Skogssjön
Den här novellen är baserad på Edith Södergrens vackra dikt "Skogssjön":
Jag var allena på solig strand
vid skogens blekblå sjö,
på himlen flöt ett enda moln
och på vattnet en enda ö.
Den mogna sommarens sötma dröp
i pärlor från varje träd
och i mitt öppnade hjärta rann
en liten droppe ned.
En promenad genom skogen, mellan höga björkar och mosstäckta stenrösen. Solen strilade in mellan lövverket och bildade flytande strimmor på hennes kropp. Hon behövde gå ganska länge, men träden skapade skuggor som svalkade och skyddade mot solens brännande strålar. En lång promenad, men efteråt kändes det som om hon svävat fram utan ansträngning. Susande, brusande skogsmummel och ett ihärdigt, lyckligt kvitter från småfåglarna.
Träden delade sig och vatten skymtade ett par steg längre fram. En sjö mitt bland träden med blekblått vatten som solen värmt upp under dagen. Tystnad. En bris svepte över vattenytan som krusade sig lätt. Ett svagt kluckande då vattnet sköljde upp över släta stenar invid strandkanten. På himlen flöt ett endaste moln och på sjön en enda ö. En kobbe med ett par buskar på.
En flortunn tunika prydde hennes kvinnokropp och snart lät hon den falla över den största stenen. Nakenhet, lycka, naturen. Svagt solbränd hy med fräknar över näsryggen. Kurvor som rundade sig kring brösten och över rumpan. Ljusa bröstvårtor som blekts av sommarsolen, nästan samma färg som huden nu. Allt flöt ihop på ett sådant underbart sätt.
Vattnet var ljummet och hon gick i, steg för steg, och njöt då hon kände hur vattnet omslöt henne, bit för bit. Snart var hela hennes kropp blöt och fuktig av det böljande vattnet, och hon kände sig fantastiskt levande och ljuvlig. Håret klistrades mot huvudet och en bit ner på ryggen och vattnet letade sig in i varje skrymsle och vrå.
Några långa, starka simtag och hon nådde kobben. Kravlade sig upp över stenarna och sjönk ner på marken. Mjuk mossa, men hennes nakna och känsliga hud kunde känna varje liten rispa mossan åstadkom på hennes kropp. Men det var en njutningsfull smärta, och hon borrade ner sig ännu lite till.
En rörelse i ögonvrån. Hon satte sig upp. Vem där? Någon bakom träden kanske? Ett djur säkert. Det här var skogar fulla av liv och rörelse. Kaniner var vanliga, hon brukade betrakta dem på avstånd. Hon lade sig ner igen och sträckte vällustigt på sig under solens smekande hand. Hon kände sig som ett med naturen. Hon andades i takt med skogen och njöt av friden.
En kvist som knäcktes. Hon satte sig upp igen och skuggade med handen över ögonen. Solen var verkligen stark idag. Den bländade henne, och hon såg inte mycket. Hon såg sig om på sin lilla kobbe. Den var bara såpass stor att hon fick plats att ligga raklång åt alla håll. Bakom ena busken växte några blåbär och hallon. Helt orörda. Stora, saftiga bär som hon plockade och åtnjöt där på sin ö. Bären smälte på hennes tunga och hon svalde, ville behålla bären i munnen men ville känna sötman då de gled ner i hennes strupe. Hennes fingrar blev fläckade av bären och hon slickade omsorgsfullt av dem igen. Sköljde dem en stund i sjövattnet.
Mossan borrade sig återigen in i hennes känsliga hud. Hon slöt ögonen och följde solens hand, smekte sin egen kropp överallt där solen kom åt. Värme spred sig i hennes bröst, spred sig utåt åt alla håll och det började pirra i hennes fingertoppar. Hon slickade sig om läpparna, kände bröstens former under sina händer och vred sig på mossan. Safter glänste mellan hennes ben, under den blonda busken. Solen kom åt överallt på hennes kropp, förutom just där. Hon särade lätt på benen och lätt solen nosa sig fram mellan benen. Särade ännu lite till och kved till då strålarna smekte hela hennes vulva.
Vatten som plaskade till vid strandkanten. Hon spände sig. Hon var väl ensam? En bris flög mjukt över hennes kropp och så ännu ett plask. Bara vinden.
Handen letade sig ner över hennes lätt rundade mage och kände den solvarma huden i handflatan. Det blonda håret kittlade hennes fingrar. Ännu lite varmare hud där nere. En bultande känsla i underlivet, hon kunde känna varje hjärtslag koncentrera sig runt hennes kön. Ett finger som gled upp mellan läpparna och snart glänste både fingret och läpparna av sötdoftande safter. Hon log för sig själv och förde fingret till munnen.
En brännande närvaro. Hon var inte den enda som andades längre. Varm luft som andades mot hennes redan varma hud. Kalla droppar som föll ner på hennes kropp, svalkade. Hon slog upp ögonen och bländades av solen. Skuggade ögonen med handen och såg siluetten av en man. Yvigt, lockigt hår som stod som en sky kring hans huvud. Du!
Mannen böjde sig fram över kvinnan, vatten droppade över hennes ansikte. Han mötte hennes läppar i en kyss. Varm, våt, bultande. Tungor som lärde känna varandra och läppar som hungrigt sög tag överallt där de kom åt. Hon slog armarna om hans hals och drog honom ner över sig. Hans våtvarma kropp pressades mot hennes och hon svalkades en aning. Men hennes inre glöd flammade upp och hon kunde inte släppa sitt grepp om honom. Deras kyss djupnade och när han lade sig tillrätta mellan hennes ben kunde hon känna att även han var naken. En bultande lem mot hennes lår.
Han ålade sig ner över hennes kropp, slickade upp varenda vattendroppe han lämnat efter sig. Bröstvårtorna styvnade redan innan han hittat dem, och snart värkte dem i hans mun. Hon kved och gnydde under mannens mun och tunga. Huden på magen knottrade sig när han svepte med tungan över den och hennes bröstkorg hävdes upp och ner i takt med hennes tunga andetag. Det kändes inte som om hon riktigt kunde få tillräckligt med luft, hur mycket hon än andades.
Hon skrek efter hans mun. Den blodfyllda knoppen krävde den. Hans tunga fann den och hon stönade dovt, lät nästan som en katt som spinner. Ett överflöd av safter som rann ut över mossan under henne, han slickade i sig det mesta och ville inte låta en enda droppe gå till spillo. Han kände hur knoppen pulserade under hans tunga, eller var det kanske bara inbillning?
Hon slog upp ögonen och hans lem var millimeter ifrån hennes ansikte. Hon slöt sina fingrar om det hårda skaftet och lät tungan svepa över flänsen. Hon slöt den andra handen om pungkulorna och stönade mot hans kön då mannen förde in sin spetsade tunga i hennes inre. Omslingrade i en passionerad hög av armar och ben tillfredsställde de varandra på alla sätt de kunde.
Lemmen nosade mot öppningen. Ville utforska varje liten del av hennes undersköna grotta. Han började pressa sig in, kände hur slidväggarna långsamt pressades undan där han trängde fram och snart omslöts hela hans kön av hennes. Njutningsfullt drog han sig ur henne igen. In och ut, om och om igen. Hon omfamnade honom med hela sin kropp och han begravde sitt ansikte i hennes nacke. Hon kramade om hans lem och mötte hans stötar med sina höfter. Snabbare nu. Världen tycktes börja snurra omkring dem, kring deras lilla ö.
Dova stön, nästan morrande, gurglade upp ur hennes strupe. Hon bet tag i hans axel och han vrålade till av smärta. Hon pressade sina höfter mot honom och mjölkade honom så hårt hon kunde. Höll andan av förväntan. Och så en explosion. Hela hennes underliv krampade och hennes armar låstes fast kring hans rygg. Ett primalskrik så gott som något, från botten av hennes sköte.
Hennes kramper fick honom närma sig sin egen extas med stormsteg. Ett par stötar innan kaskader av hans safter sprutade upp i hennes inre. Han kunde knappt andas. Flåsade ivrigt mot hennes nacke, flämtade efter luft. Ett sista utdraget stön innan det var över.
Omslingrade där i mossan. En egen liten ö. En avskild del av världen, ett eget litet paradis.
Hon gick långsamt därifrån, ville inte riktigt lämna denna underbara plats. Hennes tunika var sval och skön mot hennes kropp. Lyckligt fågelkvitter omringade henne återigen, flytande solmönster på hennes kropp, och en fortfarande pyrande glöd i hennes inre.
Fler noveller av samma författare
