2x2 killar del 5
Det har gått en och en halv månad sen Isac träffade Fredrik och Zack sist, och Linus har haft så mycket med skolan att han knappt haft tid att gå ut. Så Isac har bara träffat honom korta stunder på lunchrasten, och det har bidragit till att han fått en ny kompis.
- ”Så Linus hade inte tid för dig idag heller?” undrar Sasuke.
Isac skakar långsamt på huvudet.
- ”Han har jättemycket plugg nu till slutproven och det. Han tar ju examen om bara några veckor,” förklarar Isac.
Sasuke nickar förstående och flyttar sig närmare Isac för att lägga armen om hans axlar.
- ”Och nu känner du dig ensam och övergiven?”
Isac ser Sasukes yttrande snarare som ett konstaterande än en fråga men nickar ändå till svar.
Killarna sitter tysta en stund och lyssnar smått till pratet runt omkring dem inne på café Gråmunken.
Linus har fått lite tid över från allt pluggande så han skickar ett sms till Isac; ”Hej älskling, vad gör du?”
Bara någon minut senare får han tillbaka ”Sitter på Gråmunken och fikar.”
Linus blir lite fundersam, han undrar vad Isac gör på stan och om han är ensam eller träffar någon. Alla misstankar om otrohet poppar upp i huvudet på honom och han får brottom ut till tunnelbanan och iväg.
- ”Vad håller du på med egentligen?”
Isac hoppar till när han hör en halvilsken, men dock bekant, röst bakom ryggen.
Sasuke drar genast tillbaka armen från Isacs axlar och vänder sig om.
- ”Isac, titta på mig,” ber rösten.
Isac vänder sig om och tittar skamset på Linus.
- ”Så du går iväg och fikar med andra killar?” frågar Linus.
Isac skakar långsamt på huvudet.
- ”Det är inte alls som du tror,” mumlar han.
- ”Jasså? Vad är det jag ska tro då? Du ser ju ut att blivit ertappad med något riktigt förbjudet,” säger Linus och höjer ena ögonbrynet på ett lite frågande sätt.
Isac rycker lätt på axlar.
- ”Förlåt, Sasuke tröstade mig bara, det är inget. Jag lovar.”
Isac tittar Linus i ögonen när han pratar för att vara mer trovärdig.
Linus suckar och skakar på huvudet.
- ”Jag förstår om du känner dig försummad, men du vet att jag har haft jättemycket att göra.”
- ”Men Linus, Sasuke är bara min kompis, han har hållit mig sällskap denhär månaden. Så att jag inte har behövt känna mig ensam eller deppa ihop,” förklarar han.
- ”Ja, ok då, jag tror dig,” säger Linus och ler snett innan han böjer sig ner och pussar Isac på kinden.
Så vänder han sig mot Sasuke och räcker fram handen mot honom.
- ”Hej, det är jag som är Linus, Isacs pojkvän.”
Sasuke fattar hans hand och ler mot honom.
- ”Det är jag som är Sasuke, jag har hört en del om dig.”
- ”Jasså, det har du?” frågar Linus och sneglar lite på Isac.
Isac känner hur det hettar till i kinderna och är fullt medveten om att han rodnar lite grann.
- ”You’re blushing,” viskar Linuslite retsamt och nafsar Isac i örsnibben.
Sasuke tittar lite fundersamt på dem och sen på sin klocka.
- ”Hörru Isac, jag måste dra nu, men vi hörs,” säger han och reser på sig.
- ”Oh, ok, redan?”
Isac tittar lite förvånat på honom.
Sasuke nickar lätt, ger Isac en snabb kram och försvinner.
- ”Vill du fika?” frågar Isac Linus med ett oskyldigt leende på läpparna.
Linus suckar och slår sig ner brevid Isac.
- ”Visst, det var faktiskt det jag kom hit för.”
- ”Förlåt,” mumlar Isac.
- ”Det gör inget, men säg till om du tycker att du får för lite uppmärksam,” säger Linus och ler snett.
Isac nickar och ler tillbaka, han vet att Linus inte är arg på honom.
Fredrik är fortfarande inte van vid rullstolen. Han hatar den, för alla han känner ger honom medlidande blickar hela tiden och det får honom bara att må värre och känna sig mer handikappad än han faktiskt är.
- ”Fredrik?”
Fredrik tittar upp på Zack och påminner sig om att han faktiskt får vara hemma med den han verkligen älskar.
- ”Hur mår du egentligen?” undrar Zack.
- ”Eh, va?”
Fredrik ser ut som ett levande frågetecken och Zack kan inte låta bli att skratta.
- ”Vad?” undrar Fredrik irriterat.
- ”Inget, du är bara så söt,” fnissar Zack.
- ”Nu låter du som en brud igen,” muttrar Fredrik.
- ”Eh, Fredrik,” börjar Zack och ser helt plötsligt gravalvarlig ut.
- ”Va?”
Fredrik tittar förvånat upp på Zack igen.
- ”Din fot, den rörde dig, förvisso bara lite men jag lovar att den rörde sig,” säger Zack och pekar demonstrativt på Fredriks vänstra fot.
- ”Skojar du med mig?” undrar Fredrik med uppspärrade ögon.
Zack skakar på huvudet.
- ”Jag svär, den rörde sig. Försök.”
Fredrik tittar ner på sina fötter och intalar sig att han kan röra på dem. Då händer det, foten rycker till igen.
- ”Wow, förlamningen kanske håller på att släppa ändå,” säger han fachinerat.
- ”Ja du, du kanske till och med kan gå igen när vi tar examen,” säger Zack med ett leende.
Fredrik nickar och fortsätter fokusera på sina fötter, han vill kunna gå igen, och leka med Zack. De har inte haft sex sen Fredrik tog Zack’s oskuld hemma hos Isac innan olyckan.
Efter fikat bestämmer dig Isac och Linus för att gå på stan. När det gått omkring i lite över två timmar sjunker Isac ner på en bänk.
- ”Mår du inte bra?” undrar Linus lite oroligt.
- ”Jodå, lite trött fötterna bara,” svarar Isac och ler snett.
- ”Ok, då vilar vi en stund.”
Linus ler tillbaka, slår sig ner brevid Isac och tänder en cigarett.
Isac tittar misstänksamt på Linus, han har aldrig varit så snabb med att sätta sig ner tidigare. Linus sneglar åt sidan och ser att Isac’s ansikte är vänt mot honom. Så han lutar sig lite lätt åt Isacs håll och kysser honom.
Isac blir så chockad att han inte vet riktigt hur han ska reagera först. Linus kysste honom offentligt, ute på stan, bland allt folk.
Linus flinar lite förnöjt när Isac rodnar innan han sätter cigaretten mellan läpparna igen och låter armarna ligga mot låren.
Isac vänder förläget bort ansiktet och stödjer hakan i handen med en lätt suck.
- ”Blev du så generad?” undrar Linus efter en stunds tystnad.
Isac nickar bara till svar, men lutar sig ändå lätt mot Linus och låter huvudet vila mot hans axel.
- ”Du är så söt,” mumlar Linus tyst så bara Isac hör honom.
Fredrik har lyckats med att få båda fötterna att röra sig, men inte benen, så han är lite besviken på sig själv. Men det är i alla fall ett tecken på att nerverna fungerar som de ska.
- ”Kom igen Fredrik, du borde vara nöjd med dig själv,” påpekar Fredrik.
- ”Jag vet, men jag vill kunna gå igen,” mumlar Fredrik.
- ”Jag vet, sötnos, men det kommer. Nu när du an röra fötterna kommer det, med all säkerhet, säkert gå ännu snabbare.” säger Zack och ler.
- ”Du har säkert rätt,” säger Fredrik och ler tillbaka, ”kom hit.”
Han klappar lätt på täcket och Zack sätter sig ner brevid honom.
- ”Jag älskar dig knäppis, det är du väll medveten om?” frågar Zack.
Fredrik nickar och hans leende blir lite bredare samtidigt som en lätt rodnad sprider sig över hans kinder.
- ”Jag älskar dig också, minst lika mycket,” anser han.
Zack lägger armen över Fredriks axlar och drar honom närmare sig.
- ”Jag tycker inte om att se dig lida älskling,” mumlar han i Fredriks öra.
- ”Jag tycker inte om att inte kunna ge dig den njutning du förtjänar,” mumlar Fredrik tillbaka och pussar Zack på kinden.
- ”Jag vet.”
Zack lägger pek – och långfinger under Fredriks haka, för hans ansikte en aning närmare sitt och trycker sina läppar mot hans. Fredrik blir aningen förvånad, men besvarar kyssen, eftersom Zack knappt pussat honom på kinden sen han hamnade i rullstol.
- ”Vill du följa med hem till mig?” undrar Isac då de är på väg mot gamla stans tunnelbana, ”jag tror inte det är någon där nu.”
- ”Visst,” svarar Linus och ler mot honom innan han pussar honom på kinden.
- ”Säkert?”
Isac tittar hoppfullt på honom.
- ”Ja visst, jag kan behöva umgås lite mer med dig igen nu efter allt pluggande. Inte för att jag inte velat träffa dig varje dag, det är bara det att jag har haft massor att göra,” förklarar Linus.
- ”Jag vet.”
Isac ler brett mot Linus och tar hans hand.
När Isac sen vrider om nyckeln i låset hoppas han att han har rätt i att ingen är hemma. Det klickar till som det ska, vilket är ett gott tecken.
Linus har låst moppen, det var hem till honom först och hämtade den, och ställt sig bakom Isac.
- ”Går det bra?” frågar han lite retsamt.
Isac hoppar högt och snor runt.
- ”Ska du ge mig en hjärtattack?”
Linus flinar bara och öppnar dörren åt honom.
- ”Du är hopplös…” muttrar Isac och kliver in i hallen.
När Isac böjer sig ner för att knyta upp skorna kan Linus bara inte låta bli att nypa honom i rumpan efter att han stängt dörren om dem.
- ”Ge dig!” fräser Isac och blänger surt på Linus.
- ”Ta det lugnt, det är faktiskt över en månad sen jag gjorde något mot dig,” säger Linus lite oskyldigt.
Isac skakar på huvudet med en uppgiven suck och tar av sig skorna.
- ”Jag vet det, det var därför jag blev så glad när jag träffade Sasuke, jag kände mig liksom ganska övergiven,” muttrar han.
Nu är det Linus tur att sucka.
- ”Du vet varför, och du vet att jag älskar dig Isac. Så gå inte och flörta med någon liten japan.”
Linus lägger armarna om Isac och trycker hans ryggtavla mot sin bröstkorg.
Isac låter sig dras in i Linus famn, han har saknat de orden så mycket.
- ”Jag älskar dig också. Sasuke är bara en kompis.”
- ”Säkert?”
Linus lutar hakan mot Isac’s axel och tittar på honom.
Isac nickar och vrider lite på huvudet bara för att möta Linus isblå blick.
- ”Jag lovar att det inte är något mellan mig och Sasuke.”
Linus nickar och släpper honom.
- ”Jag tror dig.”
Isac vänder sig om och tittar Linus i ögonen.
- ”Menar du det verkligen?”
- ”Ja, det gör jag.”
Linus nickar och ler snett. Isac’s läppar spricker upp i ett leende och han tar Linus hand.
- ”Kom då, så går vi upp,” tycker han och börjar dra Linus med sig mot trappan.
- ”Jaja, dra inte armen av mig bara,” skrattar Linus och följer med honom upp.
När de kommer upp på Isac’s rum stänger och låser Linus dörren innan han trycker upp Isac mot väggen och börjar hångla med honom. Han trycker upp Isac’s armar mot väggen också, en bit över huvudet, och håller dem där med ena handen medans han smeker honom ner över bröstkorgen och magen mot byxlinningen med andra handen.
Isac stönar kvävt mot Linus läppar och känner hur byxorna glider ner först och sen hur hans boxers följer efter. När Linus hand greppar hans kuk stönar han igen.
Linus släpper Isac’s kuk lika snabbt som han tagit i den och vänder Isac så han står med näsan mot väggen, får av sig sina jeans och boxers och smeker Isac’s söta rumpa.
- ”Nu kommer du inte undan, gosse lilla,” viskar han upphetsat i Isac’s öra samtidigt som han låter fingret löpa i skåran mellan Isac’s skinkor.
Isac stönar igen, han finner att han gillar att vara fast mot väggen, och särar lite mer på benen.
- ”Ta mig,” är det enda han får fram.
Linus är inte sen att göra som Isac säger och spottar i handflatan. Han smörjer in sin kuk och Isac’s kärleksöppning med saliven, lirkar försiktigt in ett finger och mjukar upp honom lite.
Känslan av Linus finger mot g-punkten gör att Isac stönar igen, lite högre nu, och gör honom ännu kåtare än han var innan.
Linus knäar lite eftersom Isac är kortare än honom, placerar ollonet mot öppningen och trycker på försiktigt. När han väl är helt inne i Isac börjar han sakta röra sig in och ut och stönandena från Isac blir bara högre och högre. Linus lägger sin fria hand för munnen på Isac och dämpar hans stön så gått det går samtidigt som han ökar farten och kraften i stötarna.
Isac befinner sig i himmelriket efter en och en halv månad utan sex. Att bli tagen av Linus, upptryckt mot väggen och med en hand för munnen är mer än han kunnat drömma om. När Linus för ner sin hand till Isac’s kuk igen, som rest sig helt, biter han sig i läppen för att inte stöna högt av njutning.
Linus börjar runka Isac’s kuk långsamt samtidigt som han stöter i honom ganska hårt och i relativt högt tempo. Han känner att utlösningen är på väg och kysser Isac i nacken samtidigt som han andas ansträngt.
- ”Älskling… jag kommer.. snart..” får han fram mellan andetagen.
Isac känner att han själv är på väg åt samma håll och kan inte hålla tillbaka ett högt stön. Han känner den välbekanta känslan när utlösningen närmar sig och märker till sin besvikelse att Linus slutar runka honom.
- ”Nu,” flämtar Linus när hans utlösning kommer.
Han sprutar långt upp i Isac innan han drar sig ur, går ner på knä och får Isac att vända sig om igen och börjar suga honom.
Isac tar ett fast tag i Linus hår och bakhuvud och börjar munknulla honom, vilket Linus finner sig i snabbt. Det tar inte lång tid innan Isac känner att utlösningen är nära igen.
- ”Jag.. kommer..” stönar han fram och kommer i Linus mun.
Linus sväljer varenda droppe av Isac’s sperma och slickar rent hans slaknande kuk innan de flyttar över till sängen.
- ”Kom igen, försök röra benen också,” manar Zack på Fredrik.
- ”Ta det lugnt, jag har precis fått kontroll på mina fötter igen,” protesterar Fredrik.
- ”Jamen hallå, kan du röra fötterna så är ju dina ben ok också. Alla nerver, muskler, signaler o sån skit går ju via benen Fredrik. Tänk lite grann,” säger Zack frustrerat och tittar på honom med ”du-är-hopplös” blicken.
Fredrik sänker skamset blicken och viskar:
- ”Förlåt.”
- ”Det gör inget, men försök att använda hjärnan lite mer i fortsättningen, ok?” Zack pussar honom på kinden och ler, ”dessutom, ju snabbare du är ok, ju snabbare kan jag utnyttja dig igen-”
Fredrik kan inte låta bli att skratta.
- ”Hörrudu, nu är det du som är korkad.”
- ”Vadå?” undrar Zack och ser ut som ett levande frågetecken.
- ”Du sa precis åt mig att använda hjärnan, gäller inte det dig också?” Fredrik tittar in i Zack’s ögon, ”men hallå, dina revben. Det är ju inte precis så att de har läkt helt de heller.”
Zack suckar och sänker blicken, lika skamsen han som Fredrik var alldeles nyss.
- ”Förlåt.”
- ”Om du lovar att fortsätta vara ärlig mot mig om dina revben även om jag börjar gå snart igen,” säger Fredrik bestämt.
Zack tittar upp igen, rakt in i Fredriks nötbruna ögon.
- ”Jag lovar.”
Fredrik nickar kort, lutar sig åt Zack’s håll och kysser honom.
- ”Du är förlåten."
Linus ligger på rygg bredvid Isac, som ligger på mage, och andas ansträngt.
- ”Det.. känns att.. det gått några.. veckor sen sist.” flåsar Linus.
- ”Hur tror du det känns för mig?” frågar Isac andfått.
- ”Skyll dig själv, det var du som… som ville vara underst.”
Linus har nästan börjat andas normalt igen.
Isac tittar på honom, lutar huvudet lite på sne och ler.
- ”Ja, men det är ju för att det är skönt, och inte alls lika ansträngande som din position.”
Linus suckar, han vet att Isac bara skämtar om det där med position.
- ”Lilla latmask,” retas Linus och petar Isac i sidan.
- ”Ih! Lägg av med det där!” protesterar Isac.
- ”Lägg av med vadå?” undrar Linus.
Ett retsamt flin sprider sig i hans ansikte och han börjar kittla Isac som skrattar tills han håller på att kikna.
- ”Sluta, jag kan inte andas,” väser han och flämtar efter luft.
Linus slutar på en gång och lägger sig ner brevid Isac igen.
- ”Förlåt, känns det bättre?”
Isac nickar bara och kippar efter andan innan han känner luften gå hela vägen ner i lungorna igen.
- ”Ledsen, glömde att du får andningsproblem.”
- ”Det är lugnt, det är inte precis så att jag går runt och skyltar med att jag har astma. Jag menar, jag har inga mediciner och jag röker.”
Isac ler mot Linus och sätter sig upp.
- ”Nja, det har du väll rätt i,” håller Linus med och ler tillbaka.
- ”Hörrudu, knäppgök, ska vi gå ner och äta? Jag är hungrig.” föreslår Isac.
Linus nickar, tar sig ur sängen och klär på sig.
- ”Hur är det mellan dig och Sara då? Fortfarande dödshot?”
Isac skakar på huvudet.
- ”Nästan inga alls, hon har skaffat kille nu så hon är knappt hemma. Det är riktigt skönt.”
- ”Jasså?”
Linus höjer frågande på ena ögonbrynet.
- ”Japp, och fråga mig inte hur han står ut med henne.”
- ”Inga planer på, men han gillar nog att bli runtbossad,” spekulerar Linus.
Isac nickar bara tankfullt innan han låser upp sovrumsdörren och går ut i hallen med Linus efter sig.
Väl nere i köket, efter lite diskret hångel i trappan, plockar killarna fram det de behöver.
- ”Har ni oboy hemma?” frågar Linus.
- ”Tyvärr inte, mamma anser att jag kan bli tjock om jag dricker för mycket, jag har ju suttit vid datorn under en månads tid och bara varit på stan två, tre gånger för att fika med Sasuke.”
Isac ser något mörkt fara över Linus ansikte när han nämner sin nyfunna kompis och tystnar tvärt. De står och stirrar på varandra och en pinsam tystnad uppstår, vilket gör situationen än mer spänd.
- ”Ska vi äta kanske?”
Linus är den som först öppnar munnen och Isac nickar stumt innan han junker ner på en a köksstolarna.
- ”Förlåt, jag ska inte träffa honom mer,” mumlar Isac.
Linus tittar lite oförstående på honom först innan han fattar vem Isac menar.
- ”Du behöver ju inte sluta umgås med honom bara för att jag blir lite svartsjuk, så länge du har tid för mig också.” tycker han.
- ”Menar du verkligen det?” frågar Isac och skiner upp lite.
Linus nickar lätt och det dröjer inte mer än några sekunder innan Isac hänger om halsen på honom.
- ”Tack, jag lovar att jag har massor med tid för dig,” säger han med ett brett leende på läpparna.
Linus nickar lite tankfullt och tittar på honom en stund innan han tar några mackor och lägger dem på bordet.
- ”Vet du Linus?” börjar Isac och tuggar ur munnen, ”mamma har sagt att jag börjar bli tjock för att jag bara sitter inne. Hon har slutat köpa hem godis, fika, saft och läsk. Och sen kom hon på att cider, vin, vodka och sånt också gör att man blir tjock, så det finns inte en heller hemma. Det endå jag har är mina pengar, cigaretter och dig.”
Linus lägger huvudet lite på sned och tittar på Isac igen.
- ”Så du menar att du varit nykter över en månad?”
Isac nickar till svar.
- ”Och att din mamma tycker att du är tjock?”
Isac nickar igen och sänker blicken.
- ”Du är inte tjock, tvärt emot, du ser smalare ut och känns mycket benigare än förut, var det inte du som inte kunde göra något fel i din mammas ögon?”
Isac skakar lätt på huvudet och tittar upp i Linus ögon.
- ”Sara fick upp ögonen på henne, så nu fattar hon att jag röker, dricker, går ut på stan och fikar och har en pojkvän. Hela hennes värld rasade samman så nu får jag inte följa med när hon och pappa åker iväg till nått roligt ställe heller. Dessutom får jag bara ’ta lite grann när hon lagar mat, tar jag lite för mycket tar hon bort min tallrik och tvingar mig att sitta kvar vid bordet och titta på medans de äter.”
Linus tittar förskräckt på honom.
- ”Du flyttar hem till mig på momangen, jag vill inte att du ska få ätstörningar.
Isac tittar förvånat på honom.
- ”Jag, ätstörningar? jag äter ju så fort jag kommer över något,” säger han men lägger till, ”som jag sen spyr upp,” i tankarna.
- ”Jag ser ju på dig att du inte mår bra och det känns som om du döljer något för mig, dessutom ar du magrat,” påpekar Linus strängt.
Isac suckar lätt och tittar på honom.
- ”Jag har det inte så lätt just nu bara. Först har jag inte träfat dig på flera veckor, allt förändras här hemma och helt plötsligt ska jag flytta hem till dig. Det blir lite mycket på en gång. Vad tror du att Gwen kommer att säga?”
- ”Jag vet inte vad mamma kommer att säga, men hon har faktiskt börjat fråga när du tänker titta över igen.”
Isac gör stora ögon och höjer båda ögonbrynen.
- ”Jasså, men din pappa då? Blir det inte problem för dig då?”
Linus skakar på huvudet och ler hemlighetsfullt, men han har svårt att inte skratta åt Isac’s förvirrade ansiktsuttryck.
- ”Jo, du vet ju att pappa var bortrest mycket med jobbet?” börjar Linus och får en nickning av Isac, ”nu är det så, att han har träffat en annan kvinna, vad man nu ska med sånna till. Hon har tydligen jättemycket pengar och hon och pappa har träffats ungefär ett halvår, tydligen. Han skickade ett mejl till mamma som blev så rasande att hon tog ut skilsmässa på en gång. Den skiten kunde inte ens säga det öga mot öga eller per telefon utan skickade ett jävla mejl. Nu ska båda skriva under papperen och äntligen gå skilda vägar.”
- ”Men,” börjar Isac revande, ”hur blir det med huset och alla era grejer?”
- ”Huset och nästan alla möbler var mammas från början, hon ärvde det när hennes mormor dog, och när de skrev äktenskapsförorden så gick han med på att allt skulle stå på mamma. Dessutom har han aldrig varit mycket för ekonomi och nu har han ju träffat denhär jätterika kvinnan, så han bryr sig inte ett skit. Dessutom, vad ska han hit till Stockholm och göra när hans nya bor i Göteborg i ett lyxigt hus, eller lägenhet, jag bryr mig inte vilket. Det enda jag blev förvånad över är att han fört över hur mycket pengar som helst till både mig och Mel, och gett mamma en liten slant på grund av dåligt samvete,” svarar Linus och skrattar bittert.
- ”Jaha, där ser man,” mumlar Isac och slår ner blicken i bordet.
- ”Men hörrudu, sitt inte där och deppa. Upp med dig och packa så tar jag hand om avdukningen. Nu har jag ju äntligen råd att skämma bort dig.”
Isac reser sig snabbt och ger Linus en osäker blick.
- ”O-ok, kom upp när du är klar.”
Linus nickar och tittar efter Isac när han kilar iväg upp för trappan.
- ”Nähe, ska jag kanske se till att få något gjort då?” frågar Linus sig själv och börjar duka av bordet.
- ”Vad tycker du om det här huset då, Fredrik?”
Zack sitter och kikar på hus på fastighetsmäklarnas hemsida, han vill hitta ett lagom stort för honom och Fredrik men så att de ändå kan bjuda hem folk.
- ”Beskriv det, jag orkar inte resa på mig,” mumlar Fredrik slött från sängen.
- ”Det är ett vitt hus med svarta knutar på 106m² och tomt på 200m². Garage, källare, nyrenoverat kök och badrum. Stort vardagsrum med fönster åt öster. Framsidan ligger i sydvästligt läge och har sol nästan hela dagen. Det bästa är att det ligger nära Linus och att det inte är djävulskt dyrt. Dessutom finns det en matsal och tre rymliga sovrum, två på planvåningen och ett i källaren. Det är perfekt, speciellt om vi får gäster som stannar över natten.”
- ”Tja, det låter inte så pjåkigt. Vad kostar det och hur mycket pengar har du på ditt sparkonto?” undrar Fredrik.
- ”Det kostar 4,5 miljoner och jag har runt 1,5 på mitt sparkonto. Du vet, mina morföräldrar har satt ungefär 7000kr på mitt konto varje månad sen dagen jag föddes. Jag fick bankboken och kortet av min mormor när jag fyllde 18 och har inte så mycket som petat på pengarna. Hur mycket har du då?”
- ”Ungefär en miljon mer än du, men vi saknar fortfarande en halv mille. När är visningsdatumet?”
- ”Om en och en halv månad. Jag ska prata med mormor, hon har lovat att hjälpa mig med pengar och lån den dag jag flyttar ut ur helveteshålet.”
Fredrik nickar tankfullt, han har träffat Zack’s morföräldrar några gånger och verkligen gillat hans mormor.
- ”Gör så du, glöm inte att ge henne datumet för visningen bara.”
- ”Ok, jag ringer henne på en gång.”
Fredrik kan se en iver hos Zack som han inte sett tidigare och ler snabbt innan Zack försvinner ut på balkongen för att röka och ringa. Själv har han inte rökt på ett par dagar eftersom Liz haft koll på dem och fått dem att göra alla läxor deras lärare skickad dem.
Fredrik sänker blicken och drar upp knäna under hakan för att slå armarna om dem och tycka synd om sig själv, men han reagerar inte på att han faktiskt dragit upp benen utan att ha tagit i dem med händerna.
- ”Du ser så bedrövlig ut när du sitter sådär,” påpekar Zack när han kommer in igen, ”som om du var ensammast i världen. Hur fick du upp benen under hakan förresten?”
Fredrik tittar oförstående på honom först innan han inser att han sitter och håller om benen.
- ”Nemen, hoppsan,” utbrister han bara och tittar förvånat på sina ben.
Han rätar på dem lite försiktigt och drar sen upp dem igen, hasar sig till sängkanten och reser på sig. Men han faller tillbaka i sängen lika snabbt som han ställt sig upp igen.
- ”Vad hände? Jag trodde jag kunde använda benen nu,” säger han förtvivlat och känner hur tårar av besvikelse stiger i ögonen.
- ”Knasboll, det är väll klart att du inte kan resa på dig när du varit bunden till rullstolen i två månader, du behöver träna upp dina muskler lite åt gången.”
Zack tittar på Fredrik med en mild blick och snett leende.
Fredrik putar ut med underläppen och tittar anklagande på Zack som han precis blivit riktigt förolämpad.
- ”Förlåt då, jag kan väll inte använda hjärnan hela tiden heller?”
Zack suckar och rycker på axlarna innan han går och låser rumsdörren innan han går bort till Fredrik och sätter sig ner brevid honom för att placera en puss på hans kind.
- ”Förlåt Fredrik, men ibland måste du faktiskt använda hjärnan, lite grann i alla fall,” säger han lågt och kysser honom på halsen.
- ”Ursäkten godtagen,” mumlar Fredrik innan han kysser Zack.
Att Zack’s revben inte är helt läkta är redan bortglömt.
- ”Hur går det för dig?”
Linus plötsliga uppdykande i dörren får, som vanligt, Isac att hoppa till och snurra runt.
- ”Sluta smyga dig på mig har jag sagt!” fräser Isac irriterat.
- ”Och om jag inte vill det då?” frågar Linus retsamt och flinar.
- ”Då sexstrejkar jag,” svarar Isac nonchalant och knycker på nacken för att fortsätter packa.
Linus suckar uppgivet.
- ”Du hotar alltid med samma grej, men du klarar aldrig av att fullfölja det.”
Isac rycker bara på axlarna innan han slänger ner de sista prylarna i sin stora bag, precis som förra gången han rymde hemifrån.
- ”Nu är jag klar, är du?”
Linus nickar till svar innan han vänder ner igen.
- ”Har du hört något från Fredrik eller Zack på länge?” undrar Isac och följer efter Linus.
- ”Nja, inte riktigt. Fredriks mamma var till skolan strax efter att killarna blev utskrivna från sjukhuset och lärarna frågar inget. De är inte en i skolan så jag antar att Zack fortfarande är sjuk,” svarar Linus, ”varför undrar du?”
- ”För att ingen av dem svarar på mina sms eller hör av sig, man blir ju lite orolig.”
- ”Jag förstår det, men det går nog ingen större nöd på dem ska du se,” säger Linus hurtigt för att skingra Isac’s tankar.
- ”Ja, du har säkert rätt. De sitter nog hemma hos Fredrik och smider planer för hur de ska skrämma livet ur oss på ett snällt sätt,” håller Isac med och sticker fötterna i sina slitna converse.
Isac lyfter upp sin bag och går ut genom dörren med Linus i hälarna och låser dörren efter sig innan han hänger bagen över axeln och sätter sig bakom Linus på crossen och åker iväg från sitt barndomshem utan att ens se sig om. Han har inte heller lämnat någon lapp efter sig, aldrig mer tänker han återvända till Kulstötarvägen igen.
Två veckor senare har Zack, Fredrik och Linus tagit studenten. Fredrik har så smått börjat gå med kryckor men måste ändå åka rullstol om det är längre sträckor. Zack är nästan återställd och revbenen nästan hela igen och Isac bor hemma hos Linus och trivs hur bra som helst, men han har fortfarande ätstörningar.
_____________________________________________________________________
Jag lovar att detta inte är det sista ni ser av Isac, Linus, Zack och Fredrik. De återkommer om några veckor igen. ;)
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Ni får ursäkta mig gott folk att det tar sån tid, men har haft total idétorka och mycket med jobb och skola. Försöker skynda å gott det kan men är mycket svårt.
bra, jag gillar den här novellserien starkt :)
men du skulle nog behöva kolla stavning/grammatik en sista gång innan du skickar den, det fanns ganska många stavfel :/
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Blir det någon del 6.