Protege Moi (forts.)

---

---

Fortsättningen tog längre tid att skriva än den första delen. Jag var tvungen att skriva om väldigt mycket under tiden, då novellen höll på att utvecklas till någonting jag inte tyckte om. Jag hade även planerat en tredje och avslutande del, men när sista meningen väl var skriven, så upptäckte jag att en tredje del inte behövdes, och hade bara gjort det överflödigt.

---

Protege Moi (forts.)

Han hade skjutsat hem Patric, som bodde hemma hos sina föräldrar, och när Patric bara sett ner på sina händer i knäet och inte sagt någonting hade Adam fört handen till hans haka, vänt ansiktet mot sig och kysst honom. Patric hade satt sin ena hand om Adams nacke och vilat den andra tryggt mot hans bringa, och han hade känt hjärtat slå. Patric ville aldrig att han skulle behöva gå hem. När Adam tillsist startat bilen och åkt iväg hade han sett Patric i backspegeln, och hur han såg efter bilen tills den försvann bakom kröken. Och hans hjärta hade gjort ont – han ville inte lämna Patric där, han ville ta med honom hem, ge honom mat, tvätta honom varm och ren och överösa honom med närhet. Få honom att förstå hur vacker han var, och vaka över honom när han sov.

Nu satt Adam på sin balkong, högt upp, med utsikt över en stor del av staden. Han kunde inte sova, och solen var redan mer än halvt uppe. Han försökte läsa tidningen men kunde inte koncentrera sig, han kollade en stund på teve, men fann den inte intressant. Tillslut hade han satt sig där, på balkongen, med en stor kopp kaffe.

När solen var helt uppe och klockan närmade sig mer förmiddag än morgon gjorde han ordning en rejäl frukost och satte sig vid köksbordet med sin bärbara dator för att fixa undan lite arbete. I morgon skulle han till kontoret, men för det mesta brukade han kunna jobba hemma. Tiden gick parallellt med att mängden saker han behövde göra minskade och han tog det lugnt, sin vana trogen att allt han gjorde skulle vara ordentligt gjort.

Och så förflöt några veckor av sommaren. Adam hörde ingenting från Patric, men undrade ibland vad han gjorde. Hur hade han mått efter deras natt tillsammans? Han var för upptagen med arbete för att kunna hälsa på sina föräldrar och syster nu i början av sommaren, så han kunde heller inte försöka höra med Sofia om hon hade pratat med Patric.

Han gick ut och dansade några gånger med sina bekanta, delade täcke och kroppsvärme med någon ibland, men det handlade alltid om köttets lustar, för båda parterna, och sällan såg de varandra igen. Han såg till att bättra på sin solbränna, plirade på pojkarna på stranden med sina bara överkroppar och log snett när vissa av dem plirade tillbaks. Alltid lika generade och alltid lika nyfikna. Han tände på det.

Så en dag ringde telefonen. Det var hans syster som hade kollat upp hur han jobbade, och visste att han var ledig hela helgen, och sa att hela familjen ville att han skulle komma hem till dem och grilla.

– Det låter härligt! Hälsa mamma att jag kommer runt åtta och att jag har med mig vin då, så slipper de köpa.

– Okej, vi ses ikväll!

De la på och Adam började plocka undan datorn och alla papper på köksbordet, han hade tänkt at hinna förbi kontoret innan han skulle handla och åka till sitt barndomshem.

Det var rätt lite folk på kontoret, de flesta jobbade hemma och det kändes att det var sommar. Män som kvinnor satt med fläktar på och uppknäppta kragar. Adam skrattade lite för sig själv när han tänkte på vilken sexuell laddning det hade funnits om inte alla varit för trötta för at att bry sig. På väg ut träffade han på en av cheferna. Välbärgad, fru och barn, muskulös och väldigt breda axlar. Adam hälsade, chefen nickade tillbaks och när de gick om varandra stannade chefen honom, nöp honom retsamt i rumpan och flåsade lätt i hans öra.

– Absolut chefen.

Sa Adam.

– Hälsa din fru ifrån mig!

Han visste at chefen inte tog illa upp, han tyckte om sitt dubbelliv. Adam ville dock inte ha något sexuellt med chefen att göra. Han hade hört ifrån en arbetskamrat som hade fått det privilegiet att bli påsatt över chefens skrivbord att han var väldigt dominant. Och även om Adam inte tände på att styra över sin sexpartner så var han inte den som gärna la sig i underläge. Och chefen fick nog så det räckte, från vad han hört från sina arbetskamrater.

Han handlade två flaskor vitt vin, en bukett med blommor och åkte sedan hem för att duscha. Vattnet som strömmade över hans nakna kropp kändes frälsande i sommarvärmen, och Adam stod länge och bara njöt av vattnet innan han schamponerade in håret och tog tag i rakandet av bringa, armhålor och området kring könet. Han tvålade in hela sin kropp med intensiva händer, och hetsade nästan upp sig själv till ett rejält praktstånd innan han vänligt klappade på sitt paket.

– Det där har vi inte riktigt tid med nu.

Han steg ut ur duschen och torkade hår och kropp torr, svepte handduken om höfterna och gick ut på balkongen för att låta solen torka hans hud på djupet. När han stod stödd mot räcket och såg ut över staden gick det förbi en kille på marken. Adam såg ner mot honom och deras ögon möttes, och Adam kände direkt. En nyfiken och genant pojkspoling vars jeans det spände innanför av längtan och åtrå. Han skyndade sig vidare och försvann snart ur sikte. Adam log, och minns när han själv tassat omkring i omklädningsrum och i närheten av kända bögställen i den där åldern. De har de inte lätt, ungdomarna.

Han drog på sig ett par lagom tighta jeans och mörkt gråblå t-shirt med relativt djup v-ringning. Han borstade tänderna och rakade bort skäggstubben. Slängde på sig en skvätt parfym, luktade mysk och man när han gick ut genom dörren med systemkassen i ena handen och blommorna i den andra. Bilen startade med ett mullrande vrål och han drog iväg med en rivstart. Farten fick det att fläkta skönt i bilen, han slöt ögonen korta stunder och njöt av vinddraget, körde om personbilar som lastbilar i en nästan farlig fart. Snart var han framme vid villaområdet i utkanten av staden där han hade bott som liten. När han svängde upp på garageuppfarten till sina föräldrars hus såg han sin far ligga framböjd över motorhuven, med de oljiga händerna trixandes i systemet. De hälsade på varandra och Adam gick runt hörnet mot baksidan av huset, där han möttes av sin mor.

– Hej gubben, så bra att du kom, vi ska precis börja grilla.

Med åren hade det blivit bevisat att Adam var den familjemedlemmen som hade störst färdigheter när det gällde att laga mat. Han kramade om sin mamma.

– Nämen, vilken fint vin! Det måste vart dyrt. Inte ska du slösa dina pengar på..

– Lägg av nu mamma, ni förtjänar det, som får stå ut med mig son.

Han log. Mamman såg på sin son med en öm blick, förstod inte hur kan kunde tro att det skulle vara missnöjda med att ha honom till sån. Bättre karl fick man leta efter.

– Ja, jag ska väl inte bråka. Hur mår du föresten? Du ser lite trött ut.

– Lite mycket jobb nu innan semestern bara, men ett rejält mål mat med familjen fixar det ska du se.

De gick i armkrok till tomten på baksidan av huset. Det luktade redan grillat ifrån grillen och der marinerade köttet låg och väntade på att få fräsas.

– Mamma, har du en kall öl till mästerkocken?

– Självklart, vänta så ska jag hämta.

Adam gjorde sig redo för att laga till köttet medan han väntade på att hans mor skulle komma tillbaks. Han hörde bakom sig någon komma ut genom altandörren och ropade att han hoppades att ölen var ordentligt kyld. Han hör ett skratt, och vänder sig om. Där står hans syster.

– Jaså, du förväntar dig att jag ska komma dragandes med det du önskar dig bara sådär?

Adam flinade och såg i samma stund Patric komma ut från huset. Om systern visste hur rätt hon hade haft.

– Ja, ni har ju redan träffats, eller hur?

Patric såg på Adam och log snett, nickade med huvudet som hälsning. Adam tappade nervositeten och log tillbaks så att Patric generat såg ner på sina skor. Systern plockade med svampen och paprikan som också skulle grillas och såg inte riktigt hur de såg på varandra. Adam insåg plötsligt att han hade saknat Patric.

– Jaha, vi skulle bara hälsa sen skulle vi hjälpa mamma i köket.

Sofia gav sin bror en puss på kinden och tog med sig Patric in igen. Adam såg efter dem och strax innan de nådde dörren vände Patric på huvudet, men såg med ett generat leende bort igen när deras ögon möttes. Adam kände sig helt salig inombords.

Sen skulle det till att lagas mat. Inte skulle bara köttet och grönsakerna grillas, klyftpotatisen skulle in i ugnen, såser skulle kokas och dipp skulle röras, när potatisen var klar skulle kladdkakan in i ugnen som skulle svalna medan de åt mat, grädden skulle vispas till efterrätten, det skulle dukas och vatten, läsk och vin skulle fram. När alla väl satt vid bordet samlade kunde mamma först inte lugna ner sig i oro över att hon kanske glömt någonting, men pappa lugnade ner henne och sa att så mycket som hon nu hade hunnit med så om hon hade glömt någonting kunde det inte vara något viktigt, eller något som inte kunde fixas. Hon nickade och lät sig övertalas, sen var det dags att äta. Köttet berömdes, potatisen smakade jättebra, pappa bedömde vinet och tackade sin son för den fina gåvan, det skrattades och alla fick berätta vad de hade gjort hittills i sommar av vad de tänkte göra resten av sommaren. Sofia och Patric berättade lite om vad de visste om nästa läsår i skolan och mamma om att hon skulle börja jobba på en frisör och sminksalong inne i staden. När de ätit klart och väntade på att de skulle orka med efterrätten gick Sofia in och startade stereon. Pappa satte sig och rökte en cigarr till vinet, mamma började duka av och Adam hjälpte till så mycket hon tillät honom.

– Även om du är vår son är du gäst här och gäster ska inte hjälpa till.

Sa hans mamma, och tillslut satt han sig och såg på Sofia som försökte få Patric att dansa. Han satt i stolen och vägrade, skrattandes men med lite nervösa blickar bort mot Adam. Han flinade, reste sig upp och ställde sig vid sin systers sida.

– Jo, men kom igen nu, så dansar vi allihopa.

Hans syster började skratta och såg på sin bror, nickade instämmande.

– Där hör du, haha, till och med Adam säger åt dig att göra det. Inte kan du låta bli då?

Patric såg upp på Adam och Adam log mot honom.

– Kom igen nu, man nekar inte en dam en dans.

Sofia skrattade igen, och Patric flinade. Han reste sig upp och alla tre ställde sig och dansade på gräsmattan. Sofia rörde sig nätt och fint, precis som flickor ska göra, Adam hade efter alla gånger lärt sig hur man dansar snyggt utan att se töntig ut och Patric försökte glatt men märkbart generad att hänga med. När mamman kom ut på altanen och såg dem brast hon ut i ett klingande skratt. Adam log ett vitt leende åt sin mor.

Senare på kvällen skulle mamman se på en dokumentär på tv, pappan skulle mecka lite mer med bilen och Sofia ville titta på film. Patric gick med att kolla på det romantiska dramat och Sofia tjatade tills Adam också stannade. Mitt i filmen ville Sofia ha mer kladdkaka med grädde.

– Vill inte ni också ha?

– Jag tar gärna.

Sa Adam.

¬– Jag med.

Sa Patric.

– Bra, då kan ju ni gå och hämta det.

Fnissade Sofia. Patric skrattade åt Sofia, som även i sitt skämt och sockersug inte kunde slita ögonen från filmen. Adam skakade flinande på huvudet åt sin syster och reste sig upp.

– Ja, jag går väl och fixar det då, medan ni småttingar fortsätter att kika på filmen.

– Jag följer med!

Patric sköt upp ur soffan och följde Adam ner för trappan till köket och Sofia ropade efter dem att hon ville ha grädde till sin bit. När de kom ner såg de att den vispade grädden var slut.

– Vi vispar ny.

Sa Adam och Patric nickade, tog fram en bunke medan Adam tog fram grädde och elvisp. Sen vispade Adam grädden och Patric la upp kladdkakan på fat. Han gick och frågade mamman om hon också ville ha, pappan var ju i garaget, och hon hade skrattat kärleksfullt åt Patric och sa att hon gärna tog en bit. När Patric lagt upp bitarna hoppade han upp på diskbänken och såg på Adam. När grädden var klar bad Adam honom att provsmaka.

– Jag hade kanske i lite för lite socker?

– Nej, jag tycker det smakar bra.

Adam såg på Patric och log, Patric log tillbaks och såg på Adam under lugg. Han hade lite grädde på överläppen och Adam sträckte fram handen och torkade försiktigt bort den med tummen. Patric hade flämtat till lite och Adam blev rädd att han hade skrämt honom.

– Förlåt, lite grädde bara.

– Nej... det gör ingenting.

Sa Patric och såg först ner på diskbänken och sedan upp på Adam igen. Det gick fort, Adam blev som vild och drog till sig Patric och satte sin mun mot hans läppar. Patric satte sina händer om hans nacke och öppnade sina läppar för Adams tunga. Passionerat och nästan hetsigt lekte deras tungor och Adam bet lätt och retsamt i Patrics underläpp. Patric sköt bak huvudet.

– Vad är det?

Adam såg oroligt på Patric.

– Du får mig att bli tokig.

Han vände blicken mot Adam igen, och Adam började le. Adam fick tillbaks Patrics läppar mot sina och med händerna om hans höfter lyfte han upp honom på diskbänken. Patric särade på benen så att Adam kunde stå mellan låren, nära. Han lade händerna på Patrics lår och smekte sakta med tummarna medan deras tungor lekta vilda lekar. Plötsligt lade Adam huvudet mot Patrics axel och Patrics händer smekte hans nacke och korta nackhår.

– Vad är det?

Viskade Patric i Adams öra. Adam skrattade tyst, drog tillbaks huvudet och såg flinande på Patric.

– Du tror väl inte att jag kan ta dig mot diskbänken här och nu?

Patric log och såg ner.

– Nej, det är klart.

Adam kysste honom en gång till klappade honom lätt på låret innan han steg bakåt. Patric hoppade ner och tog tag i ett av faten på bordet.

– Jag lämnar den här till din mamma så går vi upp till Sofia sen.

Han försvann ut ur köket. Adam lutade sig mot kylskåpet och såg efter Patrics bakhuvud, rygg och rumpa som gick ut mot vardagsrummet. Den där grabben gjorde honom galen. När han kom tillbaks tog Adam två av faten, Patric det som stod kvar på bordet och de gick mot trappen. Adam lät Patric gå först för att få kika på hans fina röv som svassade innanför det ljusa jeanstyget. Han visslade till och Patric såg flinande på honom över axeln. När de kom upp satt Sofia fortfarande lika inne i filmen som när de gick.

– Herregud vilken tid ni tog på er, vad gjorde ni egentligen?

– Grädden var slut, så vi vispade ny.

Skyndade sig Patric att säga och delade en blick med Adam.

– Det var värst vad lång tid det kunde ta då.

Sa Sofia och log mot dem när de satt sig bredvid henne i soffan. När de ätit upp kakan och filmen närmade sig upptrappningen som kom innan det storslagna slutet närmade sig kände Adam en hand i sin, och han höll den varsamt och smekte med tummen över handryggen. Och han log åt Patric som nu inte heller kunde slita ögonen från filmen. I en sorgligt och väldigt känslosam del av filmen klämde Patric extra hårt om Adams hand och Adam smekta hans arm med den hand han hade fri.

När filmen var slut närmade sig klockan natt, och det var dags att gästerna åkte hem. Sofia gick ut på altanen där mamma och pappa satt bredvid varandra och drack vin, såg ut på den ljumna och inte särskilt mörka sommarnatten.

– Pappa, kan du skjutsa hem Patric?

– Ja, kan jag väl. Så han ska hem redan?

Svarade han lite skämtsamt och log innan han reste sig. Adam kom ut och ställde sig bredvid Patric.

– Vart bodde du nu igen?

Frågade pappan.

– Ska du åka hem?

Frågade Adam, och Patric nickade.

– Men du farsan, jag kan skjutsa honom, jag ska ju också hem och det ligger ju ändå åt samma håll.

Han såg på Patric som först nickade försiktigt och sen såg på Sofias pappa, som om man bad om tillåtelse.

– Ja, inte mig emot. Men då får vi höras om de där grejerna jag behövde bilen senare då Adam?

– Visst, ring någon dag så kollar jag upp det.

Sofia följde med ut i hallen och såg på när pojkarna tog på sig skorna. Adam gav sin syster en puss på kinden och tackade för en trevlig kväll. Patric fick en kram av Sofia och sedan gick de ut, Sofia vinkade och stängde dörren bakom dem. De gick mot bilen. Adam fjantade sig lite och öppnade dörren år Patric som skrattade åt honom och satte sig. Adam gick runt bilen, hoppade in och startade motorn. Med vana rörelser backade han ut och åkte iväg med ett vrål från motorn. Patric såg på honom i smyg innan han ryckte till av rivstarten, och Precis som första gången de träffades såg han mannen i Adam, mannen som han längtat efter, som skulle komma och rädda honom. Och han skämdes inför honom.

När de närmade sig staden lade Adam en hand på Patrics knä, men höll blicken på vägen och smekte lätt. Efter en stund vände han blicken mot Patric och log åt honom. Som alltid blev han generad och vände bort huvudet i ett leende. Adam blev alltid lika tänd av det, Patric sett att generas. Han drog handen lite längre mot Patrics gren för att retas och Patric fnös till i ett försök att hålla sig för skratt.

– Du grabben, vad säger du om att följa med hem till mig?

Patric vände på huvudet och såg på Adam, log och nickade. Han trodde aldrig att Adam skulle fråga.

När de kom hem till Adam lät Patric sig ledas upp för trapporna, in i Adams lägenhet. I hallen kunde Adam inte hålla sig längre och tar tag i Patric. Han ställer honom mot väggen och kysser honom. Kysser hans läppar, hans haka, käkben, hans ena öronsnibb, kysser hans hals. Han drar i t-shirten och kysser hans nyckelben och bröstvårta. Patric andas flämtande och drar händerna genom Adams hår. Patrics händer gör honom tokig, han lyfter upp honom och Patric klamrar sina ben om Adams höfter, händerna om hans nacke och deras tungor leker medan Adam bär in honom till sovrummet. Där sänker han ner sig på sängen så att han halvligger, stödd mot armbågarna, och Patric sitter ovanpå. Patric drar in sina händer innanför hans tröja, smeker varsamt och nästan lika osäkert som första gången, nyper lätt i bröstvårtorna. Pojkhänderna gör (återigen, precis som första gången) Adam vild. Han drar av Patric tröjan och lirkar med hans bälte. Patric känner sig plötsligt tafatt, han är så upphetsad att han inte vet vad han ska göra, han ser på Adam, som ler leendet igen. Det där sexiga leendet, som får Patric att smälta och dö och försmäkta och explodera och alla de där orden på samma gång. Leendet säger att han kan vara lugn, inte behöver oroa sig över sin osäkerhet, att Adam fixar och vet precis vad som ska göras.

Adam tar av Patric byxorna, smeker utanpå de vita boxershortsen, nafsar i hans örsnibb.

– Adam, sluta reta mig.

Patric darrar på rösten, han tror nästan inte på att han sa det. Adam går ett steg bakåt, men håller kvar händerna om midjan på Patric och ser med stora ögon och ett stort leende på honom.

– Inte visste jag att pojken här var så framfusig!

Patric rodnar och vänder bort ansiktet, Adam för sin hand till hans haka och vänder hans blick tillbaks mot sin.

– Du ska inte generas Patric, jag vill ha dig precis lika mycket, om inte mer.

Patric känner en klump i halsen, pressar sina läppar mot Adams. Det hjälper.

– Du får mig Adam, du får mig här och nu.

Adam lyfter återigen upp Patric och bär honom till sängen. Med en hand ryker han hårt bort täcket och lägger ner Adam på de svala lakanen. Han drar av sig sin tröja, knäpper upp gylfen men låter byxorna sitta på. Går ner på knä bredvid Patric i sängen och skriver med sin tunga de vackraste ord Patric någonsin hört över hans hud. Adams läppar börjar vid naveln, letar sig sakta ner mot buken och linningen i Patrics kalsonger. Med lätta händer lirkar han först ner linningen, kysser Patrics fjuniga hud, drar sakta ner hans kalsonger efter låren och kysser honom om och om och om igen. Kysser roten av hans penis, kysser hans ljumskar, kysser hans kukskaft och nafsar lätt i förhuden. Han fortsätter neråt, kysser insidan av låren, knäna, vaderna och smalbenen. Vid fötterna drar han hänsynslöst av kalsongerna och slänger dem på golvet. Patric ligger nu helt blottad inför Adams ögon och händer.

– Patric...

Patric ser upp, är rädd att han gjort någonting fel, kanske tycker Adam att han är äcklig, tänk om -

– ...du är så väldigt vacker. Ett konstverk.

Patric reser sig upp och trycker ner Adam på rygg, kysser hans läppar och hans bringa. Adam drar av sig sina byxor och när hans nakna, svala hud och kön trycks mot Patric måste Patric bita sig hårt i läppen för att inte skrika. Han gränslar Adams nakna kropp och lutar sig fram, läpparna mot hans öra.

– Du är allt jag någonsin drömt om.

Adam känner hur hans kuk bara växer och växer och står snart i ett praktstånd, som pressans mot Patrics nakna skinkor. Innan han hinner säga någonting sätter Patric sin mun några få millimeter från Adams läppar och viskar

– Jag vill ha dig i mig Adam.

Adam blir fånigt lycklig inombords, han ler och ser på pojken som gränslar över hans nakna kropp som sällan känt sådan åtrå. Han trodde att han några gånger tidigare hade uppnått himmelriket under en sexuell akt, men visste nu att det bara hade handlar om lust, och kåthet. Det han kände till Patric, här och just nu, var någonting till helt annat. Han ville inte erövra honom, han ville att Patric skulle älska, och känna sig älskad. Han ville ta honom till den mest underbaraste plats och få honom att förstå varför han en dag hade blivit satt till jorden.

– Öppna dig för mig Patric.

Patric nickade, nervöst men visste att han aldrig velat någonting så mycket hela sitt liv. Adam tog ett fast tag om sin lem och förde den mot Patrics skåra medan Patric svankade. Adam mötte det första motståndet mellan Patrics skinkor.

– Litar du på mig?

Tung andning.

– Jag litar på dig.

– Slappna då bara av. Låt det hända, och släpp alla spärrar.

Patric andades djupt och lyssnade till Adams ord.

– Låt mig få komma in i dig Patric. Slappna bara av.

Patric nickade och slöt ögonen. Han beslöt sig med hela sin tankeförmåga, var system i hela sin kropp och lät Adam komma in. Adam kände hur ringmuskeln vidgade sig, han pressade försiktigt på, beredd på nytt motstånd, men märkte att det inte kom. Patric andades annorlunda, Adam såg hur han ansträngde sig. Han smekte med händerna han höll om Patrics höfter, viskade lugnande ord. Och så, när Adams lem glidit in till där hans skaft var som grövst, pressade han på lätt och hela hans styvnad sköts in, ända in till roten. Patric sköt bakåt och böjde ryggen i en båge, och ljöd ut i ett högt stön och övergick i ett kort skrik fyllt av smärta, kärlek, passion, åtrå och känslan av att allting slutade existera. Han exploderade med Adam. Sängen, rummet, huset och hela världen exploderade och försvann. Kvar fanns bara känslan av att han nu släppt in någon, in på det djupaste, dit ingen någonsin fått gå tidigare. Och han nästan grät av lycka.

Sedan existerade inget annat än Adam inuti Patric, deras rörelse i takt och samspel och deras kroppar i symbios. Adam flämtade ut orden

– Jag älskar dig så mycket.

Patric flåsade och kände klumpen i halsen, tårarna i ögonen och sa högt

– Älska mig mer!

Patrics grepp om Adams axlar hårdnade, så som Adams händer om Patrics höfter höll hårdare och han sköt sin kuk allt hårdare in i Patric.

– Älska mig hårdare Adam!

Och Adam älskade. Han älskade mer och hårdare än han någonsin älskat. Och han flämtade fram

– Patric, jag kommer snart...

Patric lutade sig fram så mycket han kunde och viska tungt.

– Kom i mig Adam, skjut dig så långt in i mig att du aldrig kan försvinna.

Adam reste sig upp och slog armarna om Patrics rygg, pressade in hela sin lem än en gång, och kom långt in i Patric. Han fortsatte att jucka och tömde hela sitt inre på kärlek och åtrå rakt in i Patric och han stönade högt. Kärleken verkade aldrig ta slut, han kom och kom och kom in i Patric tills han tillslut föll bakåt i utmattning. Han flåsade och såg upp på Patric, lika andfådd som sin man. Han skrattade mellan flåset.

– Du kör slut på mig.

Patric fnissade, och för första gången skämdes han inte alls. Han lutade sig fram, kysste sin man och prins, nafsade i hans underläpp och viskade med en förförande ton på rösten.

– Men älskling, vi som precis börjat.

Av: S. K.
---

Snälla, säg vad ni tyckte! Var fortsättningen det ni förväntat er? Återige, tack på förhand. Och även tack till alla som läste, betygsatta och kommenterade första delen, ni gjorde det här möjligt för mig.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
That Christmas feeling	Homo	4.0	21/7-08
Pour vous II	Homo	3.9	26/3-08
Pour vous	Homo	3.6	26/3-08
Protege Moi (forts.)	Homo	4.2	16/11-07
Protege Moi	Homo	3.6	12/11-07

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.