Bikten, Bordellmamman

---

---

Helenas höfter vickar i takt med hennes steg. Hon är propert men enkelt klädd. Hennes byst skjuts framåt av korsetten, men hon har inget egentligt omfång och de sitter redan högt, så korsettens enda verkan är den smala midjan.
Baktill under klänningen har hon en mindre turnyr, det slags ram som gör att hennes uppenbarelse liknar en vacker fågels, den förstärker det intryck hennes breda höfter och smala midja gör. Man skulle kunna tro att här är en ung dam som kommer att kunna ha många barn en dag. Men de som tror det tar miste.
Hon är nu på väg att göra sin man hanrej, en man som bedras av sin hustru, men hon gör det för båda deras skull. Ingen av de som skulle förmå sig att döma henne har hört hennes historia.
Hon är på väg till horkvarteren i staden, och hon hör i sitt eget huvud hennes mans berättelse om hans eget besök här. Hon har inga problem att finna rätt hus.
Det är en gråmulen dag i december, och hennes purpurröda klänning är helt indränkt i vatten och smuts nertill; hennes skor har det inte så mycket bättre.Hon fasar för vad slags intryck hon kommer att göra när de får se henne, men så skrattar hon till. Det är ju faktiskt prostituerade hon ska till, vad kan väl de ha att säga till en så fin dam som hon själv? Fast det var ju det där med vad hon ska göra där. Hennes skratt fastnar i halsen, och hon ser plötsligt ängslig ut.
Hon står så framför byggnaden som hon är säker på är den rätta. Hon tar ett djupt andetag och bultar på porten. Efter en stund öppnas den av en medelålders kvinna iklädd endast röd korsett och långkjol. Hennes ansikte är målat, men på ett ganska diskret sätt. Damen är vacker, hon har ganska stora bröst som ser ut att ligga och flyta i korsettens kupor. Hennes axlar täcks av en sjal som verkar förstärka gränsen mellan bröst och kropp så att, om man vill, så kunde man sjunka ner i klyftan mellan hennes bröst och förlusta sig där helt ensam.
Ett harklande avbryter hennes tankegångar och hennes blick slits från kvinnans behag upp till det starka ansiktet. Hon har en kall blick, men inte på ett otrevligt sätt, bara som om hon har sett allt där fanns att se.
”Var det något ni ville? Om det är er man ni söker så får ni väl slå er ner utanför och vänta tills han kommer ut. Om han kommer ut, det vill säga. Jag har ju varken sagt att han är här eller inte, och jag tänker inte göra det heller, oavsett vem han eller ni är.” Den kalla blicken tittar ogillande på Helen, som börjar rodna.
”Jag är inte här för min man”, Säger hon svagt. ”jag har helt andra ärenden. Men jag vill väldigt gärna komma in och slippa stå här och frysa på gatan.” Hon tvingar fram ett svagt leende.
Kvinnan granskar henne nu med nyfunnet intresse,
”Ja, med ditt ansikte så ska nog dina bekymmer snart vara lösta här. Kom in bara så ska vi tala igenom vad det är ni behöver hjälp med.”Hon öppnar dörren vidare och gör en gest för att bjuda in Helena.
”Vi har vid olika tillfällen tillåtit oss att låna ut pengar, med en inte alltför hög ränta…”, Hon visar Helena uppför en lång trappa.
”… som man sedan kan arbeta av här hos oss, om man inte kan finna andra medel.” Hon öppnar en dörr och visar in Helena i ett dunkelt upplyst rum.
”Men det är brukligt att skulden arbetas av.” Hon ler brett. ”Ni kan slå er ner där”, säger hon och pekar på en stol. Själv går hon bort till sängen som står mot kortsidan av rummet.
”Men det är alls inte så, jag behöver inget lån, jag vill bara lära mig…” Helena kommer av sig när en annan kvinna kommer i rummet. Hon hade kunnat vara Helenas tvillingsyster när det kom till kroppen. Deras ansikten visade inga likheter, men hon hade sett sig själv i spegeln så många gånger att hon kände igen sin egen kropp.

Kvinnan vid dörren är mycket yngre än den andra skökan. Hon är nog ungefär lika gammal som Helena. Hennes hy är porslinsvit i det bleka ljuset, som om hon aldrig varit utomhus. Hennes ögon är stora och runda och hennes läppar är blodröda. Hon har svart hår som är kortklippt på franskt manér för pojkar. Hon har en smal överkropp, med höga små bröst, men hennes höfter är däremot breda. Hon bär en tunn underklänning som visar den lilla trekanten av hår mellan hennes ben. Hon ser mörka, styva små bröstvårtor genom tyget. Hon stirrar stint på Helena som sitter där obekvämt i sin tunga klänning, turnyren tvingar henne att sitta på sidan på stolen med bara en bråkdel av skinkorna som stöd. Hon skruvar generat på sig.
”Mitt namn är Natalie”, säger kvinnan. ”och det är jag som förestår den här anrättningen. Här är rätt ställe att lära sig, det försäkrar jag. Ni kan lägga era kläder där.” Säger hon och pekar på en pall och en hängare.
”Ni lovar att göra som Ni blir tillsagd? ”
Helenas hjärta bultar fortare. Hon reser sig upp och går bort till pallen. Hon lossar turnyren och låter den fala till golvet, sedan tittat hon hjälplöst på Natalie.
”Mm, det kommer jag”, Säger hon, ”men kan någon hjälpa mig med klänningen?”
Natalie kommer fram till henne och börjar snöra upp den. Helena känner hennes andetag mot sin nacke. Hon börjar bli lite upphetsad, men det är nog på grund av den märkliga situationen hon är med om. Hon känner klänningen falla tungt emot golvet, och hon står där i sina vida underkjolar och sitt snörliv. Hon ryser till i den kalla luften. Natalie tar oombedd hand om korsettens snörning med, och snart är hennes toppiga små bröst och platta mage blottade. Hon flämtar till.
Natalie tycks märka hennes upphetsning och stryker över Helenas höft, upp mot magen. Helena tittar ner och känner hur en ilning far igenom hennes kropp. Hon för upp sin hand till Natalies och även de är identiska.
Helena för Natalies hand uppåt över sin mage så att den slutligen vilar precis under hennes bröst. Hon känner Natalies andetag mot sin hals och förstår att även hon är upphetsad. Hon för sin egen hand mot sitt skrev, men blir stoppad av Natalie.
”Du kommer att få gott om tid till det sen, nu vill jag se på dig flicka.” Hon tar tag i Helenas underkjolar och rycker snabbt ner dem. Helena hör en häpen flämtning från den äldre kvinnans håll och vänder sig ditåt. Natalie tar ett par steg bakåt.

Helena står där naken, vit hud mot mörkt hår som faller henne till skuldrorna. Hennes breda höfter, hennes smidiga ben, hennes slanka överkropp och hennes små toppiga bröst. Hon är fortfarande upphetsad, och känner hur det bultar i hennes kön. Hon för försiktigt fram handen till det, som om hon blygt försökte värja sig mot blickarna hon fick av de andra kvinnorna. Men det är inte därför hon gör det.
Natalie sluter återigen avståndet mellan dem och börjar försiktigt röra vid Helena. Hon stryker med handflatorna över Helenas känsliga bröstvårtor, kupar sina händer runt brösten och för sin mun till dem. Hon tar en bröstvårta i munnen, rullar den med tungan och biter lätt i den. Helenas hand rör sig fram och tillbaka över hennes svullna läppar, ett svagt gnyende stiger upp genom hennes hals.
Natalie för sin tunga över Helenas mage samtidigt som hon knådar de breda skinkorna med sina händer. Hon slår bort Helenas hand och för in sin tunga mellan hennes ben. Hon knuffar Helena bakåt så att hon måste sätta sig på pallen, sedan särar hon på hennes ben för att komma åt ordentligt med sin mun.
Bortifrån sängen hörs ett hest:
”Vid Gud, det är som att se någon leka med sig själv, men dubbelt så skönt.” Hon har fått av sig kläderna och ligger nu med särade ben och gnider sig själv mot sängen. Hon klämmer ett av sina bröst hårt där de väller fram, och det klafsar av safter ner hon kör sina fingrar in och ut ur sin fitta. Hennes kön är brett, rött och vackert. Det är som de kraftigt målade läppar som Natalie har: delikata.

Helena tar tag i klädhängaren för att få stöd, men den faller, och hon och Natalie faller med. Liggande på golvet har hon nu Natalies svarta hår och huvud mellan sina ben, och hon känner hur Natalie för sin tunga över de svullna blygdläpparna. Hennes stön kommer allt hastigare nu, och hon känner att klimax börjar närma sig. Natalies fingrar hjälper tungan på rätt väg och Natalie suger tag i hennes clitoris.
Hela världen börjar snurra nu, och hon känner ett ordlöst vrål stiga från hennes mun. Det går för henne, hennes fitta blir ordentlig behandlad av Natalie och allt glider iväg.

De hjälper henne till sängen och hon kommer lite till sans.
”Jodå, helt orörd är hon. Vi har noggrant undersökt saken.”
Hon tittar upp.
Det står en man vid dörren. Han är grov och skäggig och har typiska arbetarkläder på sig. Han flinar, och hon ser att hans tänder är gulnade.
”Vad… Vad är det här?” Hon ligger där och pillar på sin mus och kommer plötsligt på sig själv med det. Hon drar snabbt ihop benen och sätter sig, samtidigt som hon försöker dölja sina bröst.
”Det är vad vi kom överrens om”, säger Natalie med ett slött leende. ”Ni gör som ni blir tillsagd. Men oroa dig inte, både jag och Katsa kommer att vara med för att se så allt går rätt till.” Hon går fram till sängen. ”Det är ju det här du kom hit för, inte sant.”
Helena ruskar på huvudet. ”Jo, men…”
”Då gör du som du blir tillsagd.” Helena tar hennes händer och för dem ovanför Helenas huvud, så att Helena inte har annat val än att lägga sig ner. Natalie kysser henne på munnen.
”Om du slappnar av så kan det kanske till och med kännas riktigt bra.” Men hand stryker hon över Helenas kropp, ner mot venusberget.
”Bara låt bli att streta emot.” Hon når fram till Helenas clitoris och det far som en stöt genom Helenas kropp. Hon sluter ögonen.
Någon smeker och tar på hennes bröst, och hon öppnar ögonen igen. Det är Katsa som står där.
”Bara slappna av.” Hon ler tryggt. Helena ser den karlen ta av sig kläderna, han är hårig över bröstet också. När hans lem avtäcks så hajar hon till och blir rädd. Den är verkligen stor. Hon har en gång sett ett sto bli betäckt, och den här lemmen ser inte så mycket mindre ut än vad hingstens hade gjort. Den kommer aldrig att få plats i henne. Hon kommer att gå sönder.
Ändå gör hon ingenting, bara åser hans framfart med den stora kuken riktad mot hennes kön. Hon är inte så kåt som hon nyss var, men det är ändå med skräckblandad fascination som hon ser honom närma sig. Natalie och Katsas händer på hennes bröst och venusberg är lugnande. Det kännsliksom lite overkligt och avlägset där hon ligger med särade ben och händerna fastnaglade ovanför sig.

Mannen lägger sina grova arbetarhänder på hennes vita lår och särar ännu mera på då dem. Han spottar sig i näven och kör ner den till hennes uppfläkta fitta. Han blandar sin saliv med hennes safter med handen och kör in ett finger i hennes springa.
Hon har aldrig ens haft sitt eget finger inne i sig, så det hon känner nu är helt nytt för henne. Hon hade inte en aning om att man kan ha känsel inne i kroppen också. Hennes kropp spänner sig som en båge och hon skriker till. Sedan dras fingret ut och hon känner någonting större mellan sina blygdläppar.
Våt som hon är släpps ollonet fram till öppningen där det sakta men säkert tränger sig in. Helena vrider som en mask under honom och skriker högt, huruvida det är av smärta eller njutning är det ingen som kan svara på, inte ens hon själv. Hon känner hans bultande kön inne i sig, kukens ådriga skaft retar läpparna på vägen in och hon känner sig fylld till bristningsgränsen redan när halva hans längd är inne.
Katsa smeker henne och honom med sin hand, hon leker med Helenas läppar och clitoris, samtidigt som hon runkar den del av honom som ännu inte är inne.
Helena känner att någonting brister i henne, och plötsligt kommer han in helt i henne med en väldig fart. Han slår i hennes botten, trots att den finns massor kvar av honom utanför. Hon skriker högt ännu en gång, men hon är fortfarande våt av safterna från hennes kön så han kommer in ännu en gång, ända in, och drar ut igen. In och ut, in och ut. Varje gång han slår i hennes livmodertapp pressas ytterligare ett skri ut ur henne.
Det känns som en evighet, men så plötsligt kommer han inte in i henne igen, utan Katsas flinka fingrar för honom över hans gräns, och med ett vrål tömmer han sig över henne. Hans sperma pulserar ut ur hans kuk och hon känner hur det sprutar ända upp till hennes haka.
Han suckar, drar ett djupt andetag, och torkar av sin kuk mot hennes knäveck. Han drar upp sina byxor, slänger några mynt på hennes kladdiga mage och går därifrån.

Kvar ligger hon. Natalie har släppt hennes handleder och hon för ner sina händer till sitt kön. Det bultar och gör ont i henne, men tanken på mannens stora kuk som varit inne i henne gör henne fortfarande upphetsad. Hon smeker över sin fitta och drar sig till minnes hur det hade känts när hans ollon hade tryckt mot hennes öppning. Hon tänker på hur hans grova skaft hade rört sig fram och tillbaka mellan fittläpparna. Hon åminner sig till och med hur det kändes när hans kuk åkte fram och åter i henne. Det enda hon utesluter i sitt minne är smärtan.
Hon smeker sig tills det går för henne, sedan ligger hon utmattad på sängen med magen och brösten indränkta i sperma och några silvermynt på magen. Hon somnar så…

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Bikten, Bordellmamman	Första gången	3.7	29/11-07
Bikten	Första gången	4.1	24/11-07
Medeltiden	Heterosex	2.7	20/11-07

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.