Sommaren med Simon - del 5 (8)
Även om arbetet medgav att vi ibland tog långa raster, så var det inte alltid vi utnyttjade den möjligheten. Det fanns dagar då temperaturen sjönk och solen gick i moln. Då var det lika bra att utnyttja även detta och jobba undan. När fyra av våra åtta veckor hade gått hade vi faktiskt klarat av tre fjärdedelar av jobbet, så vi låg bra till. Till stor del beroende på Simon, som egentligen inte fordrat så stor handledning. I dokumentationen som låg till grund för arbetet ingick både matematiska beräkningar och användning av teknisk utrustning, allt klarade han galant. Men att vi tidsmässigt låg så bra till, knystade vi naturligtvis inte om på kontoret. Det var vår sak. Så resten av tiden kunde vi ta det lugnt.
Fredagen i den fjärde veckan var vi som vanligt inne på kontoret.
Efter fikarasten på förmiddagen höll chefen ett som han sa, halvtidsmöte med eleverna, enskilt med var och en, för att förhöra sig om vad dom dittills lärt sig under de gångna fyra veckorna.
På eftermiddagen kom han in i mitt rum, stängde dörren och satte sig mitt emot mig.
Hör du Thomas, sa han, du har tydligen fått en riktig femetta som elev.
För redan nu efter halva tiden hos oss, har han kunskaper som han inte borde ha förrän vid slutgenomgången. Jag hade inte räknat med att ge honom dom frågor och uppgifter, som han nu fick vid förhöret, men vartefter han kom med sina svar blev jag så intresserad, så det ena gav det andra innan jag visste ordet av. Så egentligen har han redan avlagt sin ”slutexamen” hos oss med betyget mvg. Och skulle han efter skolan vilja ha en provanställning här, så ligger han bra till. För övrigt så är han en verkligt trevlig, glad och öppen kille. Och, inte minst, en kille med humor.
Och Thomas, det vill jag framhålla, strålkastarljuset faller även över dig. Simon är din elev och vad han kan, har du lärt honom. Det har han också själv betonat. Han sa också ordagrant att du är ”en alla tiders handledare och jobbarkompis”. Bara så du vet.
Han reste sig småleende och sa, att det här samtalet och omdömet kan väl stanna oss emellan. För egentligen är det ju hittills bara halvtid. Och det här som jag nu sagt till dig, har jag naturligtvis inte nämnt för Simon. Det får bli vid slutgenomgången. Han hejade och gick.
Dagarna gick, den föregående veckan hade vädret varit litet ombytligt med regnskurar och lägre temperatur, men hade också medfört att vi fått en hel del gjort eftersom rasterna ofta blev ganska korta. Vi kunde sitta i bilen och både äta och dricka vårt kaffe men det var ju också obekvämare än att sitta ute, som vi annars alltid gjorde.
Men nu, den sjätte veckan, hade allt återgått till ordningen med vädret.
Under helgen hade jag funderat på det här med Simon. Jag kunde inte få honom ur tankarna eller för min inre syn. Titt och tätt dök minnesbilder upp, antingen från våra bilresor till och från eller från någon skogsbacke eller annan plats där vi hade våra raster. Hans skämt och glada skratt eller när vi småretades med varann. Men naturligtvis hade vi andra samtalsämnen också, varje morgon till arbetspasset diskuterade vi vad vi läst i tidningen eller hört och sett på tv osv. Ibland hade vi olika åsikter om saker och ting men det gav upphov till nya diskussioner. Bilresorna, som vissa dagar rörde sig om tre-fyra timmar, gick fort genom vårt prat. Och, inte minst, tack vare Simons sinne för humor. Han drog ofta och gärna en vits eller historia, inte på det sättet att den ena följde på det andra, utan någon enstaka i taget och då det passade.
Dagarna fortsatte med klar himmel, värme och fågelkvitter. Så även den här morgonen. Och Simon satt som vanligt bredvid mig. Vi var på väg till vårt pass. Jag hade under helgen bestämt att idag skulle vi ta det lugnt. Vi skulle fixa någon timmes jobb på platsen där vi varit första torsdagen på vår rundresa inom distriktet. Sedan skulle vi åka upp till den fina utsiktsplatsen på höjden och ta rast och fika. Därefter åka in till samhället och luncha och tillbaka till rastplatsen resten av dagen. Sedan hem. Det här visste inte Simon om. Men han gillade ju att ligga på rygg. Det skulle han få. Det var han värd efter ett fint halvtidsresultat, och jag med, tänkte jag. Och jag hade ytterligare planer för en annan dag, men en sak i taget, tänkte jag. Tids nog skulle han få veta.
En sån här härlig dag är det ingen svårighet att komma ur sängen, sa Simon.
Nejdå, sa jag, men jag har ofta ett problem att i stället få en annan sak att lägga sig. Ibland får jag faktiskt ta till handgripligheter. Det behövs ingen långvarig upptuktelse, han vet av mångårig erfarenhet, hur han ska bete sig. Jag repar med honom varje dag.
Han gör väl som min, sa Simon, spottar ett tag och drar sig sedan tillbaka.
Jag har ett tips om hur man kan göra, när man vill ha ett ligg, fortsatte Simon. Du kanske har hört om killen som snackade med sin kompis och sa, att när han ville ha ett skjut, gick han ut på stan och frågade någon snygg brud om han fick knulla henne. Då har du väl fått många örfilar, sa kompisen. Jo vars, men det blir en del knulla också!
Vitsen var nog inte ny, men själv hade jag aldrig hört den, och därför kunde jag skratta hjärtligt åt Simons skämt.
Några timmar senare var vi uppe vid vår fina rastplats. Hit upp gick det knappast en väg, det var snarare ett par hjulspår som vindlade sig upp mot toppen på höjden, antagligen tillkomna vid en skogsavverkning. Men jag kände till platsen sedan tidigare, när jag själv varit elev i firman.
Framför oss hade vi den hänförande utsikten, som jag tidigare nämnt, och skogen bakom oss var säkert milsdjup, till stor del urskog. Och här uppifrån skulle det höras på långt håll, om något annat fordon närmade sig.
Simon, sa jag, nu fikar vi här och sedan lägger vi oss och tar igen oss, tills det är dags att åka och luncha på samma ställe, som senast vi var här. Och därefter tillbaka hit resten av dagen. Vi har gjort oss förtjänta av lite ledighet, eller vad tycks?
Ja men det är ju helt underbart.
Han sparkade av sig skorna, drog av t-shirten, jeansen och boxershortsen. Badbrallorna behöll han på, men dom skulle jag nog så småningom dra av honom, tänkte jag. På rasterna hade vi nu en längre tid endast haft dom på oss för att få ytterligare lite färg på huden.
Jag såg i smyg på honom. Vilken skön kille, man kan skatta sig lycklig att ha en sådan jobbarkompis så nära inpå sig, tänkte jag. Och ännu närmare skulle jag ha honom, den saken var klar. Det måste hända något snart.
När vi fikat frågade jag Simon: Vill du sova eller vill du snacka? Idag får du bestämma litet, hur du vill ha det. Du vet, i vanliga fall skulle jag inte tillåta att du sov på jobbet, men idag…..
Bra, när du är på det humöret, så vill jag fråga dig om en sak, kanske litet närgången, men du måste lova att svara sanningsenligt……...
Alltid redo, svarade jag.
Hur ofta….runkar du?
Ja det var rakt på sak, men det är inget att hymla med inför dig, så mycket som vi har snackat om sex. Jag började ju i trettonårsåldern och sedan dess har jag väl praktiskt taget fram till nu runkat varje dag. Vissa dar ett par gånger. Om jag minns rätt så blev det fem gånger en dag när jag var sexton. Fem gånger på arton timmar. Vad sägs om det?
Simon halvsatt upp med händerna stödda bakom sig i marken. Ögonen lyste på honom. Det här snacket gillade han.
När runkade du senast?
I morse, när jag hade gått upp. Det erkände jag faktiskt för dig i bilen när vi åkte hemifrån. Fast du kanske trodde jag skojade då. Jag vet inte hur det kommer sig men på senare tid har jag blivit så in i helvite kåt. Jag vaknar ibland på nätterna med ståfräs och känner till och med att försatsen är på väg. Jag har väl haft någon lustfylld dröm…….
Vad drömmer du då? undrade Simon.
Ja du, där går väl gränsen…. Nej, det får du inte veta….. inte nu i alla fall… kanske nån annan gång.
Men när du runkar, vad tänker du på då?
Då hänvisar jag till svaret på föregående fråga, sa jag skrattande.
Simon var verkligen upptänd, han hade tydligen fler frågor, men jag förekom honom och sa: Du, nu tar vi igen oss en stund och sen ska jag anställa förhör med dig innan det är dags att åka och käka.
Som så ofta förr låg vi på rygg bredvid varann. Solen sken och fåglarna kvittrade, men inte så intensivt som tidigare Vi var inne i sista veckan av juli. Jag låg och tänkte på hur det skulle kännas, när inte Simon längre var kvar. Hur tomt det skulle bli…. hur tråkigt……..det tyckte tydligen björkarna också som rörde sina lövmassor där ovanför, de susade så vemodigt…….. susade så……..sus….
Thoomaas, hallå där i drömmens rike… hur länge tänker du sova….?
Jag vaknade med ett ryck, blinkade yrvaket och satte mig upp.
Bredvid mig låg Simon på sidan och såg skrattande på mig.
Hör du du, tänker du sova bort hela dan? En kvart trodde jag i min enfald, men en timme och en kvart…!
Jag tittade på klockan, jo jävlar…. Hur hade det här gått till? Det sista jag mindes innan var björkarnas sus…..
Faan Simon, du skulle ha väckt mig.
Varför… vi ska ju ändå fira idag, eller hur…
Så du har bara legat här och väntat på mitt uppvaknande då, tills nu…!
Inte hela tiden, Jag gick in i buskarna här bredvid och tog en runk under tiden, jag blev så in i norden kåt när du snackade om sånt förut.
Jaja, snacka går ju, sa jag, men göra det…
Gjort är gjort, sa Simon, jag kan visa dig var jag satsade.
Han hade gjort det?
Jag vill, sa jag snabbt. Det här fick jag inte missa.
Det här hade han tydligen inte väntat sig, han såg generad ut.
Neej faan…… protesterade han.
Jo jo, sagt är sagt, kom nu Simon och visa mig. Jag vill kolla sanningshalten i ditt snack. Eller kör du bara med en grej?
Neej, men du, inte faan vill du…?…Okej då… här borta var det. Han lommade före till ett buskage, fem-sex meter från där jag legat.
Han knäböjde och tittade, jag satte mig på huk bredvid honom. Han pekade på några stora löv.
Där ser du min sats, åtminstone en del av den….
Jodå, helt klart.
Jag var ju tvungen att visa dig, eftersom du tvivlade på mitt ord.
Simon, sa jag, det är första gången jag ser en annan killes sperma, och det känns skönt att det är din. Och till dig kan jag säga, att jag blir så jävla kåt, så jag skulle vilja ta en runk själv, här och nu. Med knuten näve gjorde jag några runkrörelser vid badbrallorna.
Simon sken upp i ett brett leende. Gör det då så går jag och lägger in grejorna i bilen, för nu är det ju dags att åka och luncha.
Min fina, sköna Simon tänkte jag, när jag drog av mig badbyxorna och släppte ut kuken i frihet. Jag var så upphetsad att den pekade snett uppåt och genom buskaget såg jag Simon bara några meter bort, han stod med ryggen mot mig och böjde sig ner och jag tittade på hans bak när jag med små juckande rörelser mot honom lät satsen komma i några sköna stötar. Jag riktade in den mot Simons synliga sperma och såg hur satserna blandades.
Jag lät andhämtningen lugna sig en stund, ropade sedan
Simon, kasta hit toarullen, du vet varför…
Ja, skrattade Simon, jag har ju egen erfarenhet… du, torka noga, så att det inte blir smetigt i byxorna.
Så hivade han iväg rullen över buskarna i famnen på mig.
(forts i del 6)
Fler noveller av samma författare
Kommentarer
riktigt bra, men det vore bra om du använde citat-tecken när du skrev dialogen
Alltid lika bra. Du skriver bra och bygger upp stämningen. Är detta ngt du själv upplevt? Längtar till nästa avsnitt!
Novellsamlingen sommaren med Simon är helt fantastisk. Jag tycker inte ens den skall betraktas som annat är en välskriven novell. Mycket känslor. Man rycks med i handlingen som är skriven på ett fint sätt personerna framstår som lyckliga. Jättebra! Jag har läst tom. nr 6 och väntar på resten.
Leo
Denne serien med noveller bygger virkelig opp. Blir spennende å se om fortsettelsene klarer å holde mål og bevare spenningen og interessen for de tos sommereventyr. Jeg gleder meg...blir det sex i avsnitt 6?
Kommentera denna novell
Du måste vara inloggad för att skriva kommentarer.
det är just interaktionen mellan killarna som är så bra, den känns så realistisk, är den basead på din egen upplevelse?
Fortsätt i samma stil!