Ett lotteri

---

---

Ett lotteri



När jag kom in i utrikeshallen och såg kön baxnade jag. Det var knappt jag kunde se incheckningsdisken borta vid horisonten. Jag ställde min sist i kön och svor lågt för mej själv. Det stod några killar framför mej som hörde mitt mumlande. En av dom vände sig om och sa.
- Vi skall bara vara borta i två veckor. Tror du vi får vi hinner checka in på den tiden?
- Det vete fan, muttrade jag. Det ser dystert ut.
De var tydligen tre grabbar i sällskapet och de gapskrattade bara.
- Dystert? Det är inte tal om att vara dyster. Vi skall vara borta i två veckor och fan i mej skratta hela tiden. Också flabbade alla tre.
Bakom mej fylldes kön på. Närmast bakom stod fyra tjejer och spanade fram mot incheckningsdisken och förfasade sej över den långa kön.
Grabbarna framför mej gick igång när dom fick syn på tjejerna och började burra upp sej så gott dom kunde klockan sex på morgonen.
Jag hann uppfatta att tjejerna tydligen skulle bo på samma hotell som killarna och man konstaterade glatt att de skulle träffas på hotellet.
Incheckningsdisken åt upp kön ganska kvickt och jag fick lämnat av min väska och gick upp i avgångshallen.
Det var en trekvart kvar till boarding, så jag gick till baren och fick beställt en öl och tittade mej omkring efter en plats att sitta. De tre killarna från kön vinkade på mej. Dom hade en ledig stol vid sitt bord.
Jag slog mej ner och frågade vart dom skulle.
- Playa de Ingles, sade dom. Och du?
- Samma, svarade jag.
- Vilket hotell skall du bo på?
- Hotell Tica, svarade jag och fick ett tjut till svar.
- Fan, där skall vi också bo. Kul! Reser du ensam?
- Ja, det var inte så tänkt från början, men så blev det. Jo, jag reser ensam.
- Djävligt bra, sa en av killarna. Perfekt. Dom där tjejerna vi snackade med i kön, dom skall ju bo på Tica också. Dom var fyra. Det kommer att gå fint det här. Välkommen i gänget.
Jag tittade på killarna. Dom var nog några år yngre än jag, 25 år kanske. Jag var trettio. Skillnaden var hanterlig. Det kanske inte skulle bli så farligt med ensamheten?
- Jocke, sa en killarna och sträckte fram handen.
- Hasse, svarade jag och tog handen
Det var Jocke, Gustaf och Magnus. Isen var bruten och vi konstaterade att vi hade en halvtimme kvar till boarding och bestämde oss för att klämma en öl till.
- Den vändan står jag för, sa jag. Lite inkilning får man väl bjuda på.
- Det var som fan, svarade Gustaf. Du är en man som vet att föra sig. Å mina och mina kamraters vägnar ber jag att få framföra ett varmt tack.
Det blev allmänt skratt och Jocke och jag gick bort till baren för hämta mer pilsner.
Det tog några minuter innan vi var tillbaka vid bordet och satte ner glasen på bordet.
Gustaf tittade noga på mej.
- Får man fråga om civilståndet?
Jag såg lite undrande på honom.
- Ogift, svarade jag. Varför frågar du?
Han drog lite på det.
- Jo, tjejerna från kön har varit här och hört sig för!
- Om mitt civilstånd?
Killarna fyrade av en skrattsalva.
- Dom är nog bara intresserade av ett eventuellt stånd. Om det är civilt eller inte tror jag att dom skiter i, sa Magnus.
- Nej, sade Gustaf. En av tjejerna var här och frågade om vi var singlar och det är vi. Men vi visste inte hur du hade det med sådant!
Jag tänkte efter. Min sambo hade dragit iväg med en företagare i databranschen för ganska precis två månader sedan. Så nog fan var jag singel.
- Jodå, svarade jag. Jag är singel.
- Då behöver vi inte bekymra oss om sådant, sa Magnus.
Jag fattade inte riktigt vad det var som pågick.
- Vad ville tjejerna? undrade jag.
- Dom sitter en bit länge in. Ser du dom? Undrade Gustaf.
- Ja, lite till höger?
- Ser du blondinen?
- Visst, hon med tuttarna?
- Just! Hon kom till bordet och frågade om vi var singlar. Och det sa vi att vi var, allihop. Jag tog mej friheten att svara för dej också och det blev ju bra.
Jag sög på min öl och funderade lite.
- Undrar varför dom frågade? undrade jag.
- Dom håller på att koka ihop något. Titta på dom! Gustaf satt så att han kunde se tjejerna utan att vända på huvudet.
- Vänd er inte om allihop på en gång, era sopprötter. Det ser ju ut som ni satt på en tennismatch för fan. Dom sitter med huvudena tätt ihop och pratar. Synd att vi inte kan höra!
Jag kastade en blick över axeln. Jodå, där satt dom och lutade sig framåt över bordet och såg ut som om dom hade en jättekonspiration på gång.
- Ja, ja. Gäller det oss, så får vi väl reda på det så småningom, sade Gustaf som verkade vara filosofen i sällskapet. Nu händer det något, fortsatte han. Blondinen är på väg hit. Fan, hon kanske kommer med ett oanständigt förslag!
- Det vore djävligt välkommet i så fall, muttrade Jocke.
Blondinen kryssade mellan borden på väg fram mot oss.
Vi drog samman våra stolar och drog till oss en ledig stol från grannbordet.
- Var så god och sitt min sköna, sade Gustaf och slog ut med handen.
Kortklippt, blå ögon, jeans och ett linne med tämligen frikostig urringning som visade på ett par intressanta bröst på en kropp som även i övrigt såg välsvarvad ut.
Fräsch som en nyponros var hon.
Hon var nog inte mer än 20-25 år och såg lite förläget generad ut.
Hon satte sej och såg ut som hon skulle säga något, men kom av sej.
Hon harsklade sej lite och så försökte hon igen.
- Vi har ett förslag, sade hon lite tveksamt.
- Jaha, sade jag lite frågande.
- Jo, sade hon. Vi har faktiskt tänkt dra lott om er! Hon rodnade lite när vi skrattade åt henne.
Men hon gav sej inte.
- Vi har tänkt oss så här, för ni skall vara borta i två veckor också eller hur?
- Just det, sa Jocke.
- Så här hade vi tänkt, fortsatte hon. Det blir dragning på flygplatsen i Las Palmas.
Ni kommer att få ett spelkort var. En knekt. Vi tjejer kommer att ha var sin dam.
Innan bagaget kommer, så skall det vara färdigt. Då skall hjärter, spader, klöver och ruter dam ha hittat var sin knekt. Varje par tar sitt bagage och åker till hotellet. Den tid vi är på Playa de Ingles skall dom vara sambo. Ingen vet vem som får vem!
Grabbarna var dödstysta.
- Har ni kommit på detta nu på morgonen? undrade jag.
- Ja, här i baren, svarade hon.
Gustaf var den som samlade ihop sig snabbast.
- Kan vi få fem minuter att prata ihop oss på? undrade han. Vi skickar bort en kille till er om ett ögonblick. Är det okey?
Hon såg lite lättad ut. Nickade och pilade iväg bort till de andra tjejerna.
Det var tyst kring bordet.
Jocke sörplade i sej det sista ur sitt ölglas.
- Vad fan säger man om ett sådant förslag? undrade han.
Gustaf tog en kluck ur glaset.
- Intressant, men inte genomförbart, sade han och lät lite ledsen på rösten.
- Varför inte? undrade Jocke.
- Vi bor tre i en lägenhet och jag råkar veta att dom bor två och två. Han tittade på mej. Och du har ett enkelrum?
- Nej, jag har ett dubbelrum och jag har betalat för det också. Faktum är att jag reser med två flygbiletter också. Varför, det kan vi ta sedan, men så är det.
- Ja djävlar, sade Gustaf. Dom har två rum och det har vi också. Då var det klart.
- Vad skall vi säga? undrade Magnus, som varit tystlåten hela morgonen. Vi har bara några minuter på oss, sedan är det boarding.
- Vad säger du? undrade Gustaf och tittade på Jocke.
Jag tittade ner i ölglaset och lyssnade.
- Egentligen är det ganska riskfritt, menade Jocke. Vi skall inte gifta oss med någon av dom. Det gäller bara två veckor och så länge kan man ju stå ut med vilken djävla räpa som helst. Men det kan bli ganska rart också, om man har lite tur!
Jag tycker vi säger ja!
- Är detta mötets mening? undrade Gustaf.
Vi nickade allihopa.
- Vem skall gå bort till dom? undrade Magnus.
- Jag tror du är äldst, sade Gustaf till mej. Se det som ett förtroendeuppdrag.
- Okey, sade jag och rest på mej och gick bort till tjejernas bord. Jag kände killarnas blickar i ryggen.
Det började glesa ut i baren nu. Många hade gått till gaten och väntade där, så det fann några tomma stolar.
Jag drog fram en stol till damerna bord och satte mej.
Det var fyra snygga tjejer det var inget snack om den saken. Två blondiner och två brunetter. Det var definitivt inga häxtjut.
Undrar hur fan dom har kommit på den här idén, flög det genom mitt huvud. Men skit i det nu.
Dom tittade uppmärksamt på mej.
- Vi har pratat lite och kommit överens om att säga ja, sade jag lite tyst.
Dom började fnittra lite generat.
Blondinen med tuttarna körde handen i handväskan.
- Gitte heter jag, föresten.
- Hasse, svarade jag.
Hon gav mej fyra knektar i handen.
- Ni skall ha var sin knekt. Vi har var sin dam. I Las Palmas vet vi vem som får vem!
Är det okey?
- Finemang, svarade jag. Och paren bor i tillsammans den tid vi är där?
- Det är det som är meningen
- Okey, svarade jag. Vi ses i Las Palmas, om inte tidigare.
- Du, sade hon. Ni får inte visa korten! Inget fusk!
- Jag lovar. Föresten så kan ingen av oss veta vad ni har för kort. Det är svårfuskat.
- Jag delar inte ut korten förrän vi ska ha dragningen, sa hon.
- Okey. Vi ses! Hej på er.
Jag gick tillbaka till killarna som nu var lite i uppbrottsstämning. Nu gällde det att pinka och gå ombord på planet.
Jag var ute och slog en sjua ihop med Gustaf.
- Du, sa Gustaf. Undrar vem som skall hålla i denna snorren innan morgonen gryr?
- Det är väl inte första gången man har undrat det!, kontrade jag.
Vi gick ut till dom andra och vaktade handbagaget medan dom pinkade, sedan var det högsta fart mot gaten.
Fem och en halv timme i ett trångt flygplan är inte roligt. En långfilm förströdde en och en halv timme för mig och bok hade jag med mig, så tiden gick ganska fort.
De andra killarna satt långt ifrån mej och var tjejerna satt visste jag inte. Så jag hade ingen att prata med utan jag fick sitta med mina egna funderingar.
Egentligen skulle jag gjort denna resan med min sambo, men hon hade som sagt dragit iväg med en datanörd med eget företag.
Hon hade kommit hem till mig för att plocka ihop sina ägodelar, som jag förståndigt nog hade plockat ihop och lagt i en sportbag. Det var mest kläder och lite andra småsaker.
- Har du sett bilen? hade hon frågat.
Jag bekände att jag inte hade sett bilen.
- Titta ut då, sa hon, gick fram till fönstret och pekande på en herrans bred Mercedes med imponerande samlig siffror och bokstäver på bagageluckan.
Den såg dyr ut.
- Och du den där resan till Gran Canaria, den kan du glömma. Vi åker till Thailand om två veckor.
- Jaha, sa jag. Gör du det. Också gick hon.
Så hade jag blivit singel igen.
Fort kan det gå, som flickan sa.
Jag funderade på vad jag hade framför mej. Två veckor med en vilt främmande kvinna. Hur skulle det gå? Eller skulle tjejerna backa? Det räckte ju om en föll bort, så var det stopp för rummens skull.
Jag bestämde mej för att inte grubbla på detta utan låta det gå som det kunde.
När flygvärdinnan kom förbi bad jag henne om två gin tonic. Jag var inte den som brukade hinka i mej särskilt vårdslöst, men jag kände att jag behövde något mycket stärkande. Vi skulle landa om en halvtimme.
Som vanligt var det kaos efter landning. Alla reste sig på samma gång och mittgången var massivt packad av människor som stod blick stilla i de mest fantastiska ställningar, fastlåsta i varandra.
Jag satt kvar en stund och väntade på att det hela skulle lösa upp sej. Jag hade en skvätt gin tonic kvar att pyssla med.
Till sist kom jag ur planet och ner i ankomsthallen där bagagebanden fortfarande stod stilla. Jag såg mej omkring, men mina nya kamrater syntes inte till.
För att synas bättre gick jag undan från passagerarna som trängdes runt bagagebanden för att komma åt sina bagage först av alla.
Jag stod ensam och lutade mej mot väggen och väntade.
Så kom killarna.
- Tjena, sade Gustaf. Har du sett tjejerna?
- Inte ett spår. Det är väl inte så där djävla säkert att dom kommer heller. I vilket fall som helst, här har ni var sin knekt. Vilken knekt det är spelar ingen roll. Vi vet inte vilken tjej som har vilken färg.
Jag gav killarna var sitt spelkort och tittade på mitt, det som blev över. Klöver knekt. Det var väl lika bra som något annat.
Lite började jag få känslan av att dom drivit med oss, när plötsligt fyra tjejer kom ut från damtoaletten. Det var våra tjejer.
Bagagebanden startade med ett litet ryck, men något bagage kom inte ännu.
De kom fram till oss med Gitte, en av blondinerna i täten.
- Hej, sa Gitte. Vi var lite rädda att vi inte skulle hitta er.
Hon vände sig till sina kompisar, som såg tämligen förskräckta ut och tittade lite försagt på oss.
- Det är väl inget att vänta på, sade Gitte. Vi går fram till er en i taget och visar vårt kort. Den som har en knekt i samma färg ger henne en kram och så går ni och hämtar ert bagage och sätter er på bussen och bokar in er på hotellet. Konstigare än så är det inte.
Magnus, som inte brukade säga så mycket, sa inget nu heller, men han hade ett brett leende på läpparna.
- Du börjar Pernilla, sa Gitte och en av brunetterna steg fram och höll sitt kort framför Gustaf. Hon höll kortet så att vi inte kunde se.
Gustaf skakade på huvudet och hon tog ett steg åt sidan och ställde sig framför Magnus och höll upp kortet.
Magnus tog ett steg framåt och lade armen om henne.
- Vi går och tittar efter bagaget, sa han tog hennes hand och så försvann dom i vimlet kring bagagebandet.
- Det gick fort, sa Gustaf och tittade efter dom.
- Asta, din tur, sa Gitte och en av brunetterna klev fram till Gustaf och höll upp sitt kort.
Gustaf skakade på huvudet. Jag tittade uppmärksamt på Asta. Hon var alldeles förbannat snygg, med en hållning som vore hon drottning av Saba. Ett lite nervöst leende hade hon i ansiktet..
Hon höll upp kortet framför mej. Klöver dam. Här var alltså min kvinna för de närmaste två veckorna.
Sakta tog jag ett steg framåt och lade handen på hennes höft, lät handen glida bakom henne och drog henne försiktigt till mej.
Det kändes i kroppen att hon var rädd, men hon dolde det så gott hon kunde.
- Vi går och försöker få tag på vårt bagage, viskade jag i hennes öra och tog henne i handen.
Jag vände mej till Gustaf och Jocke.
- Vi ses. Hej då.
Nu hade bagaget börjat komma fram på banan och vi ställde oss så att vi hade rimlig utsikt över vad som kom.
- Känner du igen din väska på detta avståndet? undrade jag.
Hon nickade till svar.
- Där kommer den, sa hon plötsligt.
- Vilken? undrade jag. Den svarta med röd rem?
Hon nickade och jag tog ett par steg framåt knuffades lite och fick tag på den i sista ögonblicket.
Vi stod tillsammans och väntade på min väska. Jag såg den på långt håll och det var inga svårigheter att få tag på den.
Så stod vi där och tittade på varandra.
- Vänta, så fixar jag en vagn, sade jag och pilade iväg och slet loss en ur den långa raden av kärror som stod utefter ena kortväggen.
Jag slängde upp väskorna på vagnen.
- Nu går vi, sade jag. Det finns väl bussar utanför.
Hon såg fortfarande lite nervös ut.
- Ursäkta mej, jag har glömt en sak. Jag vet att du heter Asta. Jag borde väl ha presenterar mej. Hasse heter jag och jag ber om ursäkt för att det kommer lite sent.
Hon skrattade till lite.
- Det är inte så lätt att hålla på formerna i sådana här lägen. Hon log lite.
- Så du förlåter mej då?
Jag fick ett leende igen.
- Självklart.
Vi såg en representant från vårt charterbolaget stå vid utgången och frågade henne var vår buss stod. Plats åtta, sa hon och pekade.
Det var inte svårt att hitta bussen. Chauffören langade vant in vårt bagage och vi gick ombord och satte oss.
- Vet du hur lång tid det tar till Playa de Ingles? undrade Asta.
- Lite drygt en halvtimma, men vi skall nog stanna vid flera hotell, så vi skall nog räkna med närmare timman, svarade jag.
Men det gick bra. Hotell Tica var tredje hotellet, så vi var framme efter en knapp trekvart.
Det var ungefär 10 sällskap som skulle bokas in på hotellet. Det var vi, fyra par, och en fem, sex familjer till.
Jag tittade på killarna med sina nya tjejer. Dom såg ut som vilka unga par som helst. Magnus stod och höll envetet sin tjej i handen och hon verkade trivas gott med den behandlingen.
Gustaf hade fått Gitte, och stod med armen om hennes midja och smygtittade ner i hennes urringning. Det är klart att hon visste det. Sådant vet tjejer alltid. Det är bara vi grabbar som tror att dom inte märker det, men hon tycktes uppskatta intresset.
Ingen av oss talade med varandra. Varken tjejerna eller killarna.
Efter en stund fick vi nycklar. Asta och jag hamnade på tredje våningen. Hiss och balkong med utsikt över poolområdet.
Lägenheten var okey. Ett vardagrum kombinerat med ett minikök och en sängkammare. Fräscht badrum och rimlig kökutrustning.
Jag ställde in Astas väska i sängkammaren och min på soffan i vardagsrummet.
Klockan var nästan halv tre lokal tid.
Asta stod lite rådvill mitt på vardagsrumsgolvet och såg lite vilsen ut.
- Jag har ett förslag, sa jag.
Hon tittade på mej, men sade inget.
- Jag föreslår att vi går ner till playan och tar ett dopp, så kroppen förstår att det är semester. Sedan tittar vi oss omkring lite och går och äter en sen lunch och drar en vinare. Kläderna vi har på oss är väl inte riktigt för detta klimatet heller. Det är bäst att byta till något mer passande.
- Det tycker jag låter bra, sa hon och verkade lite lättad. Kanske hade hon trott att jag skulle dra in henne i sängkammaren på stuts och utkräva mina samborättigheter?
- Du klär om i sängkammaren och jag här ute! Blir det bra?
- Kanon, tyckte hon och gick in och stängde om sej.
Jag rev runt i väskan och fick tag på ett par shorts och en kortärmad tröja. Ett par vita sockor och sandaler fick bli pricken under i:et.
Jag gick ut och ställde mej på balkongen och tittade ut över poolen. Några barnfamiljer, men mest pensionärer. Ja, ja det var väl vad man kunde vänta sej. Och inget ont i det.
Plötsligt hörde jag en kötted från sängkammaren. Och en till. En riktigt svavelosande ramsa. Det var så det blixtrade och jag inbillade mej att jag kände en svag lukt av ozon, som efter ett rejält åskväder.
Jag knackade på dörren och ropade.
- Vad händer?
Dörren for upp och hon kom ut alldeles svart i ansiktet.
- Jag har ju för helvete glömt min baddräkt, sa hon.
- Du behöver väl inte ta i så för det. Att få tag på en baddräkt här kan väl inte vara svårt.
- Men jag har ju två baddräkter hemma. Köper jag en här så har jag tre. Och jag hade tänkt slippa hålla så hårt i pengarna, men nu ryker ju några hundra till en baddräkt. Hon var så arg så hon hade inte långt till tårarna.
Jag tittade på henne, Hon hade bytt till en enkel kjol och ett litet linne. Nu kunde jag inte klaga på snål urringning.
Det tog inte lång tid för mej att bestämma mej.
- Nu gör vi så här, sa jag. Vi går ner till playan som vi har bestämt. Jag råkar veta att det finns baddräkter där. Vi köper en eller två. Vi får vi se vad vi bestämmer oss för. Sådana löjliga missöden som att glömma baddräkten skall väl inte förstöra två goa veckor för dej. Kom igen nu Asta. Baddräkterna betalar jag.
Hon såg på mej med en blandning av avsmak och överraskning.
- Du skall väl inte betala mina baddräkter!
- Varför inte? undrade jag. När allt kommer omkring så har du blivit hopparad med en knekt med klöver.
Allvarligt talat, så förstår jag att du är ledsen och jag vill väldigt gärna göra dej glad igen. Jag har råd med det, för jag hade planerat för en mycket dyrare två veckor än vad detta kommer att bli.
Hon tittade lite konstigt på mej.
- Bara för att göra mej glad igen? undrade hon.
- Ja, jag vet hur djävla ynkligt det kan kännas om man har glömt någonting viktigt, speciellt när det är lite snålt med pengarna.
Sörj inte för detta nu. Kom så går vi.
Jag tog en liten kasse med mej. Där fanns sololja och ett solglasögon och lite andra småsaker.
Hon följde snällt med.
Det tog inte mer än fem minuter att gå ner till playan.
Jag hade varit i Playa de Ingles för en fem, sex år sedan och antog att det var sig likt.
Jag drog med Asta mellan stånden på strandpromenaden.
- Här finns baddräkter, sa jag. Titta om det är något som du tycker om.
Hon kastade sig in mellan raderna av baddräkter och det första hon gjorde var att kolla priset.
- Vad står euron i, undrade hon.
- Drygt nio kronor, svarade jag.¨
- Det är inte så dyrt här, sa hon lite tveksamt.
- Köp två, sa jag. En liten oanständig rackare, som du kan ha på playan och en lite sedligare som du kan vid poolen om vi skulle vilja stanna där någon dag.
- Två? sa hon tveksamt.
- Ja, så har du att byta med också. Jag har förstått att det inte är så bra om flickor blir kalla om stjärten. Dom kan bli med barn då!
Hon hade en baddräkt i handen och såg sig om efter ett provrum och hittade ett strax intill oss.
Hon försvann bakom skynket i provrummet och jag stod och hängde utanför.
Plötsligt stack hon ut huvudet.
- Kom och titta, sa hon.
Jag stack in huvudet i provhytten och tittade på henne.
- Vad tycker du, undrade hon.
- Är detta den anständiga eller den oanständiga? undrade jag.
- Den anständiga, sa hon och log lite åt mej.
- Milde herre Gud, signe du och råde, mumlade jag.
För första gången nådde hennes leende ögonen. Jag log tillbaka.
- Ta den, du är jätte fin. Men det hade du varit utan baddräkt också.
Återigen nådde leendet ögonen.
Hon kom ut från provrummet med baddräkten i handen.
- Ska jag verkligen köpa två? undrade hon.
- Ja, det skall du, sa jag och försökte låta bestämd på rösten.
Om den baddräkten jag nyss sett var den anständigare av de två som vi skulle köpa, så måste ju materialkostnaden för den andra baddräkten vara försumbar. Flickan i kassan skulle kunna slå in den i kvittot.
Nå, det var inte för mej att bekymra mej om. Baddräkter valde hon själv. Jag skulle bara betala.
Hon styrde mot provrummet igen och tittade efter mej. Jag vinkade åt henne och ställde mig utanför och väntade.
Det tog en stund innan hon stack ut huvudet och frågade vad jag tyckte.
Jag tittade bakom draperiet och tittade på henne.
Det var en baddräkt som var minimal. Det var inte en sådan där med snöre i röven, men när det gällde hennes kropp så var det inte mycket man behövde gissa, när hon hade den baddräkten på sig.
- Vad tycker du? undrade hon.
- Köp den, sa jag och drog ut huvudet ur provhytten.
Jag hade gjort en liten grovkalkyl över det här med baddräkter och kommit fram till att det kunde kosta mig ungefär en tusenlapp i svensk valuta.
Det slutade på 475 i svenska pengar. Så jag kom undan billigt.
Asta klagade.
- Det är inte rätt att du skall betala mina baddräkter.
Jag flinade lite åt henne.
- Nu är det ju så att vi gett oss in ett spel både du och jag. Vi skall leva tillsammans i två veckor och ett par baddräkter kan väl inte vara det värsta problem vi har att lösa tillsammans. Jag tror att det kan vänta betydligt svettigare uppgifter framför oss!
Jag tittade på henne och såg ett leende rycka i ena mungipan.
- Du är ju fan inte klok, sa hon. Eller också, tillade hon lite eftertänksamt, så är du det.
- Vi får väl se hur det förhåller sej med den saken, muttrade jag och tog ner två stora handukar från en ställning och gick bort till kassan och betalade.
Asta tittade på mej.
- Vad skall vi med handukarna till?
- Det är sandstrand här. Vi behöver något att ligga på.
- Vad kostade dom?
- 40 kronor styck. Inget att bråka om.
Vi gick ner i sanden på playan, det var gott om plats. Jag bredde ut badhandukarna jag köpt och rotade in min lilla väska efter sololja.
Asta plockade fram en baddräkt och började fixa på sej den.
Jag slängde av mej shortsen, badbyxor hade jag under, så det var inga problem.
Jag tittade på Asta. Hon var vacker. Jag vet att det är näst intill omöjligt för en man att titta på en kvinna utan sexuella bitankar, men likväl. Asta var vacker, alldeles förbannar vacker. Inte kallt vacker som en marmorstaty, utan varmt vacker.
Jag kände att jag stod och tittade på henne med hängande haka.
Jag tog mej samman.
- Ursäkta att jag tittar på dej, men du är så andlöst vacker.
Hon tittade på mej som jag var från en annan planet.
- Ta inte i så, Hasse. Det var första gången hon använde mitt namn.
- Jag tar inte i. Men nu badar vi.
Hon galopperade iväg mot vattenbrynet som en ung gasell med mej stormande efter.
Det var långgrunt och hur högt man än försökte lyfta benen när man sprang ut i vattnet, så snubblade man ganska snart och då gick vattnet inte mer än upp till knäna.
Jag såg henne falla framför mej strax innan jag själv gick på öronen i vattnet.
Hon vadade ut några meter framför mej och jag kom i kapp henne just som hon doppade sej med en knäböjning. Jag slängde mej i vattnet och tog några simtag och kom fram till sidan av henne.
Hon böjde på knäna och fick huvudet under ytan ett ögonblick och dök upp igen frustande som en säl.
- Det är ju underbart, sa hon och skrattade mot mej.
Hon stod till midjan i vattnet och vattendropparna blänkte som prismor på huden
Jag kom nära henne och lade handen på hennes höft.
Nu såg jag henne klart. Vattnet gick lite över höfterna och hon log mot mej och såg lycklig ut.
Baddräkten var tydligen inte av bästa kvalité, bröstvårtorna syntes genom det tunna tyget. Hon kände väl att jag tittade på henne, och tittade ner på sina bröst och lade armarna i kors över brösten.
Sedan tittade hon på mej, tog ner armarna från brösten och sa.
- Jag bryr mej inte om att du ser mej. Jag trodde inte att det skulle bli så här.
Innan jag hunnit fråga vad hon menade hade hon kastat sej iväg och simmade sakta ut mot djupare vatten. Våghöjden var säkert över 70 centimeter och det är mycket när man simmar. Jag såg henne på en vågtopp några meter framför och simmade raskt åt det hållet. Det var fortfarande inte djupt. ställde jag med upp, så gick inte vattnet mer än upp på halva bröstet på mej.
Jag simmade upp vid sidan av henne.
- Här är underbart, sa hon.
- Sant, men simma inte längre ut nu. Det är gul flagg.
- Vad betyder det?
- Varning. Starka strömmar. Var försiktig. Och vi skall vara försiktiga. Nu går vi upp och torkar i solen.
Vi gick upp och satte oss på våra handdukar. Det var halvmycket folk på playan. Ung och gamla om varandra. Lyssnade man på språken, så hörde man tyska, holländska, engelska och skandinaviska tungomål. Det var varmt i solen och vi torkade upp ganska kvickt.
Asta lade sej på handduken och kisade upp mot mej.
- Tycker du baddräkten är för genomskinlig? undrade hon
- Nu har du ju torkat lite, det är nog bara när du är riktigt våt som den är lite tunn. Bry dej inte om det. Du behöver inte skämmas över det som lyser igenom.
Skall vi gå upp och försöka få tag på lite mat?
Hon nickade och satte sej upp.
Innan vi gick tog jag handukarna och gick ut i vattenbrynet och skakade sanden av dom och lyckades trycka ner dom i min lilla väska.
Vi promenerade på strandpromenaden och såg oss om efter någonstans att äta.
Det var restaurang intill restaurang, så det var egentligen inte fråga om att leta, utan om att välja.
- Vi tar en med mycket folk. Där det är mycket folk, där brukar maten vara bra, tyckte jag.
Asta nickade.
- Vad tror du om det här stället?
- Det är säkert lika bra som något annat, menade Asta. Och jag är hungrig!
Vi botaniserade lite i menyn och bestämde oss för en köttbit med sallad och bakad potatis. Och en karaff husets röda vin till det.
Det tog inte mer än 5 minuter innan maten stod på bordet.
Det var gott. Vinet var ett enkelt, spanskt bordsvin och långt ifrån dåligt.
Vi satt så vi kunde människorna passera på strandpromenaden utanför restaurangen. Det passerade långa och korta, fula och vackra människor i revy framför oss.
Vi satt och smuttade på vårt vin under tystnad.
- Du Asta, sade jag. Du måste berätta hur ni kom på idén med att dra lott om oss!
Hon tittade lite långt på mej innan hon svarade.
- Det började egentligen i går kväll. Vi satt hemma hos Gitte och delade på några flaskor vin. Gitte hade nyss gjort slut med en kille som var ett riktigt bomskott. Han härjade runt med andra tjejer och dessutom började bli elak mot henne.
Gitte var lite ledsen, för hon tyckte att han var så go när dom träffades.
Så det blev det lite snack om hur man träffar killar.
Det var prat om dans och krogar och sådant.
Hon smuttade på vinet innan hon fortsatte.
I alla fall så kom vi fram till att det var slumpen som avgjorde vad man fick tag på.
Någon sa att det hade varit lika bra att gå fram till vilken kille som helst på gatan och fråga om han var singel. Om han svarar ja, så säger man, ”Nej inte nu längre” och ta med sej honom hem.
Jag skrattade till lite.
- Det ligger något i vad du säger.
Hon log lite och fortsatte.
- När vi ställde oss i kön på flygplatsen och vi fick klart för oss att ni skulle bo på samma hotell, så började Gitte snacka om att vi skulle hänga på er. Det blev sådant där tjejsnack ” vilken tycker du är sötast” och sådant smålarv.
Men Gitte var på hugget.
” Är dom singlar så drar vi lott om dom” menade hon. Det var väl ingen som tog det riktigt på allvar. Men Gitte tog mod till sej och gick bort till er och frågade. Det var när vi satt i baren på flygplatsen.
Jag nickade.
- Sedan gick allt av bara farten. Jag var tveksam, men som Gitte sa, ” Hade det känts bättre om du hade fått dansa med honom en stund först?” och de andra tre var med utan minsta tvekan. Pernilla tyckte att, fan 2 veckor, det gäller ju inte livet.
Till sist enades vi och Gitte gick bort till er med förlaget om lottning. Och nu sitter jag här med dej!
- Ja, herre gud så det kan gå, sa jag och skrattade till lite.
- Hur är dom andra killarna? undrade Asta.
- Dom verkar väl vara fina killar allihop, men jag känner dom inte, svarade jag.
- Känner dom inte? Ni reser ju ihop!
- Nej, det gör vi inte, sa jag och berättade om hur det hade gått till på flygplatsen.
Hon strök med handen över ansiktet i en uppgiven gest.
- Så vad du säger är, att om du inte hade hamnat vid dom här killarna i kön, så hade det inte blivit något?
- Så är det. Dom hade en lägenhet tillsammans och jag ett dubbelrum ensam.
Plötsligt började hon skratta.
- Tala om slump och lotteri, detta är otroligt.
Vi satt och pratade en stund och kände att vi var ganska trötta. Vi hade varit uppe sedan klockan fyra i morse bägge två.
Jag betalade och vi började dra oss mot hotellet.
- Vi måste hoppa in på super mercadon intill hotellet och köpa lite för morgondagens frukost, sade jag. Vad har du för frukost vanor. The eller kaffe?
- Kaffe, sa hon. Och du?
- Kaffe, men jag hade klarat mej med the också. Vi köper kaffe, lite bröd och rökt skinka. Några ägg också, det kan vara gott på morgonen. Kommer du på något mer?
- Vatten måste vi nog köpa. Kranvattnet skall man inte dricka säger dom.
- Lite vatten också. Och lite balkongvin!
Det var snart gjort att handla det vi skulle ha. Och det stod inte långt på förrän vi var uppe på hotellet igen.
Jag gick ut på balkongen och tittade. I bortre ändan av poolen fanns en liten servering. Tio femton bord med parasoller och en liten bar intill. Det var inte mycket folk. Det satt några tjejer vid bord. Jag tittade lite mera noga. Det var ju Astas kompisar.
Jag ropade på henne.
- Jag tror dina kompisar sitter där ute och har lite tjejsnack för sej. Stick du ut och prata med dom, så kommer jag när jag har duschat.
Jag fick en lite kram och så pilade hon iväg.
Det var nog bäst att tjejerna fick prata av sig lite innan jag kom ner, så jag tog det lugnt med duschen.
Tio minuter senare stod jag bakom Astas stol nere vid poolen, Jag lade min händer på hennes axlar och frågade om hon skulle ha något mer att dricka. Hon böjde huvudet bakåt och sa.
- Nej, jag väntar nog lite.
Jag hade god insyn rakt ner i hennes urringning. Någon bh hade hon inte på sej och jag skymtade en skär bröstvårta. Hon visste naturligtvis att jag såg rakt ner på hennes bröst, men verkade inte bry sej utan böjde huvudet bakåt mot mej.
Jag lät min händer glida lite framåt så att bara tummarna var kvar på axlarna. Med fingrarna nådde jag ner till bröstens början. Jag såg bröstvårtan dra ihop sej.
- Jag går och hämtar mej en öl, sa jag och gick bort till baren.
När jag kom och satte mej hos tjejerna reste Asta på sej för att gå på toaletten.
- Hur går det för er? undrade jag.
De fnittrade alla tre.
- Det går fint!
- Var har ni gjort av killarna då?
- Dom har vi skickat ut på stan för att handla. Lite till frukost och dricksvatten och sådant. Dom lufsade iväg så fint när vi sa till dom. Tjejerna fnittrade igen.
Gitte gav mej en sned blick.
- Asta är bra igång när det gäller dej, sa hon och log lite menande. Vad har du gjort med henne?
- Ingenting. Vi har varit och badat, käkat och lite sådant. Men det är sant vi trivs bra ihop.
Asta kom tillbaka och satte sig intill mej.
Plötsligt hörde jag Gustafs röst bakom mej. Han kom i täten, med de andra två killarna bakom sej.
- Jaså du, Hasse. Du sitter och ölar med damerna? Har hon inte skickat ut dej för att handla?
- Nej, sa jag. Vi har klarat av det för en stund sedan.
- Nej, nu tycker jag vi går upp och duschar, så får gossarna ägna sej åt lite killprat. Gitte var tydligen den som styrde och ställde bland tjejerna.
Jag stack handen i ficka och gav Asta rumsnyckeln.
- Jag knackar, tam tade tam tam, tam tam när jag kommer om en stund, sade jag till henne.
Hon nickade och gav sej iväg med de andra tjejerna.

- Det är goa tjejer som slagit klorna i oss, sa Gustaf tankfullt. Djävla tur att vi träffade dej, annars hade det spruckit på rummen.
Jag nickade.
- Vi har nog haft tur allihop. Vad har ni gjort idag? Vi har varit nere på playan ett tag och så har vi varit och käkat.
Magnus skruvade lite på sej.
- Vi har inte varit ute ur rummet sedan vi kom, sa han. Hon är så djävla go, Pernilla! Fortsätter det så här, så är det ingen risk att man bränner sej!
Vi skrattade lite åt Magnus besvärade min.
- Vi har badat i poolen, sade Jocke. Vi var tvungna att svalka av os lite. Gitte är fan i mej som en vulkan. Där drog jag ingen nitlott, det kan jag tala om!
- Linda och jag har legat vid poolen och snackat. Käkat lite här i baren och haft det gott. Gustaf verkade också nöjd med sin tjej.
- Detta är nog det roligaste jag varit med om, fortsatte han. Alla tjejerna verkar ju vara så olika. Linda och jag snackat hela tiden och vi har inte haft tråkigt en enda minut.
- Det känns att man varit uppe sedan klockan fyra, sade Jocke. En middagsslummer skulle inte sitta fel nu. Det var nog så vi kände allihop, när vi skildes åt och gick var och en till sej.
Jag knackade på dörren och Asta öppnade och kikade ut. Hon hade en t-shirt på sej och hade tydligen precis torkat håret, för det låg en blåsapparat på bordet.
Jag stängde dörren bakom mej och gick fram till kylskåpet. Asta försvann i n i badrummet igen.
Jag slog upp ett litet glas av balkongvinet och gick ut och satte mej på balkongen och väntade på henne.
Hon kom efter en liten stund och satte sej.
- Ska jag hämta ett glas åt dej? undrade jag.
- Mm, men bara lite då. Annars blir jag pirum.
Jag satte ner glaset på bordet.
- Var så god!
- Tackar!
- Hur känns det nu? frågade jag.
Hon var tyst en stund innan hon svarade.
- Ibland känns det som jag har känt dej jätte länge. Jag kan inte fatta att vi träffades för att par timmar sedan.
- Betyder det att du inte ångrar att du gav dej in på de här äventyrligheterna?
- Nej, jag ångrar mej inte! Och du då?
- Inte att ögonblick. Jag brukar inte ha tur i spel, men nog har jag dragit en högvinst!
Hon blev lite generad och gömde sej bakom vinglaset.
- Vad tror du om en eftermiddagslur nu och repa på stan framåt nattkröken? frågade jag.
- Jo, sa hon lite tveksamt. Jag har varit uppe sedan fyra i morse!
- Vågar du sova på armen, undrade jag lite försynt.
Hon nickade.
- Det är väl ingen idé att göra sig märkvärdig, sa hon och log lite nervöst. Jo, jag ligger gärna på din arm!
Det var inte utan att jag funderade på hur detta skulle gå, jag gick ut och borstade tänderna och slog en sjua. Jag hade slängt en hastig blick på sängarna tidigare och de var rimligt breda. Vi skulle få god plats i en.
Jag gick ut på balkongen och tömde mitt vinglas medan Asta var på toaletten.
Hon kom tillbaka och kröp ner under överkastet på en av sängarna. Jag fixade till gardinerna så att det blev lite halvskumt i rummet och gick och lade mej hos henna.
Jag hade bara en ren t-shirt och ett par kalsonger på mej.
Utan att ögonblicks tvekan lade hon sitt huvud på min arm, men höll sin kropp på rejält avstånd.
Hon tittade på mej och sa.
- Detta är inte riktigt klokt!
- Hade det varit klokare om jag hade varit något du hade raggat upp på krogen då? undrade jag. Lotteri som lotteri, egentligen.
Hon fnittrade till lite.
- Jag tror jag är lite berusad, sade hon.
- Det brukar du säkert vara på krogen också
Jag lade min hand på hennes höft och kände höftbenskammens hårdhet under min hand.
Plötsligt kom hon tätt intill mej och lyfte på huvudet och gav mej en liten kyss.
Det fanns inte mycket plats i mina kalsonger nu och jag kände hennes värme mot snorren. Hon kände säkert hur det var fatt med mej, men sade inget.
Jag lät handen glida ner över ena skinkan och drog henne lite närmare mej och hon protesterade inte.
Jag kysste henne på näsan och sa.
- Skall vi försöka sova lite?
Hon nickade och ett par minuter senare hade hon somnat och jag kände hennes andetag mot min hals.
Jag låg vaken en stund och funderade på min vän i kalsongerna. Han hade nog gärna gjort något annat än sovit.
Efter en stund somnade jag också.
Strax efter åtta vaknade jag och smög mig upp. Slog en sjua och sköljde av ansiktet med kallt vatten.
Jag satte mej på balkongen med ett glas mineralvatten och funderade på Asta. Det var en go tjej.
Efter en stund kom hon upp och försvann ut på toaletten.
- Hej, sade hon. Vad dricker du?
- Vatten, flaskvatten. Flaskan står i kylen!
Hon nickade och försvann in igen.
Efter en stund kom hon igen med ett glas vatten i handen.
- Jaså, det går att dricka vatten också? sade hon och fnittrade till.
- Har du sovit gott? undrade jag.
Hon tittade lite finurligt på mej.
- Jag var väldigt trött och somnade nästan med en gång. Du är go att ligga hos.
- Åh, vi skall inte ge oss in på diskussioner om vem som godast, du eller jag, flinade jag. Men känns okey för dej?
Asta nickade.
Hon hade bara sin T-shirt och ett par små trosor på sig.
Jag tittade på henne och jag tror hon märkte det, för hon sa.
- Om någon hade pekat på dej tidigt i morse och sagt till mej att, ” du skall sova middag med den mannen i eftermiddag, och sedan skall du sitta nästan bara i trosorna och dricka vatten tillsammans med honom på en balkong,” då hade jag skrattat ihjäl mej.
Jag skrattade åt henne.
- Livet har sina överraskningar.
Klockan drog åt halv nio och det började kännas svalt på balkongen.
- Skall vi gå ut och titta på kvällslivet? undrade jag.
- Det gör vi! Jag skall bara fixa till mej lite.
Det tog inte mer än tio minuter, så var hon färdig och vi tog hissen ner till portiern för att lämna nyckel.
Där såg vi att Linda och Gustaf stod och snackade med några andra gäster.
- Vänta lite, sa Gustaf till mej.
Asta började prata med Linda och jag undrade vad Gustaf Hasse.
- Du Hasse, jag talade med några engelsmän för en stund sedan. Dom hade varit här en vecka och rekommenderade en krog med karaoke, blandat med lite gästartister. Känner ni för följa med?
Jag vända mej till Asta.
- Vad säger du?
- Varför inte, men skall vi inte ha något att äta innan? undrade hon.
Vi gick på en enkel krog och stoppade i oss något med kyckling, billigt och gott innan vi drog iväg till stället som engelsmännen rekommenderat.
Det var roligt, det var fullsatt och det var mycket skratt.
Linda och Asta verkade vara goda kompisar och jag tyckte att Gustaf var rolig kille.
Vid ett tiden började vi bli lite trötta och tjejerna tyckte att det var tid att dra sig hemåt.
Innan vi gick till hotellet satte vi oss på ett ställe som var tyst och stilla och tog en kvällspilsner och snackade lite.
- Hur känns det för er? undrade Asta lite nyfiket.
Gustaf log lite underfundigt.
- Vi skall gå hem och lägga oss nu. Linda har lovat mej att natt att minnas!
- Gustaf, så får väl du inte säja. Linda rodnade lite.
- Ni har det bra, förstår jag, sa jag och småskrattade. Det verkar ha gått fort för oss allihopa. Alla verkar trivas!
- Var det inte det som skulle bevisas, menade Linda!
Vi promenerade sakta hem tillsammans och skildes åt nere hos portiern.
När vi kom upp till oss hämtade jag lite balkongvin till oss och Asta kom ut och satte sej och drog sin stol lite närmare min.
- Det verkar som alla de andra varit kvickare än oss, log Asta och lade sin hand över min.
- Vi får väl försöka komma ikapp, sa jag. En sak som jag har glömt att fråga dej!
- Vad? undrade Asta.
- Använder du piller?
- Ja, du behöver inte tänka på sådant. Men jag uppskattar att du frågar!
Det började kännas lite kyligt, så jag tyckte vi skulle dricka upp det som var kvar i glasen inne.
Vi satte oss i soffan. Asta var tätt intill mej och jag lade armen om henne och kysste henne försiktigt.
Hennes läppar öppnade sig och jag kände hennes tunga mot min.
När jag kupade min hand över hennes bröst flämtade hon till och flyttade lite på armen för att jag skulle komma åt bättre.
- Kom, sa jag. Vi går in i sängkammaren.
Hon reste sej genast och gick före mej in i sängkammaren.
Jag lade mina byxor och skjortan på en stol intill sängen och väntade på henne.
Det var en stor bula på mina kalsonger som hon fascinerat tittade på.
Hon drog av sig kjolen och vände ryggen åt mig när hon tog av sig linnet.
När vände sig mot mig igen hade hon armarna i kors över brösten och stod stilla och tittade på mej.
Jag gick fram till henne och slog armarna om henne och kysste henne. När jag min hand sökte hennes bröst flyttade hon undan armarna och pressade underlivet mot mig.
I en handvändning hade jag rivit upp täcket på sängen.
- Vi lägger oss, sa jag.
Återigen hade hon lagt armarna i kors över brösten.
- Kom, sade jag.
Plötsligt tog hon ner armarna utefter sidan så att brösten blev synliga.
Med ett litet leende frågade hon.
- Skall du ha kalsongerna på dej?
- Nej, sa jag och hon tog ett steg fram mot mej, ställde sig på knä och drog ner mina kalsonger.
Jag kände hennes fingrar runt min stenhårde kamrat, som hon drog utefter sin mjuka kind innan hon kysste ollonet och slickade lite försiktigt runt flänsen.
Jag tittade ner på hennes huvud som rörde sig sakta när hon plötsligt tittade upp mot mej. Gapade och böjde sig ner igen och tog min vän i munnen.
Det ilade i hela kroppen på mej och jag kände att detta går inte länge till, när plötsligt reste sig upp och bet mej i ena bröstvårtan.
- Om Linda skall ge sin kille en natt att minnas, så vill jag inte vara sämre. Det finns ingenting som de andra tjejerna gör i sängen som inte jag skall göra med dej också.
Jag kysste henne näsan och tog hennes vänstra bröstvårta mellan fingrarna och rullande den hård.
- Lägg dej på sängen, viskade jag.
Hon lade sej på rygg och jag böjde mej över henne och tog tag i trosorna och drog ner dom. Hon lyfte på rumpan för att hjälpa till.
Med vackert kast fick jag trosorna att landa på stolen där mina kläder låg.
Jag satte mej på sängkanten intill henne och smekte venusberget med fingertopparna och bäckenet reste sig mot mej.
Lite försiktigt särade hon på benen och jag tog tag under knävecken och lyfte hennes ben uppåt utåt. Hon suckade till när lät min händer följa lårets insida från knäet upp mot hennes sköte, drog isär blygdläpparna och letade rätt på hennes knapp, som var blodfylld och lite hård.
- Hasse, Hasse, gnydde hon när jag böjde mej fram och kittlade knappen med tungspetsen. Hon var sjöblöt i fittan nu. Hon drog i mitt huvud och ville ha upp det till sej.
Jag kysste mej upp till hennes bröst, bet lite i bröstvårtorna innan jag kysste henne och pressade in tungan i hennes mun.
När jag släppte henne ett kort ögonblick gjorde hon ett lappkast med hela kroppen och plötsligt hade hon min hårde vän i munnen igen och framför mina ögon såg jag hennes vidöppna sköta glänsa av sina safter i dunklet framför mej. Jag särade lite mera på hennes ben och strök med ett finger lätt, lätt över mellangården fram mot fittan. Sedan tillbaka över mellangården igen, lite längre bak, så att jag kände hennes rosett med fingertopparna. Det ryckte i hela kroppen på henne och hon försökte nästa svälja min stolthet. Detta kunde inte fortsätta länge till, då skulle jag sätta hela satsen ni munnen på henne. Jag sög in klittan i munnen lite hastigt och försökte vrida mej loss.
Det kändes som det var med tvekan hon släppte mej, men hon vände runt igen så att jag fick hennes huvud intill mitt igen. Vi andades häftigt bägge två och mitt hjärta dunkade.
Snabbt pressade jag ner henne på rygg och kröp in mellan hennes ben som hon kvickt drog upp mot bröstet. Hon var så härligt blöt att jag bara gled in i henne.
Hon krampade efter bara ett par sekunder och jag kände hur fittan drog ihop sej runt min hårdhet.
Herre gud, nyper hon till hårdare med musen nu, så förlorar jag min bäste vän, for det genom mitt huvud, när hon gurglade till och slappnade av.
Hon slog armarna om mej och kramade mej hårt, hennes mun sökte efter min och hon kysstes, som om hon aldrig skulle få kyssa igen.
- Åh, började hon, men det kom inget mer än ett nytt, åh, åh, Hasse.
Jag rörde på mej lite inne i henne och hon gnydde lite igen.
- Låt det gå för dej nu, viskade hon.
- Vänta lite, det är så skönt, viskade jag tillbaka.
- Ta mej bakifrån, sa hon tryckte sina händer mot min bröstkorg.
Jag gled ur henne och hon snodde runt och ställde sig på alla fyra med rumpan vänd mot mig.
Hon svankade med lite när jag lär min bäste vän nosa lite runt hennes anus innan jag trängde in i hennes fuktighet. Jag kände hur hon pressade sig mot mig och hörde hennes grymtningar varje gång jag slog i hennes botten
När det gick för mej var det som när man öppnar en flaska champagne.
Det small till först i ljumskarna, sedan i hela kroppen och skummet flödade i Astas mus. Jag föll ihop över henne och hon vände sej om och höll om mej som en mor håller om sitt barn.
- Var det bra för dej, Hasse, viskade hon med läpparna mot min kind.
Jag kunde inte svara, bara nicka.
Så låg vi en liten stund och kände varandras hjärtan slå.
- Asta, i morgon skall jag försöka köpa en lott eller något sådant.
Hon gjorde en rörelse som för att uttrycka förvåning.
- Förut har jag aldrig haft tur i varken spel eller kärlek. Det verkar som det har vänt nu.
Hon fnittrade till lite.
- Vi har många dagar kvar här ännu. Undrar hur dom andra har det?
- Det undrar jag också, svarade jag. man kanske skulle ta reda på det!
Det är kanske fler som är intresserade?

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Ett lotteri del 3	Heterosex	4.1	31/7-08
Astas lotteri (Hela novellen)	Heterosex	4.2	23/4-08
Astas lotteri	Heterosex	3.9	23/4-08
Ett lotteri del 2	Heterosex	4.1	20/4-08
Ett lotteri	Heterosex	4.2	14/4-08

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.