Hennes rum var möblerat på ett väldigt vuxet vis. Hade det inte varit för hennes stökiga skrivbord och hennes bokhyllor fyllda till bredden med böcker om prinsar och prinsessor, tomtar och troll. Så hade man lätt kunna tro att man hade gått in i gästrummet.

Mina fingrar vandrade förstrött över bokryggarna medans jag metodiskt läste varenda titel. Det fanns åtskilliga böcker där som jag aldrig hade läst, och än fler som jag aldrig ens hade hört talas om. Min blick föll ner mot sängbordet och på en tunn bok som hade ett bokmärke i sig. Jag tände lampan och lyfte upp den så att jag kunde läsa vad som stod på pärmen. 'Dantes Inferno' stod det på framsidan. Även om namnet var bekant så kunde jag inte sätta mitt finger på var jag hade hört det förrut.

"Den är väldigt bra faktiskt.", sade Hanna och fick mig att höja blicken. "Lite svårläst är den allt. Men helt klart värd besväret."

Hon stod i dörröppningen iförd endast en tunn morgonrock som slutade precis ovanför hennes knän. Jag visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Min hjärna var helt blockerad över hur sexig och vuxen hon såg ut i denna stunden. Då jag stod där och gapade åt henne så svarade hon med att vicka på höfterna och le brett åt mig.

"Ser jag så bra ut! Fan vad trevligt.", fnittrade hon och tog ett stort skutt upp i sängen.

Hanna smög sig försiktigt fram mot mig på alla fyra. Likt en lejoninna som försiktigt kröp upp på sitt byte. Hennes beteende fick mig att tände till på ett par sekunder. Men den instinktiva känslan av att fatta tag i henne och kasta ner henne i sängen likt ett vilddjur infann sig inte. Istället så kände jag mig plötsligt lugn och sansad. Nervositeten var som försvunnen och jag kände mig helt fokuserad på tjejen som nu hade krupit fram till mig i sängen.

Jag lutade mig sakta ner mot Hanna som hade börjat resa sig upp på knäna. På halva vägen möttes våra läppar i en kyss som fick blodet att bubbla i mina ådror. Det var inte så mycket en kyss av kärlek som en kyss av ren sexuell attraktion. Mina ögon sökte efter Hannas blick och när jag väl fann den så blev jag lite förvånad över vad jag såg. Den snälla hjärtfulla tjejen som hade förkunnat sin kärlek till mig under en långt tid fanns fortfarande kvar där inne. Men hon var förd till bakgrunden och i rampljuset stod nu en annan del av Hanna. En del som jag aldrig hade sett förrut. Hennes ögon lyste av kåthet medans hela hennes väsen utstrålade en fullkomligt ofattbar energi.

"Är du redo?", viskade Hanna med lätt stammande röst efter att ha hjälpt mig av med tröjan.

"Så redo som jag någonsin kommer att vara.", svarade jag och lossade knuten som höll hennes morgonrock stängd.

Mina händer smekte varsamt hennes nakna midja och mage medans hennes händer knäppte upp bältet på mina byxor. Jag smekte Hanna upp över axlarna och hjälpte henne sakta av med morgonrocken. Hon lade sig tillrätta i sängen och strök sig försiktigt på magen medans hon synade mig från topp till tå.

"Du är riktigt sexig utan tröja och endast iförd ett par jeans.", suckade hon och sträckte ut handen för att leda ner mig i sängen.

"En fröjd för ögat är vad du är sötnos.", svarade jag och lade mig försiktigt över henne.

"Klart jag är.", svarade hon och fnittrade lite medans hon strök handen över min kind.

Vi låg där i sängen en stund och smekte och kysste varandra passionerat. Med tiden så letade min vänstra hand sig ner mot Hannas våta sköte. Mitt pekfinger gled sakta upp och ner mellan hennes läppar medans mitt långfinger lekte med hennes klitoris.

Hanna verkade nästan helt oberörd över min behandling, så jag lät slutligen båda fingrar slida in i hennes våta fitta.

"Mmmmm...", suckade Hanna djupt och långsamt.

"Trodde nästan att du inte gillade det.", viskade jag till henne.

"Skönt...", viskade hon så tyst att jag knappt hörde det. "Mera..."

Hennes ansikte var lugnt och fridfullt. Det var nästan som om hon låg och sov, så pass lite utstrålade hon sin kåthet. Men även om hon inte visade det tydligt så var mina drypande fingrar tecken på att hon gillade behandlingen.

Hanna förde sina händer som hade varit i full färd med att krama lakanet, upp översina höfter och upp mot sina bröst. Hon smekte sig själv en väldigt kort stund innan hon förde händerna ner mot mig och strök mig över huvudet och kinderna.

Jag kände hur musklerna i hennes lilla kropp började spänna sig, och jag så hur hennes än så länge lugna ansikte övergick i en grimas. Hon gapade med munnen halvöppen och jag hörde hur hennes skrik tonade fram. När Hanna sekunderna senare äntligen fick sin orgasm så slet hon till sig huvudkudden och tryckte den över sitt huvud för att dämpa ljudet av hennes orgasmvrål.

Så fort hon lugnat ner sig så lade hon kudden åt sidan och satte sig tvärt upp i sängen. Hennes ögon glimmade av glädje och hennes kinder var rosenrött färgade.

"Ahh vad trevligt!", skrattade hon gott. "Det där var ju till och med lite bättre än när jag gör det själv."

"Så du är nöjd då alltså?", frågade jag och log glatt åt henne.

"Nöjd? Inte ens i närheten. Men det var en väldigt bra början.", svarade hon och fattade tag om min midja för att brotta ner mig i sängen.

Jag gjorde lite motstånd först bara för att kivas med henne. Men rätt så snabbt lät jag henne få fatt om mina armar så att rullade runt och hon hamnade gränsle över min mage.

"Fick dig!", fnissade Hanna medans hon lutade sig fram och gav mig en puss.

"Och vad hade du tänkt göra nu då?", frågade jag och log lite lömskt.

"Inte helt säker...", svarade hon lite dröjande och trummade med fingrarna på kinden.

Hon avbröt sitt funderande med ett rätt tydligt 'Aha!', och gled så sakta ner och fattade ett stadigt tag om min styva kuk.

"Jag är nybörjade på det här så du får ha lite överseende med mig.", avslöjade hon och lade huvudet lite på sned.

"Du behöver inte göra det om du inte vill.", svarade jag och med en så övertygande röst jag kunde frammana. "Det är en typisk porrfilmssak som man inte gör i verkligheten."

"Oh nej! Jag vill prova på.", svarade Hanna. Fortfarande med ett leende på läpparna. "Jag menar hur svårt kan det vara?"

Jag var väldigt nära på att säga något mer. Men när Hanna slöt sina läppar om mitt ollon så var det som om mina stämband plötsligt blev förlamade. Jag kunde inte få ut ett ljud, inte ens ett litet pip.

Hennes teknik var allt annat än professionell. Men detta faktum gjorde mig bara än kåtare och det dröjde inte länge innan Hanna hade lyckats locka mig fram till gränsen av vad jag stod ut med. Hon lät sin tunga glida fram och tillbaka över mitt allra känsligaste, och hon log glatt när hon märkte att jag var på väg att komma.

"Ahhhh...", var det enda ljudet jag fick fram när min sats slutligen forsade in i Hannas mun.

Detta blev för mycket för henne och hon började klökas på direkten. Hon försökte svälja men då det inte gick så sprang hon ut från rummet och in i badrummet.

Jag var hack i häl och beredd på att hjälpa henne så gott jag kunde. Till min lättnad så fann jag henne hukad över toalettstolen. Hon hostade och spottade så mycket hon kunde för att få upp så mycket av sperman som hon förmådde.

"Hur gick det?", frågade jag ängsligt och strök henne på ryggen.

"Ingen fara.", svarade hon med sprucken röst. "Jag blev lite paff att det kom som det gjorde så jag fick ner det i fel strupe."

Hon reste sig upp, fattade tag i en flaska med munvatten och gurglade rent svalget och munnen.

"Det där vill vi nog inte göra om igen.", sade jag och strök henne lite gulligt på kinden.

"Säg inte det.", svarade hon och log. "Nästa gång så får jag helt enkelt vara lite mer beredd bara."

Vi återvände till sängen och kröp ner under täcket. Vi låg där och förlorar oss i varandras ögon fram tills Hanna bröt tystnaden.

"Behöver du vila en stund?", frågade hon lite nyfiket och såg på samma gång till att krypa lite närmre mig.

"Beror lite på hur man ser på saken. Men under tiden så kan vi ju lägga fokus på dig igen.", svarade jag och strök henne sakta över håret.

"Ja!", utbrast hon och klappa med händerna. "Låter som en lysande idé."

Vi slängde av oss täcket och Hanna lade sig på rygg som att hon väntade på att jag skulle bestämma vad jag skulle göra härnäst.

"Är det okej om jag provar en sak? Vet inte om jag kan lyckas med det eller ej. Men det är värt ett försök", sade jag och gled ner vid hennes sida.

"Låter spännande...", svarade hon gav mig en frågande blick. "Är det något avancerat?"

"Oh nej inte alls.", lovade jag och satte mig upp i sängen. "Det är bara att jag aldrig har provat det förrut."

"Är det något kinky.", frågade hon och såg lite bekymrad ut.

"Nej, nej, nej absolut inte.", svarade jag dyrt och heligt. "Det är ett test för att se om jag kan vägleda dig till en orgasm genom att prata med dig."

"Låter lite konstigt om jag får säga det själv.", påpekade hon och rynkade pannan. "Men om du tror på det så är jag redo att försöka. Är det något speciellt jag skall göra?"

"Nej inte direkt. Inte annat än att egga upp dig själv genom att fantisera.", svarade jag och gick bort till hennes cd-spelare.

Hanna hoppade kvickt efter mig och valde snabbt ut en skiva som vi startade på lite låg volym. Vi återvände till sängen och jag påbörjade mitt lilla experiment.

Jag började med att sakta knåda hennes ena fot. Så fort jag märkte att Hanna började slappna av så lät jag min tunga nätt och jämt vidröra hennes tår. Hon drog en suck av lättnad och slöt ögonen. Hennes huvud föll åt sidan och hennes händer sökte sig upp mot hennes bröst.

När jag märkte att hon hade börjat gå upp i varv så fortsatte jag mitt utforskande. Jag lät mina läppar sväva över hennes fot och upp mot hennes knä. När jag var nästan framme så sträckte jag ut hennes ben mot taket och lät min tungspets glida över den tunna huden i hennes knäveck.

Hanna stönade märkbart vid denna behandlingen och hon började svaja av och an med hela kroppen. Jag använde mina fingertoppar för att fortsätta resan och strök dem längsmed utsidan av hennes lår i riktning mot hennes höft. Med ett ömsint tag om hennes sidor så gled jag mig upp mot hennes mage och placerade mitt ansikte precis över hennes navel.

"Det här var trevligt...", suckade Hanna för sig själv och förde ner sina händer så att hennes fingrar kunde leka med mitt hår.

Som svar till hennes utlåtande så började jag kyssa henne med små pussar på magen. Jag gick i en cirkel runt hennes navel och med varje varv så närmade jag mig centrum lite mer. I ett försök att dra ut på det så mycket som möjligt så övergick jag till att använde min tunga så fort jag hade nått fram. Jag lät den leka i ytterkanten av hennes navel och Hannas påtagliga rysningar vid utandning varslade tydligt om hennes välmående.

Mina händer fortsatte längre upp och när de slutligen kom fram till hennes bröst så lät jag dem glida ner vid hennes sida och in bakom hennes rygg. Jag förde sedan mig själv framåt så att vi slutligen låg ansikte mot ansikte. Hanna förde upp sina ben vid mina sidor och korsade dem bakom min rygg. Då hon fortfarande höll sina ögon sluta så lutade jag mig in mot hennes ena öra och kysste det.

"Hur känns det?", viskade jag försiktigt.

"Det är helt ofattbart skönt.", svarade hon och öppnade sina ögon. "Men det är en bit kvar innan jag kommer."

"Bra det.", svarade jag med ett leende och förde hennes ena hand mot min mun.

När jag lät min tunga stryka över hennes fingertoppar så slöt Hanna åter igen sina ögon och suckade tungt. Då jag inte riktigt visste vad jag skulle göra här näst så lät jag våra händer flätas in i varandra och förde sedan dem upp över våra huvuden.

Med läpparna bara ett par centimeter från Hannas öra så skred jag till verket med den sista etappen.

"Du är helt underbar Hanna.", viskade jag kärleksfullt till henne. "Dina ögon och dina läppar, ditt hår, din röst, dina händer och dina ben. Det finns inget som jag inte älskar hos dig."

Hanna svarade inte utan log bara brett och behöll ögonen stängda.

"Just nu dock så gör du mig så jävla kåt dock att jag inte vet var jag skall ta vägen.", viskade jag och gnuggade min läppar på hennes kind. "Och du är lika kåt du med känner jag."

Hon nickade försiktigt med huvudet till svars och kramade hårt mina händer.

"Vill du inte komma nu. Det är dags för dig att komma i en sådan där enorm orgasm.", fortsatte jag att egga henne. "Den bästa orgasmen du någonsin har haft du vet. En riktigt hård en som får varenda muskel i din kropp att skrika av välbehag. En orgasm som får dina tårar att rinna. Det är vad du vill ha eller hur?"

Hanna nickade betydligt mer vigoröst denna gången och jag kunde tydligt se hur hennes ansikte hade börjat färgas rött.

"Kom då älskling. Du har gjort dig förtjänt utav en helt otrolig orgasm.", viskade jag och började massera insidan av hennes högra hand med min tumme. "Kom nu hjärtat. Jag vet att du vill så gärna."

Hon slog sina båda armar och mig och tryckte med hjälp av sina ben sin kropp så tätt intill mig som hon bara kunde. Hennes orgasm var så explosivartad att hon fullkomligt skakade i hela kroppen. Det var först när den började ebba ut som hon slutligen fick tillbaka sin röst och verbalt kunde förmedla sitt välbehag.

"Nöjd älskling?", frågade jag och gav henne en hjärtlig kyss.

"Det där var helt otroligt.", svarade Hanna med andfådd röst. "Har aldrig haft en sådan orgasm förrut. Det var som om min kropp inte räckte till."

"Det funkade helt enkelt alltså.", fnissade jag lite lätt.

"Kan man lugnt säga. Det där måste du göra fler gånger.", svarade hon och gav mig en liten puss på kinden.

Vi ligger still en liten stund tills Hanna beslutar sig för att knuffa över mig på rygg. Hon sätter sig sedan gränsle över mig och tar ett stadigt tag om min nu åter stenhårda kuk.

"Då var det äntligen dags.", sade Hanna med en lugnt stämma och rev upp ett kondompaket med hjälp utav tänderna.

Med en lätt ostadig hand så förde hon sedan på kondomen och begrundande med road min sin insats.

"Skall nog funka.", kommenterade jag och smekte sidan på hennes lår.

Hanna nickade instämmande medans hon hasade sig fram och placerade ollonet mellan sina blygläppar. Hon log åt mig och suckade av välbehag när hon sedan lät min kuk glida in i henne.

Även om latexmössan tog bort en del av känslan så var det helt ofattbar skönt att äntligen få känna Hannas våta och villiga fitta omsluta mig. Jag blickade upp och fann henne med uppspärrade ögon och mun.

När hon sedan började rida så var det med en energi och glöd som bara en ung och oerfaren tjej kan frammana. Vi stönade båda ljudligt över vår älgskog och i den stunden så fanns inte omvärlden.

Hanna lutade sig ner så att vi kunde utdela ett par kyssar medans mina händer vandrade från hennes lår över till hennes skinkor. Till min stora förvåning så dröjde det inte länge innan Hanna stönade ut sin tredje orgasm för kvällen. Den var inte så påtaglig som den föregående, men hon njöt i vilket fall av varje millisekund.

Självt så hade jag en liten bit kvar. Men när Hanna lutade sig ner och gav mig en ordentlig tungkyss så räckte det för att jag skulle tända till. Jag sprutade stråle efter stråle av sperma och det kändes som om det aldrig skulle ta slut.

Men slut tog det och min kuk slaknade så småning om och gled ut av sig själv. Hanna låg fortfarande kvar ovanpå mig och darrade likt ett asplöv. Hon var riktigt trött nu.

"Vad säger du om en kort dusch och sedan en nattmacka?", frågade Hanna när vi hade legat tysta en stund.

"Låter som en utmärkt idé tycker jag.", svarade jag och lyfte upp henne i min farm.

Med stapplande steg traskade jag in i badrummet och satte ner Hanna på toalettstolen. Jag startar duschen och hoppar in så fort vattnet har blivit tillräckligt varmt. Under tiden så har Hanna tagit ner två stora badlakan från hyllan och lagt fram dem vid sidan av duschen.

Vi hjälps åt med att tvåla in varanda, och situationen blev snabbt väldigt erotiskt. Tyvärr så var vi båda på tok för uttröttade för att orka med mer i den stunden. Så istället blev vi stående tätt intill varandra med vattnet sköljande ner över våra trötta kroppar.

Efter den uppfriskande duschen så tog Hanna i tu med att byta sängkläder. Medans jag stack ner till köket och fixar två stora flervånings smörgåsar som vi skulle mumsa på. Tack vare vattenkokaren så han teet blir klar i samma stund som jag lade upp smörgåsarna på varsin liten assiette.

Jag rotar lite i skåpen och lyckas till slut hitta en stor bricka där jag kan få plats med allt på en och samma gång. Glad och munter bar jag sedan upp allt till övervåningen där Hanna redan hade krupit ner i sängen och startat TV:n.

"Vilken ängel du är.", tackade hon och gav mig en kram efter att jag placerat brickan på hennes nattduksbord.

"Det var väl ingenting.", svarade jag glatt och hoppade upp i sängen bredvid henne.

Vi satt där i godan ro och njöt av varandras närvaro, det goda teet och maten. När vi så småning om börjar känna oss trötta så kröp vi ner under täcket och Hanna lade sig tillrätta med ena benet över mig och huvudet vilande på min bröstkorg.

Tanken att påpeka för henne att hon inte kunde sova så for igenom mitt huvud. Men jag ville av någon konstig anledning ha henne tätt intill mig. Så det kvittade om jag kunde somna eller inte.

Det dröjde dock inte länge innan jag kände hur jag började somna in. Precis i samma stund som jag skulle försvinna in i drömmarnas värld så hörde jag hur ytterdörren öppnades och hur två berusade föräldrar dundrade in.

Hanna lyfte först på huvudet, men lade sig lika kvickt ner igen då hon insåg att det bara var hennes föräldrar. Hon lade sin arm om mig som för att inte tappa taget och jag svarar med att göra samma sak. Hon tryckte sig lite närmare mig och suckade tungt.

"Älskar dig.", mumlade hon knappt hörbart.

"Jag älskar dig med.", svarade jag och strök henne hjärtligt på ryggen.

Söndag 10 Mars 2002

Vi vaknar båda tidigt följande morgon. Utvilade och pigga så hoppade vi snabbt ur sängen och kilade ner till köket.

Hannas föräldrar verkade fortfarande ligga kvar i sängen så vi tog oss friheten att äta frukost för oss själva i lugn och ro. Morgonsolen sken in genom köksfönstret och fyllde rummet med ett behagligt ljus. Hanna flyttade över från sin stol och satte sig tillrätta bredvid mig på kökssoffan. Vi varken sade eller åt särskilt mycket. Utan satt bara där och höll varandras händer.

"Jag tror inte jag har varit så här lycklig någonsin i hela mitt liv.", suckade Hanna och vilade huvudet mot min axel.

"Instämmer till fullo.", svarade jag och lade min vänstra arm om henne. "Jag vill inte åka hem i dag."

"Jag vill inte att du skall åka heller.", sade Hanna med en sorglig stämma och gav mig en puss på kinden. "Men det är sällan man kan få som man vill."

Jag instämde nickande och vi satt där i lugn och ro och fortsatte att njuta av varandras närvaro. Till slut så bestämde vi oss dock för att gå en runda. Så vi dukade kvickt av bordet och gjorde oss redo i en hast.

När vi stod i hallen och satte på oss ytterkläderna så hörde vi hur föräldrarnas sovrumsdörr öppnades. Som för att hon inte ville träffa sina föräldrar så skyndade Hanna ut genom dörren och praktiskt taget slet med mig ut.

"Inte på humör att prata med dina föräldrar i dag?", frågade jag lite nyfiket när vi hade kommit ett par meter från huset.

"Något i den stilen.", svarade Hanna och försökte undvika ämnet.

Då jag förstod att hon inte ville prata om saken så lät jag ämnet falla. Istället så började vi prata om förhållanden och om hur vi trodde att vårt förhållande skulle spela ut sig.

"Du skall veta att jag är rätt rädd för att du kommer att tröttna på mig nu när vi har legat med varandra.", sade Hanna med en tydligt osäkerhet i rösten.

"Och jag önskar att jag hade kunnat lova att så inte var fallet.", svarade jag och fattade hennes hand.

"Ingen fara.", försäkrade Hanna och smekte min hand försiktigt med sin tumme. "Jag vet vad jag gav mig in på från första början."

"Så inga drömmar som har gett dig tips om framtiden då alltså?", frågade jag och vände blicken upp mot den klarblå himlen.

"Inte på rätt länge faktiskt.", svarade Hanna och tänke efter. "Den sista jag fick var om den kvällen då du erkände att du var kär i mig."

"Du kanske inte behöver dem längre. Kanske de har uppfyllt sitt syfte.", sade jag och log lite försiktigt åt henne.

"Om du antyder att jag har hittat min drömprins så har du nog rätt.", svarade hon och skrattade lite lätt. "Du är faktiskt mer än vad jag någonsin hade kunnat hoppas på."

"Sluta du gör mig alldeles generad.", skrattade jag till svars och gav henne en liten knuff.

"Var inte så blygsam av dig.", svarade Hanna och knuffade tillbaka. "Du behöver erkänna för dig själv att du kan."

Jag gav Hanna ett litet leende som svar och fattade hennes hand igen. Vi fortsatte vägen ner och innan vi visste ordet av så hade vi redan gått halvvägs över campus.

"Kan du lova mig en sak Mikael?", frågade Hanna plötsligt och avbröt det samtalet vi hade.

"Beror självfallet på vad det är.", svarade jag och rynkade lite på pannan.

"Kan du lova mig att om vi gör slut så förblir vi fortfarande bästa vänner.", fortsatte hon.

Vi stannade upp och vände oss mot varandra.

"Det är mycket att lova.", svarade jag och strök henne över armen. "Men jag kan lova att om det mot förmodan skulle gå på det hållet så skall jag göra allt för att vi två fortfarande skall kunna vara vänner."

"Vet att du kommer att göra det.", svarade Hanna och gav mig en kram. "Behövde bara höra dig säga det."

När vi stod där så såg jag en skata som satt i ett träd ett par meter bort. Den verkade iakta oss och när jag vände blicken mot den så känns det som om den stirrade tillbaka mot mig. Det är nästan som om den har något att säga till mig.

"Vad är det du ser.", frågade Hanna och vände sig om.

"Det sitter en skata i det där trädet som stirrar på oss.", svarade jag och vände blicken mot Hanna.

"Var?", undrade Hanna och blickade fram och tillbaka.

"Där borta i det där trädet.", pekade jag och vände tillbaka blicken.

Till min förvåning så hade fågeln flugit sin väg så jag ryckte lite lätt på axlarna.

"Den flög nog sin kos.", sade jag och kände i samma stund hur en klump tung som en sten hade formats i min mage.

Jag vände mig åter till Hanna som stod och log åt mig.

"Jag älskar dig Hanna.", sade jag till henne och gav henne en kärleksfull kyss.

"Älskar dig med.", svarade hon och sken upp som en sol.

Vi fortsatte vägen ner och började diskutera vad vi skulle göra nästa gång vi träffades igen.

---

Fortsättning följer...



Kommentarer

härskaren 16 December 2021, 15:19

Nu är det snart 13 år……. Kanske ska anta att det inte blir nått slut?

KingEd 16 Januari 2011, 00:54

Såå.. vi väntar fortfarande på en fortsättning..;)

marben 23 April 2010, 14:57

måste få läsa en fortsätning

mr_nt 24 Januari 2010, 00:14

fortsätning snart?

oddball 30 Mars 2009, 12:01

Välkommen tillbaka, saknat dina berättelser! Lite av en transportsträcka denna del kändes det som, men som en del i serien känns den helt rätt och var välskriven, som vanligt. Dina berättelser höjer kvaliten här avsevärt!


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright