2x2 Killar del 3
Precis som Linus förutspått vaknar Isac tidigt nästa morgon, när han tittar på den digitala väckarklockan på Linus nattduksbord är den bara 03.47.
- "Linus," viskar han, "vill du gå ut och röka med mig?"
- "Vad är klockan?" mumlar Linus som svar.
- "Nästan tio i fyra," viskar Isac tillbaks.
Linus muttra något ohörbart och vänder på sig.
- "Snälla, jag vågar inte gå ut själv," vädjar Isac trots att det inte är sant.
- "Ställ dig fönstret eller använd balkongen då," muttrar Linus.
- "Men jag vill ha ditt sällskap," viskar Isac.
Linus suckar, han vet sen länge att det inte är värt att säga emot Isac när han väl bestämt sig för en sak.
- "Ok då, men sen vill jag sova mer," viskar han.
Isac ler och sätter sig upp, han väntar snällt på att Linus ska kliva upp ur sängen, istället för att kliva över honom.
Linus tittar lite på Isac innan han sätter sig upp, svänger benen över sängkanten och reser på sig.
- "Varför ska du tvunget upp och röka nu?" stönar han.
- "För att jag inte rökte igår," svarar Isac som om det var det naturligaste i världen att gå upp före kl 04.00.
Linus bara suckar och drar på sig sina kläder och en tjocktröja.
Isac tar sig ur sängen, klär på sig och letar fram sin munkjacka.
- "Tänker du gå till skolan idag?" frågar Linus.
Isac skakar på huvudet.
- "Vi ska se till att få hem Zack och Fredrik, vilket betyder att vi antingen tar en taxi eller att Zack låter mig köra hans cross," svarar Isac.
Linus nickar eftertänksamt samtidigt som han kollar att cigarettpaketet och tändaren ligger i tröjfickan.
- "Kom nu, vi kan prata mer om dedär sen, när Melina och mamma är borta," tycker Linus och går bort till dörren, låser upp den och kliver ut i hallen.
Isac följer efter honom ut ur rummet, nerför trappen och vidare ut på altanen, barfota.
- "Hur länge har du varit förälskad i mig?" frågar han när Linus stängt dörren.
Linus tittar lite fundersamt på Isac.
- "Jag vet inte riktigt, sen du började ettan tror jag," svarar han.
- "Var det därför du började prata med mig på en gång, trots att jag var helt ny och började årskursen under dig?" frågar Isac.
Linus tänder en cigarett och nickar.
- "Du var liksom, söt, det är du i och för sig fortfarande, men du såg så oskyldig ut med ditt änglalika ansikte."
Isac höjer förvånat ena ögonbrynet och lutar sig mot Linus bröstkorg när han ställer sig brevid honom.
Linus drar ett bloss och blåser ut röken i örat på Isac, som ryser i hela kroppen och darrar till.
- "Var inte du trött nyss?" mumlar han och snor cigaretten.
- "Jo, men jag blir kåt bara av att titta på dig," svarar Linus, "dessutom, nån form av straff ska du ha för att väckte mig."
- "Oops."
Linus skrattar sitt mjuka skratt och smeker Isac över håret.
- "Jag älskar dig kortis," säger han.
- "Jag älskar dig också, långskonk," säger Isac tillbaka och drar ett bloss.
- "Titta på soluppgången Isac," säger Linus, "är den inte vacker?"
Isac tittar upp mot himlen i öst och nickar.
- "Den är så vacker, lika vacker som du," håller han med.
Linus skrattar igen och snor tillbaka cigaretten när Isac tagit ytterligare ett bloss. När han sen fimpar står Isac kvar med blicken på den allt rödare himlen.
- "Det kommer bli varmt idag," mumlar han.
Linus nickar, tar Isac's hand och lägger märke till att den fortfarande är lindad.
- "Kom nu, jag ska hämnas, och sen sova tills det är besökstid," säger han och drar med sig en motvillig Isac in.
Isac vill vara kvar ute och titta på soluppgången, men när ytterdörren väl är stängd och låst vaknar lusten att få se Linus vackra kropp naken igen.
När de kommer upp på rummet är Isac så snabb med att låsa dörren att Linus inte hänger med.
- "Hur ska du kunna hämnas, sötnos, om jag är med på allt?" frågar han och ler retsamt.
Linus rycker lätt på axlarna innan han tar de få stegen fram till Isac och kysser honom.
Isac börjar hungrigt kyssa tillbaka och Linus smeker av Isac tröjan, så snart är alla kläder av och Isac börjar backa mot sängen, drar Linus med sig.
När Isac’s knäveck slår emot sängkanten faller han bakåt och landar på rygg, med Linus över sig, de makar sig till rätta och Linus lägger upp Isac’s fotleder mot sina axlar och tränger sig in i honom.
Trots Linus försök att dämpa Isac's stönanden, med ena handen över hans mun, hörs snart ett lågt knackande på dörren.
- "Tänk inte ens tanken, du stannar här," viskar Linus till Isac innan han drar sig ur honom och kliver ur sängen.
Isac låter benen falla ner på sängen och drar upp duntäcket till hakan samtidigt som han tittar på Linus.
Linus drar på sig sina boxers, mörkblå siden med snobbentryck, och går bort till dörren, låser upp och öppnar.
- "Vad vill du?" väser han till Melina.
- "Jag kan inte sova, jag har skola om några timmar bara, så kan ni vänta med att jöka tills jag har gått?" ber hon.
- "Visst, förlåt," säger Linus snopet, med mjukare ton, "hur visste du?"
- "Inte så svårt att gissa, jag har ju också legat med Isac," svarar hon med ett leende och pussar sin storebror på kinden innan hon tassar tillbaks till sitt rum.
Linus stänger och låser dörren igen innan han går tillbaka till sängen, kryper ner under täcket och kysser Isac.
- "Vi måste vänta tills hon gått till skolan," viskar Linus.
- "Men, vi kan ju inte bara avbryta mitt i," viskar Isac tillbaka.
- "Vi måste, älskling," viskar Linus och lägger handen på Isac's mage.
Isac suckar och trycker sig lite mot Linus.
- "Då tänker jag sova istället," viskar han och stänger ögonen.
Linus tittar förundrat på Isac, han fattar inte att Isac kan somna så fort bara för att han bestämmer sig för det. Han suckar och beslutar sig för att sova han också.
Fredrik har legat vaken hela natten, orolig över Zack då han haft så hög feber, så gäspnigarna avlöser varandra.
- "Hur är det med honom?" frågar han den ena av de två läkarna som tagit över från sjuksystrarna.
- "Febern håller på att ge med sig, men det är antagligen på grund av de brutna revbenen," svarar läkaren.
- "Brutna revben?" frågar Fredrik och höjer ena ögonbrynet.
- "Ja, han har brutit tre revben, två till vänster och ett till höger," svarar samma läkare.
- "Och du menar att revben som brutits kan orsaka feber?" frågar Fredrik igen.
Läkaren nickar bara och börja badda Zack's panna, där några svettpärlor brutit fram.
Fredrik kastar en förstulen blick på klockan och ser att den börjar närma sig halv sju, sen låter han blicken vandra bort till fönstret. Himlen utanför är nu klarblå och solen skiner.
- "Vi skulle ha träffat våra kompisar i skolan idag," mumlar han.
- "Jasså? Ja, men dom kommer nog hit idag också," säger läkaren.
- "Vadå 'idag också'?" frågar Fredrik och tittar på henne.
- "Ja, det var två pojkar här igår, en lång och en kortare, det berättade Emelia, sjuksystern, för mig," svarar hon.
Fredrik höjer båda ögonbrynen innan han kommer på vem Emelia är.
- "Är inte Emelia hon som hämtade dig och honom?" frågar han lågt och knycker på nacken mot den andra läkaren.
Den kvinnliga läkaren nickar bara till svar.
- "Om du inte tänker hjälpa mig här, din homofob, får du banne mig hjälpa någon annan," säger hon barskt, vänd mot den manlige läkaren som hoppar till och kilar iväg.
Fredrik tittar efter honom med ett litet triumferande leende på läpparna.
- "Där fick han allt," säger han, "men hur visste du?"
- "Din pojkvän här har mumlar 'Fredrik' hela natten, och jag antog att det är du som är Fredrik," avbryter hon.
Fredrik tittar förvånat på henne och mumlar.
- "Tjejer har en läskig uppfattningsförmåga."
Läkaren uppger ett lite skratt, mjukt som en vinds smeknig.
- "Jag heter Issy förresten," säger hon vänligt.
Fredrik nickar bara och tittar på medan hon byter till ett annat våtomslag att lägga på Zack's panna och sticker termometern i mungipan på honom.
- "Han sa att han mådde bra. Trots att han darrade i hela kroppen, läpparna också, men han sa ändå att han mådde bra," mumlar han.
Issy vrider lite på huvudet och tittar på Fredrik.
- "Och nu känner du dig elak för att du inte trodde honom?"
Frågan låter mer som ett påstående i Fredriks öron och han nickar, rädd att rösten inte ska bära.
- "Du räddade livet på honom genom att inte tro på honom, så känn dig inte elak," säger hon.
Termometern piper till och Issy tar den.
- "Febern har sjunkit," säger hon lättat, "den är nere på 38,2 grader nu, vilket betyder att ni kan åka hem idag, om den inte går upp igen."
Fredrik nickar bara igen och fortsätter hålla blicken på Zack.
Zack har börjat röra på sig lite och det rycker i ögonlocken på honom, men han öppnar inte ögonen.
Issy tittar lite från Fredrik till Zack innan hon tar bort det nu nästan torra omslaget från Zack's panna.
- "Klarar du dig ensam en lite stund?" frågar hon.
När Fredrik återigen nickar skyndar hon iväg med rullbordet framför sig.
Fredrik väntar tills han inte kan höra ljuden från Issy's steg längre, sen sträcker han över ena armen och rör vid Zack's kind.
- "Vakna sötnos, vi får åka hem när Isac och Linus kommer," viskar han.
Zack mumlar något ohörbart, men ögonen förblir stängda.
Fredrik lägger märke till det och sätter sig upp, slänger benen över sängkanten och tänker resa på sig, men det går inte så bra. Han kommer på fötter men sitter snart på knä på golvet, och undrar hur han hamnade där, och snart går det upp för honom vad som hänt.
- "Zack, jag kan inte känna mina ben," gnäller han.
Då blir det fart på Zack, han slår upp ögonen och sätter sig upp, varpå han tittar på Fredrik som sitter på golvet i sjukhusskjorta och blodröda sidenboxers.
- "Varför hamnade du på golvet?" frågar han mjukt.
- "Jag skulle flytta över till din säng," snyftar Fredrik.
- "Knasboll, har inte läkarna informerat dig om förlamningen?"
Fredrik skakar på huvudet och känner hur det bränner bakom ögonlocken när han ser Zack's förvånade ansiktsuttryck.
- "Vänta lite så ska jag hjälpa dig upp," säger Zack och spanar ut mot korridoren innan han svänger benen över sängkanten och reser på sig.
- "Sötnos, du får inte, du har tre brutna revben," protesterar Fredrik när Zack tar tag under hans armar och lyfter.
Zack avfärdar Fredrik's protester men grimaserar av smärta när han lyfter upp sin pojkvän och sätter honom på sin säng.
- "Jag ser ju att det gör ont, du borde ha larmat istället," säger Fredrik tyst och känner hur en ensam tår letar sig ner för hans kind.
Zack skakar på huvudet och placerar en kyss på Fredriks läppar.
- "Dumheter," säger han, "jag älskar dig."
Fredrik kan inte låta bli att skratta åt Zack's snorkiga uttal.
- "Jag älskar dig också, men du får inte plåga dig själv," säger han.
Zack gör en ansats att krama Fredrik men låter bli då det gör för ont.
- "Hej, ni lever ser jag."
Zack är den som hoppar högst, men Fredrik är snabbast att vända sig om.
- "Hoppsan, skrämde jag er?" frågar Isac retsamt, "du är vit som ett lakan Zack."
Zack bara grimaserar mot Isac.
- "Din lilla dvärg, hur länge har du stått där?" frågar han.
- "Jag kom precis, varför har ni fortfarande sjukhuskläder på er?" frågar han.
- "Issy har inte kommit tillbaka ännu, det är hon som ska skriva ut oss," svarar Fredrik och tittar på den tomma platsen brevid Isac, "vart är Linus?"
- "Ute vid crossen," svarar Isac.
- "Hej på er."
Hörs en kvinnoröst bakom Isac som får honom att hoppa högt.
- "Hämnden är ljuv, eller hur Fredrik?" säger Zack och flinar.
Fredrik nickar och vänder sig till kvinnan bakom Isac.
- "Hej Issy, får vi våra kläder nu?" frågar han.
Issy ler och nickar.
- "Kan du gå Fredrik?" frågar hon samtidigt som hon låser upp garderoben med killarnas kläder i.
- "Nope, jag känner inte benen från låren och neråt, men jag kan röra dom lite," svarar han.
Issy räcker honom hans kläder.
- "Hur kom du över till Zack's säng?" frågor hon.
- "Zack lyfte upp mig efter att jag åkte i golvet," svarar han och börjar dra på sig de gråsvarta Cheap Monday jeansen.
Issy höjer på ögonbrynen och ger Zack hans kläder.
- "Zack, du får inte lyfta något, definitivt inte Fredrik, på minst en månad, och sen ska du tillbaka hit och röntgas," säger hon strängt.
Zack bara rycker på axlarna.
Isac, som hittills stått tyst, tittar från den ena till den andra.
- "Vad menar du med att du inte kan gå?" frågar han Fredrik.
- "Jo, nu är det så att jag är förlamad, lille Isac," svarar Fredrik retsamt.
- "Förhoppningsvis temporärt," lägger Zack till och pussar Fredrik på kinden innan han klär på sig.
Fredrik har nu fått upp jeansen till låren, han har tagit på sig sin HIM t-shirt också.
- "Isac, kom hit," säger han.
Isac kommer på en gång, han fattar vad Fredrik vill ha hjälp med, tar tag under hans armar och lyfter. Samtidigt tar Zack tag i hällorna på jeansen och drar upp dem.
- "Tack," säger Fredrik, när Isac satt ner honom igen, och knäpper byxknappen.
Zack och Fredrik klär på sig klart medans Isac följer efter Issy för att hämta en rullstol.
När han kommer tillbaka med rullstolen hjälper han Fredrik från sängen och ner i den, enbart för att Zack inte får lyfta, han orkar inte egentligen.
Linus tittar förvånat på Fredrik när han kommer ut i rullstol.
- "Vad i.." börjar han.
- "Jag är förlamad, förhoppningsvis temporärt, från låren och neråt," avbryter Fredrik honom.
Zack, som har händerna på handtagen, tittar smått roat på Linus.
- "Och jag har tre brutna revben. Crossen är bara skrot."
Linus bara skakar på huvudet och tittar på Isac för att få bekräftat att dem bara driver med honom, men när han ser uttrycket i Isac's ansikte fattar han att det är sant.
- "Men, hur tar ni er hem då?" frågar han tillslut.
- "Jag får väll ringa mamma," svarar Fredrik likgiltigt.
- "Jag vet inte om jag vågar visa mig hemma," säger Zack tyst.
Fredrik tittar upp på Zack, tar fram mobilen (som mirakulöst klarat sig), och ringer sin mamma.
- "Hej mamma, det är Fredrik. Ja, jag mår bra. Kan du komma och hämta mig och Zack? Han kan inte åka hem till sig, du vet varför. Vart vi är? På sjukhuset."
Fredrik pratar med en osedvanligt lugn röst, för att inte oroa sin mamma mer än nödvändigt, men de andra hör ändå att Liz är orolig när hennes röst tränger igenom.
- "Hon är här om 20 minuter," kungör Fredrik när han lagt på luren.
Zack andas lättat ut, tacksam över att Fredrik's mamma låter honom följa med hem till dem.
- "Vad tror du att hon gör när hon får veta att det var jag som körde?" frågar han tyst, "och att vi är tillsammans."
Fredrik rycker bara på axlarna.
- "Hon förstår nog att det inte är ditt fel," svarar han uppmuntrande, "dessutom vet hon att jag är homosexuellt lagd, och hon blir nog bara glad när hon får veta att jag är ihop med dig."
Fredrik ler mot Zack, tar hans hand och pussar handryggen.
- "Hur kan du vara så säker på att hon bli glad?" frågar Zack skeptiskt.
- "För att hon har varit orolig varje gång jag tagit hem någon ny. Och dig känner hon ju." svarar Fredrik och släpper hans hand.
Isac och Linus står bara och betraktar sina kompisar, och lyssnar.
Isac viskar något i Linus öra och pussar honom på kinden.
Linus nickar, nästan omärkbart, och fäster åter blicken på Zack.
- "Zack, kom hit ett tag," säger han.
Zack går fram till dem.
- "Visst fyller du 19 snart?" frågar Isac.
Zack nickar.
- "Och visst vill du dela ditt liv med Fredrik?" frågar Linus.
Zack nickar igen.
- "Varför skaffar ni inget eget?" frågar Isac.
- "Du skulle komma ifrån dina föräldrar." skjuter Linus in.
Zack rycker på axlarna.
- "Då måste vi hitta ett handikappanpassat hus, för både jag och Fredrik vägrar bo i lägenhet. säger han.
Linus nickar.
- "Vi tänkte att vi kunde hjälpa er att leta om ni vill flytta ihop." säger Isac.
- "Och vad får ni två ut av det?" frågar Zack slugt.
- "Det blir roligare att hälsa på er då, och ingen som ropar att man ska vara tyst och gå och lägga sig, inga jobbiga gapiga syskon," svarar Isac oskyldigt.
- "Aha, ni vill ha en tillflyktsort," säger Zack och flinar.
- "Nja, vi tänkte faktiskt mest på att du och Fredrik är vuxna, har gott om pengar och behöver lite mer privatliv," säger Linus.
Zack nickar eftertänksamt.
- "Varför ville ni bara säga det till mig?" frågar han sen.
- "Det skulle vara kul att ge Fredrik en överraskning, " svarar Isac.
- "Zack, kom nu, mamma är här." säger Fredrik högt när han ser sin mammas bil komma rullande över parkeringen.
Zack tittar på sina luriga kompisar en gång till innan han går tillbaka till Fredrik och sätter sig på huk brevid rullstolen.
- "Vill du flytta ihop med mig?" frågar han lågt.
Fredrik tittar förvånat på honom.
- "Du menar, i ett eget hus?" frågar han.
Zack nickar.
- "Tänk över saken på vägen, vi pratar om det på ditt rum sen," viskar han och kysser Fredrik innan han reser sig igen.
Liz kliver ur bilen lagom för att se sin son bli kysst av sin bästa vän och kan koppla ihop ett och annat, men så ser hon vad det är Fredrik sitter i och får brottom fram honom.
- "Men herre gud, vad har du råkat ut för?" frågar hon förfärat.
- "Vi var på väg hem på Zack's cross i lördags natt när vi blev påkörda av en röd bil," svarar Fredrik lugnt.
Liz tvingar sig själv att ta ett djupt andetag för att lugna ner sig.
- "Ajdå, men seså, hoppa in i bilen nu så får ni berätta på hemvägen," säger hon.
Zack rycker på axlarna, tar tag i handtagen och rullar Fredrik fram till bilen så han kan flytta över till baksätet.
Zack lyckas få av bakhjulen och trycka ner handtagen på rullstolen så att den går att få ner i bagageluckan, sen sätter han sig i baksätet brevid Fredrik och ropar hej då till Isac och Linus.
Isac vinkar för att visa att de hört honom, sen tar han Linus hand och drar med honom tillbaka till cykelstället där crossen står.
- "Var inte dedär Isac och Linus?" frågar Liz när hon satt sig i bilen.
- "Jo, de ska väll hem till Linus, de har ju huset för sig själva hela dan," svarar Fredrik.
Zack tittar på Fredrik och ser hur det glimmar i hans brungula ögon när han säger det sista, och han kan inte låta bli att le.
Fredrik sneglar lite på Zack, ser hans leende och pussar honom på kinden.
- "Ska du eller jag berätta för henne?" viskar han.
- "Du," svarar Zack samtidigt som Liz får igång motorn.
- "Jag önskar att jag hade råd med en ny bil," muttrar hon och lägger i ettan.
Den gamla, beigefärgade Volvon rullar ut från parkeringen och vidare ut på vägen, och Fredrik börjar berätta vad som hänt sen han och Zack lämnade Isac's hus. Han utelämnar ingenting, speciellt inte att Zack haft hög feber under natten och fortfarande kan ha spår av det.
Liz sneglar på Zack's bleka ansikte i backspegeln.
- "Det låter som om du ska lägga dig och vila när vi kommer hem, Zack," säger hon när Fredrik pratat klart.
Zack himlar med ögonen, men vet bättre än att säga emot Liz, eftersom hon bara vill hans bästa och alltid varit mer som en mor för honom än hans egna.
Fredrik har gissat fel angående Isac och Linus, de ska hem till Isac och hämta lite saker som han ska ta med hem till Linus och när Isac kliver in genom den alltid olåsta dörren får han syn på sin colaflaska.
- "Titta, Sara har inte ens rört den," viskar han överraskat till Linus.
Linus nickar, lika överraskad han, och tar av sig skorna.
- "Hoppas hon ligger och sover," viskar han.
Isac nickar, tar upp flaskan från golvet och smyger upp för trappan till sitt rum med Linus tätt bakom sig.
Väl inne på rummet stänger Isac dörren och vrider om nyckeln. Han drar snabbt fram sin trunk under sängen medans Linus tar fram kläderna ur garderoben och lämnar kvar det han vet att Isac inte använder.
Isac tar emot kläderna och packar ner dom så dom ligger ordentligt, sen packar han ner colaflaskan från hallen, den som stått uppe på rummet hela tiden och allt annat som inte blivit uppätet.
Linus tittar på allt Isac packar ner i trunken utan att fatta hur allt får plats.
- "Är du klar?" viskar han.
- "Snart, ska bara packa ner Kingdom Hearts och lite annat," svarar Isac samtidigt som han packar ner några TV-spel till och drar igen dragkedjan.
- "Nu," viskar han.
Linus tassar bort till dörren, lyssnar efter ljud och låser upp och öppnar. Ingen Sara så vitt han kan se, så han visar åt Isac att han ska komma.
Isac lyfter tyst upp den tunga trunken och tassar, så tyst det går, bort till Linus och ut ur rummet.
De klarar sig ner i hallen och drar på sig skorna, Isac får syn på Sara's jacka och letar snabbt fram ett oöppnat ciggpaket ur hennes jackficka och stoppar det på sig.
Sen smyger han och Linus ut och bort till crossen, men precis när Isac satt sig bakom Linus med trunken på ryggen kommer Sara utstörtandes.
- "Din lilla skit!" skriker hon, "jag visste väll att det var du!"
- "Gasa," väser Isac panikslaget till Linus.
Linus släpper kopplingen så fort att crossen är på väg att stegra, men klarar det och kör ut på vägen, men Isac är fullt medveten om att Sara's fingrar nästan fått grepp om handtagen på trunken och hans hjärta dunkar i 180.
På vägen hem till Linus slappnar Isac av mer och mer, även hans hjärta har lugnat sig, och han sitter lutad mot Linus rygg med slutna ögon och ett triumferande leende.
När Liz parkerar bilen och stänger av motorn 45 minuter senare skakar Fredrik om Zack.
- "Vakna sötnos, vi är hemma," säger han glatt.
Zack rör sig inte, svarar inte.
- "Zack?"
Fredrik skakar honom igen, lägger örat mot hans bröstkorg och konstaterar att han lever, så han lägger handleden mot Zack's panna istället.
- "Mamma, Zack är glödhet!" ropar Fredrik ut till Liz som är vid bagageluckan.
Liz skyndar sig att fixa i ordning rullstolen och ställer den vid bildörren så Fredrik kan ta sig ur bilen.
- "Är du säker?" frågar hon oroligt när Fredrik rullar undan en bit.
När han nickar sträcker sig Liz in i bilen, känner på Zack's panna, knäpper loss bältet och drar ut honom ur bilen.
- "Orkar du ha honom i knät?" frågar hon.
Fredrik nickar, lägger i bromsarna och tar emot Zack när Liz sätter honom i knät på honom för att kunna stänga och låsa bilen.
- "Vilken tur att huset redan var handikappanpassat när vi flyttade hit." mumlar hon.
Liz tar tag i handtagen på rullstolen och kör fram honom till dörren.
- "Öppnar du? Din bror är hemma så det borde vara upplåst." ber hon.
Fredrik trycker ner handtaget, dörren glider upp och Liz kör in honom i hallen där hon stannar för att ta av sig skorna.
- "Ska vi lägga honom på soffan?" frågar Fredrik.
- "Ja det kan vi göra," svar Liz.
Fredrik släpper då taget om Zack's midja och rullar försiktigt in i vardagsrummet där hans lillebror sitter och tittar på TV.
- "Kan du flytta över i fåtöljen, Jimmy?" ber Fredrik.
Jimmy tittar storögt på sin bror och flyttar på sig.
- "Vad är det med Zack? Och varför sitter du i rullstol?" frågar han försiktigt.
Fredrik försöker lyfta över Zack i soffan, men när han är på väg att tappa honom tar Jimmy över.
- "Tack, det är svårare att lyfta honom när jag sitter i den här," konstaterar Fredrik.
- "Vad är det som har hänt?" frågar Jimmy igen och lägger en filt över Zack.
- "Vi blev påkörda på väg hem från Isac i lördags, och sen dess har det varit sjukhuset, tills mamma kom och hämtade oss idag. Zack har feber på grund av att han har tre brutna revben, och jag är temporärt förlamad," svarar Fredrik.
- "Temporärt? Betyder det att du kommer att kunna gå igen?" frågar Jimmy igen.
- "Förhoppningsvis, om operationen gick rätt," svarar Fredrik, förvånad över sin brors trevliga sätt.
Både Jimmy och Fredrik vänder sig mot dörren när Liz kommer in i vardagsrummet med kalla handdukar.
- "Jag måste börja med maten nu, klarar ni av att sköta Zack?" frågar hon sina söner.
Fredrik nickar, tar emot handdukarna och lägger en av dom på Zack's panna, samtidigt som han hör sin mamma försvinna ut i köket.
- "Är du och Zack tillsammans nu?" frågar Jimmy.
Fredrik tittar lite suspekt på honom.
- "Ja, hur visste du det?" frågar han långsamt.
- "Det syns på dig när du är singel eller inte, dessutom är du trevligare och mer avslappnad när du har pojkvän, för då har du ingen överskottenergi som du tar ut på mig." svarar Jimmy.
Fredrik rodnar lite och tittar ursäktande på honom.
- "Det är lugnt storebror," säger Jimmy och ler.
Fredrik besvarar leendet, byter ut handduken och drar ner Zack's filt lite så han kommer åt ta dra av honom t-shirten.
Jimmy sätter sig i fåtöljen och återgår till att titta på TV.
Linus och Isac har precis klivit innanför dörren när Melina ropar.
- "Isac, du har telefon! Det är någon Sara!"
Isac tittar skrämt på Linus, tar av sig skorna och går ut i köket. Han tar telefonen från Melina som återgår till sin frukost.
- "Hallå?" säger han tyst i luren.
- "Isac, varför i helvete tog du mina cigg?" fräser Sara.
- "Hur fick du tag på dehär numret?" frågar Isac och ignorerar hennes fråga.
- "Enkelt, det var bara att snoka igenom ditt rum," svarar hon med överlägsen ton.
- "Har du varit på mitt rum? Du vet att du inte får gå in dit," fräser Isac tillbaka.
- "Än sen då? Du är ju i alla fall inte hemma, dessutom vill jag fortfarande veta varför du tog mina cigaretter," säger hon med samma ton.
- "Du tog mina i lördags, ett oöppnat paket, så jag tog tillbaks det," säger Isac och använder sig av samma överlägsna ton som sin syster.
- "Din lilla skit, om du inte kommer hit med dom ögona böj berättar jag för morsan att du röker," hotar hon.
- "Jaha, gör det då, hon kommer i alla fall aldrig att tro dig," säger Isac och ger ifrån sig en uttråkad suck.
- "Vad fan, då kommer jag över till Linus och slår ihjäl dig!"
Isac hör på Sara's röst att hon är riktigt förbannad och säger trotsigt,
- "Gör vad fan du vill, du hittar ändå inte hit."
Och så lägger han på luren.
Linus kommer in i köket lagom för att se Isac sjunka ner på knä på golvet och går fram till honom.
- "Hur är det? Vad sa hon?" frågar han mjukt och sätter sig på huk.
- "Hon hotar med att komma hit och slå ihjäl mig om jag inte kommer hem och lämnar ciggpaketet till henne," viskar Isac.
Linus lägger handen på Isac's axel och får honom att titta upp.
- "Hon hittar inte hit, våran adress finns inte att hitta ens på internet. Det finns inte en chans att hon lyckas." säger han.
Isac kastar en blick på Melina, hon nickar för att han ska förstå att Linus talar sannig.
Linus lägger märke till att Isac inte litar helt på honom, men han klandrar honom inte eftersom han vet hur svårt Isac har att lita på andra.
Isac möter Linus blick igen, det finns fortfarande tvivel i hans ögon som talar om att inte vet riktigt om han ska lita på vad de säger till honom eller inte.
- "Kom igen Isac, så går vi upp med trunken," säger Linus.
- "Förvarna om ni ska ha sex, så jag hinner sätta på lite musik," säger Melina.
Isac och Linus bara stirra på henne, röda i ansiktena.
- "Visst," mumlar Isac och reser på sig.
- "Ropa om mamma kommer hem," säger Linus innan han reser sig, går ut i hallen och tar med sig trunken upp.
- "Bara så du vet, Linus vet allt om oss, han har vetat det länge," mumlar Isac.
Nu är det Melinas tur att stirra på Isac.
- "Hur visste.."
- "Han listade ut det efter ett tag," avbryter Isac, "men nu ska jag upp, så Linus inte tror att jag är otrogen."
- "Varför honom? Varför inte jag?" frågar hon.
Isac blir lite överrumplad över frågan.
- "Man blir inte ihop med sin bästa kompis lillasyster, och jag attraheras mer av killar än tjejer," svarar Isac och går ut ur köket.
- "Kom igen Zack, vakna nu," bedjar Fredrik.
Han tittar på Zack's fridfulla, bleka ansikte som är glansigt av svett.
- "Mamma, jag får inte ner febern!" ropar han.
- "Klä av honom, se till att kyla ner honom!" ropar Liz tillbaka.
Fredrik drar bort filten helt och går sen på skärpet och byxorna, men bordet är ivägen när han ska dra av dem.
- "Behöver du hjälp, storebror?" frågar Jimmy.
- "Du får jätte gärna flytta bort bordet lite mer," svarar Fredrik tacksamt.
När Jimmy skjutit undan bordet lite mer får Fredrik mer svängrum och drar snabbt och lätt av Zack's byxor. Fredrik känner att Zack's kropp är lika varm som hans panna så han lägger de kalla handdukarna över sin pojkväns kropp innan han byter ut den i pannan, tacksam över att hans mamma kom med så många handdukar.
Snart kommer Liz tillbaka in i vardagsrummet igen, hon har med sig varsin tallrik till Fredrik och Jimmy.
- "Tack mamma, men jag är inte hungrig," säger Fredrik.
- "Jag vet, men jag vill inte att du ska bli sjuk du med, dessutom behöver du inte bli smalare," säger hon och ställer ner tallrikarna på bordet.
Fredrik suckar och vänder rullstolen.
- "Kan jag äta med pinnar?" frågar han.
Liz nickar och går ut i köket igen.
- "Kan jag också få det?" ropar Jimmy.
När Liz kommer tillbaka har hon två par kinapinnar med sig och varsitt glas apelsinjuice till dem.
- "Här har ni, jag sitter i köket, det har kommit lite post jag måste gå igenom," säger hon och går tillbaka ut i köket.
Fredrik tittar lite på Jimmy innan han tar pinnarna och börjar äta.
- "Fredrik."
Fredrik vänder sig, så gott det går, i rullstolen och tittar på Zack.
- "Hej där," säger han och lägger ifrån sig pinnarna.
- "Är vi hemma?" mumlar Zack.
- "Ja, vi är hemma, prata inte," svarar Fredrik mjukt och vänder rullstolen igen så han sitter med ryggen mot bordet.
Jimmy hör ömheten i Fredrik's röst och blir nästan svartsjuk på Zack, men skjuter bort de tankarna så gott det går.
Fredrik smeker försiktigt Zack's lena kind innan han känner på pannan igen, den är fortfarande varm.
- "Du har fortfarande feber, ett tag var jag rädd att jag skulle förlora dig," mumlar han.
Zack tittar på honom genom halvslutna ögon.
- "Jag.."
Fredrik avbryter honom genom att lägga pekfingret mot Zack's läppar innan han placerar en fjäderlätt kyss på dem.
- "Prata inte, du behöver vila," viskar han.
Varken Fredrik eller Zack märker att Jimmy iakttar de med stigande avund, utan en aning om varför.
- "Är Zack vaken? Jag tyckte jag hörde er prata."
Fredrik vrider lite på huvudet och får syn på Liz i dörröppningen. Han nickar och ser i ögonvrån hur Jimmy snabbt vrider sig bort för att återgå till sitt TV-tittande.
- "Visst har ni TNBC?" frågar Zack plötsligt.
Både Jimmy och Liz ser helt förvirrade ut.
- "The Nightmare Before Christmas," översätter Fredrik, "ja vi har den."
- "Kan vi.."
- "Nej, Zack, du ska vila," avbryter Fredrik på en gång.
Zack muttrar något ohörbart och gör en ansats att vända på sig, men Fredrik tar tag i hans överarm och pussar honom på kinden.
- "Förlåt sötnos, men du får titta sen när du mår bättre," mumlar han.
- "Ok," säger Zack uppgivet och ligger kvar på rygg.
Liz betraktar killarna en stund innan hon yttrar sig.
- "Jimmy, Fredrik, ät upp nu, jag tänker inte kasta en massa mat."
- "Men mamma, jag är inte.."
- "Gör bara som hon säger älskling," mumlar Zack innan han sluter ögonen och somnar.
Fredrik känner sig förrådd, men fattar vad Zack syftar på och vänder sig igen.
- "Måste jag till skolan i morron?" frågar han.
Liz tittar lite förvånat på honom.
- "Jag vill vara hemma och ta hand om Zack tills han är feberfri," förklarar Fredrik.
- "Ok, men bara tills Zack är frisk nog att gå till skolan, tänk på att ni tar examen om lite mer än två månader, så du måste plugga hemma," tycker hon.
- "Ok," säger Fredrik, "Det är en juste deal."
Liz blir överraskad över Fredrik's snabba beslut, hon har aldrig varit med om att han gått med på att studera hemma tidigare.
- "Får jag också stanna hemma?" frågar Jimmy.
- "Vad har du för anledning?" svarar Liz snabbt, beredd på frågan.
- "Men Fredrik får ju," börjar han.
- "Fredrik har varit med om en olycka som placerat honom i en rullstol, och han ska ta hand om Zack och plugga medans jag jobbar," avbryter Liz vasst.
- "Om Fredrik får, får jag också," muttrar Jimmy.
- "Och vad i helvete är det som får dig att inbilla dig att du ska få göra allt som jag gör?" fräser Fredrik, "du går i nian, du är fanimej tre år yngre än mig."
Han har tappat tålamodet totalt beträffande Jimmy, han är trött på att den bortskämda snorungen får allt han pekar på och får sin vilja igenom hela tiden, och kastar en blick på sin mamma.
- "Men.." försöker Jimmy.
- "Ett nej är ett nej, Jimmy. Vill du att jag ska dra in månadspengen för dig och ge dig TV och dator förbud?" frågar Liz, "du måste få bra betyg så du kommer in på gymnasiet."
Med de orden vänder hon på klacken och masherar ut ur vardagsrummet igen.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Forts i del 4
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Varför fick den här serien ett så abrupt slut???
Hela sajtens vackraste kärleksberättelse! Snälla, skriv mer!
Den här berättelsen är bara hur bra som helst. Den är händelserik, romantisk.. och typ, allt som behövs. Jag kan ibland störa mig på att de hela tiden kallar varandra "älskling" men det är egentligen inget att haka upp sig på...
Hur går det med Emo & Mimrik förresten? Den är också jättebra :)
Keep up the good work! ^^
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Vacker? Jösses, det här är ju en massa dravel som är kopierat rätt ifrån en kiosklitteratur på rea. Det är nog med att det är orealistiska karaktärer, det är dessutom aptråkigt och långrandigt.