Killen på fiket
Författare: litenknasfia Datum: 2009-02-07 12:08:09
Kategori: Homo
Läst:
15 341 gånger
Betyg: 3 (5 röster) 1 medlem har denna novell som favorit
Det var november och världen låg som i dvala. Det var grått och trist och solen tycktes aldrig kunna bryta igenom däruppe på himlen. Hannes låg i sin säng och tittade upp på de självlysande stjärnorna som var fastsatta i taket ovanför hans säng. Han mindes mycket väl den dagen för många år sedan då hans mamma satt upp dem där. Sedan dess hade de fått sitta kvar och även fast vissa hade trillat ner lite då och då, så hade han alltid satt upp dem igen. Han tyckte om att ligga och titta på dem. Tankarna flydde till oanade platser och han glömde den problemfyllda vardagen. Klockan var egentligen inte särskilt mycket och på nedanvåningen hörde han sin mamma skramla med kastruller och bestick till kvällens middag. Han kände sig trygg och tankarna flög iväg.
Han tänkte på killen, den där killen som han hade sett på fiket häromdan. Deras blickar hade mötts för ett kort ögonblick och Hannes hade känt den där pirrande känslan som när man blir kär första gången. Sedan dess hade han inte sett honom igen men tankarna vandrade ständigt till honom så fort han fick en ledig stund, ja annars också för den delen. Det var väl egentligen inget speciellt med den här killen, tänkte Hannes. Jag menar, han stack ju inte ut ur mängden precis, han var väl precis som en helt vanlig sextonåring, precis som jag själv. Men det hade varit något med honom ändå, något som fått Hannes att stanna upp och tänka till. Kanske hade han fått en glimt av killens inre, den där eftermiddagen på fiket…
Hans tankar avbröts plötsligt av att han hörde sin mammas röst där nerifrån.
”Hannes, middagen är klar!”
”Jag kommer!” Ropade han tillbaka, fortfarande lite omtöcknad efter sin lilla tankestund.
Snart satt hela familjen runt middagsbordet och det samtalades ivrigt om vad som skulle hända i helgen, vilka klasskompisar som skulle ha fest, vilka DJ:s som skulle spela på det lokala diskoteket, och så vidare. Och nu kom frågan som Hannes hoppats slippa. Han hade suttit tyst under hela konversationen och hoppas att det hela skulle fortlöpa utan att de märkte att han inte sagt något.
”Vad ska du göra i helgen då?” Frågade hans mamma och vände sig vänligt mot Hannes.
”Öh, jag? Nja, jag ska väl inte göra något speciellt. Har kemi-prov nästa vecka du vet, så jag måste väl plugga till det…” Sa Hannes tyst och stirrade ner i potatisgratängen på tallriken.
”Men brorsan, kom igen nu! Du kan väl för fan inte sitta hemma och plugga en fredagskväll!” Klagade Hannes jämnåriga bror Niklas och utstötte ett stön.
Mamma gav en snabb blick mot pappa som ryckte på axlarna i en gest som sa: ”Bara han är lycklig så.” Middagen var över och det dukades undan. Hannes tänkte på det hans bror sagt. Borde han kanske gå ut och roa sig lite? Kunde han roa sig? Det visste han inte, han hade ju aldrig gjort det förr. Han tänkte att han ju kunde ge det en chans i alla fall, han kände sig ändå inte vidare motiverad till att plugga just nu. Så han frågade brorsan:
”Jo, eh, jag tänkte att… Kan jag hänga med er till den där festen ikväll?”
”Så ska det se ut! Sa Niklas och grinade upp sig och gav Hannes en hård knuff i sidan. Han höll nästan på att tappa balansen.
Hannes duschade och gjorde sig i ordning. Han kände spänningen i bröstet och kände sig glad och upprymd. Han visste inte riktigt vad han skulle ha på sig men bestämde sig tillslut för ett par tajta jeans och en t-shirt med något bands logotyp på. Utanpå det fick det bli en svart hood-tröja som han inhandlat tidigare i veckan men aldrig haft på sig. Det blonda håret rufsade han till lite grann precis som han brukade. Under ögonen – svart kajal, men bara lite.
Niklas visslade till av förtjusning när han såg sin bror komma ner för trappan. Han gav sin bror en klapp på baken och sa någon komplimang om att han var sexig som Hannes inte riktigt uppfattade.
De tog lokalbussen in till stan där festen skulle äga rum i någons lägenhet. De gick ett par hundra meter innan de stod framför porten till lägenheten. De gick in och uppför ett antal trappor innan de stod framför rätt dörr. Det hördes hög musik inifrån lägenheten och hela golvet tycktes skaka i takt med musiken. Hannes tänkte en flyktig tanke att grannarna nog skulle klaga i morgon bitti. De ringde på dörrklockan men förstod snart att det inte fanns en chans att någon skulle höra den för all den höga musiken. Så de gick rakt in och ställde sig i hallen där de kunde blicka ut över något som liknade ett slagfält, trots att festen bara varat i drygt en timme. De hängde av sig sina ytterkläder och gick in. Snart försvann Niklas iväg och Hannes stod där mitt i smeten och såg förmodligen ganska vilsen ut för snart kände han hur någon kom emot honom bakifrån, la en hand på hans axel och viskade i hans öra:
”Följ mig!”
Hannes följde sin okände välgörare in i ett rum allra längst bort i lägenheten och kände hur dörren stängdes och låstes efter honom innan han äntligen fick se sin räddare.
Han fick en smärre chock då han såg att det var killen från fiket. Han kände hur hans hjärta började bulta fortare och fortare tills det nästan skenade. Han tittade ner på sina fötter och visste inte vad han skulle säga.
”t..tack för att du räddade mig från…” han gjorde en gest mot oväsendet i andra änden av lägenheten.
”Haha, det var så lite så!” Sa killen och log. Hans blåa ögon glittrade och Hannes kände att han höll på att smälta.
”Men varför…?” började Hannes men hann inte avsluta sin mening innan killen tog till orda.
”Ända sedan jag såg dig på fiket den där eftermiddagen för några dagar sedan har jag varit som besatt av att få träffa dig. När jag såg dig här blev jag överlycklig och var bara tvungen att ta med dig hit så att vi kan få prata ostört.” Han satte sig bredvid Hannes och la sin hand på hans knä. Hannes blev nästan svimfärdig och kunde inte förstå att denna okända kille hade känt precis samma sak som han själv.
Hannes visste inte vad han skulle svara, han hittade inte ord för hur lycklig han var. Han bara log stort och tittade sin okände beundrare rakt i ögonen.
”Du är så fin” hörde han honom säga innan de förenades i en underbar kyss.
Hannes avbröt plötsligt kyssen.
”Vad är det?” sa killen oroligt och la huvudet lite på sned.
”Jag måste ju få veta vad du heter!” Sa Hannes och sken upp.
”Markus, angenämt” Sa killen och flinade lite samtidigt som han sträckte fram sin hand.
”Hannes” Sa Hannes och tog den utsträckta handen och höll kvar den. Kände värmen från den. De fortsatte att kyssas och kyssarna blev allt djupare och mer vågade för varje gång.
”Du smakar så gott!” viskade Markus med våt röst i Hannes öra och bet honom lite i örsnibben. Hannes kände hur kåt han var och nu ville han bara ha Markus, hela Markus.
Kläderna åkte av, plagg efter plagg och snart satt de där i bara underkläderna. De hade blivit mer vågade och de smekte varandra över hela kroppen. Plötsligt sa Markus:
”Lägg dig ner på sängen är du snäll” och log sitt änglalika leende.
Hannes tvekade inte utan gjorde som Markus sa. Han slöt ögonen och kände hur Markus varsamt smekte och kysste honom. Han gick från topp till tå och kysste och smekte varenda fläck på Hannes kropp. Hannes bara låg där och njöt. Han blev kåtare och kåtare desto längre ner mot hans hårda kuk Markus kom. Hans andhämtning ökade i takt och han stönade av välbehag. Markus nafsade lite på Hannes kuk utanpå kalsongerna och han stönade till av beröringen. Markus drog av även kalsongerna på Hannes och började smeka hans kuk med händerna. Hannes njöt och smekte Markus över ryggen och rumpan. Plötsligt kände han hur Markus hade börjat slicka honom på kuken och snart var hela inne i Markus mun. Hannes hade aldrig haft det så skönt i hela sitt liv och snart blev det för mycket för honom. Han stönade högt och tömde sin sats i Markus mun. Sedan kröp han upp och la sig ovanpå Hannes och de förenades i en kyss. Hannes sperma blandades runt i deras munnar och de svalde glupskt. Hannes log.
”Nu är det min tur!” Sa han och tittade förföriskt på Markus som blev jättekåt.
Hannes hade aldrig förr varit med om något som ens liknade detta, annat i sina drömmar förstås, men han var så uppsluppen, glad och kåt att han inte tvekade en sekund. Han tog hela Markus kuk i munnen på en gång och Markus stönade till häftigt av Hannes hastiga framfart. Hannes sög och slickade Markus kuk tills han skrek:
”Nu kommer jag! Nu kommer jag!” och sprutade kaskader av sperma i Hannes mun som inte kunde vänta utan svalde alltihop. Markus flämtade fortfarande häftigt däruppe och stönade fram något om att det var den skönaste orgasm han någonsin haft innan de somnade utmattade i sängen. Och stackars Niklas undrade nog var i allsindar’ hans bror hade tagit vägen när han skulle leta upp honom och säga att han tänkte gå hem och sova.
Om han bara visste…
Fler noveller av samma författare
Nomnomnom!