Mitt liv 2

---

---

Del 2: Sommaren

Sommarens första månad passerade ganska händelselöst. Jag sommarjobbade på ett företag i Säffle, som låg några mil bort, där jag fick lyfta många tunga lyft. Bra tänkte jag så jag höll uppe fysiken nu när jag inte hade råd med gym. Det var ett företag som sysslade med ljudteknik och livespelningar. När VD:n Stefan fick veta att jag skulle gå på musik i Åmål då sken han upp och sa att hans gamla kamrat Hans jobbade som ljudteknikslärare där. Efter det fick jag några lektioner i grundläggande ljudteknik av Stefan så att jag skulle kunna välja till det i skolan senare, eftersom han visste att Hans krävde en del förkunskaper. Jag tyckte verkligen det var skitroligt och lärde mig snabbt. Dock tyckte jag mycket synd om Martin som hade fastnat på ett jobb på ICA i Bengtsfors. Han var inte alls glad i det, men jag påminde honom att han annars inte skulle få in några pengar. När jag sa det bara blängde han på mig.

- Lätt för dig och säga, som har ett roligt jobb i alla fall, svarade han en gång.
- Vadå? Är du avis eller? replikerade jag direkt.
- Gissa tre gånger! Klart jag är! Du får ju syssla med två av dina hobbys, medans jag ska stå i ett svinkallt lager och packa kött. Låter det som paradiset för dig? Plus att min pojkvän är typ 10 mil bort, det är ingen höjdare heller, sa han med en lite ledsen min.

Det var nämligen så att jag bodde hemma hos en kompis och hans föräldrar i Säffle under veckorna, och åkte hem till Bengtsfors under helgerna. Helgerna gick då mest åt till att umgås med Martin hemma hos mig, eftersom han inte var öppen mot sina föräldrar om sin läggning. Det hände att vi var hemma hos Martin, men bara när hans föräldrar var borta.

Nåja, nu var det i alla fall i slutet av juli och jag arbetade min sista vecka i Säffle. Sedan skulle jag hem till Bengtsfors igen. Helgen innan sista veckan så hade Stefan dragit ihop en personalmiddag hemma hos sig. Jag var inte riktigt säker på om jag kunde gå, eftersom jag och Martin hade bestämt oss för en kväll hemma hos mig. Jag var ensam den helgen och vi hade tänkt oss det lite romantiskt. När jag sa detta till Stefan så bara han verkade ännu gladare.

- Men här då, sa han och räckte sin telefon till mig.
- Ring honom och säg att han och du är bjudna på middag på lördag kväll. Om han vill förstås. Jag vill ju inte förstöra något i ert förhållande.
- Tack, sa jag och tog telefonen. Det tog ett tag innan Martin svarade.
- Ja det är Martin. Han svarade som vanligt, men han hade någon underton i rösten som gav mig en hint om att jag ringde olägligt.
- Hej det är jag. Ringer jag vid en dålig tid eller?
- Nej då. Eller.. Linda är här...

Jag kände hur mitt hjärta slog tre volter och sedan slog knut på sig.

- Öhh, jaha?
- Lite jobbigt för mig, sa Martin. Hon vill försöka "omvända" mig. Det är obehagligt. Vad ska jag göra.
- Lyssnar hon på oss nu?
- Nej, jag gick in i ett annat rum.
- Okej, ge henne telefonen.

Jag hörde hur en dörr öppnades och hur Martin sa att Linda hade telefon.

- Ja det är Linda, hörde jag i andra sidan av luren. Shit vad jag hade lärt mig hata den rösten.
- Hej du, din slampa! Låt bli min pojkvän! Han är MIN! Du kan sluta tråna, för han tycker bättre om att ha kuk i käften än fitta på tungan!!!

Ingen sa något i andra änden av luren. Man hörde dock hur hon andades snabbare och arbetade sig in i ett vansinne som inte var av denna värld.

- Du ska veta, bögjävel, att jag har haft din så kallade "pojkväns kuk i mig fler gånger än du kan räkna till.
- Jaha, och bryr jag mig? Nej det gör jag inte, för han ÄLSKAR mig. Det är en stor skillnad ska du veta!
- Ja, vi kanske ska fråga honom vem som är bäst i sängen då, så du kan hålla käften sen då!

Jag hörde i bakgrunden hur Martin svarade på den outtalade frågan:

- Jag måste faktiskt säga att Jonatan är bättre, Linda. Plus att om du snackar så om honom så kan du sticka här ifrån på en gång. Jag vill inte ha dig här! Ut, subba!

Linda var tyst. Sedan så hörde jag hur hon kastade luren i golvet och sedan slängde igen dörren till vardagsrummet.

- Ja så kan man ju bli av med henne i framtiden då, sa Martin.
- Japps. Du, jag ringde ju av en helt annan anledning. Jag har blivit bjuden på personalfest på lördag...
- Nej. Vi skulle ju ha vår helg då.
- Ja, men det kan vi fortfarande ha vet du. Vi får ta med oss en respektive också. Vill du vara min date?
- Va? Ja gärna. Vilken tid är det?
- Klockan 19 ska vi vara där. Jag ska ha en vit kavaj, med livré och allt. Fluga är det som gäller.
- Okej, jag tror jag har något som matchar rätt så bra. Har du kråsskjorta?
- Jag tror att brorsan har en jag kan låna. Röd fluga?
- Grön.
- Okej. Då hörs vi klockan 17 hemma hos mig då?
- Japp. Puss!
- Puss!

Jag vände mig mot Stefan och såg att han satt och flinade.

- Du vet att mycket av det du skrek i ganska höga volymer till den där tjejen inte är allt för lagliga va? sa han och tog ut sin öronproppar som han satt i när jag började skrika på Linda.
- Aj då. Förlåt, jag glömde lite att du var här, sa jag och såg lite förlägen ut.
- Ingen fara. Ungdomen har sina snedsteg. Kommer du på lördag? Det verkade onekligen så.
- Javisst.
- Perfekt, då skriver jag att det kommer ett sällskap Pettersson på två då.

Jag gick hem till min kompis Coffe, som jag bodde hos. Det var nu Onsdag, och jag hade fått ledigt de två sista dagarna i veckan, eftersom vi inte hade något inbokat på jobbet. Jag hejade på Coffe med familj och gick sedan upp och började packa. Coffe kom upp efter några minuter. Coffe var väldigt snygg, och var den sortens kille som man direkt antog var gay. Dock var han hetero. Lite kortare än mig, svart halvlångt hår, och relativt vältränad.

- Så du åker hem nu då? frågade han.
- Japp. Men vi ses ju snart igen, svarade jag.
- Jaså? När då?
- Vi börjar ju skolan om ett tag. Du skulle gå i Åmål va?
- Åh. Nej det ska jag ju inte. Jag kommer gå Barn & Fritid här i Säffle.
- Jaha. Det var synd. Men vi får träffas mer senare då. Jag kommer ju befinna mig i Åmål och det är åtskilliga mil närmare Säffle, sa jag när jag lade ner de sista kläderna jag hade med.
- Men, jag antar att det här är nåt sorts avsked då, sa Coffe och såg lite ledsen ut.
- Coffe. Du vet att det här inte är "hej då". Det är "på återseende". Du vet att jag inte ger upp på mina vänner bara sådär.

Jag kramade om honom och han gav en kram tillbaka. Sedan gick jag ner till busstationen och väntade på bussen. Då ringde min telefon. Jag undrade vem det var som ringde vid den här tiden en vardag. Jag plockade fram mobilen och kollade numret. Det var ett okänt mobilnummer. Först funderade jag på att inte svara bara för att jag inte orkade, men bestämde mig sedan för att svara.

- Ja hallå det är Jonatan.
- Hej, det är Richard, svarades det i andra änden.
- Hej på dig du! Det var ett tag sedan. Vad gör du nu i sommar då?
- Umm, jag spelar och så en del med mitt band. Jag ska förresten ner till Bastun nu snart och träffa bandet. Vi undrade om du kunde komma dit. Vi tänkte göra en lite speciell grej idag.
- Jag är ju i Säffle nu, och ska precis hoppa på bussen, så jag kan inte vara där förrän om typ 1½ timme.
- Det är lugnt. Bara du kommer.
- Visst kommer jag.
- Bra. Vi ses. Hej.
- Hej.

Bastun var replokalen i Dals Långed. Det var där Richards band Kashmir repade. En obehagligt händelsefri bussresa senare så stod jag utanför Bastun och tog en cigg innan jag skulle gå in. Jag hörde att det spelades där inne, men det lät mest som om de bara spelade i moll och allt lät väldigt dystert. En cigg senare så gick jag in. Jag möttes av Elias, som var trummis i bandet.

- Tja, sa han. Hans ögon var helt rödsprängda. Det var dock inget jag tänkte på eftersom alla i bandet rökte och ofta gjorde det inne i Bastun som saknade ordentlig luftkonditionering så det blev en hel del rök där inne efter ett tag.
- Tjänare. Låter bra idag.
- Mmm, var det enda han svarade på det.

Jag mötte resten av bandet precis innan jag skulle gå in i huvudlokalen. Jag hejade på alla. Richard gick i slutet av alla. Bandet bestod då av gitarristerna Daniel och Jimmy, trummisen Elias, sångerska Ida och basisten Richard. Ida skulle efter sommaren flytta till Australien, och det var prat på att jag skulle ta över hennes plats. Det var därför som det var rätt så vanligt att jag var med på deras rep, eftersom jag skulle lära mig deras låtar. Hursomhelst så fångade Richard upp mig på vägen ut och gjorde en tvärvändning in i lokalen igen med mig.

- Jonatan, sitt ner är du snäll.
- Okej, svarade jag en aning tveksamt samtidigt som jag satte mig på gitarrstärkaren.
- När jag ringde dig förut, så hade vi fått lite dåliga nyheter.
- Vadå för nyheter?
- Du vet vem Johan är, eller hur?
- Ågren? Han som är lika gammal som Jimmy?
- Precis.
- Ja han och jag gick ju hela grundskolan tillsammans. Trevlig kille måste jag säga.
- Ja. Richard gjorde ett kort uppehåll för att ta ett djupt andetag och sedan fortsätta.
- Han... hängde sig igår kväll. Vi fick beskedet precis innan vi bestämde att vi skulle repa.

Min hjärna kunde helt plötsligt inte plocka upp den informationen jag fick höra. Hela mitt inre var i kaos. Jag fick inte ur mig ett ord. Jag såg med ögonen att Richard pratade med mig, men jag hörde inga ord. Jag kände hur blodet försvann ur huvudet och sedan svartnade allt och jag svimmade.

Jag vaknade senare på den lokala vårdcentralen. Först fattade jag inte vad som hade hänt, eller vart jag var. Sedan så reste jag mig till sittande med ett ryck.

- Jag skulle ta det lugnt jag, hörde jag Martin säga.
- Vad är klockan? var det första jag fick ur mig samtidigt som jag kände hur ett ordentligt blodtrycksfall gjorde sig gällande.
- Klockan är 20:30.
- Shit... Tre timmar?
- Japp. Din mamma sitter ute i väntrummet.
- Okej. Kanske bäst att gå ut och säga till dem då.

Sagt och gjort så reste jag mig ur sängen och gick ut med Martin i släptåg. Vid detta tillfälle hade jag en liten minneslucka, så jag mindes inte händelsen i bastun. När jag kom ut i väntrummet så såg jag att alla i Kashmir satt där också.

- Varför är ni här? frågade jag, men fick helt plötsligt minnet tillbaka.
- Du berättade något för mig, eller hur, Richard? var nästa fråga som kom över mig, för det hade min hjärna behagat sålla bort.
- Ja... Sätt dig ner.

Jag satte mig ner, och fick återigen höra nyheten om Johan. Jag svimmade inte denna gång, men jag grät. Jag satt och grät som ett barn i Martins famn. Det kändes inte som om det någonsin skulle ta slut på tårarna. Men efter ett bra tag så lyckades jag samla mig, och då fick jag veta att Kashmirs gitarrist hade fått veta att Johan ville att vi skulle spela på hans minnesstund, enligt det brev som han lämnat efter sig. Jimmy hade skrivit en låt speciellt till den konserten som han kallade Endless Game. Han hade tänkt att jag skulle sjunga den.

- Jag får se på det, svarade jag.
- Jag är inte riktigt säker på att jag klarar av det... Kan jag få tänka på det tills på Måndag?
- Absolut, svarade Richard. Ta den tid du behöver.

Vi skiljdes utanför vårdcentralen och Martin, jag och mamma åkte hem till oss. Där gick jag och Martin upp på mitt rum och satte oss på sängen. Jag slog på min stereo med lite J-rock i. Sedan satte vi oss på sängen. Jag lade mitt huvud i hans knä och tittade upp på hans ansikte. Jag såg att han ville mer än att trösta mig ikväll. Konstigt nog ville jag också nu, efter allt som hade hänt. Jag lyfte mig från Martins knä och gav honom en kyss på halsen. Han tittade ner på mig, och jag såg oron i hans ögon.

- Är du säker på att du orkar Jonatan? frågade han.
- Om jag någonsin orkar så är det nu. Jag behöver något stärkande, svarade jag och gav honom en kyss på munnen den här gången.

Martin var inte sen att besvara min kyss. Jag började lirka med hans knapp i jeansen. När jag fick upp den och dragkedjan så såg jag att han hade kalsonger på sig idag. Jag drog ner dem med tänderna och ut hoppade hans kuk. Jag tog den i munnen och började suga långa drag. Jag tyckte om det, och hörde också att Martin gjorde detsamma. Hans kuk smakade underbart. Efter några minuter så reste jag på mig och kände hur Martin började dra ner mina byxor, med tillhörande kalsonger. Efter att jag klivit ur mina kläder kände jag hans mun runt min kuk. Kände hans varma läppar över mitt kön, det fanns ingen bättre känsla. Martin kunde suga som en gud. Jag hade tidigare under sommaren påtalat om vi skulle testa analt, men han var lite rädd för det, så vi hade inte gjort det än, och jag ville inte pressa honom.

Jag kände att jag började närma mig, och drog mig ur och lade mig över honom i sängen. Jag gav honom en djup tungkyss. Han besvarade den och vi låg där länge och lät våra tungor brottas med varandra. Sedan så gled jag ner med min tunga och började massera hans ena bröstvårta med den samtidigt som jag sakta runkade honom. Sedan så vred jag mig så att vi låg i en 69:a. Det var oerhört skönt att känna hans mun runt min kuk samtidigt som jag hade hans sköna kön i min. Vi låg där och sög varandra länge, men efter ett tag så kände jag att jag snart skulle komma och upplyste Martin om detta. Han slutade och sa att han ville att vi skulle komma samtidigt. Jag sög så snabbt jag kunde över hans kuk. Hans ollon fick en specialbehandling av min tunga, som jag visste att han älskade. Efter bara någon minuts sugande så började han stöna högre och sa att han snart skulle komma. Han tog då min kuk i munnen igen och jag kände hans tunga leka över hela staken och hur den stannade uppe på ollonet och sedan började cirkulera runt detta. Det blev för mycket för mig. Samtidigt som jag kände hur Martins kuk började expandera och förbereda sig för ett ordentligt sprut så sprutade jag sju stora sprut i min pojkväns mun som han glatt svalde. Samma gjorde jag, och hans säd smakade underbart. Efter detta så låg vi där i ungefär 20 minuter. Sedan så kröp jag upp till honom och gav honom en djup kyss.

- Tack, det behövdes, sa jag.
- Ingen fara. Sov nu, det behöver du älskling.

Sagt och gjort så somnade jag i hans armar. Under den natten sov jag oroligt och drömde om hur Johan hängde i sin lägenhet, ensam och död. Jag drömde också om Personalmiddagen på lördagen. Men den skriver jag om i en senare novell.

---

---

Fler noveller av samma författare

Titel	Kategori	Betyg	Datum
Mitt liv 2	Homo	4.0	2/4-07
Mitt liv	Homo	4.0	2/4-07

Kommentarer

Kommentera denna novell

Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.