En Kyss

Författare: kåtaffe91 Datum: 2008-01-29 19:37:31

Kategori: Homo och Age play

Läst: 12 592 gånger

Betyg: 2.4 (8 röster) 1 medlem har denna novell som favorit




Jag står ute i mörkret och ser på mobilklockan för säkert femtioelfte gången. 23.56.
Bara en minut senare sen förra gången jag kollade den.
Suckar och stoppar ned mina bleka händer i den svarta läderjackans fickor igen. Står i duggregnet och nästan darrar av kyla.
Jag står vid en vägkorsning och väntar på att en Saab 9-3 ska stanna in framför mig och fönstret ska vevas ned ... mina vita kinder rodnar lätt i den kalla januarivinden. Undrar för mig själv om jag inte tappat vettet, stå här vid midnatt och vänta på en bil bara för en enda ...!

Kastar blickar upp på vägen som kommer från motorvägen, den är lika svart som för några minuter sen.
Vinden vispar om min blonda lugg som blir rufsig och den luggen som jag så noggrant lagt på pannan är borta. Medan jag försöker släta till den och ändå ska den behålla sin nochalanta look så dyker det upp en Saab uppåt mot vägen utan att jag ser det i koncentrationen av min lugg.
När jag väl lyckats få min lugg under någorlunda kontroll så står Saaben framför mig vid trattoarkanten, hoppar nästan till.

Kan inte låta bli att kasta en blick omkring mig, men det är lika tomt som det borde vara på en sen måndagskväll. Går sedan fram till bilen och böjer mig lite osäkert ned till bilfönstret som nu är nedvevat, har nu fortfarande mina händer i mina jackfickor. Utan att personen i bilen ser det så virvlar jag lite med ett par mynt i ena jackfickan som jag alltid gör när jag är lite nervös.
Hoppar nästan till en andra gång när jag ser mannen i bilen, fast det syntes nog inte för det var mest mitt hjärta som hoppa till.

- Tjena, visst är det du som är Mattias? frågar mannen, och lite osäkert kan jag höra en viss liten nervositet bakom rösten men jag tar nog fel. För han blir väl aldrig nervös... eller?
- Öh .. joo... (fan vad jag mumlar!) Å du e vel Cristian..?
När jag ser ditt nästan helt vita leende så undrar jag om jag har något hjärta kvar, för smälte inte just hela jag bort?

Jag lägger mina händer på fönsterbrädan och pillar lite på gummit där, vågar ju inte se upp!
Men så känner jag din ena mjuka hand under min haka, flämtar nästan till av beröringen, känner att du sakta lyfter upp min haka.
Kan inte göra något annat än att följa med din hand, inte för att jag inte skulle vilja det heller

När jag inser att mitt ansikte är i jämhöjd med ditt så fattar jag att jag ser lite löjlig ut med blicken fortfarande fast på sätet bredvid dig.
Låter min blick sakta treva över dig som väntar tålmodigt. Min blick nästan smeker när jag låter den gå uppför din svarta oknäppta jacka med den lätt skrynkliga skjortan under - hade du så bråttom hemifrån?
Till slut möter mina ögon ditt ansikte som är lite kantigt men ändå mjukt på något vis. När jag sett på dina smala läppar ett ögonblick ser jag dom krökas en aning av ett leende, inser hur det ser ut och med en rodnad utan att tänka mig för ser jag upp mot dina brunnsdjupa bruna ögon med en liten bortförklaring på tungan som dock sväjls innan jag hann säga ett enda ord.
Dina vackra ögon var de som fick mig att svälja mina egna ord. Drar en lite extra djup andning

- Du var ju snygg! Utbrast jag innan jag hann hejda mig själv.
Han skrattar till och jag rodnar lätt igen men nu med ett litet urskuldande flin
- Sa jag att jag inte skulle vara snygg?
Jag skakar lätt på huvudet och återfann lite mod
- Jag rå? E ja okej jämfört med dina säkert höga förväntningar? Frågar jag med ett litet halvt flin och halvt leende.
Han skrattar mjukt till och med ett litet skutt i bröstet i mig sa han
- Ja, du överträffar dom till och med. Och smeker lätt min ena kind med sin hand under hakan på mig. Om jag tolkar hans ansiktsuttryck rätt så visade jag nog vad jag tyckte om det. Sakta ser jag hans ansikte närma sig mitt, inser att det nog blir obehagligt för honom att luta sig fram så mycket så lutar jag mig också fram med ett pirr i magen.

Faktiskt har jag inte kysst någon kille, bara tjejer, fram till det här ögonblicket.
När jag känner hans läppar mot mina så suckar jag till och det känns som om det knäpper till i mig som om någon tryckte på en lysknapp och en våg strömmar fram i hela min kropp. Som när man har stått i ett mörkt rum länge utan att vetat vad som funnits där och plötsligt sätts ljuset på och man blir nästan blind medan man äntligen ser allt klart.

Sätter mina läppar lite hårdare mot hans. Efter en kort stund känner nog han att jag blir lite nervös och rastlös för pussen förvandlas sakta till en kyss. Genom att öppna sakta min mun känner jag hans mjuka tunga nästan frågande smeka mina läppar. Jag besvarar det genom att föra min tunga lite sakta in i hans mun.
Han verkar le för sig själv väldigt nöjt för han för upp sin hand från hakan till kinden som han sakta smeker...
Jag känner själv hur en liten darrande känsla samlar ihop sig i magen och det känns nästan som om den kommer att explodera om ... Ja, jag vet inte vad.

Osäkert låter jag en hand sakta läggas på hans bakhuvud men när jag känner hans korta mjuka hår under mina känsliga fingrar så... Det är som om jag inte kan kontrollera mig och inser till sist vad som egentligen händer - jag blir ju kysst av en kille! En kille som jag gillar

När jag inser det är det som om ett litet monster har släppts ut - jag kysser killen framför mig hetsigt och passionerat. Jag kan känna hans förvåning men han kysser minst lika glatt tillbaka.
Efter flera timmar (eller okej kanske minuter) drar han sakta sina läppar från mina men jag vill inte säras! Åtminstone inte än, en minut till.
Men när jag lutat mig så långt jag kan in i bilen inser jag att jag beter mig rätt löjligt ... Dessutom måste jag se löjlig också! Nästan bara underkroppen är kvar utanför bilen. Jag fattar att du också tycker det och med en sista puss på läpparna lägger du din hand mot mitt bröst, känner att det nästan bränns genom jackan.

- Jag skulle också jätte gärna fortsätta att kyssas med dig men asså ... Sa han och jag avslutade det hela
- Men vi kan inte va här hela natten.
Han log snett och smekte över min kind igen
- Något sånt ja.
Jag ler mot honom och tänker efter en sekund.
Efter en blick på mobilklockan, 00.07, säger jag
- Äh, jag kan nog vara borta ett litet tag till. Och hoppar in i bilen till Cristian som ler stort mot mig.



Kommentarer

Tintin 22 September 2018, 11:36

Gärna en del 2 på denna historia.....


Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.

copyright