Mot min vilja, del 5

---

---

Då var det dags igen. Jag måste be om ursäkt för att det drog ut på tiden. Men att skriva den här delen var mycket svårare än vad jag först hade räknat med. Jag hoppas att det inte gör på tok för mycket att den har blivit nästan en hel vecka försenad.

Jag rekommenderar starkt att du läser alla tidigare delar innan du börjar på den här. Gör du inte det så kommer du få det svårt att hänga med i historien.

Håll till godo!

"Mot min vilja" del 5

---

Reflektion: Fredag Augusti 15, 2008

Kan en tjej och en kille umgås och ha en helt underbart trevlig tid tillsamman. Helt utan att involvera känslor. Helt spontant så tycker nog de flesta att det inte är några problem. Men då vill jag ställa en mycket enkelt fråga. Varför har dessa två så trevligt tillsammans? Det är nämligen omöjligt att ha trevligt utan att samtidigt njuta av situationen. När man njuter av något så mår man bra. Detta resulterar i att man är gladare när man umgås med denna personen. Att träffas blir så småning om lite av ett drog. Man får ett glädjerus av att möta och prata med sin vän och i förlängningen så finns det bara två möjliga utvägar.

Under förutsättning att båda känner på samma vis, så kommer det att resultera i en förälskelse. Det farliga är om en eller rent utav båda, redan är i var sitt förhållande. Om tiden flyr snabbare när man umgås med sin vän, än vad den gör när man är som mest romantisk med sin partner. Så tror många att man står inför ett vägväl i livet. Sanningen är dock att det finns bara ett val. Väljer man lycka framför plikt så kommer alla ens vänner att se snett på ens beslut. Denna rädslan är en av många anledningar till att vi människor är olyckliga. Om man blir förälskad i någon annan än sin partner så finns det alltid en ologiskt men god anledning bakom. Tyvärr så blundar nästan alla för detta, och hoppas istället på att ens partner kommer att ändra på sig.

Och ändra på sig kommer partnern att göra. Men aldrig på det vis som man hade hoppats på.

Del 5: Onsdag Oktober 17, 2001

"Har du sett min lila tröja?", frågade Sarah som höll på att leta under soffan. "Den kan ju inte bara vara helt borta."

"Med tanke på hur vi höll på i går kväll så kan den ha hamnat utanför på gräsmattan.", svarade jag med ett litet leende.

"Kan det vara så jävligt.", svarade hon och gick bort till altandörren. "Inte där! Men jag tror att jag har lokaliserat filten i alla fall."

Hon pekade ner mot sophuset som låg tvärs över gräsmattan.

"Hur den har hamnat där nere har jag ingen aning om.", sade hon och ryckte på axlarna.

Sarah och jag hade ordnat med en liten fest på kvällen tidigare. Detta för att vi inte hade något speciellt att göra, och det kändes som en god idé. Först så hade vi bara bjudit in ett fåtal personer, men ju senare kvällen led desto fler studenter dök det upp. Vid midnatt så var det så mycket folk där att någon granne hade fått för sig att ringa till polisen.

Då Sarah inte hade druckit något, på grund av uppenbara skäl. Och jag sympatiserade med henne. Så fanns det i alla fall två personer som var nyktra nog att prata med polisen när de dök upp. Festen dog ut väldigt snabbt där efter. Det var tur i oturen för både Sarah och jag hade haft problem med att hålla fingrarna borta från varandra under hela kvällen. Det var något speciellt med fantasin att ha sex i ett sovrum då en massa folk festade precis utanför dörren.

Vi hade försökt smyga in i Sarahs sovrum, men det hade visat sig att det var redan upptaget. Det var nästan så att vi fick en liten chock när vi såg att Lott och Filip låg och hånglade i sängen. De blev själva rätt överaskade när de märkte att vi hade stövlat in mitt under deras förspel.

"Nej vad skoj!", hade Sarah utbrustit och försökt rädda situationen. "Det ligger ett helt oanvänt paket med kondomer i vänstra nattygsbordet. Slit dem med hälsa."

De hade flinat tillbaka mot oss och sedan sett på varandra med drömmande ögon. Vi hade sedan smugit ut igen och stängt dörren kvickt efter oss.

Jag hade trängt mig ut till köket och hämtat skruvmejseln. Så att vi kunde låsa dörren från utsidan. Vi ville inte att någon annan skulle störa dem av misstag.

"Fan vilka svin!", utbrast Sarah och avbröt mig i mitt dagdrömmande.

Hon höll upp en liten prydnads-svan av glas där huvudet hade gått av.

"Det här var en present som jag fick för flera år sedan.", sade hon med en butter min.

"Vi får väl sätta upp övervakningskameror till nästa fest.", svarade jag och tog henne i min famn. "Det är ju inte länge kvar tills du fyller år."

"Påminn mig inte! Den här festen ballade ju ur totalt. Tänk dig då hur min födelsedagsfest kommer att bli.", sade hon med en tveksam min.

"Det skall nog gå bra.", svarade jag lugnande och gav henne en betryggande kyss.

Sarah släppte den trasiga svanen i golvet och tog ett stadigt tag om min nacke med båda händerna.

"Så mycket brydde du dig om den.", fick jag fram mellan kyssarna.

"Den var ju redan trasig.", svarade hon och började knäppa upp mina byxor.

Kvällen innan hade inte slutat för vår del när allt folk hade gått hem. Vi hade fortfarande haft mycket energi kvar vilket självfallet resulterade i att vi hade en massa hejdlös sex. Det hade börjat i duschen, fortsatt ut i hallen. Därifrån upp på köksbänken och sedan vidare till köksbordet. Ner i soffan, ner på golvet och slutligen in i sovrummet och ner i sängen. Det hela hade tagit två timmar från början till slut. Vi var till slut så trötta att Sarah hade somnat halvt liggandes uppe på mig, och jag hade inte orkat lyfta ner henne ens.

"När hade du din föreläsning?", frågade Sarah och tog ett stadigt grepp runt min styva kuk.

"Vid 10:15... Hurså?", frågade jag och började dra av henne tröjan.

Sarah släppte taget om min kuk och placerade sina båda händer på min midja.

"Därför...", svarade hon och vred mig om ett halvt varv så att jag såg klockan på väggen.

Till bådas förtret så visade klockan fem i tio. Min föreläsning började om en knappa tjugo minuter.

Jag vände mig om igen så att vi åter stod ansikte mot ansikte. Mina händer letade sig upp under hennes tröja och började försiktigt smeka topparna på hennes välformade bröst. Sarah drog en djup suck av åtrå vid min beröring och lät sina händer vandra ner och ta ett stadigt tag om mina skinkor.

"Du måste ner till skolan.", stönade hon sammanbitet. "Även om jag långt hellre hade velat ha kvar dig här."

Jag lät mina läppar glida försiktigt över hennes ena skuldra och upp mot hennes rodnande hals och ansikte. Vi kysstes länge och passionerat innan Sarah slutligen släppte taget om mig med en något sorgsen blick.

"Vi får fortsätta med det här när du kommer tillbaka.", sade hon men en upphetsad stämma och lika kåt blick.

"Man skulle nästan kunna tro att du är lite av en nymfoman...", svarade jag med ett brett leende.

"Skall du säga, du är ju rena sytaristen själv.", sade hon och petade mig lätt i bröstkorgen.

"Satyriasis är nog ordet du letade efter.", svarade jag och skrattade lätt. "Det skall mycket till för att en man skall blir klassad som det."

"Lite översexuella är vi nog allt... Men jag skyller mitt beteende helt och hållet på dig.", sade hon och räckte ut tungan samtidigt som hon gav mig en lätt knuff bakåt.

Vi sade hej då till varandra med en djup kyss samt en varm kram, och sedan var det dags för mig att sätta fart mot skolan.

Med väldigt få sekunder till godo så anländer jag till föreläsningen. Till min stora förvåning så var det bara en handfull studenter där. Då detta var en väldigt viktig föreläsning så var det underligt att endast så få hade dykt upp. Jag han inte mycket längre i mina funderingar innan föreläsaren ställde sig upp och sade.

"Som ni vet så var tanken att vi skulle gå igenom den viktigaste delen av den här kursen i dag. Det har dock kommit till min kännedom att ni studenter hade en väldigt blöt fest i går, och att de flesta av er inte har vaknat ännu.", han blickade ut över den väldigt tomma salen. "Det fyller inte mycket funktion att jag står här och föreläsa inför bara ett tiotal elever. Så därför ställer jag in dagens lektion. Salen är fortfarande öppen hela det här passet, så ni är fria att studera på egen hand om ni känner för det."

Jag satt och log lite för mig själv när föreläsaren lämnade salen. Det var inte denna situationen som jag fann intressant, utan det faktum att min och Sarahs lilla fest hade slagit ut nästan två hela klasser med studenter. Det saknades nästan nio tiodelar av klassen. När jag reflekterade över det så kunde det nog stämma att det var en sådär åtti, nittio studenter på festen. Alla fick ju absolut inte plats inne i Sarahs lägenhet, så det var lika mycket folk i trapphuset samt ute på gräsmattan. Inte undra på att någon ringde till polisen.

Mina tankar vandrar så sakta över till mitt läkarbesök som jag hade två dagar tidigare. Två veckor tidigare så hade jag nämligen besökt en läkare för att få rätsida på min huvudvärk. Läkaren som jag hamnade hos blev så uppskärrad av mina symptom att hon skickade mig med en rätt omgående remiss till neurologiska.

En magnetröntgen senare så lyckades de dock inte hitta något fel. Då sjukvården funkar i det här landet som det gör, så blev jag helt enkelt hemskickad. Läkaren bad mig dock att höra av mig om symptomen skulle dyka upp igen. Vilket jag lovade dyrt och heligt att göra. Till min lycka så har jag inte haft varken huvudvärk, näsblod eller minnesluckor under flera veckor nu. Det verkar som om problemet på något vis hade löst sig själv. Det kan ju var anledningen till att de inte hade hittat något på röntgen.

Jag lade tanken åt sidan och reste mig upp ur bänkraden. När jag lämnat salen så stötte jag på ett par av min klasskamrater som efter mycket om och men hade lyckats släpa sig ner till skolan. Jag berättade för dem hur deras möda var meningslös då lektionen hade blivit inställd. Men att jag kunde glädja dem med att en minst lika stor fest var planerad för måndag natt den 22:e oktober. Sarah fyller år den 23:e, men tanken var den att vi skall fira henne på natten till den 23:e. Hon är nämligen född tjugotre minuter över midnatt, så det är lite passande att fira henne mitt i natten.

Även om mina klasskamrater var väldigt bakfulla så tackade samtliga ja till inbjudan. Med tanke på hur gårdagen fest blev så förväntar de sig säkerligen något ännu större till den 23:e. Hur det hela skulle gå till hade jag inte helt planerat ännu. Men tanken var att resultatet skulle ge Sarah minnen som skulle vara hel livet.

Med raska steg så återvände jag hem till Sarahs lägenhet. Snabbt gick det för innan jag visste ordet av så stod jag utanför hennes dörr och knackade på. Hon öppnade dörren och omfamnar mig med en djup kyss och ett stadigt grepp om min midja.

"Du är hemma tidigt.", sade hon och såg lite förvånat på mig.

"Jo föreläsningen blev inställd då inga studenter dök upp.", svarade jag och strök henne genom håret. "Det var visst en fest eller något i går som har gjort alla bakfulla."

"Jasså!", sade hon och log brett. "Undra vilka som ansvarade för den?"

"Ja... Det är synd att vi missade den.", svarade jag och tryckte upp henne mot garderoben medans dörren gick igen bakom mig.

Sarah naffsade mig lite försiktigt på halsen medans jag började knäppa upp hennes jeans. Med ena handen så lekte hon med mitt hår, och den andra strök hon upphetsande utanpå min gylf. Sarah bet lite vårdslöst i min örsnibb när jag förde in handen innanför hennes tajta byxor och vidrörde hennes fuktiga trosor.

"Du är lika våt som vanligt.", sade jag till henne och gav henne en djup kyss.

"Jag har sagt det förrut... Det är fullständigt ditt fel!", svarade hon och kysste mig häftigt tillbaka.

För omväxlings skulle så lade jag märkte till hur min egna andhämtning hade blivit tung och häftig. Vanligtvis så brukade jag bara reflektera över hur Sarah reagerade när jag smekte och kysste henne. Jag fann detta lite ovanligt. Men inte så att jag för den skullen tappade min fokusering på den kåta kvinnan som jag hade i min famn.

Jag lät mina fingrar glida in, innanför hennes fuktiga trosor. Mitt långfinger började försiktigt leka fram och tillbaka, upp och ner mot hennes klitoris. När jag gjorde detta så började Sarah stöna häftigt och tog ett hårt tag om mig. Hon förde även upp sitt vänstra ben och placerade det i en krok bak mitt högra. Jag kunde känna hur hon plötsligt spände musklerna i hela sin lilla kroppen.

"Var det skönt?", frågade jag när hon ett par sekunder senare slappnade av igen.

"Oh ja! Det var bara en liten en, men den satt fint.", svarade hon och kysste mig.

Som svar på hennes kyss så lät jag mitt långfinger glida ner mellan hennes blygläppar och in i hennes fuktiga inre. Sarah besvarade min handling med att greppa tag i min tröja men sin ena hand. Med den andra tog hon ett stadigt tag om min hårda kuk som praktiskt taget bad om att få titta fram. Handen min, som fortfarande var innanför hennes byxor hade lite svårt att komma åt. Jag behövde få av hennes jeansen för att kunna komma åt ordentligt.

När jag tog tag i hennes byxlinning med min fria hand så var det som om Sarah hade läst mina tankar. Hon släppte taget om min tröja och började så smått att försöka få av mig byxorna också. Detta helt utan att för en sekund avbryta masserande av min kuk.

Vi fumlade fram och tillbaka en liten stund medans våra tungor oavbrutet brottades med varandra.

Så fort byxorna var av så hade vi inget annat val än att släppa taget om varandra för att kunna få tröjorna. Innan någon han blinka så låg alla våra kläder där på golvet en salig röra. Sedan så stod vi där, spritt språngande nakna med bara ett par centimeter av luft mellan oss. Vi njöt av varandras närvaro när vi sakta och försiktigt började smeka varandra med fingertopparna.

Vi lät våra händer utforska varandras kroppar som om det var första gången vi hade sett varandra nakna. Luften omkring oss var så full av sexuell laddning att man hade kunnat skära den med kniv.

"Älskar du mig på riktigt?", frågade Sarah medans hon lät sina händer glida upp längsmed mina sidor och upp på min bröstkorg.

Jag besvarade inte frågan först utan lutade mig bara in och gav henne en betryggande kyss.

"Ja!", svarade jag när våra läppar särade på sig igen.

Min kind lät jag smeka försiktigt mot hennes medans jag förde mina läppar mot hennes öra.

"Jag älskar dig Sarah.", viskade jag så tyst att det knappt hördes.

Som svar så tog Sarah tag i mina båda händer och kramade dem hårt. Vi stod så en liten stund tills jag kände något fuktigt mot min kind. Jag förde tillbaka huvudet och såg att Sarah hade börjat gråta lite lätt.

"Varför gråter du?", frågade jag med försiktig stämma. "Vad har hänt?"

"Ingen!", sade hon och log lite försiktigt mot mig. "Det är bara det att jag älskar dig så mycket. Så att höra dig säga att du älskar mig tillbaka gör mig så glad att jag inte vet vad jag skall ta mig till."

Jag förde sakta upp hennes händer ovanför hennes huvud, och blickade sedan djupt in i hennes gröna och drömlika ögonen.

"Vi kan ju alltid börja här.", svarade jag och gav hennes en riktigt sensuell kyss.

Sarah lät tårarna ringla ner för sina kinder. Medans vi stod där och lät våra kyssar stå för beskrivningen av våra känslor för varandra. Hon skämdes inte för sina tårar och jag måste erkänna att när de är av lycka så är de mer än välkomna.

Det dröjde inte länge dock innan våra djuriska känslor så sakta började få grepp om oss igen. Med min hårda kuk vilandes mot Sarahs våta springa så började vi båda andas tungt och häftigt igen. Kyssarna övergick från sensuella kärlekshandlingar till upphetsande tecken på ren och skär åtrå.

När jag lät min styva kuk glida in i Sarah så var jag inte beredd på att hon skulle hoppa upp och korsa benen bak min rygg. Hennes handling fick mig att tappa balansen så att vi båda föll till golvet med en smäll. Som tur väl var så lyckades jag bromsa fallet lite med mina armar. För annars så hade hela mina kroppstyng fallit ovanpå Sarah.

"Hur gick det?", frågade hon med benen fortfarande låste bakom min rygg. "Gjorde det ont."

"Det går över.", svarade jag manligt och försökte dölja den otroliga smärtan i min högra arm.

"Förlåt... Jag skall säga till nästa gång.", lovade Sarah och gav mig en lätt puss.

Hon fattade min kuk och styrde målmedveten in din i sin fuktiga fitta igen.

"Nu så försvinner all smärta skall du se.", sade hon och slöt ögonen.

Sarah smekte mig längsmed ryggen meddans jag metodiskt bearbetade hennes fuktiga inre. Mina läppar smekte hennes styva bröstvårtor och emellanåt så bet jag lite försiktigt i dem för att trissa upp henne lite extra.

"Mmm... Så skönt.", stönade Sarah medans hon bet sig i underläppen.

"Precis vad du behövde. Eller hur?", sade jag med andfådd röst.

"Mmmhmmm...", mumlade Sarah och nickade.

Hon började stöna allt högre och högre, samt riva mig på ryggen. Smärtan blandat med Sarahs stönande fick mig som i extas och som en blixt från klar himmel så sprutade jag min klibbiga säd djupt upp i den helt underbart kåta och villiga kvinnan.

När Sarah kände att jag sprutade i henne så slöt hon ögonen och svankade med ryggen. Ställning såg minst sagt väldigt obekväm ut. Hon stönade tyst ut sin orgasm som varade länge och väl. Jag kunde tydligt känna hur hennes fittmuskler försökte mjölka så mycket som det bara var möjligt från min kuk. Varenda muskel i hennes kropp var spänd likt en fiolsträng. Jag blev nästan rädd över att hon skulle kunna skada sig själv på något vis.

Efter en stund så lugnade hon ner sig och lade sin kropp platt ner på golvet igen. Hennes andhämtning var så ansträngd att hon knappt orkade kippa efter andan. Jag lade mig ner mot henne och stöttad mig på mina armar. Hennes hjärta slog så fort att det praktiskt taget slog frislag i hennes bröstkorg.

"Bättre nu?", frågade jag och gav henne en liten puss.

Sarah försökte besvara pussen, men hon var så trött att hon knappt orkade. Hon slöt ögonen och nickade försiktigt som svar till mig i stället.

Jag låg kvar så en liten stund och drömde mig bort i Sarahs ansikte när hon plötsligt grimaserade och sträckte sig mot sitt ben.

"Vad är det?", undrade jag och for upp.

"Kramp!", svarade Sarah smärtsamt. "Jag fick kramp."

"Kom här din stackare.", sade jag och lyfte upp henne i min famn.

"Det här kan jag helt klart vänja mig vid.", sade hon och gav mig en puss på kinden.

Jag bar in henne i sovrummet och placerade henne på sängen.

"Hade du tänkt fortsätta?", frågade hon med en pillemariskt blick.

"Haha!", skrattade jag orkeslöst. "Nej inte just nu i vilket fall. Tänkte däremot gå in och ta en dusch."

"Det skulle jag också behövt.", sade Sarah och torkade bort lite av sperman som fanns på insidan av hennes lår.

"Oh nej! Du behöver vila lite först.", svarade jag och strök henne på huvudet.

"Men jag kommer ju att kladda ner i sängen.", sade hon med en förbryllad min.

"Som om dina lakan inte redan har råkat ut för det ett par gånger.", svarade jag med ett leende.

"Ja men nu så måste jag ju byta dem innan i kväll igen.", suckade hon och slöt ögonen.

"De löser sig nog.", sade jag och gav henne en lätt puss på munnen.

"Så! Bort med dig.", sade Sarah och viftade med händerna. "Gå och duscha med dig nu."

Efter en uppfriskande dusch så ledde jag in den fortfarande uttröttade Sarah i badrummet. Sedan tog jag tag i att tillreda lunchen. Likt många andra studenter så hade Sarah aldrig någon riktigt vettig mat hemma. Det enda jag lyckades hitta som inte var för krångligt eller tog för långt tid var falukorv och makaroner. Om det skulle bli någon lunch så fick det helt enkelt duga.

Maten var precis klar när Sarah kom ut ur duschen, inlindad i endast ett stort badlakan. När hon kom fram till köket så sniffade hon i luften likt en hund.

"Det... sniff, sniff... luktar mat.", sade hon och gav mig ett sött leende.

"Det är inte mycket, men du blir nog mätt.", svarade jag och drog ut stolen åt henne.

"Oh, vilken gentleman...", sade Sarah och nickade instämmande.

Det blev att vi åt lite hastigt då Sarah var tvungen att vara på en föreläsning klockan ett. Hon for som ett skollat troll mellan badrummet och sin klädbyrån medans hon gjorde sig i ordning för skolan. När hon stod och sminkade sig i hallen så kunde inte jag låta bli att smyga upp bakom henne och lägga armarna om hennes midja.

"Hej!", sade jag och gav henne en puss på kinden.

"Hej...", svarade Sarah och såg lite konstigt på mig. "Lite upptagen just nu tyvärr."

"Ingen fara, jag hade inget fuffens i åtanke.", svarade jag och strök henne på ryggen.

"Bra det! För jag hinner inte göra mig i ordning igen.", sade hon och gav mig en sträng blick som snabbt övergick i ett leende.

Ett par minuter senare så gav vi varandra en puss och kram, och sedan så sprang Sarah iväg till sin föreläsning.

Medans jag plockade undan efter lunchen så funderade jag fram och tillbaka på vad vi skulle göra på kvällen. När jag väl var klar så hade jag bestämt mig för att en bio hade inte varit helt fel. Det var nämligen rätt länge sedan både Sarah och jag hade varit på bio. Den stora frågan var bara om det gick något vettigt.

Jag traskade bort till Sarahs dator och slog mig ner på den något obekväma kökstolen som hon envisades med att använda som kontorsstol. Efter lite stunds surfande så upptäckte jag att musikalfilmen 'Moulin Rouge' hade haft premiär bara ett par dagar tidigare. Sarah gillade filmer av den typen, och jag har väl inte speciellt mycket emot dem heller. Efter att ha slängt ett snabbt öga på IMDB.com och sett att den hade fått ett helt godkänt betyg, så ringde jag och lyckades få tag på två biljetter.

Bion började inte förens rätt sent kvällen. Så jag tog beslutet att ge mig hemåt för att ta itu med min tvätt som hade blivit liggandes. Efter att ha försäkrat mig om att Sarah hade fått med sig sina nycklar så rotade jag fram extranyckeln och lämnade lägenheten. På vägen hem så kände jag hur det hade blivit lite kyligt ute. Det var tidigt höst och alla löven på träden hade börjat gulna och göra sig redo för att släppa taget. Det skulle nog dröja nästan en månad till dock, innan de slutligen skulle falla till marken. Det gav oss endast en liten tid innan det bittra kalla höstvädret skulle skulle vara ett faktum.

Det tog tyvärr längre tid med tvätten än vad jag hade räknat med. När klockan hade blivit halv sex så ringde min telefon. Det var Sarah som undrade var jag hade tagit vägen.

"Hej sötnos.", svarade jag glatt.

"Hej!", svarade Sarah lika glatt. "Vad gör du?"

"Stack hem för att fixa med tvätten och lite sådant. Men jag har lite planer för oss vid niotiden. Hoppas att du inte hade något planerat.", sade jag lite hemlighetsfullt.

"Åååå, vad är det?", frågade Sarah nyfiket.

"Det är en liten hemlighet.", svarade jag och fortsatte med hemlighetsmakeriet.

"Jasså du! Då skall jag bara säga att jag har en liten överraskning åt dig med när du kommer tillbaka.", sade hon och jag kunde tydligt höra hur villig hon var att avslöja allt i nästa andetag.

"Jag är hemma hos dig vid lite innan åtta.", sade jag och slängde ett öga på klockan.

"Ok, då hörs vid då! Puss!", sade Sarah glatt.

"Puss!", svarade jag och lade på.

Innan jag stack hem till Sarah så tog jag omvägen inom centrum och plockade ut biljetterna till bion. Omvägen medförde att jag blev lite försenad. Så jag var inte hemma hos Sarah förrens vid närmare kvart över åtta.

"Hej!", sade Sarah när hon öppnade dörren och gav mig sedan en kram och en lätt puss.

Hon tittade bakom min rygg och såg sedan fundersamt på mig.

"Var är överraskningen? Är den utanför?", frågade hon. Nära att spricka av nyfikenhet.

"Den kan vänta ett par sekunder.", svarade jag och placerade mina händer om hennes midja samt gav henne en djup kyss. "Du kan börja med din."

Sarah fattade min hand och ledde bort mig till sin klädbyrå. Hon drog ut den översta lådan som konstigt nog var tom. Jag såg lite undrande på henne ett par sekunder innan jag förstod vad hon menade.

"Wow, jag vet inte vad jag skall säga.", sade jag lite lätt överrumplad.

"Jag hoppars att du inte blir rädd nu.", sade hon och tryckte sig tätt intill mig. "Jag tänkte bara att det hade varit en gode idé då du är här hela tiden i vilket fall."

Hon lade sina armar om mig och placerade sitt huvud mot min bröstkorg.

"Det är ju inte riktigt som att vi flyttar tillsammans. Bara det att jag tänkte att det hade varit enklast så. Om du inte vill så förstår jag helt klart. Men med tanke på...", sade hon.

"Du svamlar älskling.", avbröt jag henne och gav henne en betryggande kyss. Vi började sedan båda att slita i varandras kläder.

"Nej! Det håller inte.", sade jag och avbröt det hela.

Sarah gav mig en undrande blick och tog ett steg tillbaka.

"Inkräktare! Du är inte min pojkvän. Vad har du gjort med honom?", sade hon med ett flin.

"Ohh han är i säkert förvar.", svarade jag och lekte hennes lek.

Hon räckte ut tungan åt mig och fortsatte.

"Vad var det för överraskning du hade?"

"Dessa båda.", svarade jag och räckte över biobiljetterna till henne.

Sarah var först lite förbryllad när hon tog emot biljetterna. Men hon sken snabbt upp när hon insåg till vilken film de var.

"Fan vad skoj!", utbrast hon. "Men den börjar ju vid nio. Vi måste ju sätta fart!"

Sagt och gjort så skyndade vi ner till hållplatsen och lyckades hinna med den bussen som precis hade stannat. Vi anlände till biografen med precis tillräckligt mycket tid över för att hinna köpa godis, popcorn och läsk.

Även om jag bara fann filmen måttligt underhållande. Så var det tillräckligt bra för att jag skulle kunna bibehålla intresset. Men Sarah, hon var som klistrad vi bioduken. När den var slut och vi gick därifrån, så pratade hon oavbrutet hela vägen hem om vilka delar hon gillade mest. Samt vilka delar hon tyckte mindre bra om. Hon tystnar inte förrens vi slog oss ner i hennes soffa.

"Det är väl inte så att jag pratar lite för mycket.", sade hon lite skamset. "Du har knappt sagt ett ord sedan vi lämnade biografen."

"Inte lätt att få en syl i vädret när du sätter igång.", svarade jag och petade henne lätt på näsan.

Sarah puttar till mig så att jag kasade ner på rygg i soffan. Hon lade sig ner med ryggen mot mig och förde min vänstra arm om sin midja.

Medans vi låg där och såg på ett avsnitt av Vänner, precis som vi alltid gör. Så börjar jag så sakta att smeka hennes mage. Sarah tryckte sig ännu närmare mig och jag hörde hur hon börjar stöna väldigt tyst för sig själv. Jag förde min högra hand in under hennes tröja och upp mot hennes bröst. Hennes BH var lite i vägen. Men till min lycka så var den av sådan sort som man knäpper där fram. Av ren tur mer än skicklighet så fick jag upp spännet efter lite fummlande, och kunde sedan utan vidare problem nypa och retas med hennes bröstvårtor.

Min hand som fram till nu hade masserat hennes mage förde jag enkelt in under hennes byxor och fram till hennes våta fitta. Med vad som hade blivit en rätt invand rutin, så gick jag fram och tillbaka mellan att massera hennes klitoris och insidan av hennes ivriga fitta. Sarah vred sitt ansikte mot mig och kysste mig så gott som det gick i den ställningen. Det dröjde dock inte länge innan hon slöt sina ögon. Försjönk in i sig själv och började gunga av och an med huvudet. När hon väl komma sedan så var det som så många gånger tidigare. Helt utan att föra det minsta ljud.

"Tack!", sade hon och gav mig en glad puss när orgasmen hade ebbat bort. Hon sträckte sig bort till bordet och plockade åt sig en servett som låg där. Med hjälp utav den så torkade hon av min våta hand och slängde sedan servetten på golvet jämte bordet.

"Får ta upp den i morgon.", mumlade hon förstrött och lade åter min hand på sin mage.

Medans vi låg där och halvtittade på Vänner så sjönk vi båda så sakta in i drömmarnas värld. Dagen hade slutligen kommit till sin ända.

Lördag Oktober 20, 2001

Jag knackar på hos Sarah vid sjuten på kvällen. Det tog henne en liten stund innan hon öppnade dörren då hon var fullt upptagen med att sminka sig.

"Jag ropade ju att du kunde komma in.", sade hon och återvände till spegeln.

"Hörde inte ett skvatt.", svarade jag och stängde dörren bakom mig.

"Konstigt...", sade hon lite dröjande. "Annars så är det ju rätt så lyhört här."

Hon gav mig en snabbt leende och fortsatte sedan med sitt sminkande.

Jag gick fram till henne och lade händerna på hennes höfter. Sarah försökte först slinka ur mitt grepp. Men när jag började kyssa henne längs med halsen så ändrade hon snabbt åsikt. Sarah släppte sminkborsten och vände sig hastigt om så att vi stod ansikte mot ansikte. Med en bestämd knuff så puttade hon in mig i garderobsdörren och började sedan kyssa mig häftigt. Hennes ögon fullkomligt lyste av upphetsning. Det hela var lite mer än vad jag hade förväntat mig.

Vi stod där i hallen och hånglade en stund innan vi slutligen fick tillräckligt med vett i våra huvuden för att avbryta det hela.

"Vi kommer att bli sjukt sena.", sade jag och tittade på klockan.

"Har väl ingen betydelse.", svarade Sarah och började knäppa upp sina jeans.

"Absolut inte...", sade jag lite dröjande och drog henne närmare mig. "Vi kanske skulle strunta i festen helt och hållet."

"Låter som en god idé.", svarade Sarah och började dra av sig sin tröja.

I samma stund så ringde det på dörrklockan. Vilket fick oss båda att komma tillbaka till det brutala nuet.

"Jävla skit.", utbrast hon lågmält. "Helen och Sanna skulle ju komma över och följa med oss ner till festen."

Hon drog på sig tröjan igen och försökte reda till sina kläder så fort hon kunde.

"Störde vi er mitt i något?", frågade Helen som hade öppnat dörren helt på eget bevåg.

Både Helen och Sanna tittare storögt på oss där de stod mitt i dörröppningen.

"Ja men fan!", utbrast Sanna. "Vad är ni för jävla kaniner."

Vi försökte se så oskyldiga ut som vi kunde. Men Sarahs ruffsiga hår gick inte att ljuga bort. Oavsett vad vi hade sagt.

"Ni kommer ju att bli med barn rätt omgående så som ni håller på.", fortsatte Sanna och skrattade åt oss.

Jag och Sarah såg hastigt på varandra och gav sedan Sanna två riktigt beska miner.

"Jo det hade ju varit allt snyggt.", svarade Sarah och höjde ena ögonbrynet. "Nej tack det får vänta."

"Ni kommer nog att ta en liten stund till på er anar jag.", fnös Helen och pekade på oss båda. "Vi får nog gå före trotts allt. Vi ses där nere lite senare då."

"Hej så länge!", sade de i kör och stängde sedan dörren.

Så fort de hade gått så brast Sarah och jag ut i skratt åt situationen som hade uppståt.

"Är det någon som vet ens?", frågade jag och strök henne på armen.

"Nope!", svarade hon och torkade bort en glädjetår. "Inte ens mina föräldrar ännu."

"Samma här.", fortsatte jag. "Vet inte ens hur jag skall börja meningen. 'Hejsan farfar och farmor' känns inte som någon bra början."

"Nej... Det är inte lätt.", sade Sarah lätt frånvarande då hon hade återvänt till spegeln.

Det tog oss nästan en hel timma att bli klara samt ta oss ner till festen. Då det inte var en helt vanlig studentfest så hade nästan alla lämnat sina studentoveraller hemma. Det fanns dock en och annan som uppenbarligen inte kände för att spilla öl på sina vardagskläder och således kom i studentmundering.

Efter att vi hade gått runt en bra stund och minglat med alla som vi kände, så dök Helen och Sanna upp igen. Det drog iväg med Sarah och lämnade mig kvar för att fortsätta mingleriet på egen hand. Men det var dock så mycket folk i rummet att syret var nästan helt slut. Så jag bestämde mig för att gå ut och ta lite frisk luft istället.

På vägen mot dörren så såg jag att Lott och Filip hade tryckt in sig i en hörna och stod där och hånglade. De brydde sig inte det minsta om att folk såg dem. Jag log för mig själv åt deras lycka och pressade mig sedan ut genom ytterdörren. Halvägs ner för trappan så praktiskt taget snubblar jag över en tjej som var iförd en kort kol och knästrumpor.

"Ursäkta!", sade jag och fortsatte ner för trappan.

"Hej Micke.", svarade Josse.

"Så det var du.", sade jag överaskat och steg ner från trappan.

Josefin följde med mig ner och så ställde vi oss lite vid sidan av för att inte vara i vägen för folkströmmen.

"Det var ett tag sedan jag hörde från dig.", började jag.

"Jo jag har inte kunnat umgås med dig så som brukade göra.", svarade hon och sänkte blicken.

"Varför?", frågade jag fullt medveten om svaret.

"Det vet du redan. Jag kan inte umgås med dig om du är förälskad i mig."

Hon vände åter blicken upp igen och såg mig djupt in i ögonen.

"Jag är inte förälskad i dig Josse.", svarade jag och fattade hennes hand. "Jag älskar att umgås med dig, mer än någon annan tjej."

"Mer än Sarah?", frågade hon med en sökande blick.

"Ja! I sanningen namn så gillar jag dig mer. Men det är nog bara för att jag känner dig bättre med.", svarade jag.

"Och jag är förälskad i Ola.", sade hon och blickade ut mot vägen.

"Jag kan fortfarande inte se anledningen till varför vi inte skulle kunna umgås.", sade jag och försökte få ögonkontakt med henne igen.

"Du är ett osäkert kort.", svarade Josse enkelt. "Jag vet inte hur mycket jag kan lita på dig."

"Precis lika mycket som du gjorde innan allt detta blev ett problem.", svarade jag och blev nästan lite arg på henne.

Josefin drog en djup suck och vände sig sedan mot mig igen.

"Jag vet att Sarah är gravid.", svarade hon.

"Hur vet du det?", frågade jag förvånat och sänkte rösten.

"För ett tag sedan så såg jag henne av en händelse gå ut från mödravårdscentralen men en drömmande blick.", svarade hon. "Jag har också hört att hon inte drack något på festen som ni höll den 16:e heller. Så jag lade ihop ett plus ett, och nu så har jag fått det bekräftat då du inte har förnekat något."

"Nej du har rätt. Vi skall bli föräldrar.", svarade jag och fann samtidigt att min röst var förvånansvärt stabil över detta faktum.

"Det är nog ingen bra idé att vi umgås då.", sade Josse och sträckte sig efter min hand. "Jag vill inte riskera att sabotera eran framtid."

Jag vände min blick som hade flack fram och tillbaka, ner mot Josefins ögon.

"Då har jag bara en enkel fråga Josefin.", började jag sakta. "Det är hundratusenkronors frågan... Är du kär i mig?"

Josse väntade ett par sekunder innan hon slutligen tog mod till sig och svarade.

"Ja... Fast jag vet att jag inte borde känna så."

Jag kramade hennes hand hårt när jag såg att hon var när på att börja gråta över sitt känslomässiga erkännande. Med ett stadig tag om hennes midja så förde jag henne nära mig och gav henne en kyss. Men inte på munnen, utan mitt på pannan.

"Varför kunde vi inte ha insett det här tidigare.", suckade jag.

"Jag är inte säker på att det hade hänt något då.", svarade hon ärligt. "Jag hade nog föst dig åt sidan för att inte riskera mitt förhållande med Ola."

"Så nära men ack så långt borta...", sade jag lite drömmande för mig själv.

Vi tog ett steg tillbaka från varandra och såg oss snabbt omkring. Det verkade inte som om någon hade lagt märke till vårt lilla samtal. Alla var fullt upptagna med sitt.

"Så vad händer nu?", frågade Josse. "Är det här sista gången vi syns."

"Vi träffars ju i skolan. Men det känns som vår vänskap har nått så långt som den kan med tanke på omständigheterna.", svarade jag och kände hur tårarna var på väg fram.

"Tag väl hand om dig Mikael!", sade Josse och omfamnade mig med en ordentlig kram. "Jag vill bara att du skall vara lycklig."

"Jag önskar dig all kärlek och välgång i livet med.", sade jag och besvarade hennes kram.

Vi skiljdes sedan motvilligt åt, och jag gick tillbaka in igen för att leta upp Sarah. Musiken var högljud, det var trångt och luften var dålig inomhus. Jag blev inte helt förvånad när jag kände hur jag började få huvudvärk. Chocken kom först ett par minuter senare när jag lade märke till att min näsa hade börjat blöda.

Jag skyndade in på toaletten som förvånansvärt nog var ledig. Väl där inne så fick jag rätt snabbt stopp på näsblodet.

"Inte igen!", svor jag tyst för mig själv. "Vad är det nu som är fel."

Med trötta ögon stirrade jag på mig själv i spegeln och sa sedan.

"Så du är fortfarande sjuk. Fan, fan fan..."

Efter att ha spolat ner allt papper som jag hade använt. Tvättat bort allt blodet från handfatet och gjort i ordning efter mig. Så återvände jag ut till festen igen.

Jag hittar Sarah efter ytterligare en liten stunds letande. Det visade sig att hon också hade sökt efter mig en rätt bra stund.

"Du försvann.", sade Sarah och gav mig en kram.

"Jo jag gick bara ut för att ta lite luft.", svarade jag och avslöjade således bara halva sanningen.

"Alla är så fulla här, och jag kan inte dricka något.", sade Sarah med en butter min. "Jag tror att jag vill gå hem igen. Jag känner inte riktigt för det här idag."

Jag nickade till svars och fattade hennes hand.

"Kom så går vi hem då..."

Torsdag Oktober 25, 2001

"Jag fattar inte att ni inte dök upp.", sade jag till Lott och Filip. "Festen var ju så jävla lyckad!"

Efter att ha slängt ett öga över axeln så gav Lott mig en ursäktande min.

"Vi var... lite upptagna.", sade hon och letade efter orden. "Du vet hur det är..."

"Jo men seriöst... Ni missade hela festen!", sade jag och viftade med händerna. "Eller är han så pass duktig?"

Jag pekade på Filip men behöll blicken på Lott.

"Han har väl ett och annat att lära sig. Men han klarar sig rätt fint ändå.", svarade Lott och flinade åt Filip.

Han gav henne en lätt knuff och vände sig sedan till mig.

"Var den verkligen så lyckad?", frågade han undrande.

"Det var ju minst lika många, om inte långt fler folk än på den förra festen vi ordnande.", svarade jag bestämt.

"Blev Sarah nöjd med resultatet?", frågade Lott nyfiket. "Har även hört ett ryckte om att folk försökte supa dig under bordet."

"Jo det kan man väl påstå.", svarade jag och skrattade lite lätt. "Jag var rätt förberedd på att något sådant skulle hända. Så jag hade satt i mig en massa grädde och ost precis innan folk började strömma in."

"Hjälper det verkligen?", frågade Filip tveksamt.

"Tja... Vad sa rycktet?", sade jag och vände mig till Lott.

"Jo det gick något i stil med att du vann eller något sådant.", svarade hon. "Tänkte mer på att Sarah kanske blev arg för att du drack så mycket."

"Jo det hade hon definitivt kunnat bli. Men istället så stod hon vid min sida och hejade på mest av alla.", svarade jag med ett flin.

"Va?", sade både Lott och Filip i kör.

"Hon ville nog se hur mycket jag tålde eller något.", ljög jag och dolde sanningen. Sarah hade nämligen bett mig dricka som en tok för att få folk att missa att hon inte drack något.

Vi avslutade vår trevliga lunch och sedan så stack jag iväg på en extra föreläsning som slutade först vid fem på eftermiddagen. På väg mot salen så letar jag efter min mobil för att slå en signal till Sarah. Men jag kunde inte finna den i några av mina fickor. Med arga steg så återvänder till lunchrestaurangen i sökandet efter den. Men den fanns inte där heller.

"Skit!", mumlar jag för mig själv. "Var har jag nu lagt den?"

Då jag började bli sen till föreläsningen så hade jag inte mer tid att leta efter min förlorade mobil. Utan jag hoppades bara att jag har glömt den hemma i lägenheten, eller hemma hos Sarah.

Efter en intressant föreläsning om hur projekt drivs inom NASA. Så traskade jag med ett förhållandesvis muntert sinne hem igen till Sarah. När jag väl var framme och knackade på dörren så öppnade hon dock inte.

Jag väntade ett par sekunder innan jag ringde på klockan. Dörren var olåst, så jag gissade att hon antingen var på toaletten eller så låg hon och sov. Då hon fortfarande inte hade reagerat så fattade jag handtaget och öppnade dörren på eget bevåg.

Så fort dörren gick på glänt så hörde jag ett snyftande ljud inne från hallen. Och när jag väl fått upp den så fann jag Sarah sittandes på golvet med knäna uppdragna mot kroppen. Hon höll armarna om sina ben och gungade fram och tillbaka där hon satt. Tårarna rann som två floder nerför hennes kinder, och hon regerade över huvud taget inte på att jag stod som förstenad i dörröppningen.

När den första chocken hade lagt sig så gick jag fram till Sarah och föll ner på knän vid hennes sida. Jag lade min ena hand försiktigt på hennes knutna händer, och den andra på hennes axel.

"Vad är det som har hänt Sarah?", frågade jag oroligt.

Sarah reagerade inte på min fråga utan fortsatte bara gunga av och an.

"Varför gråter du?", frågade jag. Nu med en än mer orolig stämma.

Hon vände sitt ansikte mot mig och stirrade in mina ögon med en blick som fick blodet att frysa till is i mina ådror.

"Att du vågar fråga din jävel!", sade hon argt till mig.

Jag var fortfarande som helt förstenad. Det var omöjligt för mig att öppna munnen då min hjärna hade fått en total kortslutning. Som svar på min tystnad så gav Sarah men en ordentlig örfil, reste sig upp och gick in i lägenheten.

"Lämna mig i fred. Jag vill inte se dig igen!", sade hon vänd med ryggen mot mig.

"Vad är det som har hänt?", frågade jag helt chockerad över situationen.

Sarah lyfte upp något som låg på hallbyrån. Hon höll saken i handen ett par sekunder innan hon vände sig om och kastade den på mig.

"Jag vet att du har gått bakom ryggen på mig med den där horan Josefin.", skrek hon åt mig. "Att du vågar ditt satans svin."

Hon pekade på saken som hon hade kastat på mig.

"Hur förklarar du annars det där SMS:et.", sade hon och stirrade argt på mig.

Jag lyfte upp min mobil från golvet och läste det öppnade SMS:et.

"Glöm inte bort i kväll! Puss!", stod det. Men telefonnumret var inte Josefins utan Hannas.

I denna sekund så visste jag inte vad jag skulle göra. Sarah kände ju inte till Hanna. Vilket var tur, då jag inte hade några direkta avsikter med den tjejen. Men det kvittade just nu vad jag hade sagt. Inget kunde göra saken bättre just nu.

När jag vände min chockerade blick åter till Sarah så sade hon.

"Trodde du inte att jag skulle få reda på det. Linda berättade för mig om hur ni höll på i lördags. Ja! Hon såg nog er allt."

Jag öppnade munnen för att berätta så mycket av sanningen som jag kunde. Men Sarah avbröt mig innan jag han säga något.

"Oroa du dig inte. Jag är inte gravid längre!", sade hon och begravde sitt ansikte i sina händer när hon åter brast ut i gråt.

"Men, men...", stammade jag och tog ett steg närmare henne.

Hon stoppade mig med handen, och pekade sedan mot dörren.

"Jag har fått missfall. Så det är inget som binder dig till mig längre.", sade hon och vände sig om. "Gå du till Josefin om du älskar henne. Det är slut mellan oss."

Sarah gick med bestämda steg in till sovrummet och smällde igen dörren bakom sig.

Förvirrad, chockerad och arg så lämnade jag lägenheten och smällde igen ytterdörren efter mig.

Hela vägen hem så var jag frustrerad och arg. Men inte på Sarah utan på mig själv. Hade jag inte haft några känslor för Josse så hade det här aldrig hänt. Hade jag inte heller träffat Hanna den där kvällen så hade jag och Sarah fortfarande haft ett förhållande. Min ilska kunde dock inte förkasta sanning att om jag inte hade räddat Hanna. Så hade hon med stor sannolikhet blivit våldtagen.

Jag tog fram min telefon och efter att ha avvaktat ett par sekunder ringde jag upp Sarahs mobil. Ton efter ton gick fram men hon svarade inte. Jag skickade henne då ett kort SMS som löd.

"Behöver prata med dig. Saker och ting är inte som du tror."

Väl hemma blev jag sittandes på kanten till min säng, stirrandes med tom blick ut genom fönstret. Jag vet inte hur långt tid som förföt innan jag fiskar fram telefonen och försöker ringa Sarah igen. Hon svarade fortfarande inte men jag lät ändå tonerna gå fram.

Tårar började rinna ner för mina kinder, och jag insåg att jag satt och grät. I ren frustration så kastade jag telefonen tvärs över rummen och begravde sedan ansikten i täcket. Jag låg där och var helt oförmögen att själv få kontroll över mina känslor. Men med tiden så började tårarna sina trotts allt, och jag lade mig på rygg och stirrade upp i taket.

Kort därpå så börjar min telefon väsnas och jag fullkomligt kastar mig över den. Till min stora sorg så var det ingen som hade ringt. Det var bara almanackan som påpekar att jag hade ett möte om en timma. Jag torkade bort tårarna med ärmen på min tröja, och övervägde sedan om jag skulle gå eller ej. Det tog mig en stund, men slutligen så bestämde jag mig för att hålla mitt löfte till Hanna.

När jag kom ut så stod regnet som spön i backen. Men jag orkade inte bry mig om det, utan började helt enkelt min färd i riktning mot Hannas hus.

Till min förvåning så stod Hanna redan och väntade på mig i lä under en ek i närheten av parkbänken. När jag kom fram till henne så omfamnade hon mig med en kram. Jag lossade försiktigt hennes grepp om mig och såg henne sedan djupt in i ögonen.

"Varför skickade du mig ett SMS? Har du en aning om vad det ställde till med?", frågade jag och tog ett steg tillbaka från henne.

"Jag är ledsen om jag gjorde något som inte var rätt.", sade hon och vände blicken ner i marken. "Men jag har något att erkänna."

"Vad då?", frågade jag och lade armarna i kors.

"Du kommer säkerligen inte att tro på mig.", sade hon och vände upp blicken igen. "Det var inte meningen att din flickvän skulle läsa det SMS:et. Jag ville bara påminna dig så att du inte hade glömt."

"Vårt förhållande är helt förstört.", sade jag och började nästan anklaga Hanna för vad som hade hänt.

"Jag är så ledsen för vad som har hänt.", sade Hanna och lade sin hand på min arm. "Jag ångrar att jag inte sa till dig tidigare. Det var själviskt av mig att tro att det här skulle bli bra."

"Vad pratar du om?", frågade jag och vände blicken mot henne.

Hanna drog en försiktig suck och fattade sedan min hand.

"Jag får förnimmelser om saker ibland.", svarade hon kramade min hand hårt.

"Va!", utbrast jag och stirrade storögt på henne. "Så du är vad... Synsk?"

"Ja... eller nej... Ibland så är det bara så att jag vet hur saker och ting kommer att hända.", sade hon och behöll sitt stadiga tag om min hand. "Jag vet aldrig varför, men jag vet när och ibland hur."

"Hur tror du att jag skall kunna...", sade jag och tog ett steg tillbaka från henne.

"Snälla, jag ber dig.", bönade Hanna. "Du måste tro på mig. Jag är inte galen och jag ljuger inte heller. Jag önskar nu att jag hade berättat för dig tidigare."

"Så du visste hela tiden att det skulle brista mellan Sarah och mig.", frågade jag misstänksamt.

"Jag hade känningar om att hon skulle få missfall. Samt beskylla dig för att vara otrogen.", sade hon och ställde sig nära mig igen. "Förlåt att jag var självisk och inte berättade för dig. Du hade kanske kunnat förhindra det som har hänt då."

Hanna började snyfta lite lätt. Hon lade sitt huvudet mot min bröstkorg, och sina armar om min midja. Av en ren reflex så omfamnade jag henne och strök försiktigt hennes våta hår.

"Hur vet du om allt det där?", frågade jag förvånat.

"För att jag inte ljuger.", svarade Hanna och såg på mig med tårfyllda ögon.

Jag lutar mig ner mot henne så att våra läppar kunde mötas. Hanna tog initiativet till de sista centimetrarna och vi mötten i en kyss som är helt fri från baktankar eller skuldkänslor. Vi stöd där i regnet fullt upptagna av varandra, och brydde oss inte om att började bli genomsura. När våra läppar väl skiljs åt så stod vi kvar och kramade varandra hårt.

"Jag hade bett dig följa med mig in i en varm dusch. Men det är inte min tid ännu.", sade hon och strök mig längs med ryggen. "Samt att mina föräldrar definitivt hade opponerat sig."

"Det är nog bäst då att jag ger mig hem igen.", sade jag och strök henne över kinden.

"Det är nog det...", sade hon och suckade.

Hon lutade sig in mot mig igen och gav mig en försiktig och romantiskt puss.

"Lova mig att vi aldrig skall tappa kontakten. Oavsett vad som händer i mitt eller ditt liv.", sade hon och log.

"Jag lovar!", svarade jag och log tillbaka.

"Jag kommer att få dig så småning om.", sade hon lite finurligt. "Tyvärr så är det inte tid ännu dock."

"Du får ha det så bra så länge då tjejen.", sade jag och strök henne på axeln. "Jag lovar att höra av mig snart igen."

"Ja gör inte du det, så gör jag det.", lovade hon.

Vi sade godnatt åt varandra och sedan så begav jag mig hemåt igen.

På min väg hem så kretsar mina tankar kring vad jag skulle göra härnäst. Skulle jag försöka reparera skadan i mitt förhållande med Sarah. Eller skulle jag ge upp och vara tacksam för vad som hade hänt. Skulle jag återvända till Josefin och försöka få henne att avbryta sitt förhållande med Ola. Eller var det så att Hanna är tjejen som var menad för mig.

Det var ett nästan omöjligt beslut som jag var tvungen att ta. Men jag kunde inte be om hjälp heller. Detta var något som jag var tvungen att reda ut på egen hand.

Telefonen min surrade till i fickan. Jag tog fram den och såg att jag hade fått ett SMS. Det var visst från Sarah...

---

Fortsättning följer...

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Mot min vilja, del 9	Heterosex	3.4	29/3-09
Mot min vilja, del 8	Heterosex	4.0	16/2-09
Mot min vilja, del 7	Heterosex	4.0	29/1-09
Mot min vilja, del 6	Heterosex	3.5	24/1-09
Mot min vilja, del 5	Heterosex	3.5	18/1-09
Mot min vilja, del 4	Heterosex	4.3	11/1-09
Mot min vilja, del 3	Heterosex	4.0	5/1-09
Mot min vilja, del 2	Heterosex	4.0	30/12-08
Mot min vilja: del 1	Heterosex	3.7	28/12-08

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.