Min nya svenska lärare

Denhär novellen är en aning lite lång. Men jag är väldigt inriktad på att båda karaktärerna ska få lära känna varandra innan dom börjar få känslor för varandra. Jag tycker det är viktigt. Kommentera gärna, både negativa saker och posetiva! :) Enjoy!!


Enda sedan jag gick i lekis har jag vetat att jag är homosexuell. Jag hade haft ett par flickvänner förut. Men alla som jag hade och som var i min ålder har svikit mig. Jag har vid flera tillfällen försökt att vara med killar men det kändes inte rätt. Det var då det konstiga har börjat komma upp. Jag har börjat gilla äldre kvinnor som är upp till 40års åldern. Jag vet att det låter helt sjukt! Men jag får bara känslor för dom... Idag går jag sista året på gymnasiet, jag har vuxit mig till 168cm och jag är 18år och bor ensam i en liten lägenhet inne i stan. Jag är blond med lätt brunt underhår. Mina ögon är grönblåa. Jag har en slank, smal kropp som jag fått efter gymnastiken som jag slutade på för ca 1år sen. Nu går jag mera på gym.

Allt började dendär dagen då vi skulle få en ny svenska lärare. Våran nuvarande lärare skulle typ flytta långt bort. Han reste sig upp från sin stol vid skrivbordet och smekte skägget med pekfingret och sa:
"Eran nya svenska lärare ska börja idag. Jag förväntar mig att ni uppför er ordentligt mot henne!"
Bara ett par sekunder efter han sagt det knackade det på dörren och en ganska smal, brunhårig kvinna kom in i rummet. Hon såg ut att vara runt 35år och hon bar svarta kläder. Kjolen var till knäna och rätt tight. Hennes strumpbyxor var lätt genomskinliga och hon hade en kofta på sig som bara var knäppt med två knappar precis under brösten. Under den hade hon en kritvit skjorta och kragen var prydligt utvikt utanför runt halsen på henne. Hon hade glasögon med svarta bågar och det svartbruna håret var utsläppt. Hon såg ut som en sexig lärare från filmer eller porrfilmer. Jag tittade aldrig på porrfilmer. Dom liksom sög. Dåliga skådespelare... Allt var dåligt med dem! Men dethär var helt otroligt! Mitt hjärta slog volter och fjärilarna i magen började komma fram. Jag mötte hennes ögon ett par sekunder. Dom var ljust grönbruna. Sen vände hon blicken mot resten av klassen. Det var dödstyst i hela rummet.
"Hej på er! Jag heter Susanne Liljewhall och det är jag som ska vara eran nya svenska lärare", sa hon och log stelt.
Det kom ett mummel fram i klassen. En kille i klassen räckte upp handen.
"Får man ställa olika frågor till dig?"
"Ja, men inte allt för privata", skrattade hon.
"Okej. Ehhm... Hur gammal är du?", han log.
"Jag är 32år"
Det kom som ett slag rakt i ansiktet. Bara 32år?! Jag trodde hon var minst 35år. Inte för att hon såg gammal ut eller så. Nej, tvärt om. Men vi brukade aldrig ha så unga lärare. Våra andra lärare var över 45år.
"Har du kille?"
Kom det som ett rop från en annan kille i klassen. Det blev sådär rysligt tyst igen. Var det bara jag eller rodnade hon? Hon tittade iallafall stumt ner i golvet innan hon såg upp igen med ett litet leende
"Nej, det har jag inte. Jag bor ensam".
Det var som om hoppet brast ut i mig som en blomma. Men samtidigt där inom mig visste jag att jag aldrig skulle få en chans av henne. Jag försökte fånga hennes blick men det var som om den smet undan! Hon var så nervös inför den nya klassen att hon inte kunde koncentrera sig på bara en person. Det ringde ut för rast. Jag röck till. Våra bänkar kunde man öppna "locket" på så att vi kunde lägga våra böcker där. Vi hade eget hänglås att fästa för säkerhetens skull. Min nyckel hade jag alltid runt handleden med ett gummiband så jag lätt kunde öppna låset. Jag glömde att ta bort pennan från bordet innan jag öppnade locket på den. Pennan halkade lätt ner på golvet. Jag suckade och lade böckerna prydligt i en hög innan jag böjde sig efter pennan. När jag satte sig upp igen mötte jag Susannes ögon och dom log på något sätt. Jag upplevde som en sorts trygghet och mod runt denna vackra kvinna. Jag släppte våran ögonkontakt och låste bänklocket igen. Jag gick förbi Susanne när jag gick ut från klassrummet. Jag kunde känna hennes blickar i nacken.

Den kvällen kunde jag inte sluta tänka på henne. Jag ritade hjärtan på flera papper och i varje hjärta fanns det en bokstav - "S". Jag var liksom helt varm i hela kroppen. Jag drömde om henne den natten. Jag kunde inte låta bli att fantisera sexiga drömmar om henne. Utan att jag själv märkte det började jag att onanera. Och när väckarklockan ringde på morgonen blev jag besviken. Kunde jag inte få stanna i de ljuvliga drömmarna tillsammans med henne? Men det var bara att stiga upp och fixa sig till skolan. Det var just då det slog mig. Det var ju alla hjärtans dag idag!

Vi skulle tydligen bara ha massa pyssel idag. Vi väntade alla desperat i korridorerna på att läraren skulle komma. Jag hoppades så innerligt att det skulle bli Susanne som skulle ha oss hela dagen idag. Mitt hjärta hoppade volter när jag såg henne gå i korridoren. Hon hade likadana kläder som hon hade igår fast denna gång var det en annan kjol som inte var lika tight och hon hade en annan vit skjorta med smala svarta streck på under koftan. Det var som om allt gick i slowmotion! Hon gick fram till dörren och låste upp så alla kunde gå in. När jag gick förbi henne upptäckte jag att hon bara var lite längre än mig. Hon måste vara ungefär 178cm. Jag satte mig vid min bänk och jag kände hur trött jag var. Susanne gick runt och delade ut färgade papper. När hon kom fram till min bänk frågade hon vilken färg på pappret jag ville ha. Jag blev generad. Sanningen var den att jag var färgblind. Jag såg nyanserna rött och blått otydligt och inte i rätt färg. Jag försökte artigt att peka ut det pappret jag ville ha. Men alla färgerna smälte bara ihop med varandra.
"Eehhm... Jag vet inte...", sa jag blygt.
"Vill du att jag ska välja åt dig?", svarade hon med len röst.
"Nej, eller jo, eller jag vet inte..."
Jag lade fingrarna mot pannan.
"Alltså... Det är såhär nu... Jag är en aningen färgblind så jag ser inte riktigt vilken färg som är vilken"
Hon måste sett att jag blev generad.
"Jaha! Det visste jag inte! Det är ovanligt för tjejer att vara det"
Jag försökte välja ut en bra färg iallafall. Tog i ett papper mellan pekfingret och tummen ur högen utan att dra ut den, höll den bara. Hon höll pappershögen i famnen. Jag kunde inte släppa blicken från hennes bröst.
"Ehhm... Det här är rött va?", frågade jag generat.
"Hehe... Nej, det är rosa...", svarade hon och log rart mot mig.
"Oj! Ehhm... Jaha..."
Jag blev ännu mer röd i ansiktet. Susanne skrattade smått och drog ut två papper ur högen som hon hade i famnen. Ett rött och ett vitt.
"Ehm.. Tack!", sa jag utan att se upp.
Jag försökte desperat att rita ett perfekt hjärta. Plötsligt knackade det på dörren och en annan lärare steg in. Hon gick fram till Susanne och dom pratade tyst så att man inte hörde. Men jag såg deras läppar röra sig och deras blickar var seriösa. Sen när de pratat klart gick läraren ut igen.
"Kan ni bara lyssna på mig en kort stund?"
Susannes röst överröstade allt annat ljud och klassen blev helt tyst.
"Vi har fått en ny rektor till skolan. Hon har bestämt att efter nästa vecka ska vi bära skoluniformer!"
Alla stelnade till sen kastade alla sig upp på bänkarna och jublade av lycka.
"Åh! Tänk om det blir värsta snygga kjolarna!"
Kom det från en tjej i klassen. Jag satt stumt kvar. Jag hatar verkligen att ha kjol på mig. Jag har alltid långbyxor på mig. Jag hatar verkligen mina ben... Jag såg ner på mitt vita papper. Klottrade på det med små streckgubbar. När jag såg upp igen bland allt jubel och hurrande, såg jag att Susanne såg på mig. Jag såg rakt in i hennes ögon men jag var för frustrerad för att känna någonting. Jo, kanske kände jag något längst där inom mig men inget mer. Jag bet surt mig själv i underläppen och gick med raska steg ut från klassrummet. Jag orkade inte vara där längre. Jag smällde dörren hårt bakom mig. Det var tomt i korridorerna, alla hade lektion nu. Jag hörde hur de andra elevernas jubel ekade i väggarna. Bakom mig hörde jag en dörr som öppnades. Jag kastade mig runt så snabbt att jag nästan föll om kull. Till min förvåning såg jag att det var Susanne.
"Hej"
Det kom nästan som en viskning från henne. Jag vände bort blicken.
"Varför gick du ut? Är du ledsen för något?"
"Som om du skulle bry dig?!"
Jag förundrades över mitt elaka sätt att vara mot henne. Det var inte hennes fel att jag skulle vara tvungen att bära kjol!
"Varför skulle jag inte bry mig?"
Jag svarade inte.
"Annelie... Är du sur över det där med skoluniformerna?", frågade hon och såg bekymrad ut.
"Ja... Jag tänker fan inte bära kjol!"
"Vadårå? Du skulle säkert vara jätte fin i kjol! Det slår jag vad om!"
"Nej!"
"Men varför är du så negativ mot dig själv?"
"Låt mig bara vara, okej?"
"Men varför vill du inte prata om det?"
"Jag är för maskulin för att bära kjol! Nöjd?!"
Förbannade kärring! Kunde hon inte bara låta mig vara ifred?
"Maskulin?!"
"Jag har sagt för mycket..."
Jag vände mig om för att gå därifrån då hon tog tag i min arm.
"Vafan menar du med "för maskulin"?!"
"Ingenting! Du ska fan inte lägga dig i mitt jävla fucking privatliv!"
Jag slet mig loss ur hennes grepp och sprang därifrån. Jag gick hem direkt efter det. Jag skulle aldrig mera gå tillbaka till skolan! Jag sket i allt. Jag orkade inte... Men det ändrades snabbt. En vecka senare på onsdagen var jag tillbaka igen. Skolan hade skickat ett paket hem till mig med min skoluniform. Men dom kunde bara glömma att jag tänkte ta på mig den!

Jag kände mig stark när jag kom in i klassrummet. Susanne kastade en förvånad blick på mig. Jag såg på henne att hon var missnöjd med mitt sätt att inte lyda skolans regler. Efter lektionen bad hon mig att stanna kvar.
"Vadfan håller du på med?!", röt Susanne ut mot mig.
"Vadå?!"
"Vadå "vadå"?!"
"Vadfan vill du säga?!"
"Skolan skickade uniformen till dig! Du ska bära den!"
"Jag har redan sagt att jag tänker inte bära kjol!"
"Det spelar ingen roll! Du ska ha på dig uniformen i skolan!"
Jag vände bort blicken. Jag orkade inte med hennes jävla tjat.
"Jag vill se dig ha på dig uniformen imorgon!"
"Jag tänker inte bära kjol!"
"Men vad är det som är så jävla farligt?!"
"Jag har ju sagt det! Jag är för maskulin!"
"Du är så jävla femenim som du kan bli!"
"Nej..."
"Nähä?"
"Nej... Jag är ju inte det..."
"Varför tycker du att du är maskulin?"
Jag såg upp i hennes vackra ögon... Jag måste berätta för henne...
"Jag... Är homosexuell"
Jag kände tårarna bränna i ögonen. Jag reste mig från bänken för att gå därifrån men Susanne stoppade mig.
"Vill du prata om det?"
"Vafan skulle jag vilja det för?!"
"Nej... Jag undrar bara... Om du berättar för mig så ska du få veta en sak du också..."
Jag kunde inte motstå att få veta hennes hemlighet så jag berättade min sanning för henne och ibland nickade hon förstående.
"Det var nog allt jag ville säga...", sa jag tillslut.
"Jaha... okej...", viskade hon och såg ner i golvet.
Jag väntade henne redo. Jag såg på henne att hon behövde betänketid.
"Jo... Jag har en hemlighet jag med. Fast jag lider inte av det så som du gör".
Jag såg förvånat på henne.
"Jag är också homosexuell".
"Va?!"
"Ja... Precis... Lustigt va?"
Hon rodnade. Jag kunde inte låta bli att le.
"Då är vi två!", sa jag och tog hennes hand.
Hon såg upp in i mina ögon.
"Ja... Du har säkert någon som du tycker om jätte mycket?"
Jag skakade på huvudet.
"Nej... Det har jag faktiskt inte"
"Vadårå? Något speciellt som hänt?"
"Ja... Hon liksom... Svek mig... Alla jag haft har bara varit en jävla massa players..."
"Åh... Jag är ledsen för din skull..."
Jag kände hur hon smekte min hand.
"Men du då? Har du någon?"
"Nej... Hon... Dog för 2år sedan i cancer"
Jag såg hur hon fick tårar i ögonen. Jag kramade om henne. Jag tyckte så synd om henne. Jag vet precis hur det känns att förlora någon. Hon kramade om mig hårt tillbaka. Jag kände hennes fuktiga, gråtfärdiga ansikte mot min hals. Mitt hjärta slog snabbt och jag kände hur varm jag var inombords. Jag pussade henne på kinden. Det var då jag insåg vad jag egentligen höll på med. Vafan gjorde jag så för?! Hon drog sig ur mitt grepp och såg på mig. Jag backade sakta, försökte nå handtaget bakom min rygg. Precis när jag tänkte öppna dörren och gå ut...
"Vänta!"
Jag hejdade mig hastigt. Vafan nu då? Hon tog tag i mig och drog mig intill henne. Jag hann aldrig riktigt reagera men jag kände hennes mjuka läppar mot mina. Hjärtat dunkade snabbt inom mig och jag kände en varm känsla i magen. Hennes tunga letade sig lätt in i min mun och hennes hand tog sig in under min tröja. Min mage spände sig kraftigt av välbehag. Vi båda hoppade till när klockan ringde in för nästa lektion. Jag kunde inte låta bli att skratta. Hon log rart mot mig.
"Ehm... Ja... Jag måste gå till nästa lektion"
"Ja... Hehe... Jag måste hålla en annan klass nu också..."
"Susanne...?"
"Ja?"
Jag kom inte på vad jag skulle säga. Jag var bara så jävla lycklig.
"Möt mig efter skolan på parkeringen sen Annelie!"
Vad nu? Skulle hon bjuda ut mig?
"Ehm... Okej!"
Hon log och gav mig en puss på munnen innan hon släppte ut mig ur rummet.

Resten av dagen gick verkligen i slowmotion. Det var säkert bara för att jag skulle träffa Susanne efter skolan. Min sista lektion var träslöjd. Jag sandpapprade med en suck av tråkighet. Och när äntligen skolan var slut rusade jag ut till parkeringen. Där, i en mörkblå bil satt Susanne. Hon vinkade glatt åt mig och jag kände en varm känsla av lycka svepa över mig. Jag öppnade bildörren och satte mig bredvid henne. Jag lade en suck och jag kände hur nervös jag var. Susanne såg förbryllat på mig.
- Hur är det Annelie?
Jag röck till och en rysning for över min kyliga kropp.
- Va? Nej, det är inget... Lite trött bara...
- Ljug inte för mig Annelie...
Jag mötte hennes blick. Hon var förbryllad.
- Okej, jag är bara orolig för att mina föräldrar ska tro att jag... liksom... är borta...
- Jag förstår dig... Men kan du inte bara säga att du gick hem till en kompis?
- Jag kan försöka...
Jag plockade lätt upp telefonen ur fickan och slog mammas nummer. Hon tog direkt att jag skulle vara med en "kompis".
Jag nickade åt Susanne som gav mig ett leende. Under bilfärden var vi ganska tysta. Men jag tror inte Susanne brydde sig så mycket. Hon var så koncentrerad på bilkörningen. Jag kände mig trött och sliten och kort därpå somnade jag.

- Vi är framme nu sömntuta!
Jag kände Susannes hand på mitt lår och mötte hennes blick. Nu var jag inte alls trött. Jag klev ur bilen och såg att hon bodde i ett stort vitt höghusområde. Susanne gick före mig och slog in en portkod och öppnade dörren åt mig. Hon förvånades nog över hur tyst jag var. Vi tog hissen upp och jag såg hur Susanne granskade mig uppifrån och ner. Men jag låtsades inte om det. När vi kom fram till hennes dörr så låste hon upp dörren med hemnyckeln. När hon öppnade dörren bytte hon plötsligt personlighet. Hon kastade in mig i lägenheten så hastigt att jag snubblade och föll till golvet. Snabbt var hon där och drog upp mig hastigt och tröck upp mig mot hallväggen. Hon hade raseri i sin blick. Vilken tur att hon hade stängt ytterdörren...
- Vafan är det med dig!?
Röt hon till mig.
- Vadå jag? Vad har jag gjort!?
- Vafan är du så jävla tyst för!? För det första ljög du för mig i bilen påväg hit, sen är du tyst som en mus utan att ens titta på mig! Håller du på bli sjuk eller något, är det något som är fel, vill du inte dethär!?
Jag bara såg på henne. Vad skulle jag säga?
- Ehm... Jag är bara nervös...
Hon mildnade till på en gång. Utan att jag hann reagera gav hon mig en kram. Jag slöt ögonen och kramade tillbaka. Det var som om allt försvann inom mig.
- Annelie?
- Ja?
- Jag älskar dig...
Jag kände hur hjärtat började slå snabbt.
- Jag älskar dig också... Massor...
Mina ögon mötte hennes. Hennes mjuka läppar mötte mina. Sakta började hon kyssa mig ner mot halsen. Jag blev upphetsad av det och jag drog av henne jackan. Då blev hon nästan som galen! Hon slet jackan av mig och hennes händer letade sig innanför min tröja. Jag kände hur min lust hade börjat tändas. Jag ville ha henne och det var nu! Utan förvarning drog hon med mig in på hennes rum. Där slet vi av oss kläderna och hon lade mig på hennes silkeslena lakan. Hennes läppar rörde sig över min kropp tills hon kom ner till mitt underliv. Hennes tunga lekte med min klitoris och jag stönade högt. Aldrig någonsin hade jag fått uppleva något så underbart och härligt! Efter en stund kravlade hon sig upp över mig och började kyssa mig igen. Hennes händer smekte mig ner mot mitt känsliga ställe igen och jag kände hur hon lekte med min klitoris. Jag försökte att inte stöna men det var svårt. Min andning var ojämn och kraftig. Mina händer började söka sig över hennes vackra kropp. Hon var varm av upphetsning och jag lät mig själv smeka hennes fasta skinkor. Jag började lite lätt att smeka lite mellan hennes ben. Jag kände hur hon spännde sig kraftigt och hennes magmuskler blev hårda som sten. Hela hennes underliv dunkade av kåthet och det gjorde mig mer och mer upphetsad. Hon stönade krafrigt när jag förde in två fingrar in i henne och jag kände hur våt hon var. Jag började pulla henne snabbt. Hennes behaglighetskänsla fick henne knäsvag. Hon drog ut fingrarna ur mitt underliv och båda hennes händer klämde hårt om min midja. Hon nästan skrek och andades tugnt. Det tog inte långt tid innan hon närmade sig det härliga jag vet att hon väntat på. Hennes slidmuskler stramade kraftigt åt runt mina fingrar och jag kände hennes spasmer som vågor forsa ur henne samtidigt som hennes safter började rinna förfullt. Hon nästan rev mig när hon kände sina spasmer. Hon var helt svettig och slut när hennes andning blivit normal igen. Hon höjde sitt huvud mot mig och såg mig i ögonen. Hon gav mig ett busigt men ändå förnöjt leende.
- Nu ska du också få njuta, viskade hon i mitt öra innan hon gav mig en kyss.
Hennes kyssar var intensiva och upphetsande. Hennes händer smekte min midja, ner till insidan av låret och till mina yttre blygdläppar. Hon verkade reta mig. Hon smekte mig över allt annat än på mitt känsliga ställe. Det gjorde mig ytterst irriterad och jag kände en känsla av beroende. Ville hon att jag skulle böna och be för att hon skulle framkalla en efterlängtad orgasm?
- Snälla...
Bad jag henne och hon fnissade mellan våra kyssar. Hon verkade ge med sig och började våldsamt smeka min klitoris. Njutningen for igenom mig som elektriska stötar.
- Vill du att jag för in mina fingrar in i dig, va, vill du det?
Fnissade hon retsamt.
- Ja, snälla gör det!
- Ursäkta? Jag tror inte att jag hörde dig?
- SNÄLLA! Jag vill att du för in dina fingrar in i mig! Ge mig en njutning!
Hon skrattade högt och förde bestämt in två fingrar in i mig. Jag trodde jag skulle komma av bara det, men jag lyckades hålla emot för att få njuta av allt hon hade att ge. Samtidigt som hon pullade mig kysste hon mina bröst. Ibland cirkulerade hon med sin tunga runt mina styva bröstvårtor. Jag kände hur hennes två fingrar pullade mig snabbt och intensivt. Hennes tumme hjälpte till på traven genom att leka med min klitoris. Jag nästan skrek ut när min orgasm började närma sig. Jag kände hur varje muskel i min kropp stramade åt, det gjorde nästan ont i mig. Hon höll kvar sina fingrar inom mig tills mina spasmer var slut. När hon drog ut fingrarna ur mig klappade hon lätt på mitt underliv innan hon kravlade upp bredvid mig. Jag var nästan sovfärdig. Jag var helt slut och jag kände hur våt jag var mellan benen efter det. Min kropp var även helt fuktig av svett. Susanne log mot mig och smekte mitt hår.
- Aldrig hade jag kunnat tänka mig dethär, men det var helt otroligt underbart.
- Jag håller med dig... Jag har aldrig upplevt något så underbart som du.
Hon gav mig en kyss på munnen och smekte mig lite lätt över min midja. Jag kände hur hon reste sig upp och drog ett varmt och härligt täcke över oss. Trotts att båda var genom svettiga var det härligt att ha ett värmande täcke över sig. Både hon och jag somnade tätt intill varandra med våra händer ihop i ett kärleksgrepp.

Efter att ha njutit många timmar bredvid Susanne i hennes säng, var det dags för mig att dra hem. Jag hann precis hem i tid innan mamma och pappa kom hem. På kvällen när jag skulle gå lägga mig låg jag och funderade på hur mitt och Susannes liv skulle se ut efter det som hände tidigare idag. Jag gissade mer på att hon skulle ge mig Mvg på varje prov även om hon inte fick det.

EmpertooniQ 2008.

Fler noveller av samma författare

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.