Om "G"
G var som solen. Vi vågade inte titta för länge på henne pga risken att bli blind. G utstrålade all tänkbar ungdomlig skönhet, styrka, fräsch-het och renhet och hon var vår stads "darling". Och nu hade jag lyckats fånga henne! Hur tusan gick det till egentligen? Och snart skulle hon skjuta mig i sank.
Det här utspelar sig för många år sedan. Typ: tidig Jura-period. Jag var 19, hon 18. Alltså långt innan Mia drog upp mig ur min känslomässiga rännsten.
Tillbaka till G.
Alla killar visste vem G var. Alla tjejerna med för den delen. Det märkliga med tjejer på G:s nivå är att dom på något sätt står över skitsnacket och avundsjukan. Är en tjej snyggare än dom andra, och mer "betittad, blir hon oftast utsatt för skitsnack och avundsjuka från sina medsystrar. Men om samma tjej är fantastiskt vacker och samtidigt snäll, trevlig och bara allmännt älskvärd så beundras hon av tjejerna. Någon form av systerlig vördnad eller nåt. Vad vet jag. Jag kan ju bara prata för det manliga släktet. Vi killar åtrår ju allt som är kvinnligt. Alltfrån skönhetsdrottningar till damcyklar. Ju kvinnligare och vackrare desto starkare blir vår åtrå och desto större våra ansträngningar i att förföra, ragga och göra bort oss. Men när kvinnligheten, skönheten och gudomligheten når G:s höjder så tvekar vi. Hur hanskas man med solen? Och G var ju som sagt som solen...
G var framgångsrik i ett av stadens damlag i fotboll. Hon var ett namn och ett ansikte som gärna fyllde spaltmetrar i vår lokala morgontidning efter den senaste hemmamatchen. Det fanns helt enkelt inga fläckar på henne. Inga skavanker eller minsta lilla brist. Tvärtom. Hon var fulländad. Eller mer.
Under den här tiden låg jag i lumpen. Efter några veckor i uteslutande manligt testosteronstinnt sällskap är en 19 årig kille sprängfylld av goda och välmenande erotiska avsikter. Snacket på luckan, och runt ölstopen på permissionerna, kretsade oftast runt historier och fantasier om än den ena och än den andra bruden på stan. Men inte om G. När G dök upp så tystnade snacket. Hade vi haft hatt eller mössa på oss hade vi nog tagit av dom och sänkt blicken i vördnad. Och jag som snart skulle fånga henne. Jösses!
Och hur gick det till egentligen när jag och G blev ett par? Jag vet inte. Minns inte. Jag var helt enkelt fullare än ett vårdike. Jag hade en längre permision över midsommarhelgen och tältade med ett gäng polare på en campingplats intill en folketspark. En 19 åring på permission är sällan måttfull med ölintaget. Speciellt inte under en midsommarhelg med strålande sol, omgiven av brunbrända ben och flortunna sommarklänningar. Jag var, märkligt nog, ofta som mest framgångsrik på raggningsfronten när jag var stupfull. Så full att jag knappt kunde gå och andas på samma gång. Vet inte vad det är med tjejer men ibland saknar ni helt enkelt omdömme. Jag vaknar på midsommardagsmorgonen i mitt tält. Naken så när som på kallingarna och med G på min arm. Min hand innanför hennes uppknäppta klänning omslutandes hennes högra bröst. Jag ligger och tittar på henne en lång stund (hon sover) och väntar på att JAG skall vakna. Vakna på riktigt alltså. Det var långt från första gången som jag hade G liggandes på min arm. Men jag brukar alltid vakna till slut och se min egen ensamma arm pekandes på några tomma ölburkar på golvet. Så jag väntade på att vakna igen. Men jag vaknade ju inte. Sakta och säkert börjar det gå upp för mig att det är något som inte stämmer. Jag blev kallsvettig och helt blank i skallen. Vad f-n gör jag nu? Jag blir med ens medveten om min hand på hennes bröst. Försiktigt, nästan ursäktande, tar jag bort den. Tittar försiktigt på handflatan för att se om jag har brännmärken på den efter att ha omslutit en del av solen.
G vaknar efter ett tag. Lika bakfull som jag. Men hon stannar hos mig hela helgen som den mest naturliga sak i världen. Jag lever min första helg i livet utan att tänka. Inte en konstruktiv eller meningsfull tanke processas av min hjärna under hela helgen. Jag är fullt upptagen med att gå rakt, svara på hennes frågor, och andas ibland. Mina svårigheter har ingenting med alkoholintag att göra utan enbart beroende på att hon går brevid mig och håller mig i handen. Hur hanterar man en sån sak? Men även denna midsommarhelg har ett slut och jag skall tillbaka till min garnision och hon till sitt sommarjobb. Vi byter telefonnummer och besämmer att vi skall träffas nästa helg igen.
Hur i all världen gick det här till?
Man skryter inte om solen. Man vet helt enkelt inte hur man skall hantera situationen och det faktum att man "har" solen. Mina polares attityd för mig ändrades i ett slag. Från att ha varit normalt kamratligt till att bli respektfull. Inga frågor om hur hon är, eller var, eller om jag satte på na'. Man frågar inte sånt om solen. Utan enbart äkta och reservationslös beundran. "Fy fan Jesper...vilken grej alltså". Typ.
Jag och G träffas under mina permissioner och jag blir aldrig bekväm och trygg i rollen som G:s kille. Tänk dig: Du får helt plötsligt kontroll över statskassan. Mer pengar än du kan föreställa dig och du äger allt. Är du bekväm i situationen? Springer du iväg och tokfrossar upp allt? Knappast. Du blir rätt stirrig och darrig. Hur skall du förvalta kapitalet? Hur gör man nu? Hur säkrar jag att detta inte försvinner osv. Nu kanske du förstår hur jag gick omkring och darrade under tiden med G. Jag visste helt enkelt inte hur jag skulle bete mig.
Vid en av permissionerna hade jag och G varit ute på en kortare kryssning. Vi kom hem efter midnatt och var båda lagom salongsberusade. Vi hade haft en trevlig dag. Vi hade kramats och hånglats och det kändes som ngn form av islossning inom mig. Men för fanken...det var ju fortfarande G. Jag ville ju visa upp henne för världen. Hon och jag...alltså! Men G var kelsjuk och vi åkte hem till mig. Vi står brevid min säng och hånglar. Eller hånglar och hånglar. Vi kramas och kysser varandra.
I vanliga fall hade jag i det här laget börjat smeka av tjejen kläderna. Vant och målmedvetet. Men detta var ju för h-e G! Hon tog av sig kläderna själv. Men behöll trosorna på. Jag visste knappt var jag skulle fästa blicken. Efter ett tag ligger jag i min säng. På rygg och med bara kallingarna på mig. G sitter gränsle över mig och smeker mitt bröst. Jag tittar på hennes ansikte, det otroligt vackra ansiktet. Omslutet av långa böljande kastanjebruna lockar. Jag skymtar hennes bröst. Inte stora och inte heller små. Men fasta och naturligtvis gudomligt välformade. Jag tror att jag hade händerna på hennes lår men jag minns inte. Jag minns däremot att jag inte andades. Jag minns också att jag höll på och sprängde kalsongerna. Jag hade ett stånd som inte var av denna världen. Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Normalt hade det inte bekommit mig. Tvärt om. Jag hade antagligen tagit tjejens hand och lagt den på mitt stånd. Men nu var jag livrädd för att G skulle märka det och resa sig ur sängen och tycka att jag var ett äckel.
G betraktar mig fundersamt med sina rådjursögon och lutar sig ned över mig. Hon kysser mig på munnen. Hennes hår faller över mig och kittlar mig i ansiktet när hon för huvudet nedåt. Hon kysser min haka, min hals. Hon kysser mig över bröstet och hennes hår böljar ut över mig. Mjukt, rent, lätt och ljuvligt. Och naturligtivs doftar hon underbart. Hon höjer sig något och tittar mig djupt i ögonen och låter sina bröst nudda mitt bröst. Hon cirkulerar med brösten över mig. Smeker mig med sina bröst. Sakta, mjukt, rytmiskt. Jag känner hennes slanka, platta mage mot min. Hon är len och smidig och hon smeker mig med sina bröst. Jag slår personligt rekord i att inte andas. Flera minuter. Inga problem och jag kan fortsätta....
Jag placerar försiktigt mina händer över hennes rygg. Försiktigt. Orolig för att släcka solen. Jag smeker henne lite prövande. Hur reagerar solen? Solen fortsätter att titta mig i ögonen. Hennes bröst mot mitt. Jag smeker hennes rygg nedåt. Mot svanken. Över hennes starka rygg och svank. Jag känner hur hennes midja, formad som ett timglas, svänger ut mot hennes höfter. Jag följer ryggraden med ett finger och når troskanten. Tunna bomullstrosor med en sidenrosett framtill. Jag hann skymta det tidigare, innan det svindlade till. Jag smeker henne med båda händerna över hennes trosbeklädda stjärt. Försiktigt och andaktsfullt. Utan att andas (naturligtvis). Hon tittar mig djupt i ögonen och jag känner hennes varma andedräkt mot mitt ansikte. Hennes trosor hade glidit upp mellan skinkorna (stringtrosor var inte vanliga på den här tiden) så jag kunde känna hennes bara skinkor under mina livrädda händer. Hon glider längre upp över mig. Hennes bröst kommer över mitt ansikte. Hon smeker min panna med det ena bröstet. Ned över näsan och över munnen. Jag öppnar försiktigt munnen och kysser henne. Hennes bröst. Solen slocknade inte. Jag lirkar in mina fingrar innanför trosorna och letar mig innåt mot hennes kön. Hon svankar rejält med ryggen och mina fingrar träffar plötsligt hennes sköte. Hennes blöta sköte. Jag har mina fingrar i solen. Det bränner i mig. Jag vet att jag aldrig mer kommer att ha någon känsel i händerna. Hon är blöt. Hon är tyst så när på hennes andhämtning. Och jag kysser hennes bröst. Till och med suger lite på hennes bröstvårta. Med fingarna i solen.
Det handlar om att förvalta kapitalet. Det är min ända ursäkt. Kommer du i kontroll över statskassan (som jag gjorde här) måste du vara försiktig och inte sätta sprätt på pengarna. Man blir helt enkelt ännu mer snål. Jag vågade inte gå längre den natten med G. Jag var rädd att hon skulle bryta med mig om jag hade "satt på na'". Hon var ju för f-n riksregalierna. Jag försökte att förvalta kapitalet för framtida konsumtion. Jag ville spara på det och trodde att hon skulle hålla mig ännu mera kär. Ännu mera kär när hon såg att jag kunde vänta. Jag är en idiot.
Vi fortsatte att träffas på mina permissioner och min status bland polarna var skyhög. Inte långt ifrån att jag hade fått skriva autografer. En helg som skulle komma att förändra allt var när Peter hade fest hemma.
Augusti och kräftkalas. Peters föräldrar var på landet och han hade deras stora villa till sitt förfogande. Kräftskiva alltså. Många inbjudna och däribland jag och G. Vi spred välvilligt vår glans. Sedan jag blev ihop med G hade jag haft svårt att supa till ordentligt. Fråga mig inte varför. Man kan inte vara full och ansvara för statskassan. G och jag drack men bara lagom. Vi hade roligt och G dansade med mig. Ingen annan vågade bjuda upp henne. Ryktet om festen hade gått på stan och det var fler som sökte sig till villan. Som tur var så dök aldrig några bråkstakar upp. Men det var ett tjejgäng som kom, och blev insläpta. I gänget fanns Lena.
Lena var också rasande vacker. Men på ett annat sätt. Inte lika oskuldsfullt vacker som G. Mera åt det sexiga hållet. Hon var rå-snygg och det var allmännt kännt att hon tog för sig när det gäller killar. Hon sågs ofta med nya kavaljerer och det florerade lite rykten om att hon var omättligt k-t. Farlig kvinna.
När Lena och hennes kompisar dök upp på festen så steg temperaturen inne i villan. Ljudet på stereon skruvades upp och pulsen ökade. Lena och gänget dansade utmanande och dom spanade öppet och ogenerat efter lämpliga offer för natten. Många kände sig kallade och började krumbukta sig dansgolvet. Jag betraktade spektaklet en stund innan jag var tvungen att gå på muggen för att lätta på trycket. På vägen tillbaka blev jag stående någon kvart med en gammal kompis som jag inte sett på ett tag. Jag hörde hur festen rasade en våning ovanför oss. När jag väl kom upp till "nattklubben" igen såg jag att det hade tunnats ut något i leden. Några ur Lenas sex-gerilla hade försvunnit med sina offer. Bl.a. Lena själv saknades. Jag skrattade för mig själv när jag slank in i baren för att förse mig med en kall pilsner. Jag frågade Peter om han hade sett G. "Jag tror att hon sa att hon skulle gå på muggen" skrek han genom dånet från stereon. Peter ville att jag skulle hämta en knippe skivor till stereon som han hade på sitt rum en våning upp. Jag tog med mig pilsnern och gick uppför trappan. Enbart sovrum och badrum på översta våningen tydligen. Jag hade aldrig varit i villan tidigare men den var lika imponerande som den ser ut utifrån. Peter gav aldrig några tydliga anvisningar om vilket rum som var hans så jag fick leta mig fram. Och du har nog förstått redan nu att det fanns folk i dom flesta. Fullt upptagna med kärlek.
Peters rum var naturligtvis det sista som jag kom till och jag öppnar dörren och kliver in. Jag stannar mitt i steget och fryser till. En hand på dörrhandtaget, en hand om pilsnern, en fot i Peters rum och den andra på tröskeln. Jag gapar, stirrar och slutar andas (igen).
G stod lutad mot Peters garderobsdörr. Hon sträckte ut händerna vitt åt sidorna och höll ett stadigt grepp om garderoben. Hon pressade sina axlar mot dörren och jag såg att hon svettades. Flera svettiga lockar hängde som korksrkuvar ned i hennes blanka ansikte. Hennes kjorta var uppknäppt och brösten blänkte av svett från månskenet genom fönstret. Styva bröstvårtor som stod rakt ut. Hennes jeans låg i en hög på golvet. På knä framför G står Lena. Lena, med bar överkropp, andas tungt och kysser G över magen. Jag ser hennes tunga sticka ut när hon slickar G över naveln. Lenas händer över G:s nakna lår. Lenas händer över G:s mage. Lenas händer över G:s bröst. Jag, frusen till is, andas inte. Lenas händer om G:s troslinning. Lenas händer som sakta drar ner G:s trosor. G:s hår som sakta blottas i takt med att Lena drar ner hennes trosor. Lena som böjer sig fram och kysser G:s mage. Kysser hennes mage nedåt. Smeker G:s mage med sina läppar tills läpparna möter behåringen. Jag ser hur Lena låter mun och näsa smeka G:s behåring och samtidigt drar ner trosorna helt. G:s blick mot mig. Den säger ingenting. Blicken. Men den andas hjälplöshet. G står med axlarna pressade mot garderoben, höften utskjutande och utbjudande mot Lena, armarna vitt isär och huvudet vänt mot mig. Hennes ögon mot mina. Våta lockar som klibbar i hennes panna. Hon ser mig och ändå inte. Hon är inte närvarande när hon tittar hjälplöst mot mig. Som om hon ändå vill säga; "jag kan inte stå emot...".
Att åka tillbaka till garnisionen efter denna helg var inte lätt. Om min hjärnverksamhet slutat fungera tidigare när jag varit med G så hade den verkligen startat nu. Men det var inga konstruktuva och logiska tankar som utformades. Ett kaos och ett virvarr med intryck och flimmer. Att G skulle åka iväg med sina föräldrar på en två veckors seglats efter helgen gjorde inte heller livet enklare. Jag ringde hem till henne och berättade för hennes telefonsvarare att min nästa permission låg två helger bort och jag hoppades att vi kunde ses då och åka till septemberfesten på "vår folketspark".
Jag vet inte om någon annan fick kännedom om G och Lena på Peters fest. Men jag hade inte tänkt på någonting annat sedan dess. Jag visste inte hur jag skulle närma mig händelsen med G. Jag ville inte skrämma iväg henne eller riskera något som kunde orsaka en spricka mellan mig och statskassan.
Septemberfesten på folketspark på vår ort lades ned för drygt 10 år sedan. Det är väl ingen som går på folketspark idag heller. Eller? Men då, på den tidiga "Jura-perioden" var det hit man gick. Septemberfesten var en sorts säsongsavslutning. Alltid men några av dom större dansbanden på scen. Det här året åkte jag hit raka vägen från garnisionen. Ombytt i polarens bil och med desperat och samtidigt målmedveten blick. Tror jag.
Det var redan knökat på parkeringen och klockan var inte ens 21. Inne på området var det full fart och jag står utanför polarens bil och spanar. Hur hittar jag G i detta. De ärade läsare som passerat 30 kommer kanske ihåg att det fanns en tid då mobiltelefoner inte existerade. Den kallas tidig Jura-period. Så det var inte helt lätt att hitta G i det här virrvarret. Sent om sider ser jag G:s kompis E utanför insläppet. Jag går fram till E och får en kram. Vi snackar en stund och jag frågar om hon har sett G. Hon tittar på mig en stund med en svårtydd blick och säger. "Nja..det var ett tag sen men du kanske skall kolla på parkeringen nedåt båthusen. Jag såg henne prata med ett gäng från XX där för drygt en timme sedan". Så jag går iväg mot båthusen. Foketspark ligger naturskönt vid havet och många kommer hit en sån här kväll med båt. Det är aktiviteter över hela området såväl innanför som utanför stängslet. Det var som sagt knökat med bilar på parkeringen och denna sträkte sig ända ner till båthusen och hamnområdet. Jag gick runt och kollade bland människorna som stod i grupp och hinkade öl och andra, starkare, saker. Hejade på några som jag kände och spanade vidare.
Ibland lägger man märke till någon detalj som inte stämmer. Någonting som inte hör hemma på en plats eller något som avviker. Jag började titta på en äldre Ford Taunus som stod parkerad med fronten mot sjön. Jag vet inte varför men någonting gjorde mig uppmärksam på just den. Det fanns inga människor som rörde sig just här så jag gick närmare och betraktade bilen. Jag hade aldrig sett den tidigare och hade ingen aning om vem som ägde den. Naturligtvis var det de immiga fönstren som hade gjort att just den här Forden avvek från dom andra. Men jag tänkte inte på det då. Det var varmt i september det här året. De flesta gick omkring i tunna sommarkläder. Ca 23 grader sent på kvällarna. Och jag frös återigen till is. Genom det svagt immiga sidofönstret ser jag G i baksätet. Hon sitter gränsle över en man. Hennes skorta är uppknäppt och jag ser hur han kramar hennes bröst. Bilderna från G tillsammans med Lena på Peters fest rusar genom skallen på mig igen. Jag hinner se att G är helt bar från midjan och ner. Jag ser hur hon gnider sig mot mannen som ligger i baksätet. Jag hinner se hur hon borrar ner fingrarna i hans håriga bröst och hur hon sakta reser sig och sänker sig över honom. Jag t.o.m hinner se hur han, styv, grov, ådrig och blodsprängd, glittrar av hennes väta innan hon återigen med slutna ögon säker sig över honom. Jag hinner inte se så mycket mer. Deras tunga andhämtning får fönstena att imma igen och det sista jag hinner skymta är hennes ögon som stirrar rakt in i mina. Samma blick som för några helger sedan. För sent att vända nu..jag kan inte stå emot.
Jag träffade inte G mera efter de här helgerna. Jag såg henne på avstånd några gånger på stan men vi pratade aldrig med varandra. Hon var precis lika strålande vacker som tidigare och vårt korta förhållande tedde sig som en avlägsen och absurd dröm. Perverst nog lyckades jag hitta en bizarr njutning i hennes svek. Fråga mig inte varför men det bara var så. Jag sumpade ju chansen. Jag satt med riksregalierna och hela statskassan och vågade inte röra någonting i hopp om framtiden. Istället försvann allt från mig.
Jag har inte sett G på över 15 år. Det senaste jag hörde om henne var att hon hade gift sig och fått två barn. Jag hoppas att hon har det bra och att hon är lycklig. Hon bländade mig en sommar och brände mina fingrar. Jag hade händerna i solen och drog snabbt tillbaka dom. Solen fortatte att lysa men jag vek ned blicken.
Många år senare lyfte Mia upp mig ur en känslornas rännsten. Om G var riksregalierna och statskassan så är Mia världsbanken. Och du skall veta en sak. Jag ägnar mig åt ett vulgärt dekadent frosseri. Jag sätter sprätt på allt och hon är som ett ymnighetshorn. Hon tar aldrig slut.
Fler noveller av samma författare
Bra uppslag. Kanske lit väl mycket "sol" :o) Och kanske en aning för lite erotik.