Hela havet stormar, del 1

---

---

Ida vaknade i sin hytt, kollade yrvaket på klockan som stod brevid kojen och suckade. Kvart i 12, nu skulle hon kanske missa lunchen eftersom de bara severade den fram till 12 i skeppets caféteria. Varför skulle hon alltid vara så morgontrött?
Hon hasade sig upp, trippade naken genom hytten fram till byrån med sina kläder och började klä på sig, hon ville inte behöva gå hungrig fram till middagen.

Ida drog på sig ett par svarta stringtrosor med matchande BH och granskade sig själv lite smått medans hon klev i byxorna. Det solblekta blonda håret, de nyfikna blå ögonen och den vältrimmade kroppen mötte henne och hon log smått för sig själv innan hon gled i ett par vita slimmade jeans och en rätt så tight röd topp som framhävde hennes bröst generöst.
Hon steg i ett par svarta klackskor innan hon stormade ut ur hytten och begav sig till hissen.

På vägen grämde hon sig över att hennes båt resor runt världen snart skulle ta slut i och med att hennes resekassa hade börjat tryta. Det var snart dags att bege sig hem till Sverige och börja jobba igen, en tanke som inte lockade efter allt hon hade fått uppleva i och med hennes båtluffande runt jordklotet.

I hissen mötte hon två killar hon kände igen sen tidigare. De bodde på samma däck som hon själv, var antagligen runt 25-30 och så vitt hon visste var de engelsmän. Hon avfyrade ett sött leende, som de besvarde med varsin nick, och gick in i den speglade hissen och ställde sig framför de både männen.
På vägen upp tittade hon upp i speglarna och tittade diskret på männen bakom henne genom spegeln. Ida märkte att deras ögon var riktade på hennes rumpa och hon märkte att de viskade något öhörbart till varandra och log.
Först kände hon för att ge dem en smäll på käften men lät dem hållas, dels för att hon inte hade tid att hålla på och bråka om sånt och att känna sig attraktiv var något oerhört tillfredställande trots allt.

När Ida nådde caféterian observerade hon att även dem var på väg för att äta tydligen och ställde sig i kön till självserveringen bakom henne. De viskade fortfarande lite till varandra om något och Ida himmlade med ögonen när hon fyllde sin bricka.

När hon ställt sin mat på bordet gick hon för att hämta kaffe vid automaten som stod i ett hörn. När hon stod där såg hon hur de både engelsmännen kom upp bakom henne. En av dem ställde sig så att han täckte synen ut mot caféterian medans den andre gick upp alldeles intill henne så hon kände hans andedräkt mot halsen. Nu förberede hon sig verkligen för att sparka killen mellan benen om han började tafsa, men då gjorde han något hon inte var beredd på.

Engelsmannen hade tagit fram en sedel av något slag och tagit tag i resåren på hennes stringtrosor som stack upp från de tajta jeansen, stoppat ner sedeln vid valstjärten och viskat:
"Suite 244 in 20 minutes, you get 600 euro."
Han gav henne en klapp över rumpan där han smugit ner sedeln och så gick båda ut ur caféterian.
Hon stod kvar vid automaten, chockad. Hon vände sig om, ingen tycktes ha sett vad som hade hänt och hon smög försiktigt ner fingrarna mellan stringtrosan och hennes rumpa och tog fram sedeln han stuckit ner. Hennes ögon blev stora när hon såg på sedeln, 50 euro!
500 euro var nästan 6000 svenska kronor och skulle snabbt täcka upp en del av hennes resekostnader som hon dragit på sig, eller ge henne några extra veckor ute i världen.
Det var ju inget snack om vad killarna hade menat och hon kände sig både lite rädd men frestad. De befann sig ju trots allt på ett fartyg och någon skulle snabbt märka om det hände henne något. Tänk om hon skulle...

Hon struntade i kaffet, åt snabbt upp resten av hennes mat och begav sig mot hissen igen. Hon visste att sviterna på fartyget var riktigt stora och dyra framför allt, var kanske dem här killarna några riktigt välbärgade affärsmän eller något? Inte vem som helst går och erbjuder en okänd svensk tjej 600 euro bara så där och vem som helst går verkligen inte och smyger ner 50 euro sedlar i folks trosor bara så där!

Hon kom ut ur hissen och befann sig på det däcket där sviten enligt kartan över skeppet befann sig. Ida kände hur hjärtat bultade när hon stannade framför dörren med nummer 244 och stod där några långa sekunder innan hon knackade på.
Samma man som hade stoppat ner sedeln i hennees string i caféterian öppnade med ett leende. Han öppnade upp dörren på vid gavel, signalerade åt henne att komma in och stängde dörren efter henne, och låste.

Ida befann sig i en stor svit med lyxig inredning, ett panorama fönster med en glasdörr som ledde ut till en balkong och en stor hemmabio anläggning stod ut med ena väggen.
Hon kunde se fyra män i rummet varav två var de hon mött tidigare. Förutom han som öppnat dörren satt de andra i läderfotöljer, även dem leendes.
Ida kunde till och med på håll se att de var klädda i dyra märkesskjortor och byxor vilket spädde på hennes misstankar om att de var affärsmän.
En av dem tog till orda:
"Welcome dear, I guess you accepted our little proposition?"
Ida gjorde inget annat än att nicka stumt vilket gav mannen ett belåtet ansiktsuttryck.
"Excellent. Mike?" sa han och tittade på en av de andra killarna.
Denne Mike reste sig och gick över till ett bord där det stod en väska. Han öppnade den och visade innehållet för henne. Ännu en gång den förmiddagen blev hon smått chockad när hon såg att väskan var till bredden fylld med sedlar, en ren förmögenhet.
Mike tog väskan och la den öppen på golvet framför de andra tre männen nu när även killen som öppnade satt sig ner.

Han som sagt till Mike att hämta väskan blinkade och sa:
"Well, why don't you get rid of those clothes?"
Han tog upp en sedelbunt och titta rakt in i hennes ögon.

----------------------------------------------------------------------------

Mer action i nästa del, oroa er inte :)
Övrig feedback mm inför forsättningen är varmt välkommet till min mail: ida_citadellica@hotmail.com
Den funkar även som MSN.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Hela havet stormar, del 2	Heterosex	4.0	11/4-07
Hela havet stormar, del 1	Heterosex	3.3	10/4-07

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.