Halloweenfesten 2

---

---

Det underlättar nog en del om du läser Halloweenfesten innan du ger dig på den här…
Mycket nöje!


Hanna vaknade med ett ryck.
- Var är jag?
- Ta det bara lugnt nu Hanna. Du är på sjukhuset. Du hittades nerkyld i ett gammalt öde hus i skogen borta vid den gamla gruvan.
Hanna skakade. Om det var av köld eller om det berodde på de partiella minnesbilder som flashade genom hennes huvud visste hon inte.

När hon tittade sig omkring så såg hon att hon inte var ensam i rummet. Peter var också där och han log när deras blickar möttes.
- Hej gumman.
- Hej.
- Du får inte skrämmas på det där viset. Jag trodde att jag aldrig skulle få se dig igen.
- Vad var det som hände?
- Du bara drog ju. Vi hade ju fest uppe vid vattenfallet. Minns du inte det?
- Nä….jag….

Hanna drog hastigt efter andan.
- Martin…..är han ok?
- Javisst. Hela gänget kommer snart och hälsar på. Han och Sara var ganska bakis bara så de kanske kommer lite senare. Jörgen, Ankan och Totte skulle åka med Lena. Hon hade tydligen sovit hos sin kusin eftersom det blev bråk i vanlig ordning. Du vet ju hur de är när de har druckit.
- Ja, jo…
- Huvudsaken är i alla fall att du är ok.
Peter böjde sig fram och kysste henne pannan.
- Läkarna har sagt att om du verkar ok under natten och i morgon bitti så får du komma hem i morrn eftermiddag.
- Ok
- Jag kommer tillbaka i morrn och kollar läget med dig. Jag måste dra nu innan jag får p-böter. Jag står inte riktigt så bra om man säger så.
- Ok. Syns i morrn då.
- Ciao.

Peter reste sig och gick ut ur salen.
Hanna satte sig upp försiktigt. Huvudet var lite ömt och hon kände sig hungrig. Som tur var så hade någon varit vänlig nog att lämna en chokladkaka och en dricka till henne.
När den söta chokladen smälte i munnen på henne kände Hanna att livet så sakteliga var på väg tillbaka till hennes frusna kropp. Det här skulle nog ordna sig.

En vecka efter att Hanna kommit hem från sjukhuset så fick hon ett brev från landstinget. Det stod att hon hade en tid bokad hos en psykolog. Det var tydligen en standardrutin med tanke på vad hon hade gått igenom.

Ytterligare nån vecka senare….

- Vi funderar på att dra upp till det gamla huset i helgen och kolla lite. Ska du med?
Hanna blev lite ställd först, men tänkte på att psykologen hade rekommenderat henne att gå till huset bara för att se att det inte spökade där. Att alla hennes upplevelser hade koppling till hennes nerkylning.
- Ok. Det kanske vi kan göra, sa hon med viss tvekan i rösten
Sagt och gjort. På lördag kl 09.00 stod hela gänget utanför Hannas hus och väntade på henne. Lite nervös och med bultande hjärta satte hon sig i bilen och när Lena lade i ettan och körde iväg började minnesbilderna komma tillbaka. En efter en…
- Hur känns det Hanna?
- Jodå, det är lite creapy. Men killen jag snackar med har sagt att jag borde åka dit och kolla så att jag får se att det inte är sant utan att jag bara har drömt alltihop.

Det är ungefär två kilometer att gå från det närmsta stället där man kan ställa bilen. Gott om tid att hinna jaga upp sig på sa Hanna för sig själv när Peter slog igen bakluckan på Lenas Renault.
Den här dagen, tillsammans med goda vänner så verkade skogen inte alls så skrämmande som den hade gjort den dagen/kvällen.
Det var ganska varmt. Solen sken och det enda negativa var att det blåste en hel del. Trädgrenarna vajade ordentligt i vinden och även om det inte blåste kallt så kände Hanna hur hon blev kall inombords när gänget klev in bland träden och började gå mot det öde huset.

Det var gott om småfåglar som sjöng och pratade med varandra. Hade inte löven varit gula och röda så skulle man kunna tro att det var en härlig vårdag. Vattnet porlade i bäcken som slingrade sig som en orm bredvid stigen och det gnistrade av solens strålar som värmde gruppen rätt skönt när de inte var utsatta för vinden.
De gick under tystnad. Det verkade som att alla var lite osäkra på hur de skulle förhålla sig till Hanna och det hon hade gått igenom. Visserligen hade ju hon berättat allt, men de var lite skeptiska till att tro på allt hon sagt. Allt som hon berättat skulle ju enligt ryktena ha utspelat sig för flera hundra år sen. Och ingen ville väl egentligen erkänna att de trodde på spöken.

Nu närmade de sig den gamla gården. Allt såg precis lika öde ut som vanligt. Droskan stod där och blockerade ingången mellan de taggiga buskarna. Precis som när Hanna hade kommit dit förra gången. Eller var det så? Hon kände att gränsen mellan dröm och verklighet började suddas ut på ett ganska märkligt sätt.
När de hade ungefär 50 meter kvar till grusgången som ledde den sista biten upp mot gården så svepte en kall vind ner över dem.
- Va tyst det blev, sa Lena.
- Konstigt.
- Lyssna….det hörs inga fågelkvitter nåt mer.

Det var verkligen konstigt. Alla ljud hade plötsligt upphört. Inget vinande från vinden mellan trädgrenarna. Inget kvitter från fåglarna. Inget porlande från bäcken.. Precis som i Hannas tidigare upplevelse.

- Fan va kallt det blev, sa Peter.
- Great, nu börjar det regna också.
- Jag vet inte hur ni tänker, men jag tänker då gå in och söka skydd. Det finns ju inga spöken, sa Angelica och satte foten på det nedersta steget till droskans förarplats.
En efter en så klättrade de över droskans förarplats och hoppade ner på andra sidan. På darriga ben vände sig Hanna om, övertygad om att droskan skulle vara borta. Lite nervöst skrattade hon dock när hon såg att den stod kvar bakom henne.
Lite lugnare snurrade hon runt och skulle börja gå mot huset när hennes hjärta stannade. Droskan stod nu till vänster, mellan brunnen och bagarstugan. Den var dessutom hel, blank och såg alldeles ny ut. Inte alls som den gamla halvruttna droskan som de hade klättrat över.

Precis som förra gången hon stod här, eller i alla fall trodde att hon stod här, så var det dåliga vädret som bortblåst. Solen sken in på den gamla gården, grusgången var krattad och stället såg bebott ut.
- Vad är det som händer? sa Peter.
- Fan, jag trodde bara att du hade fått nåt spel, sa Angelica.
Det verkade som att samtliga i gruppen hade samma lugn som Hanna hade känt förra gången. Istället för att freaka ur så gick de lugnt och stilla upp för den massiva trappen till stora entrén.

Dörren svängde upp utan att någon tog i handtaget. Inne i hallen fanns allt som Hanna hade berättat om. Mässingslamporna på väggarna satt där, det till och med doftade gott inne från köket till vänster.
Den stora skillnaden var att salongen rakt fram var full med människor. Det hördes ett sorlande, precis som att det skulle vara fest eller kanske en middag.
Plötsligt flög dörrarna upp till salongen och ut kom tre, fyra människor med höga, smala kristallglas i händerna. De skrattade och verkade lite lätt berusade. Den sista kvinnan tittade lite förföriskt mot Tommy och gick sedan rakt igenom honom.
- Fan, såg ni? Hon gick ju för fan rakt igenom mig….såg ni?
- Jag sa ju att det var så här. Tror du på mig nu då? sa Hanna.

Gänget klev in i salongen. Nu kände de sig rätt säkra på att de inte skulle bli upptäckta av de festande människorna, eller vad det nu var.
Salongen var lyxig. Stora robusta snidade stolar, klädda i läder med vackra mässingsdetaljer på stod i det ena hörnet. Väggarna i den delen av rummet var täckta av böcker. En vacker väggfast bokhylla täckte den delen. Det såg ut som ett gammalt fint bibliotek tänkte Hanna. Stearinljusens lågor fladdrade och gjorde sitt bästa för att tränga undan det skumma ljuset. Ett stort massivt bord dominerade det övriga rummet. Det var dukat till brädden med mat i överflöd, upplagt på silverfat och med fint porslin som hade ett grönt mönster med en smal guldkant på.
Längst till höger brann det en brasa bakom luckorna till den stora kakelugnen. Den spred en gemytlig värme och hade liknande utsmyckningar som satt på väggen bredvid. Det var ganska otäcka sniderier, kantiga människor med förvridna ansikten och de såg inte alls ut att passa ihop med den övriga inredningen. Mitt på kakelugnens luckor fanns två hål. När lågorna dansade bakom dem så såg det ut som att djävulen stirrade ut över besökarna tyckte Hanna och rös till lite, trots värmen i rummet.

- De kommer, de kommer, ropade en kvinna utifrån entrén. Hanna gick dit och tittade. Det hon fick se skickade ytterligare en kall kåre nerför hennes ryggrad. Droskan kom rullande nerför grusgången. Ingen körde den och det fanns ingen häst som drog den. Men trots det så rullade den sakteliga fram mot huset. I den satt ett finklätt par och det tog inte lång tid för Hanna att räkna ut att det var direktören och hans nyblivna fru. De hade på nåt sätt hamnat mitt i bröllopsfesten som utspelades för flera undra år sedan.

- Var är Tommy? Frågade plötsligt Peter.
- Tommy? De andra är ju också borta.
- Är du ok Hanna?
- Ja, jag känner mig lugn trots allt som händer. Du då?
- Ja, jo…jag tror det. Jag har lite svårt att fatta vad som händer bara.
- Vem har inte det. Det här är ju andra gången för mig men det är lika konstigt som förut ändå.
- Vi måste leta på de andra. Kom!

Peter och Hanna gick tillbaka in i salongen för att se var deras kamrater tagit vägen men det fanns inga spår av dem någonstans. Istället hade brudparet kommit in och alla gästerna stod med glasen höjda i en gemensam skål.
De lämnade festen och gick försiktigt upp till övervåningen. Ett dämpat stönande kom inifrån sovrummet där den stora himelsängen stod, så de kikade in och fick se Tommy på alla fyra uppflugen i ena hörnet av sängen.

- Vad du är vacker, sa Tommy
Inget svar…
- Jasså, du tycker det?
Fortfarande ingen som svarade…
- Ta den i munnen då. Sug mig som en liten slyna.
Hanna och Peter tittade på varandra men sa inget.
- Så där ja, det där gillar du va ditt lilla luder?
Hanna viskade till Peter
- Vem fan snackar han med?

- Vänd dig om så ska jag knulla din lilla horfitta som den aldrig blivit knullad förr.
- Ah….ååhh…så där ja….ta den djupt din sköka….hårdare? Du ska få den så hårt du förtjänar…lite till så kommer jag……jaaaa….nuuu….

Tommy sprutade stråle efter stråle. Sperman landade på det grådammiga täcket och lämnade små märken likt månens kratrar efter sig.
- Va håller du på med mannen? Undrade Peter som inte kunde vara tyst längre.
- Va?
- Ja, du står här, tokrunkar och pratar för dig själv. Är du ok mannen?
Tommy ryggade tillbaka…
- Jag…jag…va fan, hon var ju här…..
- Vilken hon?
- Den där brunetten som flörtade med mig när vi kom in….vart tog hon vägen, hon kan ju inte bara försvinna.
- Du...Det är bara du här. Du och fröken höger.

Tommys ansikte skiftade färg och han kände sig mer än lovligt dum. Va fan var det som hände egentligen. Han hade ju fått ragg….det var ju hon som hade dragit upp honom hit..eller?
- Kom nu, vi måste hitta de andra.

När Hanna tittade ut genom fönstret mot innergården såg hon att det hade blivit mörkt ute. Klockan var närmare två på natten. Men det kunde väl inte stämma….när de gick upp till övervåningen så hade det ju varit ljust ute….klockan kan inte ha varit mer än 12-13 eller så. Men å andra sidan så verkade ju ingenting stämma i det här huset.

De gick längre ner i korridoren, ner till det innersta rummet där barnen hade lekt i Hannas tidigare upplevelse. Försiktigt gläntade de på dörren in dit och där inne hittade de inte sina kompisar som de hade hoppats utan där inne stod det fyra män och en kvinna. På golvet låg en vit klänning slängd lite vårdslöst i ett hörn.
Peter, Tommy och Hanna bara stirrade och sa inte ett ljud.

- Visa mig att det inte bara var tomma ord då, sluddrade kvinnan. Påtagligt berusad efter alla skålar nere på bröllopsfesten.
Den kortaste av männen började knäppa upp sin skjorta samtidigt som han inte släppte kvinnans blick för ett ögonblick. Hon bet sig lite i läppen när hans muskulösa bringa visade sig för henne.
- Mer!
Kvinnan blev mer och mer kåt. Det syntes tydligt att hon hade eggat upp sig under kvällen.
- Nu ska du få det som din krake till man borde sköta om.
Den största av de fyra männen klev fram till kvinnan och knäppte upp hennes korsett. Hans händer vandrade runt kvinnans kropp och han kramade hennes fylliga byst. Hennes bröstvårtor reagerade direkt och styvnade mellan hans fingrar.
Det fungerade som ett startskott till de andra männen som slet av sig sina kläder i rask takt.
Till slut stod kvinnan där med fyra villiga, vajande kukar runt omkring sig. Hon sjönk längtande ner på knä och tog den första av dem i munnen.
Njutningsfullt slickade hon kuken nerifrån pungen och upp längs skaftet. Hanna uppskattade längden till strax under tjugo centimeter och ganska grov. De andra männens kukar var av varierande storlek. Den minsta kanske var tretton, fjorton centimeter och rätt smal. Till vänster om kvinnan stod en smal, senig man med den största kuk som Hanna hade sett. Den var garanterat över 25 centimeter och grov. Det pirrade till i Hannas mage av att titta på den. Hon hade länge drömt om en riktigt stor och grov som skulle fylla ut henne helt och hållet. Inte för att Peter var dålig eller jätteliten, men hon var nyfiken på att prova någon gång.

Männen hjälptes åt att lyfta upp kvinnan och lade henne på rygg på ett bord som stod längs ena långsidan i rummet. De drog ut det så att de kunde ställa sig runt om hela bordet. Kvinnan hade nu en styv kuk i vardera handen och hon runkade dem sakta men bestämt.
Deras ollon glänste till i lågornas fladdrande sken av försatsen som spreds ut när förhuden rullade upp och ner över kuken.
Mannen med den muskulösa bringan hade ställt sig vid kortändan på bordet och nu drog han kvinnan till sig, särade på benen och började slicka hennes lår. Närmare och närmare hennes av kåthet svullna blygdläppar. När hans tunga nuddade öppningen på hennes fitta ryckte hon till som om hon hade fått en stöt och en djup suck av lättja spreds över hennes läppar. Han slickade henne ganska hårt tyckte Hanna, som själv vill ha lite mjukare beröring, men kvinnan verkade gilla det. Hon ökade takten när hon runkade de styva kukarna bredvid henne och nu hade hon även fått ett blålila ollon framför sig som hon girigt sög in i munnen.

Hanna tittade med bultande hjärta på Peter som stod bredvid honom, helt förhäxad av skådespelet. Det syntes att han gillade vad han såg av bulan i hans byxor att döma.

Framför dem så hade nu mannen slutat slicka kvinnan och istället ställt sig upp och precis när Hanna sträckte ut handen för att smeka Peter på hans stånd så tryckte mannen in sin kuk till botten i en enda hård stöt.
- JAAAA!!, Flämtade kvinnan och gnydde när manen började stöta sin hårda kuk in och ut i hennes fitta.
Han stötte hårdare och hårdare. Det var uppenbart att han ville nyttja henne så brutalt och hetsigt som möjligt. Med ett vrål stelnade han till och tömde sin laddning långt upp i henne. Sedan drog han sig ur och bytte plats med mannen vid hennes huvud.
- Sug!, Smaka på dig själv.
Han tryckte in sitt slaknande organ i hennes mun och hon slickade och sög girigt i sig av alla safter.
Återigen fick hon kuk i fittan, den här var lite mindre, och återigen stönade hon när mannen frenetiskt pumpade kuken in i hennes omättliga kön.
Hanna kände hur hon blev fuktigare och fuktigare och ville inget hellre än att det skulle vara hon som låg där på bordet mellan alla kukar.
Peter knäppte upp gylfen och plockade fram sitt styva organ och han runkade det sakta till synen av männen framför dem.

Då det hade gått för man nummer två så var det naturligtvis dags att byta. Den här gången så lade sig mannen med jättekuken på bordet och kvinnan kröp snabbt upp på honom. Det syntes en lätt grimas i hennes ansikte när han trängde in i henne. Hanna flämtade när hon såg hur uppfylld kvinnan blev och hon smekte sig själv utan på de plaskvåta trosorna.
Långsamt arbetade sig jättekuken in kvinnans underliv. Stöt efter stöt tänjde ut henne och banade väg in mot hennes inre. När ollonet stötte i botten på henne krampade hennes kropp och orgasmen sköljde genom henne. De två männen som redan gjort sin plikt höll i hennes kropp alltmedan jättekuken obönhörligt pumpade in och ut ur hennes fitta som droppade av säd och safter.

Hanna hade nu dragit trosan åt sidan och stod med darrande ben och smekte sitt rakade kön allt medan Peter runkade sin kuk i ett allt mer frenetiskt tempo.

Mannen med den minsta kuken hoppade nu upp på bordet bakom kvinnan och spottade på hennes röv.
- Nu ska du få nåt som direktörsjävlen aldrig kommer att göra din slyna, sa han och skrattade. Ivrigt påhejad av de andra männen smörjde han in kvinnans anal med en blandning av saliv, säd och hennes egna safter.
- Det här är vad du kommer att få vara utan nu när du har gift dig.
Mannen satte sitt ollon mot kvinnans röv och började bestämt stöta sig i hennes bakre, varma hål. Jättekuken rörde sig fortfarande i kvinnans fitta och när de två organen gnuggade hennes tunna skiljevägg så gick det för henne igen.

Hanna gick nu ner på huk och tittade upp mot Peter. Han nickade…
Hon sög in hans kuk i sin mun och kände den pulsera av kåthet i takt med hennes egen fitta. Dubbelmackan och Hannas mun blev för mycket för Peter och han tömde sig i henne. Stråle efter stråle sprutade in i hennes mun. Hanna fortsatte suga honom och smetade ut sperman över hans kuk. Hon hade aldrig riktigt gillat att svälja och tänkte inte börja nu.
Hon sneglade över mot dubbelmackan och såg att det började närma sig för mannen som tog kvinnan analt. Han ökade takten, drog sig ur och släppte sin sats över kvinnans gapande stjärt och hennes skinkor. Snabbt körde han dock in kuken igen och knullade henne med långa mjuka tag en stund innan han var helt nöjd.
- Nu är det min tur, sa mannen med jättekuken.

Han drog sig ur och knuffade kvinnan åt sidan, klev ner på golvet och ställde sig och runkade sin enorma kuk framför hennes ansikte.
- Håll upp henne, sa han till de andra männen.
Sagt och gjort så höll de upp henne. En under hennes armar och de andra två med en hand under hennes skinkor och den andra höll ett tag om hennes ben.
- Sära på dem
Männen drog isär kvinnans ben så att hon svävade framför jättekuken, helt utlämnad åt honom.
Bryskt tog han ett steg framåt och tryckte in kuken i hennes fitta. Han stannade upp och lät istället de andra tre sköta om takthållningen. De gungade kvinnan fram och tillbaka över den grova kuken.
Varje gång som de stötte in den till botten så gnydde kvinnan till av vällust. Hennes ögon var dimmiga och glänste av åtrå. Hon njöt verkligen av att vara heltutlämnad till männens viljor.

Hanna lät två fingrar glida in i sin våta fitta och pullade sig i samma takt som männen gungade kvinnan.
Nu närmade sig även jättekuken sitt klimax, mannen tog tag i kvinnans höfter och stötte hårt in henne, snabbare och snabbare. Strax innan det gick för Hanna såg hon att kvinnan återigen krampade ihop sig en orgasm.
- Nu kommer jag din slyna! Skrek mannen med jättekuken.
Han drog sig ur och runkade av satsen på hennes mage. Stråle numer två landade på hennes haka, nummer tre över hennes bröst, nummer fyra över hennes mun och hon slickade villigt i sig av den salta saften som rann över hennes kind.

Lena kom springande uppför trappan.
- Där är ni. Vi har letat överallt. Vad har ni pysslat med sa hon och log lite snett när hon såg deras rödflammiga ansikten.
- Kolla, sa Peter
- På vadå? Det är ju bara ett tomt rum…
- Men, men det….stammade Peter.
- Kom nu. Angelica håller på och gör upp en eld nere i kakelugnen så att vi kan få lite värme. Det är ju svinkallt. Känner ni inte det?
Både Peter och Hanna kände då hur kallt det faktiskt var i rummet. Deras andedräkter stod som vita slöjor från deras munnar. När de virvlade iväg påminde de om kvinnans vita bröllopsklännings som hade legat slängd på golvet.

Nere i salongen fanns numer inte ett spår av den tidigare festen. I stället låg ett tjockt lager med damm över de få trasiga möblerna som fanns kvar.
Angelica kände sig ganska stolt över sina färdigheter när det gällde att få upp eld och klara sig ute i naturen. Hon var den enda av dem som hade varit scout när de var små. Många gånger hade hon blivit retad för detta, men nu var det ingen som sa något när de kurade ihop sig framför lågorna.
- Så där ja. Nu är det bara att vänta en stund då.
Lågorna tog sig mer och mer och elden började värma upp deras frusna kroppar.
- Jag måste sova lite, sa Hanna och lade sitt huvud i Peters knä.

De andra följde snart hennes exempel och kurade ihop sig mot varandra för att dra nytta av all värme de kunde få.
Angelica stannade uppe som förste eldmästare till att börja med. Men hon kände också hur sömnen gjorde sig mer och mer påmind när värmen började sprida sig ordentligt. Hon bestämde att Martin skulle vara den som inte fick sova nåt mer. Hon ruskade försiktigt på honom.
- Martin, kan inte du vara eldvakt ett tag. Jag måste också få sova en stund?
- Visst Ankan. Lägg dig ett tag, sa han och gnuggade sömnen ur ögonen.
Det började ljusna ute och Martin kände hur orättvist det hade varit att just han var tvungen att kliva upp före alla andra. Han matade in lite mer ved, eller snarare lite mer av en stol, och bestämde sig för att bara vila lite. Det kunde väl inte skada?
Snart slumrade han in och sov lika gott som alla andra. Det sprakande ljudet från elden ökade i styrka när syret från rummet rusade in i kakelugnen. Martin hade inte stängt luckan ordentligt och den gled nu upp mer och mer. Små glödande bitar dansade ut genom luften och landade bland damm, huvuden, kläder och annat som låg huller om buller framför kakelugnen.
En lite större träbit ramlade ner och lade sig farligt nära kanten då brasan kollapsade lite av lågornas framfart. Ytterligare en bit rasade ner och denna biten ramlade hela vägen ner på golvet och blev liggande på det dammiga furugolvet.
Sakta men säkert värmde glöden från träbiten upp golvet och det började skifta i färg till en farligt svart nyans.
Peter snörvlade till och rullade åt sidan. Han stötte till träbiten med foten så att den rullade iväg och lade sig i skarven mellan två brädor. Gnistor från den rasade ner genom golvet och ner i trossbotten.
Sakta började rummet fyllas av tjock tung rök som steg upp genom golvet. Med hjälp av vinden utifrån och det faktum att gamla hus byggdes för att ha självdrag som ventilation så fick glöden den hjälp den behövde och snart slog lågorna upp runt de sovande ungdomarna.

Rökpelaren syntes lång väg. Hannas föräldrar var de första som slog larm om att det kanske var i det gamla huset vid gruvan som det brann.
Några minuter efter det att lågorna slog igenom golvet så var hela nedervåningen övertänd.

I lokaltidningen kunde man läsa följande rubrik dagen efter:
ÅTTA UNGDOMAR OMKOM I HÄFTIG BRAND

Tom, 15 år, var en av byns tuffare killar. Han tyckte det själv i alla fall. När han fick reda på att det var uppe vid gruvan det hade brunnit sa han till Annika, hans tre år yngre tjej.
- Vi måste gå upp och kolla där det brann.
- Nej, det törs jag inte.
- Kom igen nu fegis. Jag har några av farsans öl i garaget. Vi tar med dem och kollar läget.

Som vanligt fick Tom sin vilja igenom. Annika hade ännu inte blivit så säker på sig själv att hon kunde säga ner när han hittade på saker.
De satte sig på hans eu-moppe och drog upp till parkeringsplatsen. Lenas bil stod fortfarande kvar och Annika rös när hon såg den.
De knatade upp i skogen efter den slingriga stigen och kände lukten efter branden.
När de rundade den sista kröken på stigen stannade båda två och stirrade på varandra. Alla ljud från fåglar, grenar och annat liv i skogen tystnade och framför dem så stod huset som det alltid hade gjort. Utan minsta tecken på att det skulle ha brunnit.

Droskan stod precis som tidigare och väntade på dem mellan de taggiga buskarna.
- Vi åker hem igen, Tom. Jag vill inte vara här.
- Kom igen nu fegis
Med ett bultande hjärta satte Tom foten på det nedersta steget och hävde sig upp…

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Vår kk-träff	Heterosex	3.9	22/11-08
Halloweenfesten 2	Gruppsex	4.0	17/11-08
Halloweenfesten	Heterosex	4.0	21/10-08
Min storebrors flickvän	Första gången	4.1	9/10-08
Styvdottern flyttar hemifrån del fyra	Age play	4.9	5/8-08
Styvdottern flyttar hemifrån del 3	Age play	4.9	28/8-07
Styvdottern flyttar hemifrån del 2	Age play	4.9	25/8-07
Styvdottern flyttar hemifrån	Age play	4.7	22/8-07

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.