Regn - tredje delen
Författare: molndrake Datum: 2008-01-08 01:27:04
E-post: molndrake@hotmail.com
Kategori: Heterosex
Läst:
11 577 gånger
Betyg: 3.9 (19 röster) 2 medlemmar har denna novell som favorit
Lite senare på kvällen har de fått igång en liten brasa precis vid ingången till vindskyddet. Fortfarande verkar gudarna vredgade och försöker dränka världen i en andra syndaflod, men med lite tändvätska och ved från under presenningen, lyckas han till sist att få igång elden i alla fall. Nu sitter de bredvid varandra och tittar in i lågorna, väntar på att de ska falna, han med armen om hennes axlar och hon ihopkrupen i hans famn. De har lyckats hitta varsitt ombyte torra kläder i hans ryggsäck och börjar nu sakta få upp värmen igen. Ingen av dem har sagt något, men det är tydligt att hon inte tänker bege sig iväg innan natten faller på. Han är inte heller särskilt intresserad av att fortsätta; allt han vill ha finns redan alldeles intill.
Hans tur var planerad att pågå över helgen, så han har med sig tillräckligt med mat för att det ska räcka till henne också. När elden har gjort sitt och spridit värmen både till dem och till kokkärlet med vatten han hängt från en krok i vindskyddets tak, placerar han två påsar med frystorkad mat på marken och häller i föreskriven mängd vatten i var och en och sluter dem. Båda är förlorade i tankar och ingen känner något behov av att säga något. Elden sprakar till ibland när en vindby får regnet att fräsande träffa glöden, men i övrigt är skyfallet allt som hörs. Minuterna droppar långsamt bort.
”Jag vill ha dig,” viskar han mjukt i hennes öra och drar henne ännu närmare.
”Mm, när elden har slocknat. Jag tycker den är så fin.”
På sätt och vis är det märkligt, regn och eld går ju inte ihop, men å andra attraherar motsatser varandra. Precis som han och hon. Han nickar, ger henne en kram och hoppas att elden ska slockna snart. De äter under tystnad, bortsett från hennes uttryck av tacksamhet för att han delar med sig av både värmen och maten. När de är klara, viker han omsorgsfullt ihop förpackningarna och stoppar ned dem i väskan.
”Smakade det bra?”
”Mm, bättre än jag trodde. Jag vet inte, men jag hade förväntat mig att frystorkat skulle vara torrt och tråkigt på något sätt. Det låter så på namnet.”
”Det är helt okej faktiskt, lite dyrt kanske.” Han känner sig förlägen. ”Det var inte meningen att hämta generositetspoäng genom att påpeka att jag bjudit dig, bara så att du vet.”
”Jag vet.”
”Okej.”
”Du behöver inte be om ursäkt för allting, vet du.”
”Okej, men jag tänkte att…”
”Åh, tyst med dig. Du behöver inte prata om allting heller.”
De kysser varandra trots att elden ännu inte slocknat helt. Temperaturen och omgivningen känns behaglig nu när de fått på sig torra kläder och hunnit bli varma igen, nästan mysigt på något sätt med regnet som hamrar mot taket. Därför tar de också lång tid på sig den här gången, smakar på varje millimeter av varandras läppar, ger sig hän åt varandra på ett sätt som inte saknar intensiteten från tidigare, men som är mer kontrollerat och återhållsamt. Det ska räcka länge.
När elden reducerats till några flämtande lågor i en bädd av glödande kol, börjar de hjälpa varandra ur kläderna en sista gång. Nu känns kvällsluften visserligen aningen fuktig, men både deras kroppar och deras inre står i brand, så svalkan är välkommen. Eldens glöd har övergått till deras kroppar och om tanken var att de skulle ta det lugnt, grusas den planen snabbt. Han hamnar på rygg bredvid glöden med henne ovanpå sig, hungrigt famlande över hennes kropp. Hon befriar honom från underkläderna och känner hur han reser sig styv och härlig i hennes kärleksfulla omsorg. Fingrar smeker längs skaftet, drar försiktigt i förhuden. Efter att ha slickat sig om munnen och betraktat honom en stund, sluter hon läpparna om ollonet och smakar på honom. När hon slickat en stund, låter hon tungan virvla fram över honom, en tornado som får honom att darra.
Ivrigt avlägsnar han hennes byxor och händerna letar sig raskt ner mellan hennes ben. Trosorna var förstås fortfarande blöta när de klädde på sig, så hon har ingenting under nu och en rysning far igenom henne när han snuddar vid hennes nakna kön. Han makar sig runt ett halvt varv så att han kan komma närmare med ansiktet och försiktigt slicka varje millimeter av henne. Snabbt flyttar hon ena benet till andra sidan av hans huvud så att hon står villig på alla fyra. Hennes blomma öppnar sig; hon har redan hunnit bli rejält blöt. Efter att ha nafsat och slickat runtomkring, begraver han till slut tungan i hennes savande sköte och samtidigt kommer hon ihåg vad hon höll på med innan och börjar åter suga av honom. Hennes huvud guppar upp och ner över kuken, hela tiden sugande och slickande. Utöver regnet är det bara smackanden och små stön som hörs. Han känner hur han börjar bygga upp en ny orgasm och försöker överföra den energin till henne genom att sära än mer på blygdläpparna, tränga in längre med tungan och göra det skönare för henne.
Till sist inser han att om han inte ska komma i munnen på henne en gång till är det dags att dra sig ur. Fortfarande slickandes längs hennes skåra, för han hennes huvud bort från sitt stånd och känner hur hon hinner ge honom en sista kyss på ollonet innan hon är utom räckhåll. Hon smyger upp med handen längs hans sida och smeker över pungen, upp längs skaftet, men hon återupptar inte sugandet, vilket han både är glad och ledsen över på samma gång. Han lapar fortfarande mellan hennes ben och hon vrider sig av vällust. Snart reser hon sig upp på knä, lyfter bort benet och sätter sig bredvid honom. Hon fattar tag i hans händer och drar honom upp på fötter. Vimmelkantig av upphetsning slår han huvudet i taket och en ström vatten rinner isande ner längs nacken, fram över axeln och ner över det nakna bröstet. Han ryser; hon ler bara.
”Vänta,” säger han och börjar rota i sin necessär efter en kondom. Han hittar den. ”En utmärkt vattenbehållare har jag hört.” Han ler fåraktigt, vilken fånig grej att säga.
Hon verkar inte bry sig nämnvärt, utan drar honom bort från eldens värme, bort från regnskyddets trygghet. Ut i regnet. Det sköljer över honom och han ryser till igen. Hennes fingrar drar honom vidare ut där himlen är öppen och trädkronorna lämnar dem helt oskyddade mot vädrets makter. När han kommer på att slappna av blir det inte så kallt, lite kyligt, men han fryser inte. Han känner sig naken, som om det fanns någon som iakttog dem från varje buske, varje träd, som om någon skulle vara ute i det här vädret. När hon långsamt smeker hans kuk och försiktigt drar förhuden fram och tillbaka, tappar han dock all uppfattning om omgivningen. Regn är medelpunkten i hans värld.
Utan att han märker det, lirkar hon loss kondomen från hans hårt slutna hand, biter lätt i kanten på förpackningen och låter den sedan falla till marken. Hon låter tungan leka över hela kuken, slickar upp regndropparna som samlats där och spätt ut hans naturliga smak. Så trär hon försiktigt det behandlade gummit över toppen, rullar den över skaftet hela vägen ner, och sedan ett par extra gånger, först med ena handen och sedan den andra så att det känns som att han tränger in i en varm tunnel som aldrig tar slut.
Men det gör den när hon ställer sig upp igen, vänder sig ifrån honom och lutar sig mot en stor stenbumling vid kanten av spåret. Hennes kropp lyser vit och inbjudande i den regniga grönskan och han kan skymta fittan mellan de särade benen och när hon putar med rumpan lite extra och svankar blir det för mycket för honom. Han tar ett fast tag om hennes höfter och siktar in sig mot hålet. Han känner hur hennes hand fattar tag i honom och drar honom mot sig, placerar hans spets mot hennes måltavla. Långsamt, oändligt långsamt, pressar han sig mot henne, känner hur blygdläpparna säras och kuken glider in i hennes våta, varma paradis. Båda stönar och suckar, utom sig av njutning.
Hennes fitta är trång och kramar om honom hårt från alla sidor och när han trängt in ända till botten, pressar han henne mot sig för att se till att inte en millimeter blir kvar utanför. Med händerna brett isär mot klippblocket, spjärnar hon härligt emot. Sakta börjar han röra sig in och ut ur henne. Till en början har ingen av dem sans nog att göra något annat än att bara njuta av känslan. Han doppar hela sin längd i hennes inre några gånger, långsamt och nästan smärtsamt skönt. Så ökar hastigheten något och hon släpper ena handen från klippblocket och sträcker ned den mellan sina ben för att smeka sig själv, för att känna hur hans kuk glider in och ut, in och ut ur fittan. Stönen blir högre och högre från de båda och han ökar tempot ytterligare och hon följer efter. Hon gnider fingrarna hårt över klitoris och nästan kastar sig bakåt för varje hård stöt han levererar. Hans händer letar längs hennes sidor och han får tag i brösten som lockande hänger under henne. Fingrarna nyper i bröstvårtorna, masserar och smeker.
Precis när han är på väg att komma, drar hon sig lite längre framåt och undkommer spetsningsförsöket. Hon virvlar runt och ger honom ett drömskt leende. Håret är nu genomblött och ligger än en gång klistrat mot hennes vackra huvud. Brösten är blöta och regn rinner i strida strömmar utefter dem, droppar från bröstvårtorna och letar sig över magen och ner mellan benen. Hon lägger armarna om hans hals och drar honom mot sig, lutar sig bakåt mot stenen. Med ett fast grepp om hennes skinkor lyfter han upp henne så att hennes gapande, villiga kön kommer i rätt höjd. Den här gången tvekar han inte, utan kör kuken i botten med en gång.
När han tog henne bakifrån hade han känt att han var i himmelriket och att det var omöjligt att nå högre, men när hon nu med hans hjälp lyfter upp knäna till hans armveck, inser han att han hade fel. Han är nära att välta först, men tar stöd mot stenen. Hon hänger på honom, med armarna runt hans hals, knäna krokade i hans armveck och med hans järnhårda kuk i sin brinnande fitta. Försiktigt börjar de röra sig mot varandra, hon lyfter sig en smula ifrån honom för att sedan sjunka ned igen. Hon kysser hans ögon, slickar bort regnet som hela tiden faller, rinner ner i ansiktet på honom.
Så ökar tempot, regnet omkring dem når ett crescendo samtidigt som kuken pumpar in och ut ur hennes fitta, snabbare och snabbare. Hon är blöt och öppen och regnet blandar sig med hennes safter i ett plaskande, smaskande och sugande ljud varje gång hennes kärleksgrotta lämnar hans stånd, bara för att strax därpå sjunka ner och uppsluka honom igen.
”Ja, ja, ja,” stönar hon samtidigt som han kommer i henne. Hon fortsätter att röra sig en kort stund till, men stelnar sedan till, kramar om hans axlar med ett krampaktigt grepp och släpper ifrån sig ett gurglande läte. De står så en lång stund, så nära varandra som två människor kan komma. Hon lutar huvudet mot honom, utmattad. Det mörka håret doftar av regn.
Till slut glider han ur henne, men låter henne inte gå. Istället lyfter han upp henne i sin famn och bär henne den korta biten tillbaka till vindskyddet. Varsamt torkar han av hela hennes kropp och sveper en tröja om henne. Hon ligger på rygg och tittar upp i taket med ett saligt leende på läpparna.
”Oj, så det kan bli,” viskar hon.
Det vore romantiskt om de kunde sova i samma sovsäck, men det är omöjligt. Han har en lättviktsmodell som precis är stor nog att rymma honom och att få plats två i den är bara befängt. När hon vägrar att själv sova i den, lindar han istället in henne i fleecetyg och håller henne tätt intill sig och lyssnar till vattendropparna som faller.
Han märker inte när han somnar, men han drömmer att regnmolnen långsamt drar iväg och att solen ännu en gång stiger över världen. Regnet har slutat falla och skogens liv har återvänt. Fåglar kvittrar i varje buske och luften doftar härligt sådär som den bara gör efter ett riktigt häftigt regn. Det är morgon. Plötsligt sätter han sig upp; han är ensam i vindskyddet. Regn syns ingenstans och himlen är strålande blå av den stigande solen. Efter att förgäves ha sökt henne in närheten av vindskyddet och längs det övergivna löpspåret, återvänder han hem, eftersom turen knappast kan erbjuda något bättre än det han redan upplevt. Hela dagen håller han utkik efter henne, och dagen efter kommer han tillbaka för att leta igen. Regn är det ont om och solen välsignar våren med sina värmande strålar. Tiden går och varje vecka återvänder han, men han finner henne aldrig. Regn är dock något speciellt för honom resten av livet, även långt senare då han flyttat utomlands, gift sig och fått barn. När de första dropparna faller på våren, hoppar hjärtat över ett slag och han minns. Han drömmer sig tillbaka, drömmer om regn.
Fler noveller av samma författare
| Titel | Kategori | Betyg | Datum |
|---|---|---|---|
| Regn - tredje delen | Heterosex | 3.9 | 8/1-08 |
| Regn - andra delen | Heterosex | 3.5 | 8/1-08 |
| Regn - första delen | Heterosex | 3.7 | 8/1-08 |
Riktigt bra! Vackert, sensuellt och upphetsande på samma gång!
Det är bara till att skriva en ny! :-)