Nathan och Zebb Del 3
Hejsan alla läsare. Ursäkta att det tagit tid att skriva färdigt tredje delen av Nathan och Zebb. Massor har hänt så jag har fått förhinder. Men nu är den uppe och planer på en fortsättning kanske dyker upp? I alla fall hoppas ni tycker den sista delen av första kapitlet är bra. Denna är mer intreiktad på känslor så inga direkta sexuella händelser. Uräkta eventuella felstavningar och särskrivningar. Lämna gärna kommentarer. Kram / HawkTear
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nathan och Zebb Del 3
Skolavslutningen hade gått fort, morgoncermonin var över snabbare än Nathan hade tänkt sig.
Zebb hade lovat att komma förbi Nathans skola och titta när han tog studenten, men Nathan såg inte till Zebb någonstans när klasserna gick till sina klassrum för att ta farväl av varandra.
Nathan kände sig lite dyster för det, han såg sina föräldrar som vinkade glatt åt honom och han vinkade lika glatt tillbaka, för att hålla deras humör på topp. När Nathan vände sig om så stod han där, Zebb. Han hade klätt sig i mer propra kläder idag, för hans skull.
Nathan gick fram till Zebb och kramade om honom och kysste honom lätt på läpparna.
Du är sen, viskade Nathan.
Inte tillräkligt sen märker jag. Om jag får en kyss när jag är en halvtimme sen vad får jag då om jag är två timmar sen? Viskade Zebb tillbaka.
Nathan kinder blev rosiga, han såg in i Zebbs ögon och bet sig i läppen. Zebb hade konsten att kunna kåta upp Nathan med bara ord, vilket var knepigt att förstå tyckte Nathan.
Tiden inne i klassrummet gick, alla var sentimentala men ändå glada. Äntligen fick man sluta med pluggandet och börja jobba på riktigt. Mest sentimental var deras klassföreståndare.
Hon hade tårar i ögonen, hon hade till och med köpt jätte söta kort som hon hade skrivit i, välvalda ord, till alla.
Någonting som kan påminna er om våran färd till den viktigaste dagen i era liv, sa hon.
Nathan ville komma därifrån, men slets med känslan att aldrig mer se sin klass.
Många hade redan fått jobb, de skulle flytta utomlands eller till en annan del av landet.
Äntligen tog gullet slut i klassrummet, alla skulle kramas. När en av de tuffare killarna ur klassen kom fram till Nathan och skulle skaka hand så ändra han sig och kramade Nathan.
Nathan hamnade nästan i chock, vad var detta nu då? Men han kramade tillbaka.
Synd att det inte hände något mer än bara en kram, viskade han åt Nathan.
Kåtbock, håll dig till tjejer du, svarade Nathan och boxade till honom lätt i magen.
Kenny kom fram till Nathan.
Jag måste få prata med dig innan du drar hem till ditt, är det okej?
Självklart.
Nathan hittade Kenny i cafeterian, där det så många gånger förr bara setat och slappat.
Vad ville du vännen? Fårgade Nathan.
Kenny såg plågad ut i ansiktet. Han gick fram till Nathan och kramade om honom riktigt.
Jag ska flytta, jag fick jobb. Jag hann inte berätta det tidigare för du har vart så upptagen.
Orden var som ett slag i magen på Nathan, en sommar utan Kenny?
När åker du? Frågade Nathan, hans röst började svikta och lät lite grötig.
Imorgon.
Nathans tårar började rinna, så tidigt, redan imorgon. Det kunde inte vara sant.
Kenny strök sina händer över Nathans rygg, för att sedan låta ena handen glida upp i hans hår.
Han kliade lite med naglarna i Nathans nackhår. Nathan kände en impuls slog honom.
Han lyfte huvudet från den vilande possisionen på Kennys axel och gav honom en lätt kyss.
Kenny besvarade kyssen, som om han hade väntat på kyssen. Nathan brydde sig inte.
Nathan sträckte på sig i sin stol i köket, han såg på när hans mamma marinerade köttet de skulle grilla. Nathan var stolt över sin lilla mamma, hon kunde grilla minsan.
Eftersom hans föräldrar var skilda så var det mamma som fixade allt, ibland kunde man tro att hon var en riktig karlakarl, fast i kvinnligform.
Hans pappa bodde med sin nyaflickvän på ett hotell, fast Nathans mamma hade erbjudit dem att sova i huset de bodde i så hade han tackat nej, ”Jag är tacksam Jane, men det är ditt hus och jag vill inte inkräkta i ditt hem mer än nödvändigt.”
Nathan tittade slött på sin mamma, Jane, och funderade på när hans pappa skulle dyka upp, i samma ögonblick ringde det på dörren. Nathan var där snabbt.
Där utanför dörren, Nathans pappa, Thomas, och hans flickvän som visst hette Harriet.
Han hälsade dem välkommna och bad dem stiga på, med ett kram kalas. Bakom dem kom en jätte söt tjej gåendes, de blonda lockarna lyste i solen och de bruna ögonen var som ett par riktiga bambi ögon. Söt, men inget för Nathan, han hade ju Zebb.
Harriet presenterade flickan för både Nathan och hans mamma, Clara hette och var Harriets dotter. De var ganska lika, utom Claras lockar och ögonen, som antagligen kom från hennes pappa. Festligheterna drog igång, de grillades och pratades, Clara var som ett plåster.
Nathan tittade benådande på sin pappa, han såg tillbaka och såg fundersam ut.
Han viste vad Nathan hade för läggning, han hade även berättat det för Harriet.
Kvällen kom, solen började gå ned och Nathan ville krypa under parkettgolvet i vardagsrummet. Clara var trevlig och så, hade säkert kunna fått vilken kille som helst på fall men inte denna kille. Nathan lyckades tillslut smita undan från Clara. Han mötte sin mamma.
Hej gubben, har du trevligt?
Jo, jag har haft en jätte trevlig kväll. Men jag tänkte om det skulle vara okej om en person kom hit och deltog i frestligheterna?
Självklart, är det en ny du hittat?
Nathan bara log åt henne, hon förstod bättre än någon annan. Nathan hade försökt att tala om för flickan Clara att han inte var intresserad men hon vägrade lyssna.
Nathan plockade fram telefonen och ringde. Det gick knappt en signal.
Trodde aldrig du skulle ringa, sa Zebbs röst.
Hjälp mig! Sa Nathan i en desperat ton.
Vad är det som händer, sa Zebb, han förstod att det inte var ett skämt.
Nathan berättade med alla detaljer om vad som hade hänt. Zebb skarattade.
Och nu vill du att jag kommer som en räddare i nöden?
Ja tack.
Ge mig adressen så är jag där om 5 minuter.
Nathan satt som på nålar, Zebb hade inte skojat när han sa 5 minuter. Han hade nog vart i närheten. Clara hade nog tagit väldigt illa upp av att Zebb hade kommit instormandes och hånglat upp Nathan på plats, ingen av de andra hade sett det som tur var.
Nu satt Nathans pappa och korsförhörde Zebb om vad han gjorde, om hans bakgrund och allt annat som får vilket ungdom som helst att vilja sjunka genom golvet.
Att de hade drukit till ära av dagen var inget att tysta ned, alla de tre vuxna hade gjort det.
Självklart herr Thomas, jag tycker att du har en bra åsikt om det, sa Zebb och Nathans pappa skrattade gott åt hur han titulerades.
Snälla pojk, säg bara Thomas.
Zebb log åt Thomas, han hade charmat till sig Nathans pappa, redan när han hälsade på Jane hade han charmat henne också. Nathan började slappna av, det var nog inte så farligt ändå.
Men hur träffades ni? Frågade Jane.
Vi träffades på bussen, det var kärlek vid första ögonkastet, sen gick vi och tog en fika tillsammans, berättade Zebb.
Jane och Thomas ögon stålade, tur som var märkte inte Harriet det för hon gick och letade efter sin dotter, Nathan tog chansen.
Var det inte så ni träffades också?
Stämmer bra det, sa både Jane och Thomas i kör.
De två började prata om gamla minnen, hur roligt de haft när de var nykära. De avslutade det samtals ämnet när Harriet och Clara kom tillbaka.
När det hade börjat bli riktigt mörkt så harklade Thomas sig.
Ja kära Nathan, det har vart riktigt trevligt att komma och hälsa på. Till vilken dag sen, men nu är det nog dags att vi drar oss tillbaka. Jane tack så jätte mycket för gästfriheten.
Var så lite, erbjudan står fortfarande kvar, ni får sova kvar här.
Nej då det behövs inte alls.
När de väl åkte, pappa Thomas, Harriet och Clara, så var Nathan helt slut. Han satte sig i soffan med en pust. Zebb tog tillfälle att charma Nathans mamma ännu mer. Han visade sig händig och hjälpte till att plocka bort från bordet och ställa disk i diskmaskinen.
Jane kom till Nathan och satte sig bredvid honom i soffan, även hon med en suck.
Vilken trevlig pojkvän du har hittat, ärlig och hjälpsam, fnittrade hon.
Nathan tittade förvånat på sin mamma, hon brukade aldrig fnittra.
Mamma, har du drukigt för mycket?
Jane viftade med handen åt Nathan och gäspade.
Inte då, men nu är det dags för gammel tanten att gå och sova. Hitta på något roligt ni två så märker jag imorgon om ni är här hemma eller någon annanstans.
Så gammal är du inte mamma.
Jane log åt Nathan, smekte honom över kinden och gick upp till sitt sovrum.
Nathan sträckte på sig där han låg i Zebbs säng, innan de hade stuckigt hem till Zebb hade Nathan bytt om till något bekvämare. Han var nöjd med dagen. Zebb kom in i sovrummet.
Ja men, ligger du här din latmask?
Mmm, gissa om jag är trött.
Zebb log, han hjälpte Nathan av med kläderna och bäddade ned honom i sängen. De tunna lakarna låg fjäderlätt mot hans kropp, svala och sköna.
Ska inte du lägga dig? Frågade Nathan.
Jo, strax. Ska dricka ett glas vatten bara.
Zebb försvann ut i köket, Nathan höll på att somna när Zebb kom tillbaka och kröp ned i sängen. Han lade sig tätt bakom Nathan, kysste honom på halsen. Sedan hände inget mer.
Nathan var nöjd ändå. Imorgon var en ny dag med nya möjligheter.
Denna sommar skulle bli väldigt intressant att uppleva, tillsammans med Zebb.
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
Du bara måste skriva mer, hur blir deras sommar ihop?
Du skriver alldeles underbart kanonbra.
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
Helt underbara noveller, jag vill, liksom spöketlaban, också veta vad som händer under sommaren. Snälla skriv mer.